56 reaktion på “Öppen Tråd

  1. 1
    Björn-Ola J

    Finns det någonstans att läsa om vilka klimatförändringar vi drabbats av sedan mitten av 1800-talet. Temperaturen lär ju globalt ha stigit drygt en grad och det hade varit kul att veta vad en sådan temperaturförändring faktiskt inneburit. Några katastrofala förändringar känner jag inte till.och det hade varit roligt att kunna säga att det mer eller mindre inte har märkts av några större klimatförändringar när någon påstår att en grads temperaturökning skulle få katastrofala följder.
    Men för att kunna göra det så behövs backas upp av fakta.

  2. 3
    Guy

    Håkan Bergman # 2

    Intressant läsning. Man kan få för sig att problemet är stamnätets kapacitet. Inget tal om varifrån den el kommer som belastar nätet. Speciellt om kärkraften körs ner. Är det import som gäller?

  3. 4
    Lars Kamél

    Jag är så smått irriterad. Jag såg en artikel av Britt-Marie Mattsson, som nu arbetar för Göteborgsposten. Hon påstod där att orkaner har blivit vanligare i USA. Jag hade nyss läst en artikel på WattsUpWithThat som presenterade statistik som visar att det har orkanerna inte alls.
    Jag mejlade henne länken, tillsammans med en uppmaning att ta del av statistiken så att hon slipper skriva sådana där felaktigheter igen.
    Hon svarade att rapporter och experter hävdar att orkanerna har blivit fler och att det beror på global uppvärmning. Hon hävdar att jag har rätt vilka åsikter jag vill ändå, även om de inte stämmer.
    Åsikter? Skulle det vara en åsikt att presentera fakta?
    Tala om faktaresistent människa! Hon vill inte veta av några fakta som stör den felaktiga uppfattning som hon har fått någonstans ifrån, från några ospecificerade rapporter och experter. Varför nu dessa rapporter och påstådda experter skulle påstå något som inte är sant?

  4. 5
    Ivar Andersson

    Trots den katastrofala uppvärmningen i Sverige har flyttfåglarna som vanligt flyttat söderut till varmare länder. Men flyttfåglarna kan inte läsa PK MSM alla artiklar om den katastrofala värmen utan känner bara att dagarna blir kortare och att temperaturen sjunker. Även barnfamiljer flyger gärna söderut till solen och värmen på höstlovet/läslovet utan att få klimatångest eller tänka på koldioxiden som flygplanen släpper ut. Men lilla Greta har klimatångest.

  5. 6
    Rolf Mellberg

    #1 Björn-Ola J

    Jasper Kirkby är namnet på en forskare vid Cern som jag bedömer är sansad och seriös. Han säger (för 4 år sen) att temperaturen har ökat 0.8 grader sen ca 1750. Han visar i följande film på orsaken till den ytterst stora osäkerhet som bevisligen föreligger inom klimatvetenskapen (osäkerheten om klimatkänsligheten som legat mellan 1.5 och 4.5 i snart 40 år) Osäkeheten gäller främst molnprocesserna. Påståendet att det finns ett konsensus i klimatfrågan kan därför bara tolkas som ett politiskt uttande, betingat av en försiktihetsprincip. Kolla den här filmen, den är riktigt bra:
    https://www.youtube.com/watch?v=sDo7saKaEys
    Något bra svar på din egentliga fråga tror jag inte finns, man kan göra vilka tolkningar man vill.

  6. 8
    Ulf

    Intressant egen iakttagelse. Upptäckte en mängd artiklar om Jordan B Peterson och blev intresserad att höra honom själv eftersom så mycket påstods i artiklarna.
    Verkligen intressant att först läsa svensk media och sedan höra källan i skavlan.
    Konstaterar då att samtliga artiklar var behäftade med mycket stora fel och fördomar om hans person. Inte en enda journalist eller ”vetenskapare” i Sverige lyckades återge vad han sa någorlunda korrekt. Nu funderar jag på varför? Gillade de inte vad han sa och försöker medvetet svartmåla eller är de helt enkelt för dumma för att fatta?
    Relevans? Han är synnerligen klartänkt och han är starkt kritisk till klimatkhmererna.

  7. 9
    Daniel Wiklund

    Oktober månad hade en medeltemperatur på 3,5 grader, i Luleå. (Kl 8 på morgonen) Den kallaste månaden sen 1921 var 1960 på minus 4,1. Jag minns att jag åkte skridskor på naturis tidigt det året. ( kan inte minnas att biltrafiken var så tät). Varmaste månaden var året därpå med 7.2. Luleås medeltemperatur sedan 1921 är 2,1.

  8. 10
    Håkan Bergman

    Guy #3

    Tror att den ökade komplexiteten i nätet spelar en stor roll, plus att man inte ser några större utbyggnader av kapaciteten regionalt där vi har tillväxt. Åtminstone här i Stockholm verkar nätet ha blivit mera instabilt. Man kan jämföra med järnvägen där man i ett par tre decennier till en del löst kapacitetsproblemet genom att öka antalet växlar i spårnätet, något som lett till ett mera störningsbenäget system.

  9. 11
    GunnarE

    #2#
    Ja, nu är det väl läge för de små kk inrymda i containers, som kommer nyckelfärdiga från fabrik. Det talades mycket om detta för ngra år sedan.

  10. 13
    Håkan Bergman

    GunnarE #11

    Det blir nog för radikalt för dagens politiker, dessutom lär man inte agera förrän problemet blivit akut. Vi får hoppas att vi kan köpa gaskraftverk med kort leveranstid den dagen verkligheten blir uppenbar.

  11. 15
    Lars Cornell

    #14 Kan någon förklara den kurvan. Den är inte så lätt att förstå för en amatör. Vad säger den?

  12. 16
    sibbe

    På tal om små kärnkraftverk: de är på gång:
    https://en.wikipedia.org/wiki/NuScale_Power

    Här en snabb google översättning som jag tagit ur en tidning för en tid sen:
    NuScale Power är på väg att bygga den första lilla modulära kärnreaktorn i Amerika snabbare än väntat. För två veckor sedan genomförde NuScales lilla modulära kärnreaktordesign fas 1-granskningen av sin designcertifieringsansökan (DCA) av U.S. Nuclear Regulatory Commission. Det är en stor sak eftersom fas 1 är den mest intensiva fasen av granskningen, vilket tar mer tid och ansträngning än de återstående fem faserna i kombination. NRC: s granskning av NuScales DCA började i mars 2017 och NRC: s slutrapport godkänner designen förväntas vara klar senast september 2020. NuScale är den första och enda US-SMR som någonsin genomgår en NRC-granskning. Efter att ha kommit snabbt genom fas 1 är företaget verkligen på väg att bygga den första SMR i Amerika inom de närmaste åren. Den första kunden är också klar. Utah Associated Municipal Power Systems (UAMPS) bygger den första NuScale-anläggningen, en 12-moduls SMR, och placerar den i Idaho National Laboratory. Den kommer att drivas av den erfarna kärnkraftoperatören Energy Northwest. ”
    NuScale reaktor är också Amerikas enda chans att konkurrera på den globala SMR-marknaden för att konkurrera med bolag i Argentina, Kina, Ryssland och Sydkorea som utvecklar egna SMR-anläggningar. Man antar att mellan 55 och 75 GW elektricitet kommer från operativa SMR runtom i världen år 2035, motsvarande mer än 1000 NuScale Power Modules. Och Amerika borde leda den tävlingen. US Department of Energy tilldelade NuScale Power $ 40 miljoner i kostnadsdelning av ekonomiskt stöd för att stödja att marknadsföra denna SMR. NuScale är den enda SMR som får den här typen av utvecklingshjälp,
    SMR-utvecklare förväntar sig att deras modul-konstruktioner och byggprocesser kommer att leda till serieproduktion. NuScale har uppskattat att den första fabriken ( där som man skall bygga dessa SMR) kommer att kosta drygt 3 miljarder dollar att bygga. $ 5,078 / kWe.
    Men SMR: s trumf är att reaktorn inte kan smälta ner. Den stänger bara och kyls av. Dr Jose Reyes hjärnbarn, NuScales Chief Technology Officer och kärnteknikprofessor emeritus vid Oregon State University, har utvecklat den här modul-reaktor den i små moduler. Den lilla storleken och det stora förhållandet mellan ytan och volymen i NuScales reaktorkärna, som sitter under marken i en super-seismisk resistent kylfläns, gör det möjligt för naturliga processer att kyla det på obestämd tid vid fullständig strömavbrott. Inga människor eller datorer behövs för att ingripa, ingen växelström eller likström, inga pumpar och inget extra vatten för kylning.

    . Om strömmen går ut kyler reaktorn över 90% av värmen i den första dagen med vattenkonvektion, sedan 90% av återstående värme genom att koka bort vattnet, när är det tillräckligt kallt för att långsamt blöda vilken liten värme som lämnas till omgivning så länge som behövs. Ett par ytterligare funktioner är: 1) ingen kan hacka denna reaktor och 2) ”tankning” av denna reaktor kräver inte att kärnkraftverket stängs av. Komponenterna i NuScale-reaktorn kan alla tillverkas i en fabrik före leverans och montering på plats, vilket tar bort en stor kostnadsproblem med att bygga nya kärnkraftverk. Reaktorkärl och andra stora komponenter kan tillverkas i medelstora metallfabriker, något vi fortfarande har här i USA. Traditionella kärnreaktorer är mellan 600 och 1200 MW, men dessa små kraftmoduler är cirka 50 MW vardera och 12 av dem kan sättas samman för att göra en kraftverk upp till 600 MW – en 12-pack. Dessa moduler använder vanliga 17 × 17 PWR-bränsleaggregat, vilket gör dem kostnadseffektiva, bara hälften av höjden, med en genomsnittlig U-235-anrikning på 3,8%. Ett enda NuScale kärnkraftverk ( alltså 12 moduler) är 76 meter lång och 15 meter i diameter . Dessa innovativa mönster ger den totala livscykelkostnaden för att producera el med denna SMR lägre än den för de flesta andra energikällor, bara vatten och naturgas är billigare. Denna SMR kan också byggas betydligt snabbare, mindre än hälften av byggtiden för traditionella kärnkraftverk. Det är möjligt att kolla alla ansökningsdokument för NuScale-designen vid NRC, och man kan också se de faktiska kriterierna för DOE-priset.
    NuScale har sitt huvudkontor i Portland, Oregon och har kontor i Corvallis, Or, Rockville, Md, Charlotte, NC, Richland, WA, Arlington, VA och London, Storbritannien. forbes

  13. 17
    Jan-Åke

    1.Björn
    Så sent som 2001 i AR-3 sa IPCC 0,6 °C globalt ,med 95 % säkerhet mellan 0,4-0,8 °C.
    Så det här med ”drygt en grad” är med hjälp av att sänka äldre tempdata, man kallar det adjustments.

  14. 18
    Lasse

    #14 forts
    AMO och uppmätt temp:
    http://www.woodfortrees.org/plot/esrl-amo/from/to/mean:12/plot/hadcrut4nh/mean:12/plot/hadcrut4sh/mean:12/plot/hadcrut4tr/mean:12

    #15
    AMO är ett index som varierar med ca 60 års period. Det speglar väder och klimat .
    https://en.wikipedia.org/wiki/Atlantic_multidecadal_oscillation

    Min klimattro är att detta index tillsammans med olika solvariationer (Dimming och Brightening) och 11års cykler kan förklara mycket mer än CO2.
    Lite om sökandet efter cykeln:http://appinsys.com/globalwarming/SixtyYearCycle.htm

  15. 20
    Christer Eriksson

    Var det någon som trodde att subventionerna var gratis.Dom tas tillbaka.

  16. 21
    latoba

    Varför kräver journalisterna inte att partierna ska redovisa hur den stora omställningen till det fossilfria samhälle de drömmer om ska genomföras. Hur kommer den att påverka våra levnadsvillkor och vad kommer den att kosta oss skattebetalare? Vad ska ersätta kärnkraften som de vill fasa ur?

  17. 23
    Alvar Nyrén

    #21
    Det var länge sedan yngre journalister tordes vara granskande i dessa frågor. Vem vill bli utan jobb och svartlistad? Och frågan är väl om de har förmågan?

  18. 24
    Ann lh

    # 4 Lars Kame’l! Britt-Marie Mattsson ja, där kan man tala om faktaresistens och subjektiv information. GP har ju på senare år skärpt sig, ledarsidan är nästan dagligdags en njutning att ta del av, men denna donna hon drar ner tidningen å det grövsta. Ofta när jag läser hennes drapor tänker jag på Ylva Johansson, som i en debatt avfärdade motståndaren med ett barskt ”min bild är verkligheten” och så var det inte mer att tillägga.
    Men, utmärkt att Du försökt rubba Mattssons cirklar. Jag har gett upp. Det positiva med hennes skriverier är ändå att jag blir så ilsken att jag sedan inte har mer ilska eller irritation kvar åt någon eller något annat på en tid.

  19. 25
    Lasse

    #22 Rolf Mellberg
    Tack, har alltid gillat Judith Curry.
    När hon talar om sealevel så borde hon visa på 50 årsmedelgrafen:
    https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=9414290

    Mann talar oxå om sealevel. 11 min in.
    Undrar hur han kan förklara den grafen med CO2

    Många är inne på fel spår, tex GP damen om orkanerna: https://en.wikipedia.org/wiki/File:North_Atlantic_Tropical_Cyclone_Activity_According_to_the_Accumulated_Cyclone_Energy_Index_1950%E2%80%932015.png

  20. 27
    jensen

    Top German climate modeler Jochem Maratzke , Director of Max Planck Institute for Metereology:

    De senaste modellerna visar att CO2-budgeten för 1,5 C -målet är minst dubbelt så stor än vad vi ansåg förut, så att anståndet kan skjutas upp 10 år.
    Senaste IPCC-rapporten är snarare politisk än vetenskaplig. 1,5 C -målet kom som en överraskning för oss klimatologer. Vi anser att det inte föreligger någon större skillnad mellan en 1,5 C- värld resp. 2 C-värld.
    Marotzke förklarar att skälen för tipping-point enl. Potsdam-Institute är tämligen svaga f.a. beträffande hejdad Golfström och avsmältning av Väst-Antarktis.

    http://notrickszone.com/#sthash.bEC1jUZp.dpbs

  21. 28
    Eskil

    #12 Ivar Andersson
    ”Johanna Sandahl Ordförande, Naturskyddsföreningen skriver: I Sverige subventioneras användning av fossila bränslen med minst 30 miljarder kronor varje år”.

    Naturskyddsföreningen räknar de reducerade/avsaknade punktskatter på fossila bränslen som exempelvis exempelvis jordbruk, sjöfart och flyg har som subventioner. Avskaffar Sverige de höga punktskatterna på fossila bränslen så upphör också subventionerna med Johanna Sandahs och Naturskyddsföreningens logik. Och ju högre punktskatter ju högre blir subventionerna. Vi bör således exempelvis flytta ut exempelvis jordbruket till länder med låga/inga punktskatter på fossila bränslen för att minska subventionerna då jordbruket inte kan bära de höga svenska punktskatterna.

  22. 29
    Anders Tengsved

    Vet någon hur/var WWF fått fram siffrorna på den, enligt dem, rejäla nedgången av ryggrads djur. Den görs ju till en klimatfråga när det, om den är korrekt, orsakas av annat. Skogsskövling, tjuvjakt etc.

  23. 31
    Lars-Eric Bjerke

    #1 Björn-Ola J,
    ”Finns det någonstans att läsa om vilka klimatförändringar vi drabbats av sedan mitten av 1800-talet.”

    IPCC beskriver i sin AR5 rapport om ” Observed Changes”. Det är enklast att läsa om dem i ”Summary for police makers”. https://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/wg1/WG1AR5_SPM_FINAL.pdf

    Temperaturen gick ju sakta ner under en lång period innan den åter började stiga det senaste århundradet och i Sverige mest efter 1990, så ännu har vi väl inte märkt så stora effekter. De effekter jag har märkt här hos är att vintrarna blivit något mildare och skridskosäsongen kortare för långfärdsskridskoåkare. Vi har i genomsnitt fått mer nederbörd, vilket i kombination med högre koldioxidhalt i luften gjort att algerna växer på staket och fasader.

  24. 32
    Daniel Wiklund

    Som jag redan skrivit så åkte jag tidigt skridskor på träsket i oktober 1960. Den kallaste oktober i Luleå sedan 1921. Eventuellt så varnade dåtidens Rockström för en kommande istid. Men året därpå gick det inte att åka skridskor på naturis. Den varmaste oktober sedan 1921 inföll just året efter den kallaste. Hade Rockström funnits då hade han säkert pratat om att planeten riskerade att brinns upp, att vi högst skulle ha tio år på oss att förhindra den katastrofala uppvärmningen.

  25. 34
    Sigge

    #2 Håkan Bergman
    #3 Guy

    När det gäller elnätskapacitet i Stockholm och Stockholms län så har den inte hängt med befolkningsökningen. Befolkningen i Stockholms län har på 20 år ökat med 30%. Ungefär 1/3-del av det Svenska Kraftnät planerar investera under de närmaste 10 åren är i Mälardalen och då främst Stockholm. Större dellen av det 220 kV-nät som finns i Mälardalen skall vara ersatt av 400 kV-nät år 2030. Även angränsande län som Uppsala Län och Södermanlands Län har haft en påtaglig befolkningstillväxt under de senaste 20 åren.

    Det varnades redan i slutet på 90-talet att elnätet i Stockholm behövde byggas ut och även stamnätet i och kring Stockholm. Tyvärr så dröjde det 10 år innan Svenska Kraftnät började planera för en kraftig utbyggnad i regionen. Man har varit lite bättre på att planera hos Fortum som tidigare ägde regionalnätet i Stockholm.

    Ellevio som driver regional- och lokalnätet i Stockholm har problem med att nätstationer med större kapacitet tar mer plats. Det är inte alltid kommunerna vill släppa till mark för ändamålet. Ofta är det så att kommunen vill ha bort ställverken för att kunna använda marken till något annat.

    Det har tillkommit elproduktionskapacitet i Stockholm på senare år. Kraftvärmeverket i Södertälje på 85 MWe och i Värtan på 130 MWe är de största. I Uppsala och några kommuner runt Stockholm har det byggts och byggs några mindre kraftvärmeverk.

  26. 35
    Frej

    31# Lars-Erik Jag fattar bara inte vad det är folk vill ha . Vill dom ha kallare klimat ? Om vi skulle sänka medeltemperaturen 1 grad och ta bort co2 till det var 1850 . Skulle det bli perfekt då ? Skulle det gå att försörja 8 miljarder fossilfritt ? Den klimatförändringen som varit har gjort att vi står här nu idag , med 8 miljarder människor att försörja , om Valentina Zharkova får rätt . Då blir det problem . Och 32 # Mats länk är värd att tittas på , den är som fingret i ögat .

  27. 36
    Roggan

    Vindkraftens (för-) och nackdelar diskuteras ständigt. Hade besök från Tyskland i somras och vi diskuterade energifrågan. Min gäst påstod att vindkraftverken i Tyskland var koncentrerade till den norra delen medan effektbehovet är störst i den södra delen.

    Det får mig att ställa följande fråga till Er som är mer insatta. Hur stora är effektförlusterna vid överföring av elkraft över längre avstånd. Tänker naturligtvis på den nuvarande politiken med inställningen att ”det blåser alltid någonstans” så det är bara att importera, oavsett kostnad.

    Men oavsett verkningsgrad etc, hur stor är effektförlusten om man skickar ut 1 000 kW, (eller en multipel av det) vid överföring till slutförbrukare på säg 200, 500, 1 000 eller 2 500 km avstånd.

    Några relevanta svar på den frågan kan ge argument i diskussionen med de som föredrar vind- men även solkraft.

  28. 37
    Guy

    Sigge # 34

    En lösning på problemet med markanvändning vore att gräva ner ledningarna. Mindre bråk med markägarna. Lite extra investering, men troligen billigare i längden och fram för allt säkrare både för människor och fåglar.

  29. 38
    Sigge

    #36 Guy

    Ledningar grävs ned eller förläggs i tunnlar, det är anledningen till att det är så besvärligt och blir så dyrt. Slår man ihop det som Ellevio och Svenska Kraftnät gör i Stockholm så är det investeringar på flera 10-tals mdr. Det är extra besvärligt är att flera nätstationer som är relativt nya behöver byggas ut. Helst skulle man behålla befintlig nätstation och bygga ut den på mark vid sidan om.

  30. 41
    Lars Cornell

    #40 Bjerke, #38 Sigge, #36 Roggan
    Jag räknade på förlusterna för några år sedan.
    http://www.tjust.com/vit/ellosses.pdf

    Underst i nätet har vi baskraft från kärnkraft och vattenkraft. Där är förlusterna inte så stora och sträckorna måttliga.
    Men vindkraft ligger ovanpå baskraften och där blir förlusterna högre på grund av det kvadratiska sambandet. Dessutom är överföringssträckorna stora. Den enorma vindkraftpark som nu byggs i Lappland för tyskt kapital är avsedd för slutförbrukare i Tyskland. Jag har räknat med minst 20% förluster på den överföringen. M Lundmark LTU har beräknat den till 30%.
    Länken till NyTeknik säger 10% för ungefär halva sträckan så det kan stämma rätt bra.

    Antar vi 25% så innebär det att vindkraft i Lappland måste producera 1,33 GWh för varje GWh som förbrukas i Berlin. Till de kostnaderna kommer nätkostnader som med så långa avstånd blir betydande. Sedan kan var och en fundera på vem det blir som måste betala dessa förluster.
    Tips: Det är inte förbrukarna i Tyskland som faktureras kostnader för nät och förluster.

  31. 42
    Håkan Bergman

    Lars-Eric Bjerke #40

    ”Produktionen i ett givet vindkraftverk är proportionell mot kuben på vindhastistiheten.”
    Om ett vkv är optimerat för en viss vindhastighet gäller väl den regeln bara för ett ganska smalt intervall. Över det intervallet blir produktionsökningen mindre och under blir minskningen större.

  32. 43
    Lasse

    Vulkaner ger värme.
    WUWT diskussionen om värmen norr om 80 breddgraden speciellt under vintern och i synnerhet sen 2005 visade på en hot spot: 17,6 graders vattentemp idag vid stilla väder utanför Svalbard:
    https://earth.nullschool.net/#current/ocean/surface/currents/overlay=sea_surface_temp/orthographic=-2.48,80.21,3000/loc=5.605,77.894
    Nämns här:https://wattsupwiththat.com/2013/08/02/hot-times-near-svalbard-volcanic-range-discovered/
    Syns här:https://www.google.com/maps/place/Spitsbergen/@72.3714471,0.6863831,1743846m/data=!3m1!1e3!4m5!3m4!1s0x459db1ec8989d59d:0x6367f277f33b3c6a!8m2!3d78.90136!4d13.4838877

    Svalbard -borde byta namn-hot spring island!

  33. 44
    Sigge

    #41 Lars Cornell

    Jag tycker principen för ditt sätt att räkna är fel när du alltid sätter vindkraft som marginalen. Men du räknar också fel, dels för att stamnätet är oftast inte maxbelastat och dels för att du utgått från för stora förluster. På en 400 kV kraftledning som är maxbelastad ligger enegiförlusterna på 1% på 200 km, alltså hälften av vad du utgått ifrån. En HVDC har ännu lägre förluster. I medeltal så är stamnätet belastat med mindre än 40%. Även om man räknar på det sättet du gör men sätter in rätt ingångsvärden så blir förlusten bara en tiondel av det du räknat fram.

    Det du inte har med är förluster i transformatorer och koronaförluster. Sammantaget är dessa förluster ungefär lika stora för Svenska kraftnät som resistansförlusterna i kraftledningarna. Totalt är Svenska Kraftnäts energiförluster ungefär 2%. Hela elnätet totalt har förluster på ungefär 10%, där mesta av dessa förluster är i lokala 400 V nätet.

  34. 45
    Sigge

    #42 Håkan Bergman

    Du har rätt att vindkraftsverken är optimerade för att ha bäst verkningsgrad vid en viss vindhastighet. Alla vindkraftstillverkare har valt att optimera verkningsgraden vid låga vindhastigheter. Du förstår säkert själv varför.

  35. 46
    Lars Cornell

    #44 Sigge. Nej. Om mina beräkningar är överdrifter, vilket de kan vara, så är dina våldsamma underdrifter.
    Kostnaderna (förluster och nätkostnader) att överföra el från vindkraft i Norrland till tyska förbrukare är MYCKET stora.

    Jag protesterar på det bestämdaste i att tvingas vara med och betala för det.

  36. 47
    Björn

    Intressant om solen och kopplingen mellan låg aktivitet och ökningen av orkaner. Variation i UV är orsaken.

    Elsner and Hodges found the probability of three or more hurricanes hitting the United States goes up drastically during low points of the 11-year sunspot cycle. Years with few sunspots and above-normal ocean temperatures spawn a less stable atmosphere and, consequently, more hurricanes, according to the researchers. Years with more sunspots and above-normal ocean temperatures yield a more stable atmosphere and thus fewer hurricanes.

    https://gacc.nifc.gov/sacc/predictive/SOLAR_WEATHER-CLIMATE_STUDIES/Solar_Changes_and_the_Climate%20OZONE%20UV%20GEOMAG%20DAleo%20SUPER%20EXCELLENT%20Discussion.pdf

  37. 48
    Lars Cornell

    #44 Sigge. Jag har letat på nätet och det är svårt att hitta bra statistik. Men en genomgripande analys finns på Ei R2015:07. Om förlusterna i genomsnitt är 6% så är det mycket rimligt att förlusterna på vindkraft från Norrland till Tyskland är minst 20%.

  38. 50
    Sigge

    #48 Lars Cornell
    #49 Håkan Bergman

    Enligt Klas Roudén på Svenska Kraftnät så är energiförlusten i stamnätet c:a 2%.
    https://www.nyteknik.se/teknikrevyn/sa-hoga-ar-forlusterna-i-elnaten-6369770

    Att ett Rc-lok har sämre verkningsgrad än äldre lok beror på att tyristorregleringen har större energiförluster än kontaktorreglering. De lok som har kontaktoreglering, likriktare och likströmsmotorer har bättre verkningsgrad än de lok som har kontaktorreglering och växelströmsmotorer. De enda lok som jag känner till som är i drift idag som har kontaktorreglering och likströmsmotorer är Hector Rails 161-lok. De är ursprunglingen norska EL15-lok som är tillverkade i Sverige.

  39. 51
    Lars Conell

    #50 Sigge. I den artikel du länkar till säger Klas Roudén,
    – Marginalförlusterna i stamnätet vintertid från nätets nordligaste inmatningspunkt till ett tänkt uttag i Mellansverige är under dagtid i genomsnitt cirka 10 procent.
    Läste du bara det du ville för att bekräfta din åsikt?

    20% för vindkraft i Norrland till tyska användare är därför helt rimligt. Artikeln är 10 år gammal. Det kvadratiska sambandet inverkar sannolikt mer nu när nätet, när det blåser, ligger nära sin topplast än då.

    I Ei R2015:07 använder man 4%, 6% och 7% vid beräkning av förlusternas kostnader.

  40. 52
    JIMMY

    Tack inlägg 12 Ivar Andersson!!

    Det var den bästa sammanfattning summa summarum – om Sveriges bensin diesel drivmedels elskatter jag någonsin läst! :-)

    Kommer att bokmärka denna länk och dra ut kopior om internet inte mera fungerar i framtidens
    ( Svenska medeltids fossilfria FN – UN -U-Land Agenda 21 -2030 )

  41. 53
    Håkan Bergman

    Sigge #50

    Nu var loken det enda exempel jag hittade om effektförluster och tyristorer, så jag undrar fortfarande hur stora förlusterna är i omriktarstationerna för HVDC?

    För tågresenärerna spelar det ingen roll vilken teknik som används när tågtrafiken ändå står stilla. Idag är det stopp i morgonrusningen här i Stockholm, i fredags var det stopp i eftermiddagsrusningen.

  42. 54
    Lasse

    #47 Björn
    Den artikeln var bra!
    Innehåller en hel del som är lätt att ta till sig för en periodare.

    Bränderna i Kalifornien är kopplade till människans påverkan. Tydligen var det ett avbrott på elförsörjningen några minuter före utbrottet observerades. Problemet med vind och luftledningar har observerats tidigare i området.
    En video från i söndags:https://www.youtube.com/watch?v=L2nWuZ8J0Go

  43. 55
    Sigge

    #51 Lars Cornell

    När stamnätet är hårt belastat ligger nog sammanlagda energiförlusterna på runt 10% och kanske lite mer än så. Ungefär hälften av energiförlusterna beror på resistans i kraftledningarna och resten på förluster i transformatorer och annat. I medeltal så är stamnätet utnyttjat till ungefär 40%, det gör att de sammanlagda förlusterna i stamnätet är ungefär 2%.

    Ei R2015:07 handlar i huvudsak om elnätsföretagens förluster i regional- och lokalnät. De förlusterna är mycket större än i stamnätet.

  44. 56
    Sigge

    #53 Håkan Bergman

    Jag har ingen aning om hur stora energiförlusterna är med dagens teknik för strömomriktare. Jag antar att den är ganska mycket lägre än den teknik som fanns på 60- och 70-talet. Om jag inte minns fel så var förlusten, på den tiden, att likrikta strömmen några procent och runt 10 % att omvandla likström till växelström.

    När det gäller tågresor så var jag i Stockholm i fredags. Jag åkte hem med ett tåg som skulle avgå mer än en timme innan det tåg jag hade biljett till. Jag var ändå hemma senare än jag skulle varit.
    Beträffande ellok så är tyristorregleringen energislösande. Green Cargo har byggt om Rc2-loken till Rd2. Den viktigaste skillnaden är att styrsystemet byggts om där tyristorerna och likriktare ersatts med datoriserade omriktare. Närmare 10% mindre energi skall loken dra när de startar ett tungt tåg och de kan dessutom återmata ström till konaktledningen vid inbromsningar.

Kommentarer inaktiverade.