Bangladesh

Bangladesh är ett låglänt land och en favorit för de klimathotstroende att larma om. Ett så låglänt land måste ju vara hotat av stigande hav. Eller?

Nyligen har landet uppmärksammats i åtminstone två medier.

För några dagar sedan, sändes ett reportage om Bangladesh i SVT:s Go’kväll. Fler minuter före visningen sades det att inslaget skulle handla om klimatförändringars effekt i Bangladesh. Någon forskare var inkallad att spela expert, men hon verkade inte kunna just någonting om klimatförändringar och extremväder.

När inslaget väl kom, handlade det inte alls om några följder av klimatförändringar. Det handlade mest om förberedelser för att klara översvämningar med så lite mänskligt lidande som möjligt. Ett projekt som Sverige tydligen har varit inblandat i.

Tanken var säkerligen att tittarna skulle tänka att dessa översvämningar är ett nytt fenomen, och skapade av utsläppen av växthusgaser. Inte med ett ord nämndes att översvämningar ständigt återkommer i Bangladesh. Och då inte översvämningar skapade av hav, utan av floder.

De två stora floderna Ganges och Brahmaputra färdas långt genom Asien, på varsitt håll, men möts i Bengaldeltat. Där hjälper även en del kortare floder till med att fylla på, bland annat Meghna.

Bangladesh är till stora delar detsamma som Bengaldeltat. En del av deltat ligger också i Indien. De stora floderna för naturligtvis massor av vatten till deltat, men också sediment. Extra mycket av bägge blir det under smältsäsongen i Himalaya och under monsunperioden, som delvis sammanfaller. Det är dessa årligen återkommande översvämningar, med sina stora mängder näringsrikt slam, som har gjort Bangladesh så bördigt att landet kan försörja en stor befolkning på en ganska liten yta. Men de klimathotstroende, de ska minsann skylla översvämningarna på klimatförändringar, orsakade av växthusgasutsläpp!

I ett delta är det dessutom naturligt att både mark och vatten ändrar läge här och där ibland. Vilket numera inte anses naturligt alls, utan som ett resultat av klimatförändringar. Deltat har faktiskt skapats av material som vattnet har fört dit, och vattnet kan då flytta materialet och dessutom hitta nya fåror. Varför klarar folk inte av att fatta att det är naturligt och ingenting har med klimatförändringar att göra?

DN har publicerat en artikel, där det hävdas att människor i Bangladesh har tvingats fly från klimatförändringar. Det handlar bara om ganska vanligt DN-ljug. Människorna har tvingats flytta från vad som är helt normalt i ett delta. Något samband med klimatförändringar finns det inte.

Ja, artikeln är låst och det skulle aldrig falla mig in att betala för en prenumeration på DN. Jag tog en tur till biblioteket och det hade varit bortkastad tid, om det inte hade varit för det faktum att klimathotstroende använder artikeln som argument för att folk faktiskt har flytt från klimatförändringar. Vilket helt enkelt inte är sant.

Jag hittade en artikel som sammanfattar vetenskapens resultat för Bengaldeltat. Det är enorma mängder sediment som för dit varje år, uppskattningsvis mer än 1 miljard ton material! Dessa enorma mängder material gör dessutom att deltat, och därmed också Bangladesh, faktiskt växer. Ja, Bangladesh blir större, inte mindre som de klimathotstroende vill få oss att tro. Enligt artikeln har deltat avancerat så snabbt, med 17 kvadratkilometer per år, att det har lett till problem. Ett delta som växer snabbt blir tydligen instabilt.

Enligt de klimathotstroende har Bangladesh problem med att vara på väg att slukas av stigande hav. Enligt vetenskapen har Bangladesh problem med att landytan växer för snabbt. Det är så tydligt att klimathotstron är en religion som helt struntar i vetenskapliga resultat och fakta.

Ytterligare fakta finns i form av mätningar av havsytans läge i Bengaliska Viken, där Bangladesh har kust. Det finns sådana mätningar från satellit sedan 1993, sammanställda av till exempel USA:s motsvarigheten till SMHI, NOAA.

Jag har lagt in dessa data i ett diagram, tillsammans med en linjär anpassning och en extrapolation till 2100:

BengaliskaVikenSatellitMSL

Det verkar minst sagt lite farligt att extrapolera data så långt utanför den tidsperiod för vilken de finns. Det visar i alla fall att det snarare handlar om decimeter än meter som havet kan stiga i Bengaliska Viken till 2100. Det skulle inte översvämma särskilt mycket av Bangladesh, även om floderna inte hade fört med sig sediment som bygger på deltat.

Det är också värt att notera, att enligt dessa data har havsnivåerna i Bengaliska Viken sjunkit de senaste två åren. Hur länge den trenden fortsätter, återstår att se. Den visar i alla fall att trenden mot allt högre hav inte är obönhörlig och kontinuerlig. Förutom då att den sker med en långsiktig takt som inte verkar oroande.

Satellitmätningarna ger absoluta förändringar i havsnivåer. För människor som lever vid kusten, är det relativa förändringar som är de viktiga. Om haven stiger, men landet stiger ännu snabbare, som i stora delar av Sverige, kommer landet inte alls att bli översvämmat av havet. Snarare kan det bli problem med för höga kajer och att tidigare kust hamnar långt inåt land.

Relativa havsnivåer har länge mätts med vattenståndsmätare, peglar, i kustsamhällen. På några platser i Europa, som Amsterdam och Stockholm, finns dataserier som börjar på 1700-talet. Många andra kustsamhällen i världen har i alla fall mätningar som börjar på 1900-talet.

För Bengaliska Viken, valde jag ut månatliga medel från sex platser, från Permanent Service for Mean Sea Level. Inritade i ett diagram, ser data från dessa sex platser ut så här:

VattenståndsmätningarBengaliskaViken

Vi kan se att havsytan varierar med ett par decimeter, av olika anledningar. Det, i sin tur gör det svårt att mäta långsiktiga förändringar. Det behövs långa mätserier för att få fram någorlunda säkra trender.

Jag har räknat ut trender också. Linjära trender för dessa sex platser. Inritade i ett diagram, men extrapolering till 2100, ser det ut så här:

VatteståndsmätningarBengaliskaVikenMedLinjer

Även här är extrapolationen i varje enskilt fall mer en indikation än en förutsägelse. För Charchanga (Char Changa) är trenden störst, men dataserien är också kortast. Trenden blir därmed osäker. Diamond Harbour har också en avvikande, hög trend. De andra fyra har liknande trender, och trender som tyder på att havet i Bengaliska Viken snarare kommer att stiga med decimeter än meter fram till 2100.

Sedan finns också hotet från tropiska cykloner. Varje år inträffar 0-4 sådana i den del av Indiska Oceanen som ligger norr om ekvatorn. Ibland drabbar en av dem Bangladesh. Dock har makthavarna där gjort något åt hotet och till exempel låtit bygga skydd dit befolkningen tillfälligt kan flytta när en tropisk cyklon är på väg. Det som hände 1970 kommer knappast att upprepas. Då dödade Bhola-cyklonen en halv miljon människor i Indien samt Östra Pakistan, som Bangladesh hette då.

Med så få tropiska cykloner i området varje år, blir det svårt att göra någon vettig statistik eller leta någon trend. Det är värt att notera vad som är vetenskapens ståndpunkt om stormar, en ståndpunkt som också kan hittas i IPCC:s rapporter: Stormar kommer inte att bli vanligare, utan snarare lite ovanligare. Det finns också en risk att de kraftigaste stormarna kommer att bli lite kraftigare. Denna vetenskapens ståndpunkt struntar de klimathotstroende i, för de larmar om att stormar är på väg att bli vanligare. Ja, till och med att stormarna, som tropiska cykloner, har blivit vanligare.

Slutsatsen är den, att Bangladesh inte är ett land som håller på att slukas av stigande hav. Inte heller är landet mer hotat av tropiska cykloner än någon gång tidigare. I stället är Bangladesh ett typexempel på att de klimathotstroende fullständigt struntar i fakta och vetenskapliga resultat när de kommer med sina larm. Till de klimathotstroendes faktaresistenta skara, hör tyvärr också nästan alla medarbetare i svenska medier. Vi kan inte vänta oss någon saklig och opartisk rapportering om klimatfrågor från dessa medier.

Dela detta inlägg

Detta inlägg postades i Havsnivå, Klimatvetenskap, linjäranpassning den av .

Om Lars Kamél

Jag började som naturvetare och har doktorerat med en avhandling om vad som går få fram ur kometers ljuskurvor. Därefter har jag bytt till att bli systemutvecklare/programmerare. Vilket jag tycker är en perfekt bakgrund för att bli en kunnig amatör om klimatfrågor. Klimat och astronomi är båda grenar av fysiken. Klimathotet dök första gången upp i de datorprogram som kallas klimatmodeller. Hittills (och kanske aldrig) har det inte setts till utanför dessa programs virtuella världar.

9 reaktion på “Bangladesh

  1. 1
    tty

    Det finns dock ett potentiallt hot mot Ganges delta, nämligen de kinesiska planerna att bygga ett antal jättelika vattenkraftverk i övre Brahmaputra. Blir dessa av kommer mycket av sedimenttillförseln att upphöra då sedimentet i stället lägger sig i kraftverksdammarna. Och i så fall kommer havet så småningom att erodera bort deltat.

    Det kan vara värt att nämna att den del av deltat som sticker upp över havsytan bara är en mycket liten del av ”The Bengal Fan”, den största sedimentationskonen på Jorden som är 3000 x 2000 km stor och upp till 15 km tjock. Om några hundra miljoner år finns nog nästan hela Himalaja där.

  2. 2
    Kurt Granberg

    Tack, för ett mycket insiktsfullt inlägg. Jag har jobbat i Bangladesh för IFRC (Internationella Röda Korset) i tre år i Bangladesh. Jobbet gick ffa bygga cyklonskyddsrum i Bengaliska viken, men också att som delegat hjälpa till vid översvämningar och cykloner, något som inträffade en gång vardera. När britterna styrde landet upprättades kartor över utvecklingen i floddeltat sedan någon gång på 1700-talet. Man kunde av det materialet se hur landet sas ”vandrat” ut i Bengaliska viken och genom åren vuxit avsevärt, något som också fortsätter idag. Har själv på plats sett hur en ö eroderade flera km på några månader närmast flodmynningen, samtidigt som samma ö växte på motsatta sidan. Vid den tiden (1990-talet) bodde uppskattningsvis ca 10 miljoner sas vid havets rand, exponerade ffa för cykloner, men då de har sin utkomst där, bl.a. saltutvinning från havet flyttar man inte. Bangladesh har utvecklat ett modernt varningssystem för kommande cykloner md hjälp av satellit och 1000-tals volontärer som själva bor i riskområdet. Såg inte programmet du skriver om, men det verkar ju tämligen renons på fakta (som vanligt).

  3. 3
    eon

    Vad jag kan se är extrema väderhändelser och periodiska variationer i klimatet oundvikligt och ett naturvetenskapligt faktum, och vad människor gör kan inte stoppa detta.
    Att planera för händelser som översvämningar och torka är klokt, och olyckligtvis sker även naturliga förändringar och naturkatastrofer som tvingar människor att flytta från sina hem.

    Dock kan man ju hoppas att planerna är baserade på rimlig statistik och fakta, och inte överdrivna hotscenarion som leder till att politiker, byråkrater och vetenskapsmän ödslar resurser på orealistiska scenarion som stjäler resurser från mer sannolika klimat- och väderhändelser.

  4. 4
    Göran Gustafsson

    OT. Fredagens Rapport innehöll bl. a. ett inslag om hur Libanons cedrar far illa av ”klimatförändringen”. Har någon en kommentar till detta? Och tack för utmärkt inlägg om Bangladesh.

  5. 5
    Lars Cornell

    Tack Lars för en utmärkt artikel. Jag arbetade en kort tid i Bangladesh med lantbygdselektrifiering. Då åkte jag mot NV Rangpur omväxlande på väg och flodbåt. Det är fantastiskt hur anpassade människorna i det våldsamt överbefolkade landet är till översvämningarna regelbundet varje år. Vägen gick oftast på en ”gurklist”, dvs man hade byggt upp den 5 – 10 m över landskapet för att inte även vägen skulle översvämmas. På träden vid sidorna fanns det runda ringar ritade någon meter upp. Jag frågade varför och fick svaret att det var den nivå vattnet hade vid senaste översvämning.

    Vid en stad nära floden hade man byggt en hög och bred vall av enorma lermassor ditburna av många händer under många år. På flodsidan förstärktes den med tegel, det finns inget annat hårt material att tillgå, armerat med stålnät för att undvika erosion vid översvämningarna.

  6. 6
    Evert Andersson

    DN har förlorat all sin seriositet, om de haft någon på länge, i sina artiklar och nyhetsförmedling om klimatet. De är dessutom stendöva för information om faktiska uppgifter som de skulle kunna ta till sig.

  7. 7
    Sören G

    Nu är rapporten från IPCC -rapporten från konferensen i Syd-Korea ute.

  8. 8
    Lars Hode

    Vad har köttkonsumtion med växthuseffekten att göra? Är det mera klimatvänligt om kor och älgar självdör?

  9. 9
    Jan Andersson

    När en flod drar med sig sediment så stoppar den väl själv upp sitt flöde genom den minskande fallhöjden. Vätskenivån stiger i den övre delen och till slut bryter den igenom bäddarna och hittar en ny bättre flödesväg.

    Så gjorde Klarälven som ursprungligen rann ut i Vänern i Kristinehamnstrakten, men växlade för länge sedan om vid Edebäck till en ny fåra mot Karlstad. Karlstad ligger för övrigt mitt i ett floddelta som ständigt växer och måste bevakas.

    Sedan har vi de många korvsjöarna som vittnar om århundradenas meanderbildning.

Kommentarer inaktiverade.