32 reaktion på “Öppen Tråd

  1. 2
    Christer Löfström

    I dag har Jyllands Posten en artikel om klimat. Bl.a. avfärdas Rockströms PNAS artikel .
    Artikeln är bakom betalvägg, men jag kan skriva ut ett personligt exemplar av artikeln.

    ”Proffesor Jens Hesselbjerg Christensen från Köpenhams Universitet, som har följt klimatutvecklingen i åratal, och är en av de mest respekterade klimatexperterna i Danmark, manar till besinning och varnar för att sätta likhetstecken mellan sommaren 2018 och klimatförändringarna” (min översättning)

    Jag länkar. Den som har tillgång till PressReader fr t.ex. ett bibliotek kan läsa.

    https://jyllands-posten.dk/protected/premium/indblik/Indland/ECE10803273/vores-klimafodspor-er-kaempestore-hvor-alvorlig-er-klimakrisen

  2. 4
    Ingemar Lindberg

    Hej på Er

    Jag och en kompis har börjat resonera om pH halten i haven.
    Lösligheten för CO2 är beroende av temperaturen. När temperaturen går upp, typ klimatuppvärmning, så minskar lösligheten. CO2 avgår från haven. Om CO2 avgår så borde haven bli mer basiska!
    Om temperaturen går ner, typ klimatet blir kallare, så ökar lösligheten för CO2 i haven dvs haven blir surare.
    Klimathotarna påstår ju att haven blivit surare, vilket väl betyder att temperaturen i sådant fall går ner, alltså kallare klimat!

    Resonerar vi rätt?

  3. 5
    Bim

    Ju förr vi bllr fosilfria desto bättre för alla.
    Detta är rubriken på en krönika av Professsor Christan Azar och professor Thomas Sterner
    Från Chalmers respektive Göteborgs Universitet i dagens GP

    “Sverige står bara för lite drygt en tusendel av världens utsläpp av koldioxid. Vi måste ändå minska våra utsläpp i snabb takt för vår trovärdighet, speciellt i samband med de internationella klimat- och miljöförhandlingarna som Sverige fortsatt behöver stödja, skriver Christan Azard och Thomas Sternar.” Slut citat.

    Då tänker jag: Sedan 1850 talet har koldioxidhalten ökat från 300 PPM till 400 PPM,
    Alltså en tiondels promille av atmosfärens koldioxid.
    Av denna tiondels promille orsakar vi svenskar lite drygt en tusendel av dessa utsläpp.
    Om vi i Sverige lyckats bli helt fossil fria så har vi alltså minskat atmosfärens koldioxidhalt med en tusendels tusendel.

    Det skulle vara roligt att höra dessa professorer räkna ut vad det skulle kosta oss svenskar.
    Den andra frågan är hur mycket skulle det påverka jordens medeltemperatur.

    Att alla världens länder skulle falla i trans av beundran för oss på grund av detta galna tilltag och följa efter är nog en dröm i klass med att vi är en stormakt i både det ena och det andra som påstås hela tiden.
    Att hakorna på andra länder hänger ner på grund av oss har helt motsatt orsak.

  4. 6
    Ingemar Nordin

    Ingemar L #4,

    Det där är väl ett riktigt argument. Men å andra sidan så innebär en ökad CO2-halt i atmosfären att haven tar emot CO2 och blir ”surare” med mer CO2. Så det handlar väl i slutändan om en balans mellan in- och utgående CO2. Det som kallas för koldioxidcykeln.

    Men det verkar som om forskningen har rätt dålig koll på denna och utbytet med haven. Jag läste nyss detta:

    ”The Southern Ocean has historically been considered a “carbon sink,” which takes up large amounts of carbon dioxide from the Earth’s atmosphere.” … ”But there is a flip side to upwelling in the Southern Ocean. The deep upwelled water also contains quite a bit of carbon dioxide. When upwelling brings this carbon dioxide up toward the sea surface, some of it escapes into the atmosphere. Ultimately it is the balance between the amount of carbon dioxide released by upwelling and the amount of carbon dioxide consumed by algae that determines whether different parts of the Southern Ocean are net sources or sinks of carbon dioxide. Unfortunately, the Southern Ocean is also one of least-studied areas of the world’s ocean basins ”

    https://www.mbari.org/soccom-floats-co2-paper/

    Forskningsrapporten beskrivs även här på svenska:

    http://www.energinyheter.se/20180816/20022/antarktiska-oceanen-andas-ut-forvanande-mangder-koldioxid

    Ännu en gigantisk kunskapslucka i klimatforskningen.

  5. 7
    Lars Lundqvist

    Topparnas kamp -Sveriges hockeystick

    Jag besökte förra veckan Kebnekaises Sydtopp, just då man konsterat att den nu är 30 cm lägre än den kala Nordtoppen.
    I Kebnekaise Fjällstations ankomsthall möts man av ett anslag ”Tack Sydtoppen” för att du demonstrera den pågående klimatförändring.
    Se svenskaturistföreninven.se/topparnaskamp

    Jag kollade på Wikipedia om de angivna höjderna som illustreras med hockeystickskurvan och har skickat följande frågor till STF som skrivit under uppropet;

    Vi observerade anslaget ”Tack, Sydtoppen” där ni anger att Sydtoppen sedan urminnes tider varit Sveriges högsta punkt.

    Enligt Wikipedia

    https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kebnekaise

    var Nordtoppen, 2135 m, högre än Sydtoppens, 2123 m då höjdmätningar genomfördes sommaren 1922. Nordtoppen hade då också en toppglaciär, som tydligen har smält bort. Troligen i samband med värmeperioden på 1930-talet.

    Höjdmätningen av Rabot av Sydtoppen 1882 var enligt Wikipedia 2130 m. Ni har angivit 2115 m. Var kommer den höjden från?

    Också förvånad att Sydtoppens höjd under 1930-talets värmeperiod, då det svenska värmerekordet på 38 grader sattes i juli 1933 och Sveriges medeltemperatur enligt SMHI var lika hög som de nuvarande temperaturerna
    https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-temperatur-1.2430
    inte har uppskattas ha en högre inverkan på Sydtoppens höjd än vad som angivets i grafen.

    Slutligen borde väl slitaget från rekordmånga, 10,000 årliga besökare som med stegjärn river upp den lilla toppen på toppglaciären, ha en väsentlig inverkan på sommarhöjden på den stackars lilla Sydtoppen.
    Ni har inte nämnt det i ert ”Tack, Sydtoppen”.

  6. 8
    verner

    Den här sommaren har varit en av dom finaste sommrar som jag upplevt. Visst har det varit tort och vissa bönder får mindre skörd än rekordåren innan. Men några som jublar är vi som älskar svensk frukt. I den här branshen är det ett rekordår.
    Jag skrev förra tråden om min torra gräsmatta på sommarstllet i sankt Anna skärgård och nu, efter en veckas bortvaro var det dags att ånyå sätta igång gräsklipparen. Efter några korta regn och ett kraftigt åskväder har vi i princip gått tillbaka till normalläge.
    Alla domedagsprofetsior om hur skadlig CO2 är ser vi nu här ett klart och tydligt bevis på motsatsen. Som lök på laxen kan jag konstatera att under hela detta år 2018 har vattenståndet i min skärgård varit mellan 10 – 15 cm lägre än normalvattenståndet.

  7. 10
    Lars Kamél

    #1: Jag har sett påståenden om korallblekning första gången upptäcktes på 1980-talet. Jag har ansett det självklart att fenomenet är nästan lika gammalt som korallreven själva. Det ser ut som en överlevnadsstrategi som har utvecklats för att öka korallrevens chans att klara förändringar.
    #2: Varje seriös, och riktig, klimatforskare har naturligtvis samma åsikt om sommarvädret och klimatförändringarna som professor Jens Hesselbjerg Christensen.

  8. 11
    Ingemar Lindberg

    Ingemar N #6

    Tack för ett bra svar! Nu kan vi ta in andra aspekter i resonemanget!

  9. 12
    Christer Löfström

    # 5

    Jag läste debattinlägget i GP
    För ca15 år sedan sände jag något om klimat till ”Dagens Forskning” riktat mot Azar.
    Tidningen blev inte långlivad. Vetenskapen tyckte inte om att bli granskad, ville ha ett reklamblad, och drog i förtid in det stöd den lovat.

    I den GP artikel du hänvisar till, citerar han den finske filosofen Georg Henrik Von Wright. Det framgår inte var Azar hämtat citatet, och jag minns inte om jag läst det, och finner det inte vid snabbkoll.

    ”Hur ska vi komplettera det herravälde över naturen som vetenskap och teknik ger oss, med förmåga till samlevnad.”

    Ur Vetenskapen och Förnuftet, min månpocketutgåva fr 1986 står det viktigaste han lämnat efter sig. Von Wright för ett längre resonemang kring hur forskningens villkor håller på att förändras sedan WWII i kapitel XI – Vetenskapen som produktivkraft.
    Från att ha varit ett kall, till att vara ett yrke, där försörjning är viktigare än vetenskap.

    ”Forskningen löper risk att bli en pantfånge hos statsmakten och näringslivet”

    Det är precis vad som hänt med Azar och andra. Jag upplevde det personligen i min arbetsvardag med R&D både i Industri och på Teknisk Högskola. Det började i slutet av 90-talet.

    Von Wright avslutar sin bok med ett citat av Goethe.

    ”Noch ist es Tag, da rühre sich der Mann,
    Die Nacht tritt ein, wo niemand wirken kann.”

    Jag påpekar att Von Wright förordade planhusshållning, vilket jag inte gör!

    Hans resonemang om framtiden i stil med Azar ger jag inte mycket för. Han nämner klimathot i kapitel XII – På väg.

  10. 13
    Göran A.

    #4 Ingemar Lindberg

    Använd dig inte av resonemanget att haven blir surare. Haven är basiska och kan aldrig bli sura på grund av alla mineraler som finns i haven.

    Haven blir således mer eller mindre basiska och inget annat.

    Titta gärna på följande video (22 minuter) med en föreläsning av Gösta Walin, professor Emeritus Oceanografi, om kolsystemet i hav och atmosfär:
    https://www.youtube.com/watch?v=NsT1-6-Lw2Y

  11. 14
    Björn

    Vi måste sluta öda energi på tjatet kring CO2, vilket bara avleder oss från naturens reella verklighet. Om ca 80% av atmosfärens energi uppstår kring ekvatorn som har latituden 0 grader, måste vi börja fundera. Det hydrologiska systemets ekvator är variabel och förkortas ITCZ, Intertropical Convergence Zone. Den huvudsakliga uppvärmningen av atmosfären sker här, vars värme utgörs av latent och absorberad energi, där 40-50 000 ppm vattenånga är avgörande. Vatten och markyta som är solvärmd, emitterar genom fasövergången mellan vatten och dess gasform, stora mängder latent energi till atmosfären. Mängden vattenånga som emitteras är direkt proportionell mot den mottagna variabla solenergin. Hur kan man då tro att inte också den emitterade energin från jordytan varierar med solens olika faser? Ekvatorns ITCZ varierar med årstiderna, vilket är en konsekvens av det variabla solflödet. Jetströmmarnas lägen förändras härmed också och nu när solen totalt minskar sitt flöde på grund av minskad magnetisk aktivitet, kan vi redan se effekter. Jordens planetära vågsystem ändras oundvikligt när utflödet av atmosfärisk energi ändras kring ITCZ. Det är alltså forskning kring ITCZ som borde ha högsta prioritet och inte den förledande eller avledande klimatforskningen kring CO2.

    https://www.thoughtco.com/itcz-1434436

  12. 15
    Christer Löfström

    Mer till det jag skrev i #12

    Plockade fram Von Wrights bok. Myten Om Framsteget. Månpocketutgåvan frå 1993.

    I kapitlet, En Provokativ Pessimism, går han riktigt i gång om hur illa det är ställt med framtiden.
    Klimathotet är påträngande.

    ”Jag känner inte ett enda övertygande eller ens seriöst argument för möjligheten av ständig tillväxt.”
    ”Vi i industriländerna måste bli genomsnittligt fattigare”

    Azar i TV med sådana argument, följt av kommetarer av partiledarna, så kan vi begrava klimathotet!

    Stöder GP´s politiska ledning Azars o Von Wrights syn på framtiden? (Vi måste bli fattigare)

  13. 16
    Lars Kamél

    Angående att haven skulle bli ”surare” (egentligen mindre basiska), så är det lika mycket ett rent modellresultat som den katastrofala, globala uppvärmningen. För ett par år sedan läste jag på WattsUpWithThat ett inlägg om vad drygt 100 år av faktiska pH-mätningar av havsvatten visar: Det har varit fluktuationer upp och ned men ingen långsiktig trend. Sedan 70-talet är det mest ned, så de som vill göra koldioxiden till ondskans gas visar bara data sedan dess, i stället för hela mätserien.
    Det finns också rekonstruktioner för flera hundra år, som visar på samma variationer: Fluktuationer upp och ned men ingen långsiktig trend.

  14. 17
    tty

    #6

    ”Ännu en gigantisk kunskapslucka i klimatforskningen.”

    Egentligen inte. Alla organismer som dör i haven sjunker mot bottnen. Under den fotiska zonen, där inget solljus finns, lever djuphavsorganismerna helt på detta ”regn” av organiskt material. I princip allt konsumeras (organiskt material avlagras i stort sett inte alls på djuphavsbottnar utom i ett fåtal syrefria områden som Svarta Havet). Under de ca 1000 år det tar för den termohalina cirkulationen att omsätta djuphavsvattnet förvandlas dettta därför från kallt, syrerikt och näringsfattigt till något mindre kallt syrefattigt och koldioxid- och näringsrikt vatten som återkommer till ytan i uppvällningsområden.

    Detta har varit känt och förstått i årtionden, och uppvällningsområdena har varit kända av fiskare och fångstmän sedan urminnes tid eftersom de är de bästa fiske- och valfångstområdena.

  15. 18
    Gunnar Strandell

    Ingemar Lindberg #4
    Observera att det inte finns en temperatur eller ett pH-värde i haven och att kopplade strömmar, ”the ocean conveyor belt”, gör mätningar svåra eller omöjliga att genomföra för den som vill beräkna något slags medelvärde. Bland annat för att de som tty anger i #17 behöver 1000 år för att omsätta djupvattnet. En förändring som mäts upp idag går alltså inte säkert att avgöra om den beror på något som hänt nyss, på vikingatiden eller någon gång däremellan.

    Länk 9:40 min, men ljudet faller bor då och då för mig:
    https://www.youtube.com/watch?v=1ifoCIFKYXQ

  16. 19
    Ingemar Nordin

    Om ni inte sett detta så kan det rekommenderas

    http://pharos.stiftelsen-pharos.org/rockefeller-brothers-fund-greenpeace-och-den-lonsamma-divesteringskarusellen/

    Om hur Big Oil tjänar pengar på disinvestmentrörelsen, som de själva stöttar. När försäkringsbolag, och pensionsfonder säljer sina aktier i fossilindustrin kan dessa köpas upp billigt. Någon större risk för att aktierna skall falla i värde finns knappast med tanke på att energiproduktioner globalt kommer att vara fossilbaserat i många, många år till och behovet av energi ökar med en ökande befolkning.

  17. 20
    Ingemar Nordin

    tty #17,

    Kan så vara att stora delar av mekanismerna är kända. Men kunskapsluckan ligger i att man inte har pålitliga kvantitativa mått – kanske delvis beroende på att IPCC ignorerat känd kunskap. Kolcykeln tycks mig vara väldigt svajig vetenskapligt sett. Trots att den utgör en fundamental del av AGW-teorin och klimatvetenskapen i stort.

  18. 22
    Christer Löfström

    #19
    Jacob nämner Revelle.

    ”Förgrundsfigurer med att bygga upp koldioxidteorin som Roger Revelle och Carl-Gustaf Rossby var nära sammankopplade med deras nätverk och institutioner.”

    Här antyds att Revelle var köpt och inte sysslade med vetenskap.
    Jag har noll koll på Revelle, men hade ett svagt minne av en Revelle – Singer – Gore historia.
    Fann det. Kanske varit uppe här tidigare, men jag länkar ändå.

    http://media.hoover.org/sites/default/files/documents/0817939326_283.pdf

    ”Our main conclusion was a simple message: “The scientific base for a greenhouse
    warming is too uncertain to justify drastic action at this time”

    Notera att Singer fick gå till domstol, som konstaterade att Revelle var författare, till artikeln fr 1991, tillsammans med Singer och Starr.

    Läs addendum:

  19. 23
    latoba

    När jag åker runt i Mälardalen så ser jag att att lövskogen har klarat sig väldigt bra trots den långvariga torkan. Bara enstaka björkar har lite bruna löv. Vänner har också förundrats över detta. Hur kan det komma sig och varför skrivs inget om detta i medierna. Är det så att den högre koldioxidhalten har påverkat trädens blad så de klarar sig på mindre mängd fukt?

  20. 27
    Christopher E

    TV4-nyheterna är med i Operation Rädda Miljöpartiet, ser jag.

    Moderaterna har presenterat en lång lista med åtgärdspunkter i sitt valmanifest och det enda som intresserade TV4 nu kl. 22 var att där inte var någon klimatpunkt. Förstanyhet dessutom.

    Tydligen är det enda problemet Sverige har för låga klimatskatter enligt journalistkåren.

  21. 28
    Erik Lindeberg

    #4 Ingemar Lindberg
    #7 Ingemar Nordin

    Ja havet tar både upp och avger CO2 och det finns kunskapsluckor, men inte större än att vi vet att nettoeffekten är att haven tar upp ca 40% (ca 14 miljarder ton per år) av de människoskapade utsläppen vilket har försurat haven. Inlösningen som kan beskrivas med Henrys ekvation dominerar över temperatureffekten (Van t’Hoffs ekvation).

    # 17 tty ” I princip allt konsumeras (organiskt material avlagras i stort sett inte alls på djuphavsbottnar utom i ett fåtal syrefria områden som Svarta Havet)”

    Djuphavsbotten är absolut en CO2-sänka som tar upp ca 0.2 miljarder ton C per år. https://www.earth-syst-dynam.net/6/327/2015/esd-6-327-2015.pdf

    #13 Göran A.
    ”Använd dig inte av resonemanget att haven blir surare. Haven är basiska och kan aldrig bli sura på grund av alla mineraler som finns i haven.”

    Det är rent nonsens och bottnar i saknad av hemkunskap. Oavsett var man befinner sig på pH-skalan så innebär det en försurning om pH sjunker. Att påstå att man inte kan tala om försurning i detta fallet är lika dumt som att det skulle vara fel att säga att det har blivit varmare om utetemperaturen har stigit från -30°C till -5°C eftersom det fortfarande är ”kalt” (jämfört med jordens medeltemperatur och nollpunkten på en viss temperaturskala).

    Det viktiga med försurningen är att mängden väte-joner i havet ökar vilket gör det svårare för vissa organismer att bilda skal- och bensubstans.

  22. 29
    elias

    Den politiskt styrda vetenskapen om klimatets utveckling är ingenting annat än KORRUPTION; som dessutom understöds av massmedia med SVT i spetsen. Det borde framföras i alla sammanhang som vi har möjlighet att göra.

Kommentarer inaktiverade.