Söta bror

Norge_20180727_114237

 

(Egen bild)

I förra veckan var jag på en rundresa i vårt vackra grannland Norge. Bilden här ovan är från en båtresa i Aurlandsfjorden. Vår guide berättade på bussresan tillbaka om uttrycket ”Söta bror” som norrmännen använder som en omskrivning för ”Sverige”. Ett uttryck som jag aldrig hört förut och det är ju alltid kul att lära sig något nytt.

De har mycket vattenkraft i Norge och på många ställen där vi åkte är den nästan osynlig. De har ibland rör inuti bergen och kraften kan tas till vara via turbiner. Det gjorde mig lite nyfiken på hur de ligger till vad gäller utsläpp av CO2 jämfört med oss. Jag tänkte nog att de skulle ha lägre utsläpp än oss men så är det inte.

Norge

Då jag ville veta lite mer exakta uppgifter gogglade jag och hittade uppgifter på norska SSB och svenska Naturvårdsverket och gjorde ett enkelt excelark.

Norge 2016 Sverige 2016
Olje- og gassutvinning 14,8
Industri og bergverk 11,7 Industri 16,6
Energiforsyning 1,7 El och fjärrvärme 4,9
Oppvarming i andre næringer og husholdninger 1,2 Uppvärmning av bostäder och lokaler 1,4
Veitrafikk 9,9 Inrikes transporter 16,9
Luftfart, sjøfart, fiske, motorredskaper m.m. 6,5 Arbetsmaskiner 3,5
Jordbruk 4,5 Jordbruk 6,9
Andre kilder 2,9 Lösningsmedel och övrig produktanvändning 1,5
Avfall 1,3
Utslipp fra norsk territorium 53,2 Totalsumma exkl. utrikes transporter 52,9

Det är inte helt lätt att jämföra då de inte redovisar på samma vis men det är ändå förvånande att de har lika höga utsläpp som vi trots att de är ungefär hälften så många. Precis som i Sverige är det industrin och transporter som står för de största posterna. Norge har ju givetvis utsläpp från sin utvinning av gas och olja också.

Kartan som visar utsläppen av CO2 per capita visar att Sverige redan är bland de bäst i klassen vad gäller utvecklade länder. De som är vita på kartan och alltså har lägst utsläpp ligger för det mesta i Afrika. Uppenbart är att Miljöpartiet och andra som lider av klimatångest vill att vi ska bli vita och fina vi med precis som delar av Afrika. Söta bror ska rädda planeten från klimatkrisen genom skatter, elcyklar och veganism. Jag säger bara, titta en gång till på kartan och tänk ett varv till.

Dela detta inlägg

65 reaktion på “Söta bror

  1. 1
    Varangian

    ”Söta bror” är ju inte en beskrivning jag skulle använda om Sverige. Elaka bror låter mer sant eller arrogant bror. Norrbaggar är ett snällt folk.

  2. 2
    Lasse

    Norska oljan utvinns väldigt CO2 snålt.
    El från land ger inga utsläpp.
    Den el som annars skulle genereras av gasdrivna generatorer kan skickas till Holland. Där den ger el.
    Rent samvete till Nordsjöborrarna ger något mindre rent i Holland.

  3. 3
    Sigge

    Norge kom igång med miljövård lite senare än i Sverige. Allt från utbyggnad av reningsverk till miljökrav på industrier har varit senare i Norge. Det är först under senare år som miljökraven blivit likvärdiga i Norge och Sverige.

    Sverige har haft en politik för energisparanade sedan 70-talets energikris. Den politiken i kombination med kärnkraft och biobränslen har gjort att Sveriges CO2-utsläpp halverats sedan 70-talet trots att befolkningen ökat med 25%.

  4. 4
    Matz Hedman

    #3 Sigge ”Sveriges CO2-utsläpp halverats sedan 70-talet trots att befolkningen ökat med 25%”

    Kan du förklara för en lekman hur biobränslen faktiskt är CO2 neutrala.
    Min tes är att så länge de globala utsläppen är 10 enheter och kolsänkor tar upp 6 enheter bränner vi 4 enheter för mycket. Det spelar ingen roll om källan är bio eller fossil.
    Vidare påstår vi att de stora biokällorna sopor och luten (från pappersmassa) är CO2 neutrala. Hade det blivit mindre eller mer CO2 i atmosfären om mindre sopor och luten producerades?

    Den enda någorlunda CO2 neutrala ”bio-källan” jag kan komma på är biogas.

  5. 5
    Lars-Eric Bjerke

    Siffrorna i tabeller antar jag har enheten Mton koldioxidekvivakenter för 2016 totalt för landet. Skillnaden per capita är förstås större.

  6. 6
    Lennart Bengtsson

    Det märkliga är inte MPs brist på insikt utan att även övriga partiledare verkar fullständigt okunniga om verkliga förhållanden. De svenska utsläppen är globalt sett försumbara trots vår omfattande industriella verksamhet. Att fortsätta reducera svenska växthusgasutsläpp kan förvisso göras men är självklart inte en svensk huvuduppgift. Vad man sysslar med är inget annat än symbolpolitik. All information finns numera lätt tillgänglig på Internet att läsa för alla. För de läskunniga förstås. Detta borde göras före valet.

  7. 7
    Olav Gjelten

    Norge har en märklig infrastruktur vad gäller transporter. Tåget betraktas som ett urålderdomligt transportmedel och någon större utbyggnad av järnvägsnätet tror jag inte skett på snart hundra år. Det satsas däremot väldigt på vägar. Detta samtidigt som man vill strypa biltrafiken genom världens högsta bensinpriser och massvis av vägtullar.

    I sanning inte lätt att förstå vad norrmännen vill ha. Men säkert är det väl så att kompromisser i all oändlighet görs med så kallade miljöintressen också i Norge. Då blir inte helheten lätt att förstå.

  8. 8
    Christer Löfström

    Skall vi snacka om Norge skall vi snacka Equinor (fd Statoil)

    I samband med NCEW i Malmö / Köpenhamn hade den danska affärstidningen Börsen en lång intervju med CEO Equinor.

    ”Vill inta världen med flytande vindkraftverk”
    ”Målet är att 2030 skall 15-20 % av investeringarna gå till förnybart”
    ”Världen kommer till att behöva olja och gas i årtionden, och det kommer vi till att leverera med stolthet”

    I The Telegraph kunde man i går läsa om ökande vinst och utdelning hos BP och andra stora oljebolag.

    ”Given this momentum and the strength of our financial frame, we are increasing our dividend for the first time in almost four years”
    ”BP is the latest global energy major to post bumper profits, following in the footsteps of Anglo-Dutch rival Royal Dutch Shell, Repsol of Spain, Total of France, and US titans Chevron and ExxonMobil”

  9. 10
    Lars-Eric Bjerke

    #4 Matz Hedman,
    ”Vidare påstår vi att de stora biokällorna sopor och luten (från pappersmassa) är CO2 neutrala.”

    Endast biodelen av soporna beräknas som koldioxidneutrala.
    http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/utslappshandel/referensbibliotek/naturvardsverkets-vagledning-for-avfallsenergianlaggningar-inom-eu-ets.pdf

    ”Kan du förklara för en lekman hur biobränslen faktiskt är CO2 neutrala.”
    Om våra skogar i Sverige innehåller samma mängd skogsmassa under många år har ju inte netto något kol överförts från skogarna till atmosfären trots ett intensivt skogsbruk. ( I själva verket ökar skogsmassan.)

  10. 11
    Håkan Bergman

    Olav G. #7

    Det är besvärligt, topografin, och därmed dyrt att bygga järnväg i Norge. Norska inrikes godstransporter sköts bäst med kustsjöfart, norska större befolkningscentra ligger mestadels vid en fjord, har man mera bråttom än så och godset inte är för tungt eller skrymmande blir det idag flyg. Sen ska man komma ihåg att främsta orsaken till att vi har ett så imponerande finmaskigt järnvägsnät i i Europa, utanför Norge och UK, beror på militära överväganden man gjorde vid tiden för den stora järnvägsutbyggnaden. Inget slår järnvägen om man behöver förflytta arméer, sug på den MP.

  11. 12
    Sigge

    #4 Matz Hedman

    Om du är lekman och inte alltid förstår vad experterna menar så måste man acceptera att experterna har mer kunskaper än man själv.

    Jag tror att du har en del kunskaper för att du nämner biogas som koldioxidneutral, så jag tror du bara har en liten kunskapslucka för att förstå hur biobränslen kan anses koldioxidneutrala.

    De mesta biobränslena som används i Sverige för energiändamål är bark och annat avfall från skogs- och träindustrin samt grenar och toppar som hämtas från kalhyggen. Om dessa inte skulle användas för energiändamåls så skulle de ruttna ned och släppa ut nästan allt kol i luften i form av biogas och koldioxid. Det blir ingen stor skillnad på hur mycket koldioxid som tillförs atmosfären om veden eldas upp eller om den ruttnar ned.

  12. 13
    Ann lh

    Lena, bra att Du undersöker fakta kring bloggens uppgift, tack för det. Men, söta bror tror jag ligger på planet, sedvanligt gnäll och gnabb grannar emellan. Norskarna har ju under stor del av lite utökat mannaminne haft det svårt. Söta bror är nog ett uttryck man använder för att inte behöva säga storebror. Men, här i Bohuslän, en gång norskt, senare sannolikt lite överlägsen storebror sa åtminstone min mormor när vi gjort något opassande, ”men är Du norsk, eller”, klart och tydligt. Då var hon inte glad.

  13. 14
    Håkan Bergman

    Matz Hedman #4

    Innan klimatdebatten och idén om biobränslen kom var det få människor, folk med erfarenhet från massaindustrin och kemister, som kände till begreppen svartlut och lignin. Entusiasmen inför möjligheten att framställa t.ex. biodiesel från svartlut bygger på ren okunnighet, man känner inte till att energin i ligninet, som är energiinnehållet i svartluten, redan tas tillvara, ingen sulfatfabrik släpper ut luten i avloppet till det är den alldeles för värdefull, och används internt i processen genom förbränning i sodapannor där man utöver energin också återvinner alkaliinnehållet i luten. Varför ersätta en fungerande intern process med en extern dito som med all sannolikhet blir mindre effektiv totalt sett?

  14. 15
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Ann

    Ha ha, jag då fick ni veta att hon inte var glad på er. Det ska nog vara lite nedlåtande fast på ett vänligt vis tror jag. Det finns många teorier om varifrån uttrycket kommer och det är inte helt lätt att hitta något som är säkert.

  15. 16
    Olav Gjelten

    Uttrycket Söta Bror tror jag tillkom någon gång under 1960-talet. Då kallade svenskarna sitt land för Lilla Amerika och vi norrmän på den tiden hade bara fjärran drömmar om att Norge någon gång i framtiden skulle bli lite mer som Sverige.

    När chansen till det långt om länge kom hade miljöorganisationer bestämt att det gamla fattigsamhället var det eftersträvnadsvärda både i Norge och Sverige. Nu var motorvägar, stora, fina bilar, flygtrafik med mera bara något fult som det skulle finnas så lite av som möjligt.

    Tänk vilka fantastiska välfärdssamhällen våra nordiska länder i dag hade varit om politikerna här hade haft kraft att stå emot det bakåtsträvande miljöflummet vi levt under i 40-50 år.

  16. 17
    Lars-Eric Bjerke

    14# Håkan Bergman

    ”Entusiasmen inför möjligheten att framställa t.ex. biodiesel från svartlut bygger på ren okunnighet, man känner inte till att energin i ligninet, som är energiinnehållet i svartluten, redan tas tillvara, ”

    Många känner nog till att massaindustrins sodapannor, som ger el och värme, är ett effektivt sätt att ta vara på energin i ligninet. De flesta massaindustrier ger överskott av el- och värme, där också värmen kan säljas, speciellt på vintern, om man har ett fjärrvärmenät. Olika energislag har dock olika värde beroende på råvarupris, skatter och subventioner. Dieselråvaran även utan skatter tillhör de dyraste och blir med EU reduktionsplikt på 19,3 % bioinblandning i diesel från 1 juli 2018 ännu mer värdefull för tillverkarna.

  17. 18
    Sigge

    #16 Olav Gjelten

    Uttrycket ”Söta Bror” är gammalt. Det finns i norska romaner från 1800-talet.

  18. 19
    Sigge

    #14 Håkan Bergman

    Förr, fram till 60-talet, så släpptes en del lut ut ifrån massa fabriker tillsammans med en hel del annat som inte var bra för naturen. I Norge så förekom det in på 80-talet.

    Som Lars-Erik Bjerke skriver i #17 så har massatillverkare ett stort energiöverskott. Det har gjort att de slösat på energin. Nu börjar allt fler massabruk att använda värmeåtervinning med att kondensera vattenångan som ryker från bruket. Då får de energi över. I Hallstavik så är det bark som inte behöver eldas. Det levereras till värmeverk istället för att elda det själva. Andra pappersbruk som gör energisparåtgärder kan få svartlut över. Energisparåtgärderna utförs samtidigt som andra investeringar görs, som t ex när en ny sodapanna behövs.

  19. 20
    Matz Hedman

    #10, #12, #14 Tack för svar

    #10
    Dom räknar bort den fossila delen som härhör från plast etc. Det är ju bra. Men jag hävdar envist att den andra delen också tillför CO2 som skulle minska om sopproduktionen minskade.
    Angående skogen så används ca 25M träd som massaved. Om vi antar att perioden plantering till avverkning är 20 år måste större och större arealer planteras för att kompensera. Annars är läget efter 5 år följande; man har avverkat 125M träd medans endast 6.25M (ofärdiga träd) står på tillväxt. CO2 neutralt? Bara så länge uttaget är mindre än tillväxten.

    #12
    Håller med om restprodukterna. Påminner mycket om biogasexemplet. Om man däremot eldar fortare än tillväxttakten är man inte CO2 neutral

    #14
    Jag tror att vi är inne på ungefär samma spår. Biobränslen får oss att på helt falska grunder må lite bättre. Så fort man räknar på exempel i lite större skala fungerar det inte och ger oftast större CO2 tillskott än fossilt.

    Vart tänker jag fel?

  20. 21
    Ulf

    Svar 6

    Lennart tror de nog är hyggligt medvetna men som vanligt i svensk debatt kan bara en åsikt finnas i kontroversiella frågor. Uppvärmningen är den nya religionen och den har som du vet starka anhängare inom media och dess profiler. Att efter den här sommaren och så här nära valet börja agera rationellt finns inte på kartan. Framöver inte så troligt heller. Jag tror att Sverige kommer gå mer ifrån klimatbarriären allra sist och veckan efter reträtten kommer som vanligt alla att låtsas att inget hänt eller att Sverige alls inte var särskilt klimatreligiöst.
    Så blev det efter Berlinmuren, den yngre generationen har ingen aning om Sveriges stöd till diverse kommunistiska mördardiktaturer. 180 graders vändningen i flyktingpolitiken som hela världen hånar oss för har som bekant helt fallit i glömska i alla fall hos politiker och media.

  21. 22
    Gunnar Strandell

    Matz Hedman #20

    När jag ser CO2 som ett kretslopp kommer jag till att en större mängd CO2 som deltar innebär det också mera CO2 i atmosfären. Jag jämför helt enkelt atmosfären med en bro eller trafikled som CO2 måste ta sig över.

    Fler pendlare gör att det blir trängre trots att alla är hemma igen till kvällen.

  22. 23
    Lars-Eric Bjerke

    20 Matz Hedman,

    ”Biobränslens neutralitet.”

    Ditt felräkning består i efter avverkningen står ungefär lika mycket biomassa på tillväxt utom något år i början för den procent av skogen som avverkades senast.

    Jag kan ta ett annat exempel. Låt all Sverige skog stå utan avverkning. Efter 100 år utan skogsbruk har skogen antagligen ungefär samma koldioxidupptag per år som idag. Om man istället driver skogsindustrin som vi gör idag hade man kunnat ta ut mängder av energi under dessa 100 år utan att förändra kolbalansen nämnvärt.

  23. 24
    Håkan Bergman

    Sigge #19

    Man släppte säkert ut en hel massa otrevligt fram till 60-talet, men vad har det med lignin,svartlut och biodiesel att göra? Och som sagt om Hallstavik drar ner på sin energiförbrukning så kan man sälja bark, men har inget med svartlut att göra, Hallstavik är inte en sulfatfabrik. Skulle en sulfatfabrik få svartlut över har man nåt feltänk i processen, rimligen behöver man öka kapaciteten i sodapannorna, annars blir det ohållbart.

    Lars-Eric B. #17

    Jag tänkte i första hand på politiker. Och jag tog inte upp priset eftersom det kan manipuleras på så många sätt genom politiska beslut. Däremot så vidhåller jag att totalt sett är idén att göra biodiesel från svartlut en energiförlust och gör inte planeten bättre.

  24. 25
    Matz Hedman

    #22
    Jag tycker att ett badkar är en bättre liknelse. Så länge du fyller på vatten fortare än vad avloppet kan ta emot fylls karet på.

  25. 26
    Lennart Bengtsson

    Här kan Ni studera CO” utsläppen år för år och land för land för perioden 1960-2016.
    http://www.globalcarbonatlas.org/en/CO2-emissions

    Sverige ( klicka på punkten för Sverige) har som framgår redan väsentligt reducerat sina CO2 utsläpp vilket hände när kärnkraft byggdes upp. Jämför t ex år 1970 med år 1985. Notera vidare Kinas jättelika ökning samt USAs minskning för de senaste 10 åren.
    Här kan Ni finna allt som Ni önskar.

    Lennart

  26. 27
    Sigge

    #20 Matz Hedman

    Jag vet inte hur du tänker alls. Jag tycker du rör till det. Om vi tar groten, grenar och toppar, så multnar det mesta ner inom 5 år efter avverkning. Efter 10 år så syns nästan inga rester av grot. Då har det mesta av kolet i veden blivit metan och koldioxid. Det ingår i det naturliga kretsloppet. Att elda upp groten direkt ger ett direkt koldioxidutsläpp istället för att det tar 10 år. Om man istället använder fossila bränslen så kommer man att ha både utsläppen från fossila bränslet och från veden som ruttnar ned. Vedens koldioxidutsläpp ingår i det naturliga kretsloppet oavsett om det eldas upp eller ruttnar ned. Fossila bränslena ger ett tillskott utanför det naturliga kretsloppet.

  27. 28
    Sten Kaijser

    Hej Matz Hedman,

    du har i grunden alldeles rätt …

    på en global skala. Jag har räknat på vad det skulle innebära om mänskligheten på 50 fasade ut alla fossila bränslen och ersatte med biobränslen. De första 20 åren är det ingen märkbar skillnad i atmosfären alls. I genomsnitt tar det nämligen ungefär 25 år innan organiskt markkol förmultnat och återvänt till atmosfären. Efter 25 år ökar atmosfärens kolhalt långsammare än med fossila bränslen.

    Det riktigt allvarliga kommer efter 50 år när mängden markkol börjar minska ordentligt.

  28. 29
    Matz Hedman

    #23
    Vi avverkar ca 75M m3 träd per år. Total tillgång är ca 90.000M m3. (Alla 60MD träd i Sverige)
    Vi avverkar således 0.8 promille per år. Med dessa storheter kan det tyckas att balans råder. Men det gör det alltså inte.
    Mitt massavedsexempel stämmer fortsatt men jag vill göra en rättelse (Vi antar att ett fullvuxet träd är 1m3):

    År 1 Avverkat 25M, plantering 25M, tillväxt = 0M
    År 2: Avverkat 50M, plantering 25M, tillväxt = 0+1.25 = 1,25M
    År 3: Avverkat 75M, plantering 25M, tillväxt = 1.25+2.5 = 3,75M
    År 4: Avverkat 100M, plantering 25M, tillväxt = 1.25+6,25 = 7,5M
    År 5: Avverkat 125M, plantering 25M, tillväxt = 1.25+11,25 = 12.5M
    År 10: Avverkat 250M, plantering 25M, tillväxt = 1.25+55,0 = 56,25M
    ÅR 15 Avverkat 375M, tillväxt 131,25M
    År 20: Avverkat 500M, tillväxt 237,5M
    År 21: Nu är 20-års cykeln sluten.

    Som vi ser kommer vi aldrig ifatt. Minst 50% av trädmassan är alltid avverkad och befinner sig i atmosfären. Om vi vill undvika detta måste arealen hela tiden utökas.

  29. 30
    Matz Hedman

    #27 Sigge
    Jag var otydlig i svaret på #12
    ”Håller med om restprodukterna. Påminner mycket om biogasexemplet. Om man däremot eldar fortare än tillväxttakten är man inte CO2 neutral”

    Borde ha varit ”Om man däremot eldar ANNAN BIOMASSA fortare än DESS tillväxttakt är man inte CO2 neutral”

  30. 31
    Kristian Fredriksson

    Jag vet att jag har läst någon stans att Norge exporterar vattenkraftsel till Danmark och Tyskland när priserna är höga och importerar när priserna är låga. På så sätt använder Norge faktiskt kolkraft trots att de inte har någon sådan själva. Enligt den här artikeln så sätter ett tyskt elnätsbolag käppar i hjulet för den nordiska exporten till Tyskland, så jag vet inte riktigt hur det här går.

    http://www.atl.nu/lantbruk/tyskar-misstanks-hindra-elexport/

  31. 32
    Olav Gjelten

    Håkan B # 11
    ”Lite om den svåra topografin för vägar och järnvägar i Norge”. Sant nog, Men hade en svensk regering fått bestämma så hade det alldeles klart funnits norsk järnväg norr om Trondheim. Inte är det efter norska förhållanden direkt glesbefolkad heller de närmaste hundra milen vidare norrut.

  32. 33
    Matz Hedman

    #28 Sten
    Om man nu teoretiskt kunde fasa ut allt fossilt bränsle
    Ett litet räkneexempel:
    Antal träd i Sverige = 60MD
    Genomsnittlig massa 1,5m3
    Ungefärligt energivärde 90MD *1700kWh = 153 000MD kWh

    Europas naturgasförbrukning per år: 450MD m3
    Ungefärligt energivärde 450MD*10000 kWh = 4 500 000MD kWh (ca 9000kWh per invånare)

    Hur länge räcker Sveriges träd:
    153/4500 * 365 = 12.5 dagar

    Snälla säg att jag har fel 8-)

  33. 34
    Sten Kaijser

    Hej Matz,

    mina räkningar handlar inte om Sverige — det handlar om världens användning av fossila bränslen. Eftersom Sverige har om inte unika, så nästa unika förutsättningar med mycket skog och lite folk så är Sverige för mig ointressant i ett globalt perspektiv.

    I mina räkningar bryr jag mig inte om vilken sorts biobränsle som används.

    Det du och jag har gemensamt är att vi ser kolcykeln som ett dynamiskt system.

    Jag brukar se det som ett system med 4 depåer, luft, mark, hav och fossilt.

    Det du och jag inser är att om luften tillförs mer än vad som fotosyntes och hav kan ta upp så ökar koldioxidhalten (eller som jag helst uttrycker det — fortsätter koldioxidberikningen : ) av atmosfären.

  34. 35
    Matz Hedman

    #34 Sten
    Helt överens.
    Ville bara i #33 peka på utmaningen att hitta bio-alternativ för de enorma mängder energi som genereras av fossila bränslen, med Europa som exempel.

  35. 36
    Christer Löfström

    Det refereras i dag i Jyllandsposten till klimatforskarna Sebastian Mernild (No), John Cappelen (Dk), Jens Hesselbjerg Christensen (Dk).

    Från 1880 till 2016 har antalet värmeextremer i Danmark (5 mätstationer) ökat fr 30/år till 50/år medan kallextremer minskat fr 45/år till 30/år.

    Deras definition av extrem. 10% av de högsta och lägsta i perioden.
    Finns det inom klimatforskningen vedertagen definion av värmeextrem och köldextrem?

  36. 37
    StigR

    Socker har varit kraftigt subventionerat i Norge.
    Många från Sverige reste därför till Norge för att köpa billigt. Ordet ”Söta Bror” har troligtvis sitt ursprung från denna tid.

  37. 38
    Håkan Bergman

    StigR #37

    Subventionerat vet jag inte om det var, det var väl snarare så att Norge inte hade nån egen sockerproduktion att skydda med höga tullar, och således följde det norska sockerpriset priset på världsmarknaden. Margarin minns jag också var billigt i Norge, om det hade samma orsak eller om det norska margarinet var billigt för att det gjordes på valfett ska jag låta vara osagt.

  38. 39
    Ingemar Nordin

    Jag älskar Norge. Det vackraste landskapet i världen! Jag förlåter dem nästan för att de sköt vår kung 1718 i Halden. :-)

  39. 40
    Sten Kaijser

    Stig R

    det är i dessa dagar omöjligt att bråka om att det kanske blivit varmare hos oss. Det enda vi kan anföra är att koldioxid påverkar inte lokalt väder. Det enda koldioxid kan påverka är jordens strålningsbalans och därmed det totala värmeinnehållet i klimatsystemet.

    Hur värmen fördelar sig beror inte på koldioxid. Just nu förefaller det enligt satellitmätningar som om atmosfärens medeltemperatur är sjunkande — men det kanske beror främst på södra halvklotet vilket ingen i så fall bryr sig om.

  40. 41
    Håkan Bergman

    Olav G. #32

    Menar du om unionen bestått? Tror inte det gjort så stor skillnad, militären i Sverige ville inte ha några strategiskt viktiga järnvägar i nord-sydlig riktning i kustnära lägen. Däremot hade det kanske kunnat bli en tvärförbindelse till, troligast Storuman-Mo i Rana, en till isfri atlanthamn hade man inte tackat nej till.

  41. 42
    sibbe

    Söta bror, söta far och söta man : när jag lärde mig svenska på 60-70-talet läste jag många svenska böcker, bl.a. också en bok ”Årstafruns berättelser ,” en kvinna som skrev dagbok från slutet av 1700-talet tills hon dog nån gång i mitten på 1800-talet. Där kallade hon hennes närmaste ofta söta bror och söta far (=hennes man). Så utrycket är säkert rätt så gammalt – men bortglömt i svenskan…

  42. 43
    Lennart Bengtsson

    Hej

    Det finns inga strikta värden då extremvärde mera är lekmanna- eller mediaterm. Ofta brukar man representera 10% eller bättre 1% för att representera resultat utan att använda begreppet extremt. Ett lämpligt statistiskt mått för att representera ”extrema värden” skulle vara att ange antalet standard avvikelser(SD) från medelvärdet. Man skulle då lämpligen kunna använda mer än 2 SD eller mer än 3 SD. Det vore lämpligt då de flesta meteorologiska variabler är normalfördelade.
    Med den goda utbildning som man numera har i statistik i den svenska skolan borde de flesta begripa detta och om inte minns det kan man lämpligen vända sig till farbror Google.

  43. 45
    Christer Löfström

    #44

    ”Det bekymmersamma är att dagens beslutsfattare inte utnyttjar alla möjligheter till att reducera växthusgaserna genom att bygga ut kärnkraften som är fossilfri”

    LB argumenterar för ny kärnkraft.
    Kommer att kräva någon form av subventioner då det behövs ca 1 SEK/kWh för att någon skall våga investera. Då kommer klimathot att användas som motiv för subventioner till ny KK.

    Klokt?

  44. 46
    Lars-Eric Bjerke

    #29 Matz Hedman,
    Jag har svårt att förstå hur du räknar. Eftersom man planterar lika många nya träd som man avverkar varje år blir ju antalet träd i konstant i tiden. Biomassan d.v.s. den mängd kol som lagras i ett träd varierar ju med trädets ålder- lite i början för att sedan öka tills den sedan börjar minska och det är dags att avverka. Om man låter bli att avverka ökar biomassan bara långsamt tills trädet dör och förmultnar och det i stället avger koldioxid. Dock börjar då efter en tid ett nytt träd ta det gamlas plats.
    Om du kan visa att en ”gammelskog” innehåller betydligt mer kol än vad en svensk ”produktionsskog” plus det samlade sågade virket från den senare gör kan jag börja tro på dig.

  45. 47

    Med tanke på det förvirrade sinnestillståndet hos s.k. klimatforskare och klimatpolitiker kan man inte uttrycka sig annat än som Strindberg – ”Det är synd om människan”.

  46. 48
    Johan M

    OT – 50 grader i Portugal :-0

    F.d. Svt-meterologoen, sedan länge hotbildslevererande, allas våran Holmgren gick i går ut och varnade för att det skulle bli 50 grader i Portugal i helgen. Även Pär finner detta helt otroligt:

    ”… när jag såg den här prognosen fick jag nästan en chock. Det är så otroligt långt utanför det jag har kunnat fantisera om, säger han.”

    Trotts att uppgiften var helt utanför ramarna så var han dock övertygad:

    ”..Pär Holmgren menar att detta är osannolik värme – samt en konsekvens av klimatförändringarna. ”

    Så hur var det egentligen med prognosen – en felaktig modell som fick spel. Portugals meteorologiska institute fick gå ut med en ursäkt.

    http://www.euronews.com/amp/2018/08/01/portugal-s-met-office-retracts-hottest-day-prediction-blames-extreme-weather-for-mistake

    Det är tur att man är snabb på avtryckaren när man vill få lite rubriker.

  47. 49
    Matz Hedman

    #46 Lars-Eric Bjerke
    Jag tror att vi pratar förbi varandra pga att vi har olika fokus. Båda har poänger.
    Din poäng utifrån exempel #29, som jag uppfattar det, är att efter 20 år har vi skapat ett kretslopp. De 25M träden per år rullar på i en 20-års cykel. Efter de första 20 åren tillförs ingen extra CO2 till atmosfären.
    Rätt!

    Min poäng är att du inom denna 20-års cykel kommer alltid minst 50% av trämassan befinna sig i atmosfären. Detta 50% tillskott av CO2 kommer inte tillbaka förens vi helt avslutar vårt fiffiga kretslopp.
    Rätt!?

    Om vi ser på detta i lite större global skala kommer vi att se att nya kretslopp måste skapas i sådan takt att vi aldrig någonsin når 50% och status quo. Vi kommer att ha eldat upp all skog och odlat upp all annan mark långt innan. Anledningen är att fossilt ger möjlighet till sådan snabb förbränningstakt att bio aldrig kan matcha.

    För ytterligare förtydligande av vad jag menar.
    Vi blandar idag i ca 15% bio i diesel. De övriga 85% gör att alla bilar kan fortsätta rulla. Utsläppen blir fortsatt de samma. CO2 vinst gör vi först när vi slutar köra 85% av bilarna.

  48. 50
    Matz Hedman

    #46
    Tillägg ang. ”gammelskog”
    Verkar som om den största tillväxten sker vid trädens ca 40-års ålder. Generellt tillåts ingen slutavverkning innan träden är ca 60 år.

    Jag borde ha gjort en 60-års cykel. Poängen är den samma men jag har ännu lite mer rätt ;-)

  49. 51
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Johan M

    Tack för den länken. Jag kollade mot yr.no och tyckte att det var konstigt med så stor skillnad i prognos.

    Vissa är verkligen snabba att vidarebefordra utan att kolla. Men varför ska man göra det, det kan ju förstöra storyn. :-D

  50. 52
    Lasse

    #48
    Prognos om 50 grader-fel.
    SR körde den media också.
    Skall bli spännande höra dementierna!

  51. 53
    Lars-Eric Bjerke

    50 Matz Hedman,
    ”Din poäng utifrån exempel #29, som jag uppfattar det, är att efter 20 år har vi skapat ett kretslopp. De 25M träden per år rullar på i en 20-års cykel. Efter de första 20 åren tillförs ingen extra CO2 till atmosfären.”

    Precis så, det är ju det läge vi har i Sveriges produktionsskog. Om vi skulle sluta med produktionsskog och då också med massaindustri och sågverk skulle, som du säger, virkesmassan i skogen öka och då snabbast i den 40- åriga skogen tills vi bara får gammelskog. Å andra sidan skulle vi inte få något kol lagrat i de skogsprodukter som är långlivade t.ex. sågade trävaror, spånplattor m.m. Jag gissar att du inte har tänkt dig att vi ska sluta med skogsbruk.
    Därmed vill inte på något sätt påstå att bioenergi i Sverige och ännu mindre globalt kan ersätta dagens fossileldning. Biobränslen ger emellertid idag i Sverige ett gott bidrag till vår energiförsörjning nämligen 32 % (ca 130 TWh) att jämföra med oljan 30 % och vattenkraften 15 %.

    ”Vi blandar idag i ca 15% bio i diesel.”
    EUs reduktionsplikt är 19,3 % i diesel från 1/7 2018.

  52. 54
    Håkan Bergman

    Lars-Eric B. #53

    ”EUs reduktionsplikt är 19,3 % i diesel från 1/7 2018.”

    Men det är ju det som är så korkat, varför ska EU detaljreglera hur vi använder bioenergin, det väsentliga är väl att vi använder det som står till buds så effektivt som möjligt. Och ja, man kunde använda betydligt mer av skogen till långlivade produkter som t.ex. byggnader. Men då är frågan har översteprästerna i Bryssel formler för att räkna på nyttan av det kontra att elda upp eller göra biodiesel av veden? Om dom tar fram en sån formel vill jag också ha in i den formeln att ett trähus är betydligt lättare att flytta när ”syndafloden” kommer.

  53. 55
    Matz Hedman

    #53 Lars-Eric Bjerke
    Jag ger dig rätt när det gäller att använda överskottsmaterial på ett bättre sätt. Kanske det också är en större andel av den 32%-iga bioandel du anger än vad jag först trodde.

    Mängden CO2 i atmosfären kommer dock att öka med varje NYTT kretslopp vi skapar. Vidare kommer netto CO2 inte minska innan vi reducerar dessa kretslopp.

    Summa summarum: Oavsett källa, enda verkliga lösningen på CO2 problemet är att minska energiåtgången = elda mindre och/eller långsammare.

  54. 56
    Mattias

    Jag reagerade också på uppgiften om 50 gradig värme i Portugal, men de prognoser som jag hittade kom inte upp i så höga temperaturer. Aftonbladet kör 50-graders nyheten på första nyhetsplats (2 timmar sedan). De har haft gott om tid att kolla upp prognosen. Texten inleds på följande sätt: ”Semesterparadisen överhettas i helgen. I Portugal ska det bli upp emot 50 grader varmt.” Intressant att de väljer ”ska” för en prognos.

  55. 57
    Björn

    Mattias [56]; Det är sådana nyheter som betecknas fake news! Men kring CO2 finns det många sådana, tyvärr.

  56. 58
    Johan M

    #55 Matz Hedman

    ”Mängden CO2 i atmosfären kommer dock att öka med varje NYTT kretslopp vi skapar. Vidare kommer netto CO2 inte minska innan vi reducerar dessa kretslopp.”

    Eller så kommer koncentrationen minska när det blir kallare. Hur mycket av den uppgång vi sett sedan 50-talet är på grund av ett varmare hav? Vad händer då det barkar mot en ny liten istid (som förhoppningsvis inte kommer i brådrasket och blir kort när den kommer).

  57. 59
    Matz Hedman

    #58 Johan M
    Japp. Haven har garanterat oändligt mycket större påverkan än vad alla världens samlade biobränslen har.

  58. 60
    Gunnar Strandell

    Mattias #56
    Aftonbladet hänvisar till en sida som heter ”Severe Weather Europe”. Det är inte så konstigt att alarmklockan hålls igång kontinuerligt och att man larma om dagens värme och kommande vinters kyla på samma dag.

    När det gäller 50 grader i Portugal har sidan dock duckat, från 50 gradersprognosen, citat:
    ”There is some scatter in peak temperatures: GFS appears somewhat optimistic with 45-46 °C in W Portugal,”

    ”Saturday will likely be the hottest day of this heat wave. The hottest regions again the southern half of Portugal and SW Spain. Daytime highs up to 46-48 °C appear likely.”

    Aftonbladet kanske skulle berätta att deras uppgifter kommer från en organisation som aktivt letar efter extremt väder eller som de beskriver sig själva:
    ”Much more severe weather events take place in Europe than is generally known, but information rarely travels far unless an exceptional event takes place. Storm chasers across Europe take spectacular photographs and amazing videos of tornadoes, supercells and other severe weather events. Consider becoming a partner of Severe Weather Europe, help us spread information on severe weather events and have your work promoted to a wide audience.”

  59. 61
    norsk

    ”Söt” betyder på svenska dum i huvudet. ”Söta” Betyder då att många är dum i huvudet i Sverige!

  60. 62
    Lars-Eric Bjerke

    #55 Matz Hedman,
    ”Summa summarum: Oavsett källa, enda verkliga lösningen på CO2 problemet är att minska energiåtgången = elda mindre och/eller långsammare.”

    Där håller jag nästan med dig. Vi är nu tillbaka till det jag ursprungligen sa i #17.
    ”Olika energislag har dock olika värde beroende på råvarupris, skatter och subventioner. Dieselråvaran även utan skatter tillhör de dyraste och blir med EU reduktionsplikt på 19,3 % bioinblandning i diesel från 1 juli 2018 ännu mer värdefull för tillverkarna.”
    Detta innebär att jag tycker vi ska använda rätt energislag till rätt ändamål om vi vill minska koldioxidhalten i atmosfären (som ju många här inte vill). Ofta minskar energianvändningen enbart genom att man går över till el som energibärare, men man kan också hållbart öka användningen av energi om denna produceras med t.ex. kärnkraft, sol och vind. Biodiesel kan vara en bra energibärare tills elanvändningen blir konkurrenskraftig, vilket nog dröjer speciellt för tunga fordon.
    Jag skulle gärna vilja rekommendera en bok av en Cambridge professor som heter David MacKey ”Sustainable Energy- without the hot air”. Han är Chief Scientific Advisor till Department of enrgy i England. Han tittar där på olika energikällors potential speciellt England och också på deras påverkan på jorden på ett mycket informativt och lättläst sätt.

  61. 63
    Johan M

    #62 Lars-Eric Bjerke

    ”…på CO2 problemet … elda mindre ”

    CO2 är inte ett problem det är en tillgång.

    Förbränning av fossila bränslen bidrar till den ökande koncentration i atmosfären men är inte den enda och sannolikt inte heller den dominerande faktorn.

  62. 64
    Torbjörn

    Lars-Erik och Matz
    Vad är enligt er co2-problemet?
    När det kommer nya forskningsrapporter får man omvärdera vad som är problem

  63. 65
    Matz Hedman

    #63, #64
    Jag försökte bara peka på att biobränslen inte är CO2 neutrala samt att sänka CO2 halten i atmosfären med hjälp av dem är i princip omöjligt. Detta framgår inte i debatten tycker jag och biovärnarnas argument är därför inte ärliga. De undanhåller helt enkelt att det krävs en enorm nedtrappning av energianvändandet om vi alls ska minska CO2 i atmosfären.

    Om CO2 halten är skadlig eller ej är en separat diskussion Jag ville inte blanda ihop dessa här eftersom det ofta blockerar diskussionen.

    Om ni ändå undrar vart jag står så tycker jag det verkar som om medicinen är mycket värre än sjukdomen.

Kommentarer inaktiverade.