SMHI kan inte simulera det svenska klimatet

Det här inlägget är repetition av två tidigare inlägg angående dels hur svårt det är att simulera lokala klimatförändringar (här) och att SMHI helt sonika kapar bort den delen som inte stämmer för att ge intrycket av att simuleringarna stämmer (här).

Om man går in på SMHIs hemsida kan man få fram kartor och diagram på hur de tror att klimatet kommer att förändras uppdelat i Sveriges län (klicka på Klimat och sedan Klimatscenarier). Eftersom vi har en lång och hyfsat kvalitetskontrollerad temperatur-serie för Uppsala fokuserar jag här på Uppsala och Uppsala län. Sverige är ett sånt litet land att ett län ändå är hyggligt representativt för hela Sverige eftersom vädersystemen i allmänhet är mycket större än vårt land. Nedan finns SMHIs scenario för Uppsala län (utsläppsscenario RCP8.5).

SMHIs klimatscenario för Uppsala län (RCP8.5)

Årsmedeltemperatur för SMHIs klimatscenario för Uppsala län (RCP8.5)

Den svarta linjen är alltså ett medelvärde av 9st körningar med deras klimatmodell. Man kan lätt få intrycket av att SMHI har lyckats simulera klimatförändringarna för Uppsala hyfsat väl. Problemet är bara att 1930-40-talen var väldigt varma. Nedan visar jag en annan klimatmodell samt mätningar från Uppsala där startåret är satt till 1850.

En körning med en klimatmodell för Uppsala (årsmedeltemperaturer)

En körning med en klimatmodell för Uppsala (årsmedeltemperaturer) 1850-2017

Uppmätta värden för Uppsala (årsmedeltemperatur)

Uppmätta värden för Uppsala (årsmedeltemperatur) 1850-2017

Den här klimatmodell-körningen har inte på något sätt lyckats simulera de varma 1930-40-talen. Faktum är att korrelationen mellan verkligheten och simuleringen är mycket nära noll. Alla dessa klimatmodeller är programmerade så att det är koldioxidhalten som påverkar klimatförändringarna. Därför ger alla dessa klimatmodeller som resultat att det blir varmare under senare halvan av 1900-talet och framåt. Allt annat är bara slumpmässig variation från år till år. Att det var varmt under 1930-40-talen går alltså inte att få fram i simuleringarna.

Om vi lägger in SMHIs simulering (medel av 9 körningar) i figuren för Uppsalas uppmätta värden ser det ut som följer.

Uppsalas årsmedeltemperatur och SMHIs RCP8.5-scenario som medel av 9 körningar.

Om SMHI hade låtit sina simuleringar starta med 1800-talet, som brukligt är, hade korrelationen mellan simuleringarna och verkligheten blivit nära noll. Nu får de istället en mycket god korrelation genom att de har valt ut en tidsperiod som har god korrelation. Det är väl detta som kallas ”cherry-picking” (körsbärsplockning), alltså att helt enkelt bara välja ut den data som överensstämmer med sin teori och ignorera den data som inte överensstämmer. Jag skulle även kalla detta för ett rent och skärt bedrägeri från SMHIs sida.

Dela detta inlägg

61 reaktion på “SMHI kan inte simulera det svenska klimatet

  1. 1
    Mattias

    Jo, det är väl tyvärr ett vanligt fenomen idag att både skeptiker och alarmister väljer ett lämpligt startår för att stödja sin egen hypotes. Desto viktigare då att motivera sitt val av startår. Jag antar att koldioxidökning i SMHIs modeller är en viktig faktor. Genom att välja 1960 som startår då den globala ökningen av koldioxid slår igenom på allvar så blir ju deras modell bättre med just det startåret. Det vore ju ärligare att öppet deklarera det – inget fel i detta om man är övertygad att koldioxiden är den viktigaste faktorn som styr klimatutvecklingen.

  2. 2
    Mattias

    Varför valde du förresten just 1850 som startår och inte tex. 1860? SMHI skriver själva att temperaturmätningar före 1860 anses mer osäkra. Utfallet blir antagligen ganska lika, men likväl viktigt och pedagogiskt för läsarna att motivera och förklara val av startår.

  3. 3
    Lasse

    Intressant Magnus C
    Ser att extremt kalla året utan sommar 1867 gått förlorad i SMHIs körning.
    Kan man få önska ett diagram som skulle göra skillnaden tydligare.
    Simulerat årsvärde minus uppmätt årsvärde år från år-då kan man tydligare se missarna och om de lyckats skriva in en tendens.
    Vi som tror på periodicitet kan ju alltid konstatera att AMO verkar stämma speciellt tillsammans med ett annat fenomen, Solar brightening.
    https://en.wikipedia.org/wiki/Atlantic_multidecadal_oscillation
    https://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/BAMS-D-11-00074.1
    Dimming 1950-1980
    Brightening 1980-

  4. 4
    Ivar Andersson

    #1 Mattias
    Klimathotstroende väljer startår så att deras obevisade hypotes att koldioxiden bestämmer klimatet verkar stämma. Genom att välja olika startår som Magnus gör så ser man att klimatmodellerna inte stämmer. Varför behövs mer än en klimatmodell om man `vet`hur klimatet fungerar?

  5. 5
    Göran

    Startår 1850 eller 1860 har ingen som helst betydelse. Tvärtom skulle år 1860 visa på ännu mindre temperaturuppgång.

    Att SMHI inte kan simulera temperaturen under 1930 visar mer att koldioxid inte har det minsta med temperaturen på jorden att göra.

    Att stoppa in koldioxid i en simulering är totalt löjligt eftersom koldioxiden inte är jämt fördelad över jorden i atmosfären. Eller, har SMHI undersökte exakt hur mycket koldioxid som det finns i atmosfären över Uppsala? Och, även över tid?

  6. 6
    Peter Stilbs

    #5 Koldioxiden är mycket välblandad, men lokala och periodiska anomalier uppstår pga växtlighet, årstid och närhet till städer och vulkaner. Det är annorlunda med vattenånga, som kondenserar ut vid sänkt temperatur.

  7. 7
    Ingvar i Las Palmas

    Jamen det är ju rena rama bedrägeriet!
    Kan man inte kräva att någon går något??
    Vad säger vetenskapsakademin om detta? Blundar de? Eller är de delaktiga?

  8. 9
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Lasse #3:
    Jag förstår inte vad du menar. 1867 är kallt enligt mätningarna. SMHI simulerar från 1960, alltså långt efter 1867.

  9. 10
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Mattias #1,2:
    Jag är lite osäker på om du är ironisk eller allvarlig, men jag hoppas på det första. Jag valde 1850 som startår eftersom det är mitt i 1800-talet, det har ingen praktisk betydelse om jag börjar 1860.

  10. 11
    Mattias

    En annan sak som du tidigare har skrivit om gäller SMHIs användande av perioden 1961-1990 som referensperiod – en period som råkar vara bland de kallare under de senaste 100 åren. Varför används den fortfarande som referensperiod? Danska Meteorologiska Institutet (DMI) använder perioden 1981-2010. Vad händer om du gör om dina beräkningar med den referensperioden istället? Även här saknar jag motivering till varför man använder en viss referensperiod. Som myndighet inger det inte förtroende att man inte klarar av att motivera varför man använder sig av en viss referensperiod eller startår.

  11. 12
    Mattias

    #10
    Det var inte min avsikt att vara ironisk, men om man har kritik för vilket startår som SMHI väljer och förklarar varför de använder en olämplig startpunkt är det också rimligt att motivera sin egen startpunkt. Jag trodde heller inte det skulle bli någon skillnad, men för att förekomma ev. kritik i och med att SMHI själva anger att före 1860 är temperaturmätningarna mer osäkra så kanske det skulle vara vettigt att börja där.

  12. 13
    Björn

    Den är citerad meningen stämmer med vad som gäller alla klimatmodellering:

    ”Alla dessa klimatmodeller är programmerade så att det är koldioxidhalten som påverkar klimatförändringarna. Därför ger alla dessa klimatmodeller som resultat att det blir varmare under senare halvan av 1900-talet och framåt”.

    Det handlar helt enkelt om ett gigantiskt vetenskapligt bedrägeri, när man exkluderar alla naturliga fakta. Antropogen CO2 ökar, men eftersom den ökar, behöver den inte vara orsak till det den sägs vara, alltså en global uppvärmning. Inom vetenskap måste det alltid finnas opponenter, annars är det inte vetenskap. Har SMHI sållat bort alla opponenter?

  13. 14
    Lasse

    #9 Magnus Cederlöf
    Sorry observerade inte att det inte var SMHIs körning.
    Tänkte på den röda grafen ”En körning med en klimatmodell för Uppsala (årsmedeltemperaturer) 1850-2017″ vs den blå grafen”Uppmätta värden för Uppsala (årsmedeltemperatur) 1850-2017.

    Genom att jämföra år från år så får du en graf med skillnaden modell mot uppmätt.
    Där bla 1867 finns med! Där den röda inte ger 1867 rättvisa som exceptionellt år.

  14. 17
    jensen

    Från klimatsans, aktuellt , finner man 6/11 ” Den sagolika hypotesen” en kommentar 6/11 av Kjell Lindmark en hänvisning till Climate change ” Problem Sol (ved) All climate Change is Natural.
    Prof. Carl-Otto Weiss, Schiller Institute

    Paris 13-14 June 2015
    Spectral Analysis av Klimatdata : All Climate Change is due to Natural Cycles.

    Mycket hörvärd enl min enkla uppfattning. Andra synpunkter.?

  15. 18
    Jan-Åke

    SMHI har ett insynsråd där bla Pär Holmgren sitter.
    Undrar hur många av texterna på deras websidor om ”klimatförändringar” som är författade av honom ?
    Tycker mig känna igen hans sätt att uttrycka sig.

  16. 19
    jensen

    Conclusion

    Climate change during the recent centuries is periodic
    Warming since 1870 attributed to CO2 is in reality caused by the appr. 200-year solar De Vries cycle.
    Present cooling and inceased ( Sic) warming 1970-1997 is due to 65 year period AMO/PDO .
    Measurements : no trace of warming by CO2. All changes is normal.

  17. 20
    Olav

    Det var en katastrof för hundratusentals svenskar att vädret/klimatet i mitten på 1800-talet inte var det som SMHI spår skall bli i slutet på detta sekel.
    Garanterad skulle skördarna då blivit betydligt större inom jordbruket. Det skulle föranlett att betydligt färre skulle emigrerat till mellanvästern där somrarna var varma och avkastningen därmed mycket större än här hemma.

  18. 21
    sibbe

    Der Spiegel målar (klimat)fan på väggen:
    http://www.spiegel.de/wissenschaft/natur/klimagipfel-kattowitz-uns-geht-bei-der-klimadiplomatie-die-zeit-aus-a-1237234.html

    ”Det finns hopp om innovativ teknik, som förhoppningsvis kommer att utvecklas under de kommande åren och förvandla energiövergången till en automatisk process, eftersom grön el är helt enkelt den billigaste elen på marknaden. ”Aldrig förr har så mycket bevis på farorna med klimatförändringen” uppvisats. Men ren el och elbilar ensam kommer inte att rädda klimatet. Jordbruk kommer också att spela en mycket viktig roll – och nära kopplad till näring. Bland annat handlar det om nya metoder för jordbearbetning, så att jorden kan binda mer koldioxid, säger Johann Rockström, utsedd direktör för Potsdam-institutet för klimatpåverkan (PIK). Även befintliga områden måste användas mer effektivt för att mata världens växande befolkning. I inget fall ska skogsområden offras. För honom som klimatforskare är den nuvarande situationen ”frustrerande”, säger Rockström. ”Vi har aldrig haft så mycket bevis på farorna med klimatförändringarna.” Samtidigt vet vi om genomförbara sätt att begränsa den globala uppvärmningen. Men det internationella samfundet har inte tagit den här vägen hittills. ”Vi befinner oss i en mycket allvarlig situation.”
    Bl.a. ”Klimatforskare” Rockström intervjuades av Der Spiegel online.

  19. 23
    Björn

    Lasse [16]; Det SMHI glömmer bort att informera om är att vi har haft generellt en ökning av TSI, Total Solar Irradiance, under 1900-talet och en bit in på 2000-talet. Detta är ju den huvudsakliga orsaken till att vi har fått en drägligare temperatur under den tiden. Helt obevisat påstår klimatforskarna att orsaken är AGW.

  20. 24
    Alvar Nyrén

    Nja, bland det viktigaste är väl när simuleringen är gjord och hur länge den håller. Vet inte om det framgår någonstans jag missat? Skulle nog själv kunna åstadkomma en korridor att visa upp i efterhand.

  21. 26
    Magnus Cederlöf Inläggsförfattare

    Lars Lundqvist #15:
    Med tanke på hur SMHI behandlar data i andra sammanhang är jag något skeptisk till SMHIs klimatindikator. Det verkar som att det är mest städer som är med i sverigemedlet. För att minimera urbaniseringseffekten borde de ju bara ta landsortsstationer. Kan man hitta någonstans exakt vilket data de använt och hur de har homogeniserat det?

  22. 27
    Rolf

    PÅ #8. Den filmen är ju helt falsk. 280 ppm har blivit 406 och av dessa 126 är ca 60% antropogent och kanske 40 avgasning (samt nästan inget vulkaniskt) Propotionena 60/40 kan nog i.o.f.s vara omtvistat men knappast i nivå med vad filmen säger.
    Googla du på ”Oceaner avgasning# och studera saken innan uppenbart lögnaktiga budskap sprids. Eller visa mig gärna om jag har fel.

  23. 30
    Lars Kamél

    Klimatmodellerna som används idag utvecklades i praktiken för att kunna förklara den globala uppvärmningen under 80- och 90-tal med växthusgasutsläpp. Det är klart att de fungerar för just de årtiondena men inte för några andra.

  24. 31
    Robert N.

    Tack Magnus C. för inlägget och det faktum att du valde Uppsala och Uppsala län, då jag själv framlever mina dagar i länet.
    Men framför allt för att den absolut högsta temperaturen som uppmäts i Sverige +38,0° Ultuna den 9 juli 1933. (Tangerat av Målilla den 29 juni 1947 alltså 14 år senare)
    Vilket är 85 år sedan och när CO2 i atmosfären var betydligt lägre än i dag.
    Man tycker ju då – de med lite sund förnuft – att ”Istidskramarna” borde ställa sig frågan varför det rekordet inte är överträffat på så många år då det snart har gått tre ”klimatperioder”.
    Samma det faktum att vi i vårt land – som ett av få på de nordligare breddgraderna – har fått uppleva en alldeles unikt fin sommar (bortsett för vissa lantbrukare och skogsägare).
    Sol i stort från Maj till September.
    Bara någon vecka runt midsommar som var mer normalväder för vårt land, med regn och blåst.
    Men sol från klarblå himmel dag in och dag ut, ändå -med så höga halter CO2 – så var vi aldrig i närheten av Sveriges värmerekord.
    De lokala rekord som slogs var ofta på platser som länken nedan visar.

    https://www.google.com/maps/@57.7156429,11.9926898,3a,75y,276.86h,87.31t/data=!3m6!1e1!3m4!1s2J2RdAvMU9gijn3z9CBSFQ!2e0!7i13312!8i6656

  25. 32
    Ingemar Nordin

    Olav #20,

    1867 drabbades hela Sverige, men kanske med värst konsekvenser i Norrland och i Finland, eftersom skörden aldrig mognade där. Regeringen i Stockholm reagerade senfärdigt och förvärrade svälten genom att säd söderifrån inte kunde transporteras och fördelas i inlandet när vintern kom. Och då fick vi ändå internationell nödhjälp från kontinenten.

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Missv%C3%A4xt%C3%A5ren_1867%E2%80%931869

    MEN 1868 blev faktiskt ett ännu större svältår (räknat i antal döda) på grund av en ihållande torka under sommaren. Nu främst i södra Sverige. – Jfr årets torra sommar. Precis som året innan så fick inte regeringen tummen ur utan bidrog med sin allmänna inkompetens till att väldigt många svalt ihjäl. Emigrationen till Amerika nådde nya höjder.

  26. 33
    Björn

    Lars Kamél [29]; Det finns inga klimatmodeller som har, eller kommer att fungera, eftersom man för det första inte kan förutsäga framtiden och för det andra, grunddata saknas som tar hänsyn till naturens egna förutsättningar. Man kan fråga sig var finns solens egenheter, kosmisk strålning och molnbildning, ekvatorområdets pumpande av latent energi upp i atmosfären osv, med i modellerna?

  27. 34
    Robert N.

    Vill man roa sig med att kolla alla rekord i Sverige för perioden Maj till och med September så framstår det som ännu märkligare att samtliga rekord är 43 år eller äldre. Det äldsta är 126 år.
    Maj
    32,5° Kalmar den 28 maj 1892 och Kristianstad den 27 maj 1892 (Götaland)
    31,3° Nora den 29 maj 1911 (Svealand)
    30,6° Överkalix-Svartbyn den 31 maj 1971 (Norrland)
    Juni
    38,0° Målilla den 29 juni 1947 (Götaland)
    35,3° Bromma den 30 juni 1947 (Svealand)
    36,4° Gävle den 30 juni 1947 (Norrland)
    Juli
    36,0° Borås den 20 juli 1901 (Götaland)
    38,0° Ultuna den 9 juli 1933 (Svealand)
    36,9° Harads den 17 juli 1945 (Norrland)
    Augusti
    36,8° Holma den 9 augusti 1975 (Götaland)
    36,0° Örebro den 7 augusti 1975 och Sala den 6 augusti 1975 (Svealand)
    34,6° Fränsta-Emnäs den 16 augusti 1947 (Norrland)
    September
    29,1° Stehag den 1 september 1975 (Götaland)
    28,9° Kårsta den 7 sep. 1968 och Trängslet den 3 sep. 1958 (Svealand)
    28,0° Gävle den 2 sep. 1983 och Hede den 3 sep. 1958 (Norrland)

  28. 36
    Håkan Bergman

    Robert N. #30
    ”Men sol från klarblå himmel dag in och dag ut, ändå -med så höga halter CO2 – så var vi aldrig i närheten av Sveriges värmerekord.”

    Det är bara okunniga politiker som tror att CO2-halten skulle ha nån effekt på lokala eller regionala temperaturer. Vad som bromsade temperaturen var den låga luftfuktigheten, här på Södertörn hade mätstationen i Tullinge 30 C kl. 16 och 12 C kl. 4 i veckor.

  29. 37
    Kjell Lindmark

    Nej det är klart att SMHI inte kan simulera det svenska vädret lika lite som de övriga instituten i världen inte heller kan det, utom en rysk modell som är mycket nära observerade data. Eftersom IPCC tonar ner solaktiviteten i sina rapporter och i stort sett enbart fokuserar på CO2 halten i atmosfären så blir programmeringen av modellerna därefter. Solaktiviteten torde vara den huvudsakliga komponenten i klimatvariationerna. Solaktiviteten påverkar atmosfärens och havens cirkulation och temperatur. Hög solaktivitet starkare solvind, magnetfält (solen) och därmed mindre kosmisk strålning färre lägre moln, varmare. Och vice versa med lägre solaktivitet, molnigheten ökar med lägre solvind (aktivitet) fler moln och svalare klimat.

    Vi kan enkelt se att detta har inverkan på klimatet genom historiska data som ger vid handen att Lilla Istiden hade extremt låg solaktivitet och när den återhämtade sig steg temperaturerna ånyo. Nu är solaktiviteten återigen i avtagande och varit så de fyra senaste 10 års cyklerna. Vissa forskare menar att vi ånyo står inför en betydligt svalare period om solcyklerna följer sitt vanliga mönster. Det finns flera cykler en på 11 år, en på 65 år och en på 206 år. Jag tror det var ytterligare en. Så enligt dessa cykler så står vi inför kyligare klimat inom några år. Om det överhuvudtaget sker och i så fall hur länge det kan vi så klart inte veta. Jag hoppas dock att det blir lite varmare, kyla är betydligt värre. Just nu ligger vi på en global medeltemperatur ca 0,5C UNDER medeltemperaturen för den innevarande interglacialen, så det skadar inte att hämta hem lite för att säkerställa skördarna och där kommer ökande CO2 halt väl till pass. Mer CO2, högre avkastning från fälten.

    17 # jensen

    Visst är det en se och hörvärd presentation, betydligt mer trovärdig än alarmisternas domedagsprofetior. Fast jag önskar dock att vi får mer värme eller behålla det lilla vi har.

  30. 38
    Robert N.

    #36 Håkan B.

    Här i den nordöstligaste delen av Roslagen var det samma förhållande.
    Det var bara ett fåtal ”tropiska nätter” på hela sommaren, trots att havet i skärgården här hade 25-26 grader i vattnet och vinden ofta var lätt sydlig.
    Klarade dock att hålla gräsmattan grön med hjälp av en dränkbar pump i havet.

  31. 39
    Björn

    Lasse [35]; Ja, det diagrammet säger mycket. I det nu avklingande ”solar grand maximum”, eller som en del solforskare benämner det, ”modern maximum”, var maxamplituden som framgår 1957 och därefter avtagande solcykler. Solcykel 20, alltså 1968, uppvisade ett oroande lågt maximum amplitudmässigt, vilket också avspeglades så mycket att amerikanska CIA gjorde en utredning i början på 1970-talet. Man trodde faktiskt att vi skulle gå mot en global nedkylning. Men titta på den sista toppen, cykel 24 som nu avklingar. Om man var oroade i början av 1970-talet så borde man faktiskt vara det nu med tanke på den ändå lägre amplituden i 24 jämfört med 20, 1968. Nästa cykel 25 förväntas inte bli större i amplitud. Solens fläckar är ett mått på dess magnetiska aktivitet och som jämförelse kan vi ta den kallaste perioden under Lilla istiden som hade namnet Maunder minimum, då framträdde inga fläckar under 70 år. Vi är nu enligt solforskarna i början av ett ”solar grand minimum”.

  32. 40
    Daniel Wiklund

    Min farfar föddes i en by utanför Piteå den 28/6 1866, det låg då kvar is på träsket, likadant året efter. Trots ( eller tack vare) denna tuffa start blev han 92 år, så jag hann träffa min farfar. Han hade 9 syskon, ingen utvandrade. Den senaste klimatkatastrofen i Sverige.

  33. 41
    Robert N.

    # 40 Daniel W.
    Tufft folk på den tiden.
    Överlevnadsexperter, men det är andra bullar nu.
    Det är direkt inga lysande affärer från Europeiska investeringsbanken om de nu tror på vad de säger, men det är ju andras slantar.

    ”Den globala uppvärmningen hotar livet på jorden visar FN:s larmrapport.
    Men svenskarna är inte lika oroliga för farorna med klimatförändringar som den gemene EU-medborgaren, enligt en undersökning från Europeiska investeringsbanken.
    – Det är förvånande med tanke på den extrema sommaren med alla skogsbränder, säger Rasmus Lauridsen, senior klimatspecialist på EIB”.
    Klipp från Expressen.

    https://www.expressen.se/nyheter/klimat/sa-oroliga-ar-svenskarna-over-klimatforandringarna/

    Ps. Min mor växte upp i Svensbyn utanför Piteå.
    Men tillhörde nästa generation efter din farfar.

  34. 42
    Thomas Samuelsson

    Håkan B #36 ’vad som bromsade temperaturen var den låga luftfuktigheten ’
    Jag förundrade mig hela sommaren varför inte havet blev varmare och kollade då SMHI s värden för perioden maj-juli vad temp / kontra luftfuktigheten var på västkusten på em mellan kl 12.00 – 16:00.Den enda station som jag kunde finna i min närhet som var ’intakt’ var i Ullared . Jag upptäckte då att det ’ aldrig ’ varit så låga rel fuktigheter som i år . 90 dgr under 30% med lägsta värden 17;18 och 19% . Jag kollade många år bakåt i tiden , men hittade inget år med dessa extrema värden . Inte ens några enstaka dagar . Jag lärde mig under min skoltid begreppet entalpi , som anger luftens egentliga värmevärde. Ex om man häller på vatten i bastun känns det mycket varmare, men temperaturen stiger inte . Jag ställde frågan till SMHI om entalpi , men det fanns ingen som tillräckligt väl känner till begreppet !! Kan någon kunnig på KU reda ut begreppet och varför ingår inte detta i klimatfrågan ?

  35. 43
    tty

    ”Vad som bromsade temperaturen var den låga luftfuktigheten, här på Södertörn hade mätstationen i Tullinge 30 C kl. 16 och 12 C kl. 4 i veckor.”

    Tvärtom! Torr luft har lägre värmekapacitet och värms snabbare. Områden med hög luftfuktighet når aldrig riktigt höga temperaturer. Observera att Sverige har faktiskt högre värmerekord än Singapore.

  36. 44
    Robert N.

    # 43 tty

    ”Tvärtom! Torr luft har lägre värmekapacitet och värms snabbare. Områden med hög luftfuktighet når aldrig riktigt höga temperaturer. Observera att Sverige har faktiskt högre värmerekord än Singapore.”

    Därmed borde istidskramarna ta och fundera ett varv till varför det inte blev varmare än vad det blev i somras.

  37. 45
    Ulf

    Svar 41

    Vore intressantare att se hur siffrorna förhåller sig till utbildning. Skulle tro att Sveriges siffror beror på en högre utbildningsnivå än EU snittet. Siffrorna visar tydligt att ju mer erfarenhet man har av livet desto mindre lättlurad är man.

  38. 46
    Thomas Samuelsson

    Mitt inlägg 42 . Blev fel angående antal dagar under 30% , skall vara 26 av 90 dagar . Men är fortfarande extremt .

  39. 47
    Håkan Bergman

    tty #43

    Så sant, jag tänkte väl mest på medeltemperaturen och frånvaron av tropiska nätter. Egentligen är lufttemperatur ett dåligt mått, säger väldigt lite om energiinnehållet om man inte specificerar luftfuktigheten också. Sommarens värme upplevde jag aldrig som särskilt besvärande trots alla varningar i media om hur vi gamlingar skulle dö som flugor.

  40. 49
    Alvar Nyrén

    #43
    Jättebra med överdrifter av detta slaget. Kommer att ge motsatt effekt gissar jag. Tänk er sydeuropéer och framför allt jenkare som förbjuds äta sin steak. Kommer inte att hända och kan ev få upp ögonen hos vanligt folk på alla stolligheter som ljugs ihop.

  41. 50
    jensen

    ” Så sant”
    Upplevde 4 timmar under zenith mitt i Sinai-öknen p.g.a. transportkollaps. 50 C i skuggan, dvs under fordonet. Inga större problem

    I Telaviv dock jävligt påfrestande med drygt 30 C och 90 % fukt spec på natten

  42. 53
    Håkan Bergman

    latoba #48

    Är det risken med passiv köttförtäring som skrämmer?
    ”– Dåliga jordar måste göras produktiva igen. Överbliven mat är ett utmärkt organiskt gödningsmedel och måste tillbaka ner i jorden.”
    Hur går det då med hattefnattarnas biogasproduktion? Jag kan lova att det blir inte mycket biogas eller gödning från mina sopor, kött har man inte råd att slänga i dessa tider. Och det behövs inte heller, med kött på menyn lagar man god mat själv. Undrar hur det ser ut i köket hemma hos dom som förespråkar sånt här, dom kanske skulle lära sig lite om matlagning till att börja med.

  43. 56
    Fredrik S

    Latoba #48,

    Missade att du redan länkat om CF. Får köpa större mobil.

    Undrar hur många av hennes sort som huserar inom den präktiga FN-organisationen.

  44. 57
    Olav

    Det här är allvar och absolut inget skämt eller liknande:

    Faktum är att jag psykiskt mår riktigt dåligt av den extremt lögnaktiga vinkling som vår media konsekvent presenterar klimat och politik på. Det jag dessutom allra mest reagerar på är att folk i allmänhet blivit helt oförmögna att höra/se skillnaden på rimlig saklighet och när något presenteras som renaste propaganda likt ekon från forntidens radiostationer på andra sidan järnridån.
    Att reagera negativt på propaganda betraktas dessutom som gubbaktigt. Idealet är unga människor, som betraktas som mer upplysta därför att de blint sväljer propagandan från media.

    Jag pendlar mellan vrede och uppgivenhet i det samhälle jag lever.

  45. 59
    Lars-Eric Bjerke

    Magnus Cederlöf,
    Geovetere, som t.ex. prof. Mikael Höök i Uppsala har starkt kritiserat RCP 8.5 på grund av att scenariot antar en fossileldning som inte möjlig. Man antar bland annat att kolförbränningen ökar med en faktor 5 till år 2100.
    Att utsläppen trots detta är begränsade beror på att man postulerar CCS mot slutet av seklet

  46. 60
    Lars Lundqvist

    Magnus Cederlöf #26
    Någon borde fråga om relevanta data för de 35 utvalda mätstationerna och hur deras omgivning har ändrats under perioden sedan 1860.
    Har någon korrigering gjorts och vad var rådata före korregering?
    Kan någon mer kunnig än jag ställa dessa och relaterade frågor till SMHI.
    Jag tycker det är fantastiskt att Sverige har tillgång till en så pass lång temperaturserie som täcker hela landet.

  47. 61

    #27
    Du har säkert mer rätt än filmen :) Jag har inte gjort någon djupare studie av om det skall vara 5 korn eller 15.

    Tycker ändå filmen visar hur löjligt hela samtalet kring CO2 blivit.

    Vi känner alla till kolcykeln och kan varken tillföra eller ta bort något i kretsloppet. Den viktigaste komponenten i kolcykeln är solen.

    Ingen verkar ta hänsyn till att allt kol vare sig det är bundet eller fritt ingår i kretsloppet och bringas av solen till balans via kolcykeln.

    Hur skulle vi små kolbaserade livsformer kunna ändra det ?? I fantasin möjligtvis.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *