Tvågradersmålet

Tvågradersmålet har vi alla hört talas om de senaste årtiondena. Det målet går ut på att den globala uppvärmningen ska begränsas till högst två grader (Celsius eller Kelvin, som blir samma när det handlar om skillnader) jämfört med förindustriell tid.

Ett uppenbart problem med detta mål är att den globala medeltemperaturen under förindustriell tid är synnerligen osäker. Särskilt som ”förindustriell tid” egentligen är en fyra miljarder år lång tid, då den globala medeltemperaturen har varierat rejält. Exakt hur mycket är osäkert, men säkerligen handlar det om åtminstone tio graders variation.

IPCC definierar förindustriell tid som tiden strax före 1750. Vilket verkar rimligt, med tanken på att Thomas Newcomen konstruerade en primitiv ångmaskin 1712 och att James Watt förbättrade den 1765 genom att införa kondensationskärlet. När ångmaskiner blev vanliga, kan industrialismen sägas ha börjat.

Före 1750, eller 1765, finns det nästan inga bra termometrar i världen, alltså bra nog att ha levererat data som kan användas för klimatologi. För att få till någon global medeltemperatur för den tiden, krävs användandet av proxies, temperaturindikatorer. Som kan ha osäkerheter på flera grader. I vart fall får vi räkna med osäkerheter på en halv grad. Vilket blir mycket när vi är intresserade av skillnader på ett par grader.

I stället har 1880-talet kommit att användas som förindustriell tid. Detta eftersom kända och ofta använda globala temperaturserier börjar 1880. Mycket tyder på att världen var varmare i slutet av 1800-talet än i början av det seklet. Användandet av 1880-talet som ”förindustriell tid” ger då en underskattning av hur mycket utrymme som finns för tvågradersmålet. Å andra sidan visar en del temperaturrekonstruktioner att stora delar av 1700-talet var minst lika varma som slutet av 1800-talet.

Ursprunget till tvågradersmålet påstås ofta vara en studie av William D. Nordhaus. Där ger han inte två grader som gränsen där klimatkatastrofen börjar. Han anger i stället att vid 2-3 graders global uppvärmning befinner vi oss utanför vad naturliga klimatförändringar har inneburit de senaste flera hundra tusen åren. Han ger också klimatkänsligheten till 0,6-2,4 grader per fördubbling av koldioxidhalten. Både den lägre och högre gränsen är lägre än det intervall på 1,5-4,5 grader som IPCC anger i sin senaste omgång rapporter. Å andra sidan ligger det nära de intervall som flera studier de senaste åren, till exempel av Lewis och Curry, har kommit fram till.

Nordhaus refererar till modeller av Budyko. Bland annat ska arktiska havsisen på sommaren försvinna inom fyra år med sommartemperaturanomalier på fyra grader. Vilket vi inte har haft, ens enligt GISS-serien med 1200 km smoothing. Budyko spådde också att med 50 procents ökning av koldioxidhalten, vilket vi nästan har haft nu, ska all is på land smälta. Å andra sidan spås det ta 5000 år, så det kanske är begripligt att vi inte är i närheten av det än?

Jag hittade en sammanställning av tvågradersmålets historia. Jag har inte kollat hur väl alla detaljer stämmer och många av länkarna fungerar inte. Hur som helst, så var tydligen vårt eget SEI bland de första som tog upp tvågradersmålet. Detta i en rapport från 1990.

Där anges en del mål som bör nås. Ett är att hålla havsnivåhöjningen mellan 20 och 50 mm per årtionde. Vilket den är, oavsett vilken av mätserierna som används. Ett annat mål är att globala medeltemperaturen ska stiga med högst 0,1 grader per årtionde. Ett mål som inte är uppnått, eftersom även UAH:s serie har en uppvärmning på 0,13 grader per årtionde, och de andra ännu högre. Där anges också just ett tvågradersmål, men även ett engradersmål.

Jag har i ett tidigare inlägg tagit upp trenden ibland annat global medeltemperatur. Är den trenden linjär, kommer tvågradersmålet att spricka strax före 2090. En linjär temperaturökning är rimlig, om den huvudsakligen beror på en ökande koldioxidhalt och den halten ökar exponentiellt. En av de få saker som klimatforskarna verkligen är överens om, är att koldioxidens klimatpåverkan varierar logaritmiskt med halten. Å andra sidan kanske det varken stämmer att temperaturökningen huvudsakligen beror på koldioxidhalten eller att den halten ökar så snabbt som exponentiellt.

Med tanke på dessa fakta, förefaller det tämligen enkelt att klara tvågradersmålet. Det kanske inte ens behövs några speciella klimatåtgärder, utan det räcker med teknisk utveckling inom energiområdet? Är det kanske därför som tvågradersmålet delvis har ersatts av ett 1,5-gradersmål?

Det är berättigat att fråga sig, vilka hemska effekter som skulle uppstå om två graders global uppvärmning passeras? Jag vet då inte. Enligt en artikel på National Geographics hemsida, fanns inte mycket vetenskap bakom tvågradersmålet. Det beskrivs dessutom som orealistiskt och vilseledande.

Det är klart att förändringarna för livet på Jorden förändras när klimatet ändras. Det gäller oavsett orsakerna och i vilken riktning klimatet förändras. Det borde vara självklart att avkylning är betydligt allvarligare än uppvärmning. Slutar inte avkylningen i tid, blir det en ny istid. Vilket leder till att massor av organismer kommer att dö, även om arterna kanske klarar sig. De flesta organismer klarar inte av att leva på eller under ett istäcke. Många arter klarar av att flytta sig eller lägga sig i dvala. För djur går det knappast att befinna sig i dvala lika länge som en istid varar. Frön och sporer växter klarar eventuellt av att vara djupfrusna och täckta av flera kilometer is och snö.

Ett av kapitlen i IPCC:s senaste omgång av rapporter handlar om effekterna av klimatförändringarna. Jag har bara ögnat igenom det och inte läst allt noga. Jag märker i alla fall att där finns mer osäkerheter än vad klimataktivister och medier vill låtsas om. IPCC har ju olika graderingar för ”confidence”, som också kan delas upp i underområden som ”detection” och ”attribution”. IPCC kör med olika bedömningar, som ”low”, ”medium” och ”high”. Där de två första egentligen betyder ”väldigt osäkert” respektive ”ganska osäkert”.

Vad jag kan se av innehållet i detta kapitel, motsäger IPCC här flera av de saker som klimathotstroende brukar hävda, som att klimatförändringar leder till konflikter. Eller rättare sagt, hävdar IPCC att bevisen för att det är så inte duger.

NASA har en sida som handlar om effekter av klimatförändringar, med många länkar till studier. Den kan vara en utgångspunkt för vidare undersökningar över vad som har hänt och spås hända.

Vi påstås nu ha nått drygt en grads global uppvärmning sedan det förindustriella 1880-talet. Då borde väl ändå några negativa effekter ha synts till? Jag har svårt att upptäcka några. Speciellt som många påståenden om negativa effekter verkar synnerligen tveksamma. Med påståendet om fler och värre extrema väderhändelser som ett uppenbart exempel. Det är minst sagt tveksamt, om man säger så, att statistiken över extremväder stödjer påståendet om en generell ökning av förekomst och intensitet av väderrelaterade naturkatastrofer.

Vi har i och för sig Sternrapporten, som hävdar att dåliga saker händer redan nu och att det är billigare att agera för att förhindra klimatförändringar än att vänta och se. Den är rätt gammal nu, men i Sverige behandlas dess utsagor som absoluta sanningar och vi ser inga omnämnanden av den kritik som rapporten har fått internationellt.

Sternrapporten gör en rad tveksamma påståenden, till exempel rörande kostnaderna för extremväder. De påstås öka och de spås nå 0,5-1,0 % av världens totala BNP till mitten av detta århundrade. Det kan i och för sig stämma att kostnaderna ökar i absoluta tal, om man struntar i att antalet människor ökar och att de blir allt rikare. I andel av världens totala BNP, minskar kostnaderna för extremväder sedan länge, enligt en sammanställning. De är inte på väg upp mot 0,5-1,0 % av världens totala BNP, utan snarare på väg ned till 0,2 %.

Om vi ser till få eller inga negativa effekter av drygt en grads global uppvärmning och desto fler positiva, varför oroa sig för att tvågradersmålet spricker? Med positiva effekter menar jag då inte bara ovan nämnda minskning av relativa kostnader för extremväder, utan till exempel en grönare värld, krympande öknar och ökande skördar. Jag kan lägga till en oerhörd minskning av antalet och andelen döda i extremväder samt en lika oerhörd minskning av fattigdom och svält.

Visserligen beror inte allt det nämnda direkt på klimatförändringar och att världen har blivit varmare. Där finns också bidrag från en ökande koldioxidhalt, som gör att växterna trivs bättre. Där finns bidrag från teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt.

Hur skulle dessa saker kunna skiljas åt? De hör ihop. Stor ekonomisk tillväxt har gjorts möjlig genom användandet av fossila bränslen, ett användande som leder till koldioxidutsläpp. Den ekonomiska tillväxten ger resurser för teknisk utveckling. Det enda tveksamma är om koldioxidutsläppen verkligen har bidragit till den globala uppvärmningen. Den uppvärmningen har i sig gjort tillvaron bättre för människor och en rad andra levande organismer.

Varför skulle inte dessa positiva trender fortsätta även om tvågradersmålet passeras? Vad skulle kunna få trenderna att vända? Alla nu existerande arter har upplevt, och överlevt, klimatförändringar tidigare. De klimathotstroende påstår visserligen ofta att världens klimat har varit osedvanligt stabilt sedan den senaste istiden tog slut, men det stämmer helt enkelt inte. De temperaturrekonstruktioner som går så långt tillbaka i tiden, visar på stora temperaturvariationer, på upp till ett par grader. Det är visserligen stabilare än under istiden, men inte särskilt stabilt ändå.

Människor och andra arter kan anpassa sig till klimatförändringar. Det har hänt tidigare och ingenting tyder på att förmågan har upphört. Klimatförändringar i sig kommer knappast att utrota några arter. Risken finns att arter kommer att utrotas genom en kombination av klimatförändringar och annat, som människors ökande påverkan på ekosystem. Det blir knappast särskilt många. Påståendet om en pågående, sjätte massutrotning är helt enkelt inte sant. Diverse miljöaktivister överdriver, och det ofta rejält, hur många arter mänskligheten har utrotat, och utrotar.

När jag började fundera på att skriva detta inlägg, hoppades jag hitta någon klar, vetenskaplig grund för just ett tvågradersmål. Det har jag inte gjort. Varför inte lika gärna ett tregradersmål? Ett engradsmål är vid det här laget helt uteslutet. I alla fall om växthusgasutsläpp verkligen ger en signifikant bidrag till global uppvärmning. Även om den globala medeltemperaturen har minskat sedan februari 2016, har vi haft en grads global uppvärmning. I alla fall om 1880-talet ska ses som förindustriell tid.

Dela detta inlägg

Detta inlägg postades i Klimathistoria, Klimatvetenskap, temperatur den av .

Om Lars Kamél

Jag började som naturvetare och har doktorerat med en avhandling om vad som går få fram ur kometers ljuskurvor. Därefter har jag bytt till att bli systemutvecklare/programmerare. Vilket jag tycker är en perfekt bakgrund för att bli en kunnig amatör om klimatfrågor. Klimat och astronomi är båda grenar av fysiken. Klimathotet dök första gången upp i de datorprogram som kallas klimatmodeller. Hittills (och kanske aldrig) har det inte setts till utanför dessa programs virtuella världar.

102 reaktion på “Tvågradersmålet

  1. 1
    Johan M

    Jag tror 2-gradersmålet, eller den revidering till1.5-gradersmål, bara har att göra med att sätta ribban så lågt som möjligt samtidigt som man kan behålla hotbilden. Om de hade sagt att en grad var vad orden maximalt tålde så hade det inte varit trovärdigt (det är inte speciellt trovärdigt nu heller) och om de sagt 4 grader så hade alla lugnt lutat sig tillbaka eftersom det är svårt att hävda en sådan temperaturökning.

    När det blir kallare så kommer man otvetydigt se att ökningen av koldioxid i atmosfären följer temperaturen och inte hur mycket fossila bränslen vi använder. Om inte förr så kommer det vara slutet på allt vad klimatpolitik heter.

  2. 2
    Evert Andersson

    En väldigt bra och balanserad lägesbeskrivning. Om målet två grader uppfylls av naturliga krafter och oberoende av våra koldioxidutsläpp är det som en julklapp till politiken och aktivisterna. Då kan man ju peka på att man lyckats. Att det skulle varit värre om vi inget gjort. Beskattning av koldioxid en evig skattebas.

    Rockström säger ju i sitt nya utspel att tekniken finns. Det är enkelt att befria oss från fossila bränslen! En uppgift från Miljödepartementet inför Paris COP var att två grader kräver att mänsklighetens koldioxidavtryck måste ner med 40 procent. 1,5 grader krävs 60 procent. Enkelt lär det i alla fall inte bli med ett ökande energibehov i världen. Särskilt som de ‘bindande’ löftena i Paris inte är en bråkdel av det.

  3. 3
    Ann lh

    Lars K. Tack för dessa rader! De bekräftar än en gång med all önskvärd tydlighet att klimathotet byger på ett vetenskapligt gungfly. Klimatmodellerna vilar på spekulationer kring klimatkänsligheten från 1979 och tvågradersmålet på en intuition, kanske magkänsla, från Nordhaus enligt den intressanta sammanställningen av historiken i Din länk. Vad finns sedan kvar att luta sig mot?
    Klimathots-ideologin, -religionen hos de ledande EU verkar dock ännu orubblig.

  4. 4
    Olav Gjelten

    Det vore bättre att återkomma om tusen år gällande 2-gradersmålet. Vi har enormt långt kvar till vi styr solens energiflöde som ger väder och temperaturer på jorden.
    Kolla läget om tusen år om vi kanske då har kommit en LITEN bit på vägen…

  5. 5

    Det är troligt att IPCC och NASA undan för undan kommer smyga bort CO2 hypotesen. Den riskerar att utmåla samtliga förespråkare som clowner i en katastrofcirkus. Det finns ju t.o.m en matematisk förklaring till hur CO2 emissionen kommer efter uppvärmningen *. Historiska data är fakta, allt annat är spekulation eller politik.

    * Sök Murray Salby demolishes global warming alarm på youtube

  6. 6
    Håkan

    Tack för ett bra inlägg, Lars.

    När man hör hur Parisavtalet räknar med ett tvågradersmål, och även ett 1,5 gradersmål, får man intrycket av att de har fastställt en viss klimatkänslighet, annars finns det ju ingen möjlighet att räkna på detta. Men jag har inte någonstans sett att denna klimatkänslighet har redovisats. Har du det, Lars? Eller kan man bakvägen räkna ut vilken klimatkänslighet de antagit?

  7. 7
    Håkan

    Lars,
    du skriver att vi haft en nästan fördubbling av koldioxidhalten. Men det riktiga vore väl att räkna med koldioxidekvivalenter som tar hänsyn till alla växthusgaser. eCO2 har stigit från 280 till 493, alltså med 76%.

    Ref. till eCO2 har Lennart B tidigare lämnat här på bloggen, den finns på:
    https://www.esrl.noaa.gov/gmd/aggi/aggi.html

  8. 8
    Alvar Nyrén

    Fin sammanställning men kanske lite ”onödig” som mycket av diskussionerna här på sidan enl min åsikt? Jag är tacksam för alla bra inlägg och klarläggande givetvis och diskussionen är nödvändig tyvärr, men hela den påstådda problematiken vilar på felaktig vetenskaplig grund eftersom det var ca lika varmt på 30-40-talet, ingen accelerationa av temperaturhöjningar, havsnivåer mm finns att härleda till mänsklig påverkan osv. Lite är det som att diskutera hypoteser kring fakta som inte finns. Vetenskaplligt talar data för att att naturliga orsaker och variationer föreligger, inte mänsklig påverkan, och då är människans koldioxidutsläpp en faktor som öht saknar relevans. Det är klimatalarmisterna som har bevisbördan när ingen koppling till koldioxidhalter eller utsläpp finns i vetenskaplig mening och det enda problem vi kan se är en skamligt torftig vetenskap som backas upp av politiker och journalister som inte törs ställa obekväma frågor till dessa lögnare. Sådan vetenskap hade för länge sedan förkastats i alla andra fall och är obegripligt accepterad av normalt fungarande granskning i den akademiska världen.
    Ingen kritik till denna sida, bara ett konstaterande av sorgliga fakta.

  9. 9
    Peter Stilbs

    Fråga en politiker eller journalist vilken klimatmodell de avser i ”tvågradersmålet” så förvandlas de till fågelholkar.

  10. 10
    Christer Löfström

    Intressant artikel i dag i Finacial Times av Nick Butler.

    ”Germany´s coal task force can change things for Europe”

  11. 11
    Björn

    Jag ställer mig frågan som jag tidigare gjort här, hur är det möjligt att ytterligare 100 ppm CO2 kan påverka jordens temperatur vid sidan av de tropiska områdenas 40-50 000 ppm vattenånga, H2Ogas? De troende på AGW har inte på något sätt kunnat bevisa att antropogen CO2 är orsak till någon uppvärmning vid sidan av solens ”solar grand maximum” under 1900-talet. Vi har haft en liten uppvärmning under denna tid och vi måste fråga oss, har världen lidit under denna tid? Nej och åter nej! Men nu när solen går mot ett ”solar grand minimum”, kan människor främst på norra halvklotets högre breddgrader komma att lida av kyleffekter och energibrist. Faktum är att vi inte på något sätt kan påverka temperaturutvecklingen i någon riktning. Det är enbart anpassning som gäller. För en sådan anpassning har vi alla tekniska förutsättningar, men det gäller bara för de folkvalda att lära sig inse realiteterna.

  12. 12
    Lasse

    Balanserat inlägg. Tack.
    Medeltida värmeperioden förbigås med tystnad. Då frodades livet på ställen som idag är ogästvänliga.
    Är det ens möjligt att begränsa något vi inte kan påverka i den utsträckningen som påstås?

  13. 13
    Svempa

    Inte heller 1880 duger som en startpunkt för ”global medeltemperatur”. Större delen av jorden var då fortfarande terra inkognita vad avser temperaturmätningar. Man behöver ta sig fram till runt andra världskriget för att få någotsånär täckning. Och det är väl först med satellitmätningar som man får med polarområdena lite mer heltäckande.

  14. 14
    Björn-Ola J

    Vad är det för klimatkänslighet man räknar med när man pratar om 2 graders målet?

  15. 15
    Härje Thunholm

    Hela resonemanget om att man skall kunna ratta klimatet genom att påverka koldioxidhalten ären gigantisk bluff som bygger på beräkningar i modeller där koldioxidens verkan överdrivs genom att man räknar med upp till 4 gånger så mycket koldioxid som i verkligheten. Motivet för denna ökning är en tankelapsus där man tänker sig att uppvärmning pga koldioxid leder till att vatten avdunstar och att vattenångan ökat temperaturen ytterligare. Man bortser då från ångbildningsvärmet och att vattenånga kan kondensera och ge upphov till moln som kan sänka temperaturen. Om möjligt ännu horriblare är att man i modellerna ersätter denna förmodade vattenånga med koldioxid som har helt andra egenskaper. En bluff som resulterat i att våra politiker sätter likhetstecken mellan koldioxid och klimat och kallar det vetenskap. Av våra partiledare kan enligt senaste rapporter bara 1 av 8 inse skillnaden mellan klimat och väder.

  16. 16
    Lars Cornell

    Tack Lars.
    Var någonstans hittar du ”… än det intervall på 1,5-4,5 grader som IPCC anger i sin senaste omgång rapporter” ?
    Det jag hittat om det mest sannolika scenariot TCR med RCP4.5 är,
    – The transient climate response is likely in the range of 1.0°C to 2.5°C (high confidence) and extremely unlikely greater than 3°C.

  17. 17
    Björn

    Alvar Nyrén [8]; Jag håller med om att AGW är en felaktig plattform för den vetenskapliga diskussionen kring utvecklingen av väder, vind och därmed variationer i klimatets utveckling. Fokus måste flyttas bort från AGW mot verkligt naturliga krafter. I en rapport i nedanstående länk första länk, citerar jag:

    ”In addition, two-thirds of the global rain falls in the tropics, while the associated latent heat release accounts for three-fourths of the total heat energy for the Earth’s atmosphere”.

    Märk väl att latent värme står för 3/4 av den totala energin i jordens atmosfär. Det område kring ekvatorn som det handlar om, är ITCZ, Intertropical Convergence Zone. Detta område är motorn i jordens klimatsystem och den primära energifaktorn i detta system är solen. Ytterligare två länkar nedan om ITCZ.

    http://www.eorc.jaxa.jp/TRMM/museum/event/2ndTISC/HP/Extended%20Abstract/7.1_TAO_Wei%20Kuo.pdf

    https://en.m.wikipedia.org/wiki/Intertropical_Convergence_Zone

    https://www.thoughtco.com/itcz-1434436

  18. 18
    Sten Kaijser

    Hej Björn,
    det var intressanta länkar du hade. En fråga gäller den första, den vetenskapliga uppsatsen. Vet du när den publicerades?

  19. 19
    Härje Thunholm

    15.
    Jag är så upprörd över våra politikers hantering av klimatfrågan att jag glömde tacka Lars K för ett utmärkt inlägg. Tack Lars!

  20. 21
    Torbjörn

    Det vore intressant att veta vad de räknar som starttemperatur

    Hur som helst har temperaturen (tillfälligt) sjunkit på jorden sedan toppen 2016 och det är inte ens säkert att 2018 blir bland de fyra varmaste åren
    Här är några temperaturanomalier från GISS och NOAA som är baserade på samma dataset, men får olika resultat

    GISS Feb 2016 = 1,35
    Giss Feb 2018 = 0,81
    Differens 0,54 grader

    NOAA Feb 2016 = 1,21
    NOAA Feb 2018 = 0,68
    Differens 0,53

    De senaste siffrorna visar
    GISS Juni 2018 = 0,77
    NOAA Juni 2018 = 0,75

    För UAH är det motsvarande siffror
    Feb 2016 = 0,83
    Feb 2018 = 0,20
    Differens 0,63
    Senaste siffra från UAH Juli 2018 0,32

    Någon som har några tankar om det?

    Det verkar vara kallare än vanligt i bl.a. Australien
    För de som har Twitter
    https://twitter.com/AndyOz2/status/1028882972642930690

  21. 23
    tty

    #13

    ”Och det är väl först med satellitmätningar som man får med polarområdena lite mer heltäckande.”

    Exakt. Det finns ingen temperaturserie från Antarktis (14 miljoner kvadratkilometer) som går längre tillbaka än 1957. Det finns visserligen temperaturdata från Orcadas från 1903, men den stationen ligger 600 km från den antarktiska halvöns nordspets.

  22. 24
    Staffan Lindström

    22 Christer Löfström
    Kort analys av styrelsen i denna tyska ”Kohlekommision” Det finns 5 medlemmar som är ”Prof Dr” 3 av dem är kvinnor…1 av männen heter Hans Joachim Schellnhuber…verkar bekant på något sätt…

  23. 25
    Christer Löfström

    #24

    Tolka inte att jag länkar, som att jag tycker det är bra att fasa ut kol o kärnkraft.
    Tyskland är landet att hålla koll på om man är intresserd av energiomvanling och miljö.
    GE´s Tysklands CEO kallade för en del år sedan, i Finacial Times, Tyskland för energilaboratorium, och påpekade att ett experimentet som energiewende bara kunde genomföras i Tyskland.

    Att fasa ut både kol och kärkraft och ersätta med vind +gas är ingen omöjliget för Tyskland.

    Vi kommer snart i Sverige få debatten, ny kärnkraft vs vind + gas.
    https://www.di.se/hallbart-naringsliv/naturgasterminal-i-goteborg-moter-hard-kritik/

    ”Även Liberalerna anser – på såväl lokal som nationell nivå – att Swedegas bygge inte bör bli av.
    Den liberala grundtanken är att man inte ska låsa in sig i långsiktiga fossila lösningar. Huvudinvändningen är att man skapar en importhamn som kopplas upp på stamnätet”, säger Lars Tysklind, miljöpolitisk talesperson.”

    Det han menar. (L) vill ha ny kärnkraft. Då är det inte bra om det finns gas i stamnätet.

    Det pågår ett sofistikerat spel som svenska medborgare inte är medvetna om.
    Sannolikt har inte SI/KU koll på situtionen.

  24. 27
    Ingemar Nordin

    Lars C #16,

    ”Var någonstans hittar du ”… än det intervall på 1,5-4,5 grader som IPCC anger i sin senaste omgång rapporter” ?”

    Du hittar den enklast i IPCCs SPM s. 16:

    ”The equilibrium climate sensitivity quantifies the response of the climate system to constant radiative forcing on multicentury time scales. It is defined as the change in global mean surface temperature at equilibrium that is caused by a doubling of the atmospheric CO2 concentration. Equilibrium climate sensitivity is likely in the range 1.5°C to 4.5°C (high confidence), extremely unlikely less than 1°C (high confidence), and very unlikely greater than 6°C (medium confidence)16. The lower temperature limit of the assessed likely range is thus less than the 2°C in the AR4, but the upper limit is the same. This assessment reflects improved understanding, the extended temperature record in the atmosphere and ocean, and new estimates of radiative forcing. {TS TFE.6, Figure 1; Box 12.2}”

    Dvs, siffran 1,5-4,5 graders höjning vid en fördubbling (560 ppm) av koldioxiden är. enligt IPCCs beräkning vad vi får då klimatsystemet nått en jämvikt.

    Den Transienta, dvs den omedelbara inom detta århundrade, beräknad temperaturhöjningen ger:

    ”The transient climate response quantifies the response of the climate system to an increasing radiative forcing on a decadal to century timescale. It is defined as the change in global mean surface temperature at the time when the atmospheric CO2 concentration has doubled in a scenario of concentration increasing at 1% per year. The transient climate response is likelyin the range of 1.0°C to 2.5°C (high confidence) and extremely unlikely greater than 3°C. {Box 12.2}”

  25. 29
    sibbe

    Skall Tyskland fasa ut kol och kärnkraft? Inte i alla fall den här regeringen. Den håller låg profil i den här frågan. Så har man grävt ner problemet i en kommitté, där inte några fossilhatare finns med. Både CDU/CSU och SPD är angelägen att hålla kvar status quo, för de ser ju att Energiewende inte fungerar. SPD-finansminister Scholz har klargjort för sin partivän miljöminister Schulze, att ämnet är besvärligt, och att hon inte får yttra sig förrän man kommit till punkt. Knappast före nästa val. Socialdemokraterna har annars insett att de gjort alltför många beslut på avvecklingar av s.k. smutsiga jobb vilket lett till att väljarna hoppar av. Nu naggar ju nya populistpartiet AfD månad för månad bort några % av SPD-s opinionssiffror, och AfD:s partiordförande har i en intervju i går i tysk TV klart sagt att han inte tror på CO2 spöket och gärna ser att både kärnkraftverk och kolkraftverk skall vara kvar vid nätet, vilket man ju för ett år sen inte fått säga högt i Tyskland.
    Och än är inte sista ordet sagt kring avstängningen av kärnkraftverken 2022. Somliga experter tror att den här regeringen förhalar alla beslut kring elenergin, så att det uppstår en situation efter nyval hösten 2021 där en ny regering måste besluta om ”tillfällig” fortsatt drift vid KKV.
    Det verkar i alla fall just nu så, att regeringen inte låter sig påverka av medierna, som ju gärna skulle stänga alla kolkraftverk, hellre i går än i morgon.
    Problemet med de ”förnybara är välkänt, backup- problematiken fortfarande olöst, elledningsnätets utbyggnad söderut stagnerar på grund av ”inte över min bakgård”rörelsen. Enligt der Spiegel är det just ”gröna” i de områden där el-ledningarna skall dras som är främsta motståndare mot ”JUST” den här dragningen bakom mitt hus. Så har den rörelsen föreslagit att bygga nätet på polsk och tjeckisk området…
    Nu verkar det också att konjunkturen börja svikta, samtidigt som då en del av industrin är på väg till USA. Fastän medierna helst skulle stänga all tillverkning av fossildrivna bilar, så reagerar inte regeringen alls, tvärtemot, nu kämpar man mot nya riktlinjer för avgaser, som man själv har satt ingång för 10 år sen i EU.
    Jag tror att Trump-syndromet syns redan tydligt i Tyskland, klimatförändringsagendans saga börjar vara förbi, då det gäller de politiska partier som står till höger om grön-vänster. Fastän medierna ogillar det…

  26. 30
    Staffan Lindström

    25 Christer Löfström
    Inga problem om så vore… Fäst inte så stort värde på mitt Världsbank/Lån till Sydafrika etc-inlägg men självklart är jag inte för alltför många vindkraftverk på planeten av både energitekniska och estetiska skäl samt möjligen klimatologiska skäl … Finns inte så mycket forskning än, rätta mig om jag har fel… Men Sydafrikas kreditvärdighet kunde vara bättre…

  27. 31
    Strumpan

    #21 Det säger väl mest något om vilken kraftig el Niño det var. Alarmister var ju inte sena med att dra nytta av den temperaturtoppen men har givetvis ”glömt” att reflektera över att temperaturen sedan återgått till mer normala nivåer.

  28. 32
    Lars Kamél Inläggsförfattare

    Tack för beröm. Jag kanske får anledning att komma tillbaka till ämnet senare. Till exempel om jag hittar något som trots allt tyder på en liten vetenskaplig grund för tvågradersmålet.
    Ett par stycken har frågat om vilken klimatkänslighet som har använts för tvågradersmålet. Det vet jag inte. Klimatkänsligheten avgör egentligen hur stora växthusgasutsläpp som kan tillåtas innan målet spricker. Med en klimatkänslighet på under 2 grader per koldioxidfördubbling, kan vi släppa ut mycket till. Med 4,5 grader per koldioxidfördubbling, har vi kanske redan släppt ut för mycket för att klara målet.
    Sedan finns det aldrig någon konsekvensanalys av hur det ska gå till att ersätta de energislag som idag står för cirka 80 % av världens energibehov. Det finns idag inga energislag som kan ersätta mer än en bråkdel. Att sol och vind ska kunna ersätta är bara drömmar. Ska biobränslen ersätta, blir det såväl avskogning som livsmedelsbrist.
    IPCC:s intervall för klimatkänslighet har Ingemar redan hittat och visat länken till. När jag ser den diskussionen, kommer jag att tänka på en sak jag inte tänkte på tidigare: Det framgår inte klart vilken typ av klimatkänslighet som Nordhaus menar. Är det transienta eller jämviktskänsligheten? Det gör ju skillnad.

  29. 33
    Lars Cornell

    Tack I.N. #27
    SPM tar jag inte på allvar. Det är så politiserat. Jag utgår därför från den riktiga rapporten AR5.

    ”equilibrium” (mättnad/jämvikt) är intressant för tanken men inte för verkligheten.
    Det ligger så långt bort, nästan 1000 år, att då har vi genomlidit minst en, troligen två och kanske tre små istider. Förmodligen befinner vi oss då i en ny stor istid och det borde oroa oss. Se sid 24 i
    http://www.tjust.com/2018/klimat/kalifornien.pdf

    ”The transient climate response” 1.0° – 2.5° är mer pragmatiskt och användbart. DET är vad vi har att utgå från, eller hur?

    Alltefter som åren går visar sig klimatmodellerna avvika alltmer från verkligheten. Det skall bli intressant att se hur rapporten AR6 kommer att se ut år 2020 (?).

  30. 34
    Björn-Ola J

    Är det inte lite konstigt att sätta upp ett tvågraders mål när man inte vet hur mycket vi kan släppa ut innan vi når dit. Jag har ställt denna fråga i många sammanhang men ingen tycks veta.
    Jag tycker att de som ställer kravet borde ha svaret.

  31. 35
    Christer Löfström

    #29 sibbe

    Från artikeln i Financial Times, Blog av Nick Butler 13/8 2018, som jag nämner i #10

    ”The commission, despite its size, is a serious body. It has been given a refreshingly short timetable. If it fails, the Energiewende – which imposes substantial cost on consumers in the name of environmentalism – will be seriously damaged and Germany will be in no position to tell others in Europe or elsewhere what to do about energy or emissions”

    Nick Buler avslutar artikeln med att rapporten i december 2018 kanske t.o.m. ger ett datum för eliminering av kol, som är mycket tidigare än vad experter tror.

    Lars Kamél, jag hoppas du inte tar illa upp att jag tjatar energipolitik under din intressanta artikel om tvågradersmålet. Det hänger ju ihop.

  32. 37
    Sten Kaijser

    Tack Björn,
    jag befarade att den hade några år på nacken (om man nu kan säga så om en tidskriftsartikel), jag misstänker att idag hade det varit svårare att publicera den.

  33. 39
    Olav Gjelten

    Det sjukligaste begrepp i modern historia, KLIMATPOLITIK !
    Detta idiotiska påhittet förstör både Sverige och svenskarnas liv!!

  34. 40
    Lars Cornell

    Det var en intressant fråga du #38 Torbjörn kommer med.
    Intuitivt vet jag vad det är, men att formulera i text blev pedagogiskt svårt.
    Hur IPCC definierar vet jag inte. Det vore intressant om någon kan berätta.

    ECR – Tänk dig att du har en bil och du ökar gasen. Du har då ökat effekten och efter en tid uppnås ny fart med nytt jämviktsläge, ”equilibrium”.

    TCR – Tänk dig att du har en bil och du under en kort tid ökar gasen (du ger en impuls). Du har då ökat energin och tillfälligt, transient, uppnått högre hastighet.

    I exemplet är TCR < ECR.

    Jordens värmeenergi består av flera 'celler' som reagerar mycket olika på förändring.
    Atmosfären nära marken har mycket snabb respons, det handlar om timmar.
    Havets övre 10 m håller mer värmeenergi än hela atmosfären. Där tar det mycket längre tid för att ändra temperaturen, det handlar om månader.

    Hela havet har en enorm lagringskapacitet, det handlar om 1000 år innan man kommer i närheten av ny balans. Innan dess kommer mycket att hända och rucka på de ursprungliga beräkningarna, ”equilibrium” kan därför ej uppnås. Det innebär rent praktiskt att klimatet är under ständig förändring.

    För att göra det ännu mer komplicerat är ökning av koldioxidhalten inte linjär med tillförseln. Om du plötsligt ökar mängden tillförd koldioxid så ökar atmosfärens halt av koldioxid. Men när koncentrationen ökar så ökar även återflödet till hav. Fotosyntesen ökar vilket även det motverkar ökningen av koldioxidhalten. Man anser, att ökning av koldioxidhalten från 300 ppm till 400 ppm har ökat fotosyntesen (kolets återflöde till marken) med minst 15%. Efter ett antal år har man uppnått ny balans där koldioxidhalten inte längre ökar. Fotosyntesen i havet anses vara större än all fotosyntes på land.

    Alltsammans är således ett antal svängande energimassor med olika tidskonstant. Jag har försökt att återge det i följande bild och text på sid 24 i
    http://www.tjust.com/2018/klimat/kalifornien.pdf

    ”Equilibrium” kan således ej uppnås av flera skäl. Ett är att jordens kända förråd av olja tar slut inom 100 år med nuvarande förbrukning. Då förändras de ingångsvärden vi haft i beräkningen och vi måste utföra en ny beräkning av ”equilibrium” långt innan det tidigare beräknade uppnåtts.

    Klimatets ”equilibrium” är således endast en matematisk produkt som saknar motsvarighet i verkligheten.

  35. 41
    Johan M

    #38 Torbjörn
    #40 Lars Cornell

    ”..mer komplicerat är ökning av koldioxidhalten inte linjär med tillförseln. ”

    Ökningen kanske inte ens har så mycket med vårt bidrag att göra utan är främst ett resultat av en naturlig uppvärmning av haven. Jag tror nog att Gösta Pettersson och Murry Salby har rätt i denna fråga, havets inverkan är så stor att förbränningen av fossila bränslen inte dominerar utvecklingen.

    Om det blir radikalt kallare under en längre period så kommer vi kanske se hur koldioxidkoncentrationen går ner och hela korthuset rasar samman.

    https://www.youtube.com/watch?v=5J0F8T9BY3U

    https://drive.google.com/file/d/1-ZxMDcU4ATwGiY_mxRrh-ZTOSTbvAcfS/view

  36. 42
    Torbjörn

    #40 Lars
    Jorden kan aldrig hamna i balans (equilibrium) eftersom det finns geotermisk energi som inte tas med i beräkningar.
    Jag har svårt att förstå hur man kan räkna jorden som svartkropp, räknar man bort den geotermiska energin på något sätt?
    Hur gör man med kosmiska strålning och den varierande solinstrålningen?

  37. 43
    Håkan Bergman

    Lars C. #40
    I pdfen sidan 9 står följande.
    ” Med beräknat 200 miljarder € i
    kostnad till år 2025 utan att ett enda kärnkraftverk stängts och nu med ökande
    utsläpp av koldioxid har det totalt misslyckats. ”

    Du menar säkert kolkraftverk.

  38. 44
    sibbe

    # 38 Christer Löfström

    https://www.mz-web.de/wirtschaft/ausstieg-rueckt-naeher-bundesregierung-setzt-kohlekommission-ein-30576818#

    Berlin –
    Seit Jahren schon wird in Deutschland heftig über den Ausstieg aus der klimaschädlichen Kohleverstromung diskutiert. Jetzt rückt der Abschied von der umstrittenen Technologie ein Stück näher: Die Bundesregierung hat am Mittwoch nach mehreren erfolglosen Anläufen die Einsetzung einer Kommission beschlossen, die bereits in den kommenden Monaten einen Weg für den Ausstieg aus der Kohle weisen und zugleich Strategien für den Strukturwandel in den Revieren entwickeln soll. Es wird dabei aber voraussichtlich nicht um ein schnelles Ende für die Kohle gehen, sondern um einen Plan für die kommenden 20 bis 30 Jahre.
    Kort på svenska:
    Berlin – Den tyska regeringen beslutade onsdagen efter flera misslyckade försök att inrätta en kommission som kommer att visa hur man kan avveckla kol.
    -Under de kommande månaderna diskuteras hur man kan genomföra strukturella åtgärder.
    DET ÄR DOCK OSANNOLIGT ATT DETTA KOMMER ATT BLI EN SNABB SLUT PÅ KOL,
    MEN EN PLAN FÖR DE NÄRMASTE 20 TILL 30 ÅREN…

    Exakt detta misstänker miljöaktivister, att det inte blir några åtgärdar under den här regeringsperioden:
    https://www.bund.net/kohle/kohle-abschalten/

  39. 45
    Sören G

    När man diskuterar om risker/fördelar med ett varmare klimat så bör man enligt min åsikt också ta i beaktande orsaken till att klimatet blir/är/har varit varmare. – Om det beror på ökad solinstrålning eller om det beror på ökad halt av växthusgaser. Om det beror låg molnighet så bör solinstrålningen på sommaren medföra högre dagstemperaturer (ock motsvarande låga nattemperaturer på vintern). Beror det på växthusgaser så bör framförallt nätterna och vintrarna vara mindre kalla.

  40. 46
    Håkan Bergman

    sibbe #44

    En typisk merkellösning, väntar man bara tillräckligt länge försvinner problemen. Jag kan också lova nollutsläpp till 2050. Brunkol och stenkol från Trump, det senare passar ju bra för att balansera handelsnettot.

  41. 47
    Lars Cornell

    #43 H.B. Jag menade ‘kärnkraftverk’ så som jag skrev. Flera gamla ineffektiva kolkraftverk har stängts och ersatts av modernare och mer effektiva. Någon minskad förbrukning av fossila bränslen i Tyskland går det inte att se. Se även #44.

  42. 48
    Staffan Lindström

    Under tiden bränns 90-tal bilar i Göteborg (Frölunda, Hjällbo), Trollhättan, Halland, Stockholm (Skärholmen), Åkersberga, Uppsala… I princip sanktionerat av MP framför allt… Höjer natt-temperaturerna på dessa ställen…Förstår kidsen ; Efter ett par veckor med ca 20 grader som lägst, nu neråt 10… Eller SD:s stormtrupper?? Polisen verkar rycka på axlarna det är som vanligt inför skolstarten. Stefan Löfven dock ett utbrott: ”Vad fan håller dom på med?”

  43. 50
    Christer Löfström

    Partiledardebatt på DI TV kl 8 i kväll.

    https://www.di.se/nyheter/fyra-overgripande-teman-i-partiledardebatten/

    ”Efter sommarens bränder och extrema värme i Sverige och stora delar av världen har klimatet seglat upp som en av huvudfrågorna inför valet. Frågan oroar väljarna men partierna vill gå olika vägar. Vilken är den bästa?”

    Inegn ställer väl den av Peter Stilbs föreslagna fråga.
    ”Fråga en politiker eller journalist vilken klimatmodell de avser i ”tvågradersmålet” så förvandlas de till fågelholkar.”

    Jag kan inte se, men någon kanske kan.

  44. 51
    Evert Andersson

    #9 Peter Stilbs Eller fråga hur mycket av mänsklighetens koldioxidutsläpp vi måste eliminera för 2 graders målet enligt modellerna. Då ekar det nog i fågelholken också.

  45. 52
    Staffan Lindström

    49 Greger
    Till författaren på New York Magazine: Jaha vi är dödliga…något mer?
    ”72 GRADER UPPMÄTTA I MELLANÖSTERN…” Knappast uppmätt i luft i skuggan??”
    ”El Salvador: Arbetare på majsfälten får njursvikt pga hetta Hände inte för 20 år sedan!”
    Knappast pga ökande temperaturer (Nasa-Giss, Weatheronline)
    Vad är det som får sådana här ”sagoförfattare” att lustmörda mänskligheten; Stekning, kokning, dränkning, krossning, uttorkning etc….Väldigt sjuka ”intellekt” Det blir en slags bizarr tävling om vem som kan hitta på
    mest skrämmande scenario…

  46. 53
    tty

    #46

    ”Brunkol och stenkol från Trump, det senare passar ju bra för att balansera handelsnettot.”

    USA producerar överhuvud taget knappast brunkol, eftersom man har enorma reserver av högkvalitativt stenkol. Däremot kan det nog bli frågan om gasimport från USA som nu har ett växande exportöverskott och får igång flera nya LNG-terminaler i år.

  47. 54
    tty

    #52

    ”72 GRADER UPPMÄTTA I MELLANÖSTERN”

    Troligen satellitmätningar av marktemperaturen. Marktemperaturer över 70 grader är helt normala i Rub-al-Khali och Dasht-e-Lut öknarna så här års.

  48. 55
    Håkan Bergman

    tty #53

    Jag hade kunnat vara tydligare, bara stenkol från USA alltså. Förekommer det nånstans att man fraktar brunkol nån längre sträcka?

  49. 57
    Staffan Lindström

    54 tty
    Enligt Wikipedia (eng) så uppmätte en Aquasatellit med MODIS 70,7C i Dasht-e-Lut (”Tomheten slätt” på farsi/persiska) Noggrannhet halv till en grad. (Blev sugen att återuppta persiska språkstudierna…) 70,7C i marktemperatur vad kan det bli i en nymålad Stevensonbox??

  50. 58
    Björn

    Beteendet hos våra politiker är likt tron på magik och besvärjelser. Desto mer koldioxidskatter vi inför och desto mer vi förbjuder användning av fossil energi, desto sannolikare är det att vädergudarna hör oss. Har vi inte längre några ”vuxna” inom regering och riksdag som förstår att man först måste förstå ett system innan man kan se om det går att göra någonting åt det som man uppfattar som ett problem. I klimatfrågan förstår man inte viden av komplexet, men ändå låter man den magiska tron vinna över rationellt tänkande.

  51. 60
    Lasse

    #56
    Odens kapten kämpar i kompakt is.
    Forskarna vill förtöja vid ett flak och studera hur isens rand mot öppet hav fungerar.
    Media kanske får anledning notera hur denna expedition framskrider.
    Men det kanske inte passar in i den ensidiga bild de vill förmedla?

    Värre än vi trott, fortare än förväntat-är den bild som ges.
    Inte första expeditionen som tror på dem!
    Arktis eller nordpolen Isfritt någon gång inom X eller XX år brukar vara alarmisternas budskap.

  52. 61
    Christer Löfström

    Agående gas som jag nämner i #25, en dansk läsövning.

    https://jyllands-posten.dk/politik/ECE10786446/fakta-koeb-af-russisk-gas-er-seksdoblet-paa-fem-aar/

    Danska Örsted (fd DONG) köper rysk gas och säljer den till förbrukare i Europa.
    Danmark producerar mer gas i Nordsjön än landets behov.

    Bråket om Nordstream 2 handlar inte bara om säkerhet. Vem skall sälja gas till Tyskland?

    Den nedgrävda gasledning upp mot västkusten cyklar jag över på turen ut mot Öresund.
    Jag har vid flera tillfällen gissat att det i framtiden blir gaskraftverk i Barsebäck och flytande vindkraftverk i Hanöbukten.

    LNG – termial i Göteborg kan förse Barsebäck med gas.
    Samma kan Nordstream gör då ledningen på västkusten är förbunden med Danmark som i sin tur är förbunden med Europa.

    https://www.swedegas.se/sv-SE/Gas%20grid/forsorjning

  53. 62
    sibbe

    Under de senaste året har de stora tyska Energibolagen omstrukturerad sina resurser. EON sålde Uniper till finska Fortum, mest fossila kraftverk. Både RWE och EON ägs av de stora städerna i Nordrhein Westfalen, där de flesta av kommunerna regeras av rödgröna. Svårt att köra kolkraftverk som skall ge fyrk i de kommunala kassor, men inte spy ut CO2-emissioner.
    Fortum blev majoritetsägare i Uniper (minoritetsägare är ovannämnda kommuner i NW och eftersom så gott som alla kolkraftverk nog kommer att finnas kvar vid nätet till minst till 2030, så kan dessa kommuner gömma undan dividender som Uniper ger, för pengar är ändå pengar = pecunia non olet * )
    Nu har EON också sålt sina vindmöllor (Innogy) till RWE som fortsätter att gräva efter brunkol och mata sina kraftverk med dem, och man kan nu påstå att dessa kolkraftverk enbart är ”backup” för de förnybara,när vinden mojnar, fram till man hittar nya lösningar – alltså inte alls. I princip är allt detta ett låtsas för allmänheten, för hetsjakten mot kolet pågår dag och natt, framförallt i medierna.
    Både RWE och Uniper skyfflar pengar ”med kolskyffeln” (sarc) , EON räknar med 3 miljarder vinst i år, RWE med lika mycket. Redan i år fick RWE:s aktionärer 150 cent dividend.
    EON betalade 30 cent. – Och, ja, även möllorna hämtar pengar, tack vare de dryga 6 cent per KW/h, som även betalas fastän möllorna blir avstängda från nätet, när de överproducerar, men nya vill inte RWE bygga! Men mera än maximal 4 månader i året rullar ändå inte vindmaskinerna.

    Och så får tyska staten betala minst 6 miljarder € enligt en överenskommelse för att stänga av tyska kärnkraftverk i förtid,. För vattenfall räckte inte den här överenskommelsen de vill ha mera betalt. Därtill kommer att tyska staten står också för kostnaden att riva kärnkraftverken, eftersom de flesta hade ännu en längre tid kvar och man inte hunnit med att reservera tillräckligt pengar för rivningen. Nu får kärnkraftbolagen rentav hålla dessa reserveringarna.
    Så Merkels atomdeal är dyrt för Tyskland!

    Jag citerar bl.a. Handelsblatt, och ser här att Vattenfall har en omsättning på 9,3 miljarder € i Tyskland. Inte illa. De ligger på 4. plats bland energialstrare..

    Pengar luktar ej sade Vespansianus, när han hittade på en skatt på urin – som då var en viktig råvara… Med pengarna byggde han bl. a. Colosseum..

    Finnarna jublar : ”Fortum kiri ohi odotusten” (Kauppalehti) (Fortum bättre än väntat) (tack vare fossila bränslen och kärnkraften)
    – det lindrar ilskan att man inte fått några medaljer i friidrott…

  54. 63
    Christer Löfström

    # 62 sibbe

    Hur stor andel av Uniper äger Fortum?
    Varför lägger Uniper ner det gaseldade kombikraftverket, Öresundsverket, i Malmö?

  55. 64
    Staffan Lindström

    62 sibbe
    Idag har vi haft persiska, danska och finlandssvenska ”läsövninggar” Är ”stålar” en bra översättning av ”fyrk”? Eller ska jag kasta den i ”roskisen”?

  56. 65
    Olav Gjelten

    Miljöfolket har hittat den slutliga lösningen:

    LÅT BLI ATT SKAFFA BARN. ”Du kommer att bli rikare, friare, få resa mer och känna ett bättre sexliv utan ungar omkring dig”.

    Med den sortens budskap vänder sig miljörörelsen främst till unga svenska tjejer.

  57. 66
    tty

    #57

    ”70,7C i marktemperatur vad kan det bli i en nymålad Stevensonbox??”

    Det vet ingen. Finns vare sig folk, fä eller väderstationer i centrala Dasht-e-Lut. Jag var i nordvästra utkanten i våras. Det räckte…

    ”Blev sugen att återuppta persiska språkstudierna…”

    Jag förstår dig. Iran är ett fascinerande land med en fascinerande historia och kultur. Totalt olikt resten av Mellanöstern.

  58. 68
    sibbe

    #64
    Jag är bara en ingift finlandsvenk: visst är fyrk stålar, så låt bi att kasta den i roskis – ämbar –
    alltså skräphink… En hel del finlandsvenska är gammal – svenska, och så har vissa ord också smittat finskan:
    Hink, ämbar på finlandsvenska, ämperi på finska…

  59. 69
    Staffan Lindström

    65 Olav Gjelten
    Olav, gärna källa… Tar skärmdumpar av ”alla” dumheter…så många jag hinner…

  60. 70
    Arild Fuglerud

    Tack, Lars för en saklig och utmärkt sammanfattning! Betr. GISS temperaturdata från 1880 tills idag så har jordens medeltemperatur varierat med 2,14 grader redan. Den var lägst i jan-1893 och dec-1916 med anormalien -0,80 grader och högst i feb-2016 med 1,34 grader.

  61. 71
    tty

    #56

    ”Oden kämpar med tjockaste, tätaste norra-ishavsisen kaptenen erfarit sen 2005″

    Det är inte bara Oden som har problem. Nordvästpassageseglarna har det också motigt. Det går fortfarande inte att ta sig fram till Cambridge Bay eller ens Tuktoyaktuk:

    https://saildogbark.com/2018/08/12/1134/

  62. 72
    Lars Cornell

    #67 J.M.
    #63 C.L.
    Det är inte lätt att hitta biobränsle till rimligt pris i en radie 20 mil från Malmö.

  63. 73
    Christer Löfström

    Ser på SVT text att SD offentliggör sin klimatpolitik.
    Ser fram mot SI’s analys.

  64. 74
    Lars Cornell

    #71 tty #56 S.F.
    Jag kommenterade Läkartidningens artikel. Men det verkar finnas censur där.

    VILKEN KLIMATKRIS ?

    IPCC AR5 skriver,
    ”Den transienta klimatkänsligheten är sannolikt i området 1,0 till 2,5 grader (hög sannolikhet) och extremt osannolikt mer än 3 grader.” (Ny forskning justerar dessa värden till 0,9 – 1,7 grader med medelvärde 1,2°).
    Eliten av forskare är således eniga om att mer än 2° varmare fram till år 2100 blir det inte. Av det har vi under de senaste 100 åren fått 1° klimatförbättring. Det återstår således 1° fram till år 2100. 

    Vi måste lära oss skilja vädersvängningar från klimat. Sommaren har varit varm, men inte så många rekord har slagits. Oden stävar nu mot nordpolen och möter mer is än man tidigare haft.
    ”Vi kämpar med isen som är ca 90-100% koncentrerad, är tjock och kompakt. Detta i mitt högst ovetenskapliga perspektiv som navigatör, men jag har ju varit här uppe förr och inte sett dessa förhållanden sedan 2005.” / Mattias Petersson Kapten på isbrytaren Oden

    Temperaturen från Smygehuk i S till Treriksröset i N skiljer 10°. Vi har således en gradient på 15 mil per grad under de kommande 80 åren. Mår de som bor i Lund så mycket sämre än de i Jönköping som har det en grad kallare?

    Ingen människa, fisk, fågel, humla, isbjörn, korall, björk eller gran kan uppfatta något så litet som en grad på 80 år och det kan inte Gösta Alfvén heller.

    Om man upprepar en osanning många gånger framstår den till sist som en sanning. Så jag ber er, gör inte det.

    Parisöverenskommelsen kommer att uppfyllas utan att vi egentligen behöver göra någonting alls för att minska koldioxiden. Alla politiska ingrepp för att åstadkomma minskningar genom koldioxidhandel, klimatlagar, koldioxidskatter, skyhöga bensin- och elpriser, vind- och solkraft, hundratals miljarder till klimatfonder osv är inte bara verkningslösa utan helt onödiga. 

    Se mer på
    http://www.tjust.com/2018/klimat/kalifornien.pdf
    samt
    https://detgodasamhallet.com/2018/08/10/i-rotmanaden/

    Lars Cornell

  65. 77
    tty

    #74

    ”Ingen människa, fisk, fågel, humla, isbjörn, korall, björk eller gran kan uppfatta något så litet som en grad på 80 år och det kan inte Gösta Alfvén heller”

    Håller inte med när det gäller björk och gran. En grad i medeltemperatur är tillräckligt för att höja trädgränsen ca 100 meter, åtminstone om det gäller sommartemperaturen. Trädgränsen följer rätt exakt isotermen för 10 grader. för den varmaste månaden.

  66. 78
    Kjell Lindmark

    Enligt Climate4you.com förefaller det som om havstemperaturerna dalar sedan ett par år tillbaka. Eftersom solfläckarna minskat sedan 1950, alltså de senaste 6 solfläckscyklerna, och låg under det senaste solfläcksmaxima på nästan samma nivå som år 1750. Om det är minskad solaktivitet som sakta börjat märkas i sjunkande havstemperaturer kan man ju fråga sig och om solaktiviteten fortsätter att minska några cykler till hur kan det i så fall inverka på jordens medeltemp.

    Enligt borrkärnor från Grönland och Antarktis började jordens medeltemp att falla för ca 3000 år sedan. För varje årtusende därefter har det skett en liten återhämtning som under Romarriket för 2000 år sedan och Vikingatid 1000 år sedan. Den lilla ökning vi nu kan notera är i så fall den tredje lilla återhämtning vi får innan vi drattar nedåt igen mot ännu kallare tider, kallare än under lilla istiden. Så enligt den trenden är vi redan inne i början på nästa istid.

    Haven ser som sagt ut att kylas av, solaktiviteten är på nedåtgående, håller den trenden i sig så behöver vi nog inte bekymra oss om något 2 graders mål. Dessutom kallare hav kommer att absorbera än mer CO2, så kan kanske till och med att få se att CO2 halten sjunker trots ökande utsläpp. Kommer MP i så fall att briljera med att deras politik räddat planeten?

  67. 79
    Guy

    Kjell L # 78
    ”Dessutom kallare hav kommer att absorbera än mer CO2, så kan kanske till och med att få se att CO2 halten sjunker trots ökande utsläpp. Kommer MP i så fall att briljera med att deras politik räddat planeten?”

    Hoppas det går långsamt för anpassningens skull. Skördarna är beroende av koldioxiden. Vi får hoppas att dom gröna accepterar att klara sig på barkbröd.

  68. 80

    #77

    ”En grad i medeltemperatur är tillräckligt för att höja trädgränsen ca 100 meter, åtminstone om det gäller sommartemperaturen”.

    Gärna en källa på det så vi får se hur och vilka tomtar som bestämt detta :)

  69. 81
    jensen

    # 78 , Kjell.
    Eftersom CO2 under de tidigare interglacialerna inte lyckades hejda temperaturnedgången under neoglacialerna, utan hade en eftersläpning på kanske 700 år, innan CO2 på riktigt började sjunka, tror jag knappast MP får tillfälle att briljera med sina fåfänga åtgärder.
    Det var trevligt att läsa om 1 000-års-perspektivet (3000-års-perspektivet ) beträffande insolationsnegativiteten NH 65.

  70. 82

    Det skulle vara intressant att att börja ranka så kallade experter som ofta syns och hörs.

    De som har fel jämt på en vetenskaplig skala skall rankas sämst och de som kan belägga sina rön skall rankas högst. På det sättet skulle man kunna skapa en offentlig tydlighet när saker sägs till höger och vänster så att säga.

    Placera dem vid en trovärdighetstermometer. Den sämst rankade skulle kunna ligga på -30 och den högst rankade på +30. Det tycker jag alla som accepterar den vetenskapliga metoden kunna ställa upp på.

  71. 83
    Torbjörn

    Tittade på dagens partiledardebatt och framförallt klimatdebatten. Alla slog fast att klimathotet är verkligt, men är det verkligen det?
    Fokus ligger till 99% på koldioxid, trots att det inte finns bevis för att det påverkar.

    Det måste talas om de naturliga krafter som verkligen påverkar, som sol, molnbildning geotermisk värme och vattenånga.

    Min tro är att jorden kommer att bli kallare under några år och det har redan börjat, trots att många tror att 2018 ska bli det varmaste året hittills bara för att det har varit varmt här i Sverige med torka och bränder som följd.

    Redan juni 2018 har temperaturen sjunkit med 0,6 grader sedan 2016 och anomalin för augusti 2018 är just nu 0,23 enligt Weatherbell

  72. 84
    Gunnar Strandell

    tty #77

    Björkarna i allén längs Dag Hammarskjölds väg söder om Uppsala verkar inte riktigt hålla med. I alla fall om det handlar om att flyttas inom sitt utbredningsområde. Efter 30 år har temperaturskillnaden mellan södra och norra Sverige inte fått dem att ändra tid för lövfällningen.
    Och snart får se hur de klarar urbanisering, då bostäder planeras alldeles i närheten.

    Citat:
    ”Björkallén
    I trädgården finns en unik samling av björkar längs med Dag Hammarskjölds väg. Dessa björkar är utvalda och insamlade från hela Sverige och planterades runt 1980. De representerar individer från den sydligaste udden till den nordligaste hörnan av Sverige.
    Träden fäller fortfarande sina löv på hösten som om de stod kvar på sina ursprungliga platser. Lövfällningen regleras nämligen av nattlängden. Under hösten påminner oss övergången mellan de gröna-gula-nakna träden om den cirkadiska klockans inflytande.”

    Länk:
    https://www.slu.se/om-slu/orter/uppsala/genetiska-tradgarden/

  73. 85
    Gunnar Strandell

    Torbjörn #83
    Att de i vill övergå till biobränslen och samtidigt sträva efter att öka levnadsstandarden leder i realiteten till att CO2 halten i atmosfären kommer att fortsätta öka. Men det går kanske att få långsiktig hållbarhet när fossilbränslena blir dyrare.

    Jag tycker att det trots allt är positivt att två partier, SD och KD, anser att Ringhals inte ska stängas ned.

  74. 87
    Torbjörn

    #85 Gunnar
    OM nu koldioxidens roll är mindre än man tidigare trott, borde det synas i nästa rapport från IPCC.
    Även om jag tror,som det diskuterats ovan, att temperaturen måste fortsätta sjunka trots ökande CO2-halter för att många ska få en aha-upplevelse och föhoppningsvis står vi då inför ett paradigmskifte.
    Då kan vi fokusera på rena miljöproblem och försöka lösa dem istället för att slösa på verkningslösa åtgärder

  75. 88
    Olav Gjelten

    Staffan Lindström # 69 .
    Jag förstår mycket väl att det är en svaghet i flera av mina inlägg att jag inte konkret kan hänvisa till den källa uppgifterna kommer ifrån.

    För folk som hänger med i klimatdebatten torde emellertid mina inlägg vara lätta att förstå.

    Vi behöver ett parti i svensk politik som MYCKET KLARARE än SD tar avstånd från lögnen om klimatet. Jag röstar inte på SD bara för att de är bättre än rena jihadister i klimatfrågan, och som i grunden leder till ett helt annat samhälle än det jag ser som MITT SVERIGE.

    Alternativ för Sverige ser över huvud tagit inga andra samhällsproblem än invandringen. De är totalt ointresserade av det faktum att påhittet med den så kallade klimatpolitiken förstör våra liv!!

  76. 89
    Per Erskjäns

    Är det någon som har koll på det som nämns hör?

    Lord Monckton’s Presentation at the Heartland’s 12th International Conference on Climate Change (2017)

    https://www.youtube.com/watch?v=h51IP3Z_A9A

    Ett par lite nyare videos om samma sak.
    https://www.youtube.com/watch?v=kcxcZ8LEm2A
    https://www.youtube.com/watch?v=WNj05MHbuQo

    Man kan tycka mycket om Monckton’s sätt att uttrycka sig på men matematiken verkar korrekt iallafall.

    Jag är ju bara en lekman men de som är med i hans team har mig veterligen bra kvalifikationer iallafall.

  77. 90
    tty

    #84

    ”Träden fäller fortfarande sina löv på hösten som om de stod kvar på sina ursprungliga platser. ”

    Och det kommer de att fortsätta att göra. Sådant är genetiskt styrt och lämpligt datum är framselekterat på respektive platser.

    Det är därför man ofta tar granplantor söderifrån till Sydsverige. Våra inhemska granar har kommit från nordost runt Bottenviken och är fortfarande inställda på att vintra in tidigt. Anpassningen tar ett antal trädgenerationer, och det har inte funnits granar i Sydsverige mer än ett par tusen år. Polska granar växer längre på hösten och blir därmed fortare avverkningsmogna. Fast man tar också en risk. En mycket tidig höst skulle få stora konsekvenser.

    Detta har dock föga eller inget att göra med att träden vandrar några hundra meter uppåt längs fjällsidorna när klimatet blir litet varmare.

    Ett något kufiskt liknande exempel. Svarta svanar rymmer ibland från fågelparker, men lyckas aldrig etablera sig i Europa eftersom de envisas med att försöka häcka mitt i vintern, då det är sommar i Australien.

  78. 92
    tty

    #81

    ”Eftersom CO2 under de tidigare interglacialerna inte lyckades hejda temperaturnedgången under neoglacialerna, utan hade en eftersläpning på kanske 700 år, innan CO2 på riktigt började sjunka, ”

    Det är i slutet av en istid som CO2 släpar efter med ca 700 år. I början av en istid, då temperaturen sjunker är eftersläpningen mycket större, typ 5000 år. Den är faktiskt så stor att temperatur och koldioxidhalt tidvis gick i helt motsatta riktningar under de båda första stadialerna (MIS 5b och 5d) under den senste istiden:

    http://www.euanmearns.com/wp-content/uploads/2014/11/vostok_temperature_co2.png

    Jämför med metanhalten som däremot följer temperaturerna ganska perfekt:

    http://www.euanmearns.com/wp-content/uploads/2014/12/vostok_temperature_methane.png

    Skillnaden beror på att metanhalten styrs av den biologiska aktiviteten i våtmarksområden, som reagerar mycket snabbt på klimatförändringar och metan är ju dessutom instabilt i atmosfären och försvinner därför mycket snabbt när produktionen minskar. Koldioxidhalten däremot styrs av upptag och utgasning från oceanerna som har en enorm termisk tröghet och en omsättningstid för djupvatten på ca 1000 år. Det är värt att påpeka att ingen på allvar hävdar annat än att det är temperaturen som styr metanhalten och inte tvärtom, trots att den faktiskt korrelerar betydligt bättre med temperaturen än koldioxidhalten gör.

    Notera också att metanhalten inte alls ”skenade” under MIS 5e eller MIS 11 trots mycket omfattande smältning av permafrost i det då ca 10 grader varmare Sibirien. Metanhalten är mätt i ppb, och är alltså ungefär 1000 gånger mindre än CO2-halten. I stort sett stiger metanhalten med 30 ppb per grad.

  79. 93
    Johan M

    ”Och det kommer de att fortsätta att göra. Sådant är genetiskt styrt och lämpligt datum är framselekterat på respektive platser. ”

    Lövsprickningen är också genetiskt styrd men beror mer på temperaturen. SLU i Umeå har fem björkar som de mäter löven på varje vår för att få ett index på hur varm våren varit. Ornäsbjörken som står lite varstans i landet används också för att se när våren sprider sig i Sverige.

    https://www.skogssverige.se/nyheter/bjorkarna-slog-ut-i-umea-21-maj

  80. 94
    Johan M

    #89 Per Erskjäns

    Håller med, detta är mycket intressant. Skulle vilja se några av klimatupplysningens fysiker gå igenom resonemanget och göra ett inlägg.

  81. 95
    jensen

    # 92 tty

    Ja visst har du rätt, men konklusionen är densamma! med skillnad att MP får vänta ännu längre att briljera.
    Beträffande eemian började nedkylningen 128 000 BP, men CO2 sänkningen på allvar 112 000 BP
    Eemians nedkylning tog fart på allvar ca 120 000 BP samtidigt som insolationen 65 NH blev negativ.

    Det är bl.a. detta som fått mig att inse omöjligheten med CO2 som styr-knapp för klimatet hur mycket politikerna än försöker tillämpa dårfinkeriet.
    Tack för korrigeringen, men tankeriktningen överenstämmer.

    ( Siffrorna är från EPICA och Vostok.)

  82. 97
    Lasse Forss

    Johan Rockström berättade för några år sedan att risken för att temperaturen skulle stiga 6 grader är 1,6 %. ”Det låter inte så mycket men det är som att det skulle störta 1500 flygplan varje dygn och det kan ingen tolerera” fortsatte han. En pedagogisk fint som han är mästare på. Hur kom han fram 1,6 %?
    Om vi använder 1 grad per koldioxidfördubbling, så skulle en grad ske vid 800 ppm, 2 grader vid 1600, 3 grader vid 3200, 4 grader vid 6400, 5 grader vid 12800 och 6 grader vid 25600 ppm. Om vi antar att den mänskliga delen av nuvarande nivå är 100 ppm så skulle det behöva släppas mer än 2500 gånger så mycket koldioxid som hittills. Så mycket fossila bränslen finns det inte. Alltså är inte risken 1,6 %. Det är teoretiskt omöjligt att det inträffar. Johan Rockström formulerar alltid sin larm utifrån skrämselfaktorn. Sen yxar ihop några rader som låter trovärdiga bland media och allmänhet. Jag har hittills inte funnit något samband mellan vad Rockström säger och verkligheten.

  83. 98
    Staffan Lindström

    97 Lasse Forss
    Han räknade väl med 100.000 kommerciella flygningar per dag som det var (beräknades bli??) 2014…
    Säkert i jämförelse med rysk roulett… Jag bevistade 2006 ett klimatmöte i ABF-huset där bla en viss Andreas Malm talade om hur allvarlig klimatkrisen var… Efter hans ”föreläsning” så var det indelning i övningsgrupper, i den andra som jag överhörde hörde jag herr Malm föreslå att man skulle köpa Ryan Airbiljetter åka till Skavsta och sedan lägga sig hen–grant i mittgången för att förhindra start…En gärning i sann ”klimatrevolutionär” anda…Lite kusligt att en annan Andreas, Lubitz flög in i berget vid Barcelonette(kom från Barcelona(!)) Att som Isabella Lövin påstå att ”inte höja flygskatterna är som att steka planeten” är att göda psykiskt störda människor. Jag hade en granne som dödade 2 människor med en Nissan Micra på Västerlånggatan i Gamla stan maj 2003…Han påstod att en civilpolis fjärrstyrde honom…
    Galningarnas år….Numera varje år…”copy-cats” överallt …

  84. 99
    Torbjörn

    #21 uppdatering
    GISS släppte julisiffran nu, 0.78 upp lite från juni som de dragit ner till 0.76 i senaste datan

  85. 100
    Erik Lindeberg

    #82 jensen, #91 tty

    Ni diskuterar hur långt eftersläppet mellan den historiska temperaturen och koldioxiden har varit. Dels är det fel (https://www.nature.com/articles/nature10915) och dels är det oavsett irrelevant för den ökningen i CO2-koncentration och temperatur som vi har i dag. Ser ni något eftersläpp här? : https://drive.google.com/open?id=15A2g51sapAbY7nb86ImqRs83ig4qqlgT (Jag har tagit med två temperaturserier från den lägre troposfären också eftersom det verkar som om de är mer populära än instrumentella mätningar nära jorden på den här bloggen).

  86. 101
    Arild Fuglerud

    #100 Erik Lindeberg

    Det senare diagrammet används ofta i politiskt syfte. Men det har inget med vetenskap att göra. Då måste även sambandet gälla för tidigare perioder.

    Du kan ju göra en graf för perioden 1910 till 1940 då JMT ökade med 0,6 grader (GISS). Det kan jämföras med den senaste 30-årsperioden 1987-2017 då temperaturen ökade lika mycket.

  87. 102
    Erik Lindeberg

    #101 Arild Fuglerud

    Då har jag tagit med hela perioden från 1910 till 2018 som du rekommenderar. Fortfarande är det lika svårt att se något eftersläpp mellan CO2-halt och temperatur. Vad menar du med att figuren används politiskt? Har jag använt den politiskt.? Tycker du att mätningar som inte stämmer med din världsbild är politiska? https://drive.google.com/open?id=1szp3lpKxdS0A0BSWXCEwbbgQ9IevI_xv

Kommentarer inaktiverade.