Om trädgränser

Jag har länge haft den uppfattningen att en bra, i vissa avseenden kanske den bästa klimatindikatorn är trädgränsen och dess eventuella förändringar. Innan jag går in på eventuella förändringar av olika typer av trädgränser, kan det vara värt att notera att där det växer träd, där bor det också människor, medan det är väldigt få människor som bor på delar av jorden där det inte växer träd.

Ett annat intressant faktum är att det ingenstans på jorden är för varmt för människor eller träd att leva, utan det som förhindrar träd att växa är antingen brist på vatten eller brist på värme. Det finns alltså i viss mening två sorters trädgränser, även om köldgränsen kan bestämmas av latitud eller altitud (altitud är detsamma som höjd, men höjd rimmar inte på latitud).

Om vi börjar med trädgränser som främst beror av latitud, så kan vi konstatera att på norra halvklotet så varierar nordgränsen från 72º 31′ i norra Sibirien till 53º i Labrador. Att det kan variera så mycket tycks bero på att med ett extremt inlandsklimat så är den varmaste månaden tillräckligt varm för att träden ska kunna växa en liten bit varje sommar. Det är nämligen främst sommartemperaturen som avgör om det kan växa träd.

ön 55º 15′ sydlig bredd, en ö som hör till Eldslandets skärgård.

När det gäller trädgränser som beror på altitud så är det naturligtvis också stora variationer varvid den högst belägna skogen finns på 5200 meters höjd i Bolivia på en latitud av 18º syd. På norra halvklotet finns den högst belägna skogen på 4200 meters höjd i Nepal på 28º N.

Nu vet vi ju att det kan bli kallare antingen för att man kommer upp på högre höjd eller för att man kommer längre ifrån ekvatorn, och enligt huvudkällan för detta inlägg, en engelskspråkig Wikipedia-artikel så innebär en grads latitud en höjdskillnad på 75 meter så länge vi befinner oss mellan 50-nde och 70-nde breddgraden på norra halvklotet, medan när vi befinner oss mellan 30º och 50º grader nord så minskar höjden med 130 meter för varje breddgrad längre norrut.

Mellan 30º N och 20º S så spelar latituden ingen roll utan det är andra faktorer som bestämmer trädgränsen. Faktorer som direkt påverkar trädgränsens höjd är förutom att det ska vara tillräckligt varmt tillräckligt länge på sommaren om det blåser för mycket eller om det regnar för lite eller i undantagsfall om det regnar för mycket. Det är också så art på berg så kan trädgränsen (på norra halvklotet) skilja 300 meter mellan en sydsluttning och en nordsluttning, av den enkla anledningen att snön ligger kvar mycket längre på nordsluttningen.

Detta om trädgränser som beror av brist på värme, det finns ju också trädgränser som beror av brist på vatten, d.v.s. gränser mellan öken och omgivande marker som väl ofta är savann-liknande. När det är brist på vatten som förhindrar träd att växa vet väl de flesta av KU:s läsare att med mer koldioxid i atmosfären så klarar växter torka bättre så att det kan finnas ett visst hopp om att det inte bara ska komma örter, gräs och buskar utan även träd i områden som hittills varit för torra.

Det som när det gäller klimatförändringar är av intresse är om trädgränser flyttar sig, eller om de legat på annan latitud eller altitud tidigare. Om man söker på ”tree line history” så kommer det fram undersökningar om hur trädgränsen varierat i Skandinavien sedan den senaste istiden, men däremot har jag inte sett någonting om andra ställen. I Skandinavien är det ju främst Leif Kullman som under ett långt forskarliv studerat den skandinaviska fjällvärlden, men min sökning på trädgränshistoria gav en intressant länk till en nyutkommen artikel av Kullman men jag tyckte att det var ännu roligare att läsa en kort essä på hans hemsida .

Det hans forskning har visat är att temperaturen i vår fjällvärld var uppemot 3 grader varmare för 8- 10 000 år sedan och även om vi inte vet om det varit varmare överallt i världen så är det en indikation på att det numera avskaffade ”klimatoptimum” som rådde då kanske verkligen var det bästa klimat vi haft sedan den senaste istiden, och vi som är optimister kan väl åtminstone hoppas på att vi med den pågående koldioxidberikningen av atmosfären kan komma närmare det optimala tillståndet som rådde för 8000 år sedan.

Dela detta inlägg

37 reaktion på “Om trädgränser

  1. 1
    Kjell Lindmark

    Historiska klimatdata tyder dessvärre på att vi inte kommer att nå något nytt klimat-optimum som för 8000 år sedan. Avkylningen av vår planet började efter den minoiska högkulturen för 3300 år sedan. Klimatet blev kyligare och återhämtade sig något under Romarrikets uppgång för att därefter åter sjunka ner fram till den medeltida värmeperioden som inte heller den steg över den som rådde under Minoernas tid. Från ca 1350 dök världen ner i sin längsta och djupaste köldperiod som långsamt avtog efter 1830. Därefter kom vi in i vår moderna värmeperiod som ligger långt under de tidigare.

    Våra så kallade experter jämför alltid vår nuvarande låga temperaturökning efter förindustriell tid som var den lägsta och längsta köldperioden efter istidens slut för 10 000 år sedan. Så man menar att den Lilla Istidens medeltemperaturer ska räknas som något normaltillstånd ur klimathänseende vilket är helt fel.

    Den ökande CO2 halten med drygt 100 ppm kommer inte att ha någon inverkan mer än kanske högst marginellt på kommande klimat framöver, tyvärr. Vi går mot kyligare tider allteftersom solaktiviteten minskar. Historiska klimatdata skvallrar om den motsatta utvecklingen än vad alarmisterna förutspår.

    Trädgränsstudier är ett intressant område för det kan ge en kompletterande bild av det man vet sedan tidigare genom andra historiska proxydata.

  2. 2
    Mattias

    En annan klimatindikator skulle kunna vara om/hur utbredningen för vissa växter och djur förskjuts mot nordligare eller sydligare breddgrader som funktion av en klimatförändring. Särskilt arter som har sin naturliga nordgräns vid en viss breddgrad. Sker det då någon spridning norrut för dessa arter på grund av ett förändrat (varmare) klimat? Sker det nu, och har det skett historiskt? Det skulle vara intressant att veta om det finns någon bra forskning kring detta.

  3. 4
    Ann lh

    Det är så befriande skönt att läsa Leif Kullman diskuterande artikel, med sin icke politiskt korrekta inledning. Han ser knappast fram mot en eventuellt kommande avkylning.
    Intressant är även årets Augustpris i klassen facklitteratur. Pristagarens bok heter ”Hungeråren som formade Sverige” och handlar om landets sista svältkatastrof. Knappast en pk bok eftersom det är den koldioxidhalt som gällde då, innan industrisamhället ställde till det för planeten, som aktivisterna drömmer om att återvända till.

  4. 5
    Bengt Abelsson

    # 3

    Den ökande CO2-halten har större inverkan än den svaga temperaturökningen.
    Fotosyntesen CO2 + H20 -> O2 + diverse CH-föreningar styrs direkt av tillgången till CO2.

  5. 6
    Sören G

    År 2000 var jag i Labrador och Newfoundland för att fira 1000 års-minnet av nordbornas ankomst till Nordamerika. Newfoundlands nordspets ligger på samma latitud som London. Vi såg ingen skog vare sig där eller i Labrador på andra sidan sundet. Själv flög jag från St John på södra delen av Newfoundland till en ort i Labrador, strax innanför gränsen till Quebec.
    Några som var där åkte bil de ca 100 svenska milen från St John till L’anse aux Meadows där firandet skulle äga rum. De kunde konstatera att skogen som hade varit tät och grönskande i söder blev allt mer utarmad mot norr för att till slut upphöra helt.
    Nordborna benämnde dessa platser Markland respektive Vinland. Vinland har ansetts vara Newfoundland (men förleden i det ordet kan syfta på något annat än vin). Markland har ansetts vara Labrador (labradorborna hälsade oss med ”Welcome to Markland”). Kanske var Labrador mer skogsbeklätt än i nutiden.

  6. 8
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Mattias #2,

    alldeles riktigt,

    olika arter ger olika tidsupplösning. I grova drag mindre varelser (växter eller djur) avläser snabbare förändringar. Stora varelser ”suddar bort brus”.

  7. 9
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Lasse,

    det var NTZ som fick mig att vilja ta reda på mer — men det slog mig efteråt att jag ”glömde tacka NTZ”.

  8. 10
    Dag Lindgren

    # Ann lh
    Jag skrev nyss så här om sista hungerkatastrofen relaterat till klimatförändring och tyckte det var relevant:
    1867 rekordkall maj, svårt hungerår
    Drabbade värst i norra Sverige (Västerbotten t ex) och Finland. Sista stora missväxt/svält katastrofen i Europa. 2018 skulle nästan alla bara märkt av missväxten som marginellt högre priser på en del livsmedel.
    Maj var extremt kall i hela landet. För samtliga 27 meteorologiska stationer som varit i drift 1867-2018 mellan Jokkmokk och Lund var det den kallaste maj någonsin. För fyra av stationerna var maj mer än två grader kallare än den näst kallaste maj.
    Islossningen i Torneå älv skedde fem dagar senare än något annat år mellan 1701 och 2018.
    I slutet av maj låg isen kvar och bar släde och det var ett ordentligt snötäcke i Västerbotten. Kvarken var frusen till framåt midsommar.
    Men när sommaren kom gjorde den det med besked. I Piteå och Holmögadd noterades de högsta junitemperaturerna någonsin midsommar 1867.
    Det finns ingen känd ”extern” förklaring (som vulkanutbrott). Visar hur extremt vädret kan variera även när man inte kan skylla på global uppvärmning eller något externt utan bara på meteorologisk ”slump”!

  9. 12
    Lasse

    #10 Dag L
    Augustpriset gick i år till en bok om dessa år:
    ”Årets svenska fackbok gick till Magnus Västerbro som skrivit ”Svälten. Hungeråren som formade Sverige” (Albert Bonniers förlag). Boken handlar om missväxten 1867 till 1869, en av de värsta naturkatastroferna i Sveriges historia som blev startskottet för emigrationen till Amerika. (Metro)”
    Läsvärd ur många synvinklar. Det moderna samhället nådde inte ut med nödhjälpen, delvis pga transportsvårigheter men även pga ovilja att hjälpa utan att mottagaren gjorde motprestationer, nödarbeten.
    Notabelt ett år som detta är att sommaren 1868 var extremt torr i södra Sverige.

  10. 13
    Christer Löfström

    # 4
    Det välfärdssamhälle vi har i dag i Sverige kan vi tacka arbetar- o kvinorörelser för. Det har inget med koldioxidhalter att göra.
    Stolligheterna kring klimathot har många orsaker. Klimathot används av alla möjliga grupper.
    Mest skrämmande är att vetenskapen har stämplat ut.
    modererat

    Vanligaste begreppet i dag i svenskt näringsliv är hållbarhet.
    Jag frågade i maj Investor CEO Johan Forsell vad han menade med begreppet.
    Han skrattade, slog ut med armarna.
    ”Hur lång tid har vi”
    Jag fick inget svar.

    Nästa vår skall jag vara mer förberedd.

    Sista striden …….

  11. 15
    Björn

    Intressant länk till Kullman! Han har mycket att tillföra. Varför hörs han inte mer i debatten? Han förstår också solens betydelse både på lång och kort sikt: ”Ytterst drivs dessa långsiktiga förändringar av geometrin mellan jordbanan och solen. Mer kortsiktiga variationer i klimatet (århundraden) drivs av förändringar i solaktiviteten”.

  12. 16
    tty

    Det finns flera läsvärda artiklar av Kullman. Mest givande (men mastig) är ”Fjällen, klimatet och människan – naturhistoria i skarven mellan två istider” i nummer 3-4/2016 av Svensk Botanisk Tidskrift. Den sammanfattar flera årtiondens forskning om klimatförändringar och deras effekt på fjällfloran. Den finns tyvärr inte på nätet, men alla någorlunda vettiga bibliotek bör ha SBT.

    En senare artikel är denna:

    https://www.researchgate.net/publication/324991910_Further_Details_on_Holocene_Treeline_GlacierIce_Patch_and_Climate_History_in_Swedish_Lapland

    Retirerande glaciärer blottar gamla stubbar som visa att det växte tall 600-700 meter högre än nu i början av holocen, och att det alltså var 3-4 grader varmare än nu.

    Det här med trädgränser är inte helt problemfritt i modern politisk klimatvetenskap. Det är sedan länge känt att trädgränsen i tropikerna i stort sett överallt var ca 1000 meter lägre vid den senaste istidens maximum, vilket skulle motsvara ca 5-6 grader kallare klimat. Detta stämmer dock inte alls med klimatmodellerna som visar bara på enstaka graders skillnad. Nyligen har det därför kommit fram en ny teori som hävdar att trädgränsen under istider sjunker p g a låg koldioxidhalt, men under mellanistider stiger p g a högre temperaturer. Problemet med den teorin är dock att glaciärerna också spred sig ca 1000 meter nedåt vilket svårligen kan bero på koldioxidhalten.

  13. 17
    tty

    #15

    ”Varför hörs han inte mer i debatten? ”

    Det har sina skäl. Han är visserligen ledande inom sitt fack, men Svensk Botanisk Förening bad praktiskt taget om ursäkt för att de publicerade honom, och numera har han tydligen svårt att bli publicerad i de mera prestigerika tidskrifterna.

    Hans forskning visar visserligen att trädgränsen stigit ganska exakt så mycket som man kan vänta sig de senaste 100 åren (https://www.researchgate.net/publication/329151703_A_review_and_analysis_of_factual_change_on_the_max_rise_of_the_Swedish_Scandes_treeline_in_relation_to_climate_change_over_the_past_100_years)

    Men han har ju varit oförsiktig nog att ägna sig även åt äldre tider som medeltiden och den tidigholocena värmeperioden och där strider hans resultat mot ”berättelsen”.

  14. 18
    tty

    ”Det välfärdssamhälle vi har i dag i Sverige kan vi tacka arbetar- o kvinorörelser för.”

    En vanlig men ytterst tvivelaktig uppfattning. Sverige gick från ett fattigt jordbruksland till ett avancerat industriland på ca 40 år 1870-1910. Ironiskt nog sammanföll Sveriges ”tigerekonomiperiod” ganska exakt med den gruvligt utskällda oscarianska tiden.

    1914 var Sverige redan i top-10 i Världen när det gällde levnadsstandard och detsamma gällde fortfarande 1939. Efter 1945 var vi topp-3 eller 4 på grund av att vi undgick andra världskriget, och den ställningen behöll vi i ca 20 år. Sedan 1960-talet har Sverige sedan stadigt dalat och är väl nu någonstans omkring 30-40 plats.

  15. 22
    jensen

    En stor andel av orsakerna till emigrationen var det outhärdliga tvånget från kyrkan att följa dess riktlinjer.
    Hur stor andel är för mig okänt , men troligen större än vad som allmänt bedöms.
    Ett är känt, nämligen en hel frikyrkoförsamling om fler än hundra personer, som samtidigt emigrerade.

    Skulle vara intressant att få kommentarer och länkar till denna företeelse.

  16. 23
    tty

    #22

    Det gällde nog framförallt i början av utvandringen. Efter 1873 var det i princip fritt fram att lämna Svenska Kyrkan och gå över till ett annat trossamfund. Däremot var det faktiskt olagligt att inte tillhöra något trossamfund ända till 1951, men det var ju knappast ett problem för de frireligiösa.

  17. 25
    Ingemar Nordin

    jensen #22,

    OT: Jag tycker att Mobergs ”Utvandrarna” ganska väl speglar de olika skäl som folk hade för att emigrera: För Karl-Oscar var det fattigdomen och svårigheten att föda en familj på ett magert smålandsjordbruk, för Ulrika var det för att slippa en fördömande omgivning mot hennes lössläppta leverne, för en grupp på skeppet så var det uppenbarligen religionsfriheten. Ungdomarna kanske främst drevs av äventyrslystnad. De var inga klimatflyktingar.

    Inget av det där gav upphov till någon ”flyktingstatus” (eller vad det hette på den tiden). Det rådde fred i Sverige. Men så fick de heller inga förmåner, typ bostäder, skola, underhåll etc. Man fick klara sig själv helt enkelt.

  18. 26
    jensen

    Ingemar Nordin
    Mkt intressant.
    F.a visar det ju att olika människor har klart olika motivationer till sina handlingar.
    Att förklara ett närmast oförklarligt speciellt skeende med en enda orsak ter sig som ett sektmässigt grupptänkande.
    Dock intressant att skapa sig perspektiv på sammanhangen.

  19. 27
    tty

    ”Men så fick de heller inga förmåner, typ bostäder, skola, underhåll etc. Man fick klara sig själv helt enkelt.”

    Nja, folkskolan var faktiskt obligatorisk (och kostnadsfri) från 1842. Och fattigvård fanns faktiskt även om fattighuset förvisso inte var något att stå efter.

  20. 28
    Ingemar Nordin

    tty #27,

    Nja, jag menade när de kom fram till USA. Modellen med fri invandring kan funka om det inte kräver en välfärdsstat av svensk modell.

  21. 29
    Gunnar Strandell

    Trädgränser avgör inte människans möjlighet att överleva.
    I Nordgren och Epstein idag tog man upp folket ,100-200 personer, som levt isolerade på ön norra Sentinel i Bengaliska vikenunder 26 000 år utan att gå under av klimatförändringar. Inte ens tsunamin 2004 rådde på dem och de sköt pilar mot helikoptern som flög dit för att se hur det hade gått.

    För mig visar det tomheten i de resonemang som går ut på att mänsklighetens Armageddon är nära.

    Länk, 16 minuter,start vid 16:53 :
    https://sverigesradio.se/avsnitt/1189938

  22. 30
    Sören G

    Klimatlarm i TV4-nyheterna i kväll. En eskimåby i Alaska äts upp av havet. Husen sjunker när permafrosten tinar och havet äter upp flera 10-tals meter av stranden varje år.
    Man passade också på att kritisera Trump för att han twittrade att han inte trodde på klimatlarmen.

  23. 31
    Daniel Wiklund

    OT. Hållbarhet är ordet för dagen. Svenska kyrkan i Luleå har nyligen gett ut en tidning med tema ”Hållbar livsstil”. Luleå stift har en handläggare för hållbarhetsfrågor och teologisk utveckling. I hans krönika tar han bl a upp IPCC och Agenda 30. I dagens nummer av norrbottenskuriren kan man läsa om en forskare på LTU som blivit utsedd till hållbarhetststalang tillsammans med bl a Greta T. I samma tidning söker Luleå Energi en ”Miljö-och Hållbarhetsingenjör”. Väntar bara på att Luleå stift söker en hållbarhetspräst. I så fall kan väl Rockström söka den.

  24. 32
    Sören G

    Hörde med ett halvt öra på P1. Någon hade föreslagit ett ekonomiskt system där folk skulle vara självförsörjande och bo i små samhällen på landsbygden. en intervjuad professor sågade dock förslaget. I en senare sändning uttalades att ”man behöver vara fattig för att inte förstöra miljön”. En kommentar till överkonsumtion, tror jag.

  25. 33
    tty

    #30

    Det är en gammal fake-news vals som dras om och om igen. Det gäller Shishmaref, en by som ligger på en instabil sandrevel som eroderar.
    Det var f ö myndigheterna som tvingade inuiterna att bosätta sig där för ca 100 år sedan för att göra det lättare med skolgång etc. Gruppens vinterviste låg tidigare en bit inåt land och Shismaref beboddes bara sommartid.

    Sandrevlar är alltid instabila och antingen eroderar eller växer. Falsterbonäset, som är det enda storskaliga exemplet i Sverige, växer lyckligtvis i huvudsak, trots alla havsnivålarm.

  26. 35
    Rickie

    Delade länken till Leif Kullmans essä om trädgränser på Facebook då jag tyckte den var mycket intressant och klart visade att klimatet var varmare förr. Specifikt pekade jag på bilden på den 7000 år gamla tallstammen i Handölsdalen som är hundratals meter ovanför nuvarande trädgräns.
    Fick dock en kommentar från min son som jag inte kan svara på och ser heller ingenting på Leif Kullmans websida som diskuterar detta:
    ”För 7000 år sen låg Handölsdalen hundratals meter lägre än vad den gör nu.”

    Wikipedias sida om Postglacial landhöjning anger:
    ”Forskning har visat att landhöjningen inledningsvis var omkring 75 mm/år. Denna fas pågick i cirka 2000 år då isen tunnades ut och drog sig undan. När isen hade försvunnit, minskade landhöjningen till cirka 25 mm/år, och avtog sedan exponentiellt.”

    Vilket leder mig till två frågor:
    Så hur mycket kan Handölsdalen ha höjts de senaste 7000 åren?
    Någon som vet om Leif Kullmans forskning på något sätt tar hänsyn till postglaciära landhöjningen?

    För övrigt vill jag tacka för Klimatupplysningen utmärkta websida!

  27. 36
    Ingemar Nordin

    Rickie #35,

    Jodå, Kullman tar mycket noggrant hänsyn till landhöjningen. Han räknar på det i en del av sina publicerade artiklar.

Kommentarer inaktiverade.