Flodmynningar och deltan

I dessa dagar då det varma, soliga och torra vädret bidragit till att det just nu brinner stora, uppenbarligen svårsläckta, skogsbränder är det många som talar om klimat när de egentligen menar väder. Vi som varit med ett tag minns att vi haft varma torra somrar förr, men många av de unga tror uppenbarligen att denna sommar är unik och att hela jorden är varm.

Eftersom jag inte tror mig om att kunna påverka varken klimat, väder eller ens dagens ungdomar, så tänkte jag idag återvända till ett tema som jag skrivit några inlägg, här, här och här om under den gångna vintern, nämligen om vatten. Alla vi landlevande varelser är beroende av vatten och de faktorer som oftast är begränsande för livet i ett visst område är brist på värme och brist på vatten, däremot är det ingenstans för varmt för liv.

I det inlägg där jag skrev om vattnets kretslopp, så lyckades jag få mina beräkningar att stämma med allmänt accepterade uppgifter om hur mycket vatten som återvånder med floder till haven. I detta inlägg tänkte jag mer allmänt skriva om flodmynningar. Dessa utgör en skärningspunkt för liv på land, liv i sötvatten och liv i salt havsvatten vilket i sig gör dem intressanta.

En speciellt viktig typ av flodmynningar är deltaområden, som uppstått då floder lämnat ifrån sig slam som de fört med sig inifrån kontinenterna. En del av dessa deltan är några av de bördigaste områdena på jorden, och många har en oerhört hög biodiversitet.

Om vi dessutom tar med det faktum att havsytan lär ha stigit med 120 meter när de stora landisarna över nordvästra Eurasien och norra Nordamerika smälte så inser vi att de också är ”unga” i geologiska tidsskalor. De flesta, kanske alla av de tidiga högkulturerna uppstod också ”på deltan”.

Några viktiga deltaområden är Ganges-Brahmaputras ”gemensamma delta” i det inre av Bengaliska Viken, vidare Mekong-deltat i Vietnam och naturligtvis Nil-deltat i Egypten. Alla dessa och flera till är av avgörande betydelse för livsmedelsförsörjningen i de länder där de ligger.

Betydelsen ligger inte bara i att jorden är bördig och ibland som i det gamla Egypten näringsberikas när regntidens vatten når deltat och där ger en lagom översvämning, utan också i att vattnet, åtminstone förr innan det blev alltför nedsmutsat var rikt på fisk, skaldjur och andra ätliga djur och växter.

Den rika växtligheten i vattnet, i såväl det söta i floden som i det salta i havet och i det bräckta vattnet däremellan, ger skydd åt fiskyngel som sedan kan vandra antingen uppför floden eller ut i haven.

De enda deltan jag hört talas om i Sverige är de som finns vid Ume-älven, Indalsälven och vid Klarälvens utlopp i Vänern. Hos oss har de knappast någon betydelse för livsmedelsförsörjningen, men däremot har de ofta, liksom de flesta våtmarker, ett rikt fågelliv som gör dem intressanta för ornitologer.

Idag är flera viktiga deltan hotade. De jag vet om är Mekong-deltat och Nil-deltat. Det handlar då inte om stigande hav, det skulle de klara alldeles utmärkt, utan det handlar om dammbyggen och ett överutnyttjande av flodens, ibland flodernas, vatten. Om inte floderna kan fylla på med slam så kommer deltana att sjunka.

Jag tror att vi snart kommer att få höra  om hur havsnivåhöjningen hotar viktiga deltan.

Dela detta inlägg

23 reaktion på “Flodmynningar och deltan

  1. 1
    Lars Cornell

    ”Jag tror att vi snart kommer att få höra om hur havsnivåhöjningen hotar viktiga deltan.”
    Det har redan hänt. Sidorna 7 – 8.
    http://www.tjust.com/2018/klimat/kalifornien.pdf

    • Erika Bjerström skickades till Vietnam, pekade ned i havet och påstod att där hade en hel kyrka försvunnit minsann, på grund av klimatförändringar.

    • Carina Bergfeldt skickades av SR/SVT till New Orleans. Att ön sjunker är sanning men att det skulle bero på klimatförändringar är osanning.

    • SVT skickade Stefan Åsberg till Bangladesh för att rapportera
    ”Varje dag tvingas tusentals människor fly den stigande havsnivån.”
    Visserligen ligger Dhaka endast ca 4 m över havet, men en havshöjning på 2-3 mm per år dvs 3 dm på 100 år klarar människor inte av att kunna uppfatta, det går inte ens att mäta eftersom det inte finns stabila referensytor på platsen.
    https://climate.nasa.gov/vital-signs/sea-level/

  2. 2
    Kristian Fredriksson

    Det här kan vara av intresse här av flera olika anledningar. Dels ligger Sveriges lägsta punkt här och dels så är det ju ett vattenområde som är unikt vid Helge Å:s utlopp. Det enda som väl saknas är förmodligen riktigt saltvatten, men det saknas ju i och för sig ännu mer i Bottenviken och vid de stora älvarnas utflöden.

    https://vattenriket.kristianstad.se/

  3. 4
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Tack Lars, tack Kristian,

    ja, visst hade jag hört talas om Erika Bjerströms reportage från Vietnam, men eftersom jag nästan aldrig ser på TV så hade jag inte sett det. När det gäller Ganges och Brahmaputra känner jag inte till att om det byggs eller planeras dammar. Däremot kan vatten ändå förbrukas innan floderna når sina mynningar.

    När det gällde Helge Å och vattenriket utanför Kristianstad så tänkte jag faktiskt på det området när jag nämnde deltan i Sverige.

    Syftet, i den mån man nu kan tala om ett syfte, var i första hand att uppmärksamma KU:s läsare om en landskapstyp som vi har liten egen erfarenhet av, men som har stor betydelse världen runt, om inte nödvändigtvis för livsmedelsproduktion så för biologisk mångfald. I Europa vet jag om att Rhône-deltat, la Camargue, och Donaus delta i Rumänien är viktiga av det skälet.

    Det finns också viktiga deltan ”inomlands”, antingen som Okavango-deltat där floden inte når fram till havet, eller det ”delta-land”, stort som Belgien, som ligger längs Nigerfloden i Mali.

  4. 5
    Peter F

    Umeälvens delta tillförs ca 100 000 ton material årligen från Umeälven och Vindelälven vilka rinner samman i Vännäsby några mil väster om Umeå. Runt deltat finns Övre Norrlands största jordbruksmarker. Deltat är också en av landets viktigaste rastplatser för flyttfåglar.

  5. 6
    Lars Mellblom

    I södra Spanien har vi Coto de Doñana, Guadalquivirs delta och utlopp i Atlanten. Detta område är i samma klass som Camargue och Donaus delta.

    Jag har aldrig stannat till där, men på östra sidan om Gibraltar rinner en mindre flod ut i Medelhavet, Río Guadiaro och vid des mynning har jag tjuvfiskat ål en natt 1979. På den tiden fanns ett par vattenytor avskilda från floden. Det fullkomligt vimlade av mycket stora ålar och mygg i dammarna. På Google Earth kan jag se att nästan hela området numera är bebyggt, förutom ett litet stycke på västra sidan.

  6. 7
    Lars Mellblom

    Kristian Fredriksson (#2#) nämner Vattenriket Kristianstad. Tillsammans med en vän arrenderade övertecknad en jaktmark i Hammarsjöns södra del 1988 – 2003. Jag kan bara intyga att det var en synnerligen rik biotop alla avseende. På den tiden växte täta vassruggar i nästan hela sjön och massor av vattenfåglar höll till där. Gåsjakten var särskilt god. Vänner påstår att numera har vassen nästan försvunnit. Troligtvis beror det på igenläggandet av Kristianstads soptipp, med mindre näringsämne i Helgeåns vatten som följd.

    En veritabel djungel av vide växer vid sjöns sydöstra strand. Jag röjde skottgator där på 80-talet. Det var ett hästarbete. Och nästan lika snabbt slog nya skott upp igen. Marken i djungeln bestod av ruttnande växtdelar som flöt på dy och var mycket näringsrik. Jag har sått många viltåkrar med rödklöver, men ingen annanstans har den vuxit så snabbt och frodigt som där, och det utan gödsel. Den delen översvämmades regelbundet och vi tog oss dit med båt via Helgeån eller Lilla Rännan. Om man hade otur, fick man ro motströms upp till sjön i gryningen och motströms tillbaka på förmiddagen, om vinden slagit om. Havsvattnet rann upp mot sjön om vinden var nordlig eller östlig. Saltvattnet påstås kunna nå ända upp till Torsebro.

    Jag har laddat upp 16 foton från den tiden. De är lite suddiga, eftersom de är skannade från papperskopior. Några av dem är jaktbilder. Snöflingor varnas: https://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=382313

  7. 8
    jensen

    The poor agreements between models and GRACE underscores the challenges remaining for global models to capture human and climate impacts on global water storage trends.
    The models results calculated a decline in global water storage but GRACE data showed an increase .
    It is time for policymakers to realize that climate models of any type cannot be used to prepare for the future.

    http://notrickszone.com/#sthash.bEC1jUZp.dpbs

  8. 9
    Björn

    Lars Mellblom [7]; Fina bilder, får mig att tänka på delar av Everglades i Florida. Fast där vågar man ju inte bada som på en av bilderna. Där finns alligatorer och numera invasiva arter som Burmesisk phyton som kan bli upp till 6 meter. Huh!

  9. 10
    Lars Kamél

    Bangladesh är i princip Ganges-Brahmaputra-deltat och det landet är med på de klimathotstroendes lista över länder som kommer att slukas av stigande hav. Jag hittade en gång en vetenskaplig artikel som hade mätt på olika ställen längs kusten där Bangladesh ligger och kommit fram till totalt så växer landets yta. Detta eftersom de stora floderna för med sig så mycket material till deltat. Det motverkar havsnivåhöjningen.
    Bangladesh påstås också vara hotat av den ökning av tropiska cykloner som inte syns till i statistiken men finns i de troendes fantasi. Typiskt är det väl 2 tropiska cykloner i norra Indiska Oceanen varje år, och möjligheten finns att en av dem drabbar Bangladesh. Trots att landet är fattigt, så har makthavarna där byggt skydd som gör att dödstalen i stormar och översvämningar har minskat drastiskt de senaste årtiondena.
    Bangladesh har en stor befolkning på en liten yta. Det beror på att marken är oerhört bördig. Vilket i sin tur beror på slammet som floderna för med sig, framför allt med vårfloden, som då översvämmar stora arealer. Översvämningarna är en förutsättning för att Bangladesh ska ha så stor befolkning. Ändå beskriver de klimathotstroende det som ett hot, orsakat av klimatförändringar.
    Nej, klimatförändringar är inte ett hot mot Bangladesh. Däremot är det att hot att något grannland ska få för sig att bygga dammar som gör att flödet i floderna minskar.

  10. 11
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Tack Lars K,

    det är den här sortens kommentarer som jag brukar hoppas på. Som vi båda inser — dammar i stora floder är ett av de största miljöhoten i vår tid.

  11. 12
    tty

    Det finns faktiskt inlandsdeltan i Sverige också, och inte bara vid Klarälven. Svartån har byggt upp ett ganska stort delta vid utloppet i Roxen och ett annat finns vid Ammarnäs i Lappland. Båda är berömda fågellokaler.

    Gangesdeltat i Bangladesh är faktiskt hotat på sikt, men inte av havsnivåhöjningar (deltan liksom korallrev följer automatiskt nivåförändringar om de inte går extremt snabbt). Däremot är de kinesiska planerna på stora kraftverk i Brahmaputras övre lopp ett stort hot på sikt, då de kommer att kraftigt minska sedimentmängderna. Detta märks numera tydligt i nildeltat sedan Assuandammen byggdes. Även fisket i Östra Medelhavet har blivit sämre p g a minskad näringstillförsel.

  12. 15
    Masen

    Allt detta sediment som rinner ut med floderna i haven måste ju bidraga till havsnivåhöjningen. Hur stor del av den synliga höjningen beror på sediment?

  13. 16
    Tommy Tyrberg

    #15

    Det är inte så enkelt som sagt. Tyngden av sedimenten trycker ned underliggande berggrund så oceanvolymen behöver inte nödvändigtvis minska särskilt mycket eftersom motsvarande höjning utanför det sjunkande området delvis brukar ligga på land. Under Mississippideltat och Mexikanska golfen är det 10 km eller mer till ”urberg”.

  14. 17
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Tack tty,

    jag har misstänkt att Kina skulle vilja använda åtminstone Brahmaputra för el-produktion.

    Jag vet inte hur Jang-tse-flodens utlopp ser ut, men förhoppningsvis upptäcker kineserna att de betalar ett möjligen alltför högt pris för sina dammar i den floden, så att de blir försiktigare i framtiden.

  15. 18
    tty

    #17

    Jangtsekiang har inget egentligt delta och huvudskälet till de stora dambyggena där är snarast att förebygga översvämningar och säkra vattenförsörjningen.

    Kineserna har mycket stora planer för Brahmaputra, bl a ett kraftverk med 2000 meters (!) fallhöjd.

  16. 19
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Hej igen tty,

    oavsett vilka planer de har så kommer väl en damm att ”ta hand om slammet”, d.v.s. fyllas på under några år, och därmed beröva deltat det slam det skulle behöva.

    En helt annan fråga — när jag läste om deltan delades de in efter vilka ”naturfenomen som styrde deltaiseringen”, om det var tidvatten, vågor, passerande strömmar eller något annat. Det påpekas också att sötvatten lägger sig ovanpå det saltare havsvattnet — men då undrar jag, är inte slaminnehållande vatten det med störst täthet, vilket kan göra att det trots allt rinner under det salta havsvattnet. Jag skulle gissa att det har med ”kornstorleken” att göra. Grovkorningt faller omedelbart medan det allra finkornigaste kan flyta med länge.

    Min tolkning av vad du säger om ”delta” ända till Sri Lanka blir att G-B- slammet är så pass finkornigt att flodvattnet genska långt ut i viken flyter under ”varmt saltvatten”. Vet du något om den saken?

  17. 20
    Kristian Fredriksson

    En annorlunda tanke vad gäller floddeltan som ni inte har tagit upp, men som också är intressant med tranke på havsnivåhöjningen.

    Edens lustgård låg troligtvis i Shatt el Arabs omgivningar för 5 till 6000 år sedan. Numera dränkt av Persiska vikens vatten då strandkanten på den tiden låg 5 mil längre ut i viken. Dessutom det varmaste havet på klotet. 36 C när det är som varmast.

    https://www.esa.int/var/esa/storage/images/esa_multimedia/images/2012/10/persian_coast/12045344-4-eng-GB/Persian_coast_node_full_image_2.jpg

  18. 21
    Lars Cornell

    #16 #19. Allt sediment har väl inte berg med spec vikten 2-4 som utgångsmaterial. Mycket måste väl även vara biologiskt och kanske flyta samt förmultna/försvinna med åren.
    Den blålera vi har i Östersjön och omgivande landområden komprimeras väl knappast så att den sjunker ytterligare så som många deltan gör.

  19. 22
    tty

    #19

    ”är inte slaminnehållande vatten det med störst täthet, vilket kan göra att det trots allt rinner under det salta havsvattnet”

    Jo, det är ett välkänt fenomen, ”turbidity currents”. De består dock inte av vatten som kommer direkt från floder, det är som sagt sött och flyter nästan alltid ovanpå det salta havsvattnet medan slammet sjunker till bottnen, men de mjuka slamlager som bildas utanför flodmynningar sätts sedan lätt i rörelse av t ex jordbävningar och den tunga blandning av slam och saltvatten som bildas flyter då utför ungefär som ett jordskred eller en lavin på land. Det är sådana slamströmmar som gräver ut de väldiga underhavskanjonger som finns utanför många flodmynningar.

Kommentarer inaktiverade.