Liten jämförelse mellan temperaturserier

I sammanfattningen till rapporten ”Special report on global warming of 1,5 C (SR15) står det att den globala uppvärmningen är 0,2 grader per decennium. Jag studsade lite inför den beskrivningen och undrade om det verkligen handlar om så mycket? Hur de har kommit fram till det vet vi ju inte förrän själva rapporten har publicerat men det kan kanske vara intressant att spekulera kring saken.

Jag har gjort en jämförelse mellan olika temperaturserier och har då valt år 1979 som äldsta år då det var det första hela året med temperaturmätningar med hjälp av satelliter. År 2002 tog jag med eftersom det är min uppfattning att det från det året är en utplaning i temperaturkurvan enligt UAH med avbrott av år påverkade av El Niño. Jag har inte ändrat i någon anomali så dem kan man inte jämföra då de har olika basår.

. GISS HadCrut UAH
1979 0,16 0,06 -0,20
2002 0,62 0,50 0,22
2016 0,99 0,80 0,52
2018 (hittills i år) 0,81 0,58 0,22
Temperaturskillnad 2018 jmf 1979 0,65 0,52 0,42
Temperaturskillnad 2016 jmf 1979 0,83 0,74 0,72
Temperaturskillnad 2018 jmf 2002 0,19 0,08 0,00
Per decennium sedan 1979 jmf 2018 0,16 0,13 0,11
Per decennium sedan 1979 jmf 2016 0,21 0,19 0,18

Ska man få ca 0,2 grader per decennium sedan 1979 behöver man alltså använda år 2016 som var ett år vars temperatur var starkt påverkad av den senaste El Niñon.

Den platå som jag tycker mig se bekräftas av satellitmätningarna. Högst temperaturstigning sedan 2002 har GISS följt av HadCrut.

Gavin Schmidt la upp en uppdaterad jämförelse mellan klimatmodellerna och olika satellitmätningar (MT inte LT som redovisats tidigare i detta inlägg) fram till år 2017 på twitter i augusti i år. Här ser vi att RSS senaste version ligger högst medan UAHs förra version ligger lägst eller lika högt som den senaste versionen. Om 2018 års temperatur utvecklas som de första nio månaderna kommer UAH att sjunka med ca 0,15 grader och hamna utanför klimatmodellernas nedre marginal.
I vilket fall som helst ser temperaturmätningar mätt med satellit ut att ligga i den nedre delen av klimatmodellernas intervall för denna del av troposfären.
Det skiljer alltså en hel del bara mellan olika temperaturserier vilket inte direkt underlättar diskussioner av olika slag. Ofta fastnar man med att försöka påvisa vilken serie som är bäst att använda.
Jämförelse satellit vs modell

Dela detta inlägg

18 reaktion på “Liten jämförelse mellan temperaturserier

  1. 1
    Guy

    Intressant jämförelse. Speciellt som perioden 1979 – 1988 var en sval period och skillnaden inte blir större.

    Jag väntar med spänning på nästa trettio -årsperiod som börjar 2021. Jämförelseperioden blir 1991 – 2020, som var en varm period. Hur låter det om dagens trend håller i?

  2. 2
    Lasse

    Ser man var anomalierna finns-Arktis-så lär utvecklingen inte fortsätta detta år.

  3. 5
    Björn

    Intressant temperaturjämförelse, men som du skriver, ”Om 2018 års temperatur utvecklas som de första nio månaderna kommer UAH att sjunka med ca 0,15 grader och hamna utanför klimatmodellernas nedre marginal”, kan denna förhoppning kanske grusas av en ny El Nino enligt SVT (se länk nedan). Som man kan tolka av ditt inlägg, så är den enda tillförlitliga temperaturmätaren UAH, en objektiv mätare som bygger på satellitmätningar som söker av hela klotet.

    https://www.svt.se/nyheter/utrikes/stor-sannolikhet-for-ny-el-ni-o-i-ar

  4. 6
    Gunnar

    Efter att ha ögnat igenom SPM:n har jag fått uppfattningen att siffran 0.2 grader per decennium är helt och hållet baserat på klimatmodeller och inte mätningar.

    Enligt SMHI baseras siffran på olika rekonstruktioner av den globala temperaturen. (Svaret jag fick när jag var inne på SMHI:s klimatchat för någon vecka sedan). Tycker det svaret också tyder på att det rör sig modeller snarare än rena mätresultat.

  5. 7
    Gunnar E

    ” Om 2018 års temperatur utvecklas som de första nio månaderna kommer UAH att sjunka med ca 0,15 grader och hamna utanför klimatmodellernas nedre marginal.”
    Det som hamnar utom marginalen finns inte så det behöver behöver inte räknas kommer somliga att tycka.

  6. 8
    Rolf

    Fullständigt obegripligt om man inte vet vad alla förkortningar betyder.

  7. 9
    LarsF

    Björn #5 – jag om 70% är stor sannolikhet flera månader i framtiden, vad är då stor sannolikheten att klimatmodeller decennier i framtiden ärnågot att bry sig om?

    Dessutom är SVT efter i prognoserna
    http://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/analysis_monitoring/enso_advisory/ensodisc.shtml

    Här det ökat till 75-80% i vintern 2018-19.

    El Nino här framstår som seriöst med sådana siffror som sannolikhet presenterat i sina prognoser. Det lyser med sin fråvaro vad gäller klimatmodellerna.

    Jag efterlyser klimatmodellprognoser 5 år, 10 år, 20 år osv med ordenlig sannolikhet och spann av utfall – då är det värt att börja lyssna.

    Men i brist på detta – då det ”sannolikt” är osannolikt dåliga prognoser – så kör man skrämselretorik hela vägen från klimathetsarna.

    Så igen El Nino-sidan där i länken – mycket seriöst intryck – och i somras presenterades 55-60% att det blir i höst, 65-70% i Q4 och nu 70-75% någon gång i vinter. Så skall det se ut. Månaders prognoser – och snyggt med sannolikhet.

    Igen helt obrgripligt att någon bryr sig om klimatmodellerna utan sådana siffror som bihang. Är det Mp-media som filtrerar bort detta, eller vad?

  8. 10
    LarsF

    forts min #9

    Gör tankeexperimentet och vi är lika generösa som för El Nino-modellerna för globala klimatmodellerna – 70% 6 månader framåt.

    Dubbla tiden 0.7×0.7 och du har 49% ett år framåt i nogrannhet förmodligen med spann 25-75%.
    Fortsätt så framåt i tiden och du anar vilken grov prognos du har om 10, 20 eller 40 år.

    Någon får rätta min mattematik om jag fattat fel….

  9. 11
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Rolf
    Jag håller med dig, ska uppdatera inlägget med beskrivning av förkortningarna vid tillfälle.

  10. 12
    Johan M

    När man ser alla fina El Nino-kurvor så tror man nästan att de vet vad de talar om. Här är den senaste från September:

    http://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/analysis_monitoring/enso_advisory/figure06.gif

    Man kan hitta all historiska prognoser och se hur väl de lyckas, här är prognosen från början av året:

    http://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/analysis_monitoring/enso_disc_jan2018/ensodisc.pdf

    Man kan jämföra med hur det såg ut i oktober 2015 – det är kanske skillnad på El Nino och El NINO.

    http://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/analysis_monitoring/enso_disc_oct2015/ensodisc.pdf

    Lite kul att de inte hade en aning om den utveckling i början på 2015:

    http://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/analysis_monitoring/enso_disc_jan2015/ensodisc.pdf

  11. 13
    LarsF

    johan M #12 – det är helt annat i trovärdighet mot det jag sett av klimatmodeller.

    De inser begränsningen i prognoser.

    SMHI har enligt ekot 82-84% till imorgon, dvs 7-10 dagar framåt kan du lika gärna signal slant om sol/regn typ.
    Och metrologer nämner gärna ”svårtbedömt just nu” osv.

    Det är den grader av seriositet jag saknar med klimatmodellerna hur de presenterats i svenska media i alla fall. Men väcker mycket nyfikenhet att kolla in vad kritikerna har att säga – och väcker mycket misstänksamhet mot de som bara kör med skrämselretorik.

  12. 14
    Johan M

    #13 LarsF

    Det tar så många år för en klimatmodell att falsifieras så de som tog fram den har redan fått ny finansiering och håller på med nästa modell – jasså var det fel på den modellen som vi gjorde för 30 år sedan, helt irrelevant nu jobbar vi på en helt annan modell :-)

  13. 15
    LarsF

    Johan M #14 – jag tror dig helt, låter som det är så det går till.

    Har köpt på mig en hylldecimeter böcker att lära mig lite mer grunder i ämnet. Utgår mest från sunt förnuft.

  14. 16
    Ingemar Nordin

    För datatuggarna:

    Först Steve McIntyre som smular sönder PAGES2K från 2017.

    https://climateaudit.org/2018/10/07/pages2k-2017-south-america-revisited/#more-23943

    Sedan John McLean som fortsätter sin kritik av HadCRUT4:

    http://joannenova.com.au/2018/10/hadley-excuse-implies-their-quality-control-might-filter-out-the-freak-outliers-not-so/

    Om hans första kritik (bl.a. nollgradiga tropiska öar, städer som kokar och fartyg som gör sina mätningar på land) här:

    http://www.klimatupplysningen.se/2018/10/08/skandal-om-data-bakom-klimatalarmismen/

  15. 17
    Lars remstrand

    OT
    Är det någon här på KU som vet vad som hänt med det röda och blå laget som skulle sättas upp i USA ?

Kommentarer inaktiverade.