Temperaturer i Uppsala för maj-månader

Här är kommer fler temperaturer från Uppsala. Gästinlägg av Mats Zetterberg. Magnus Cederlöf har granskat.

 

Årets varma majmånad för Uppsala

SVT var tidigt ute med rapportering om värmerekord.

svt NYHETER/Uppsala:

Värmerekord för maj: Uppsala och Stockholm slåss om förstaplatsen.

”Inte sedan 1992 har maj månad varit så varm i Svealand. Prognosen pekar på att Uppsala eller Stockholms län kan slå det gamla rekordet – med råge.

1992 uppmättes 14,1 grader i medeltemperatur under maj månad i Örebro. Det rekordet har stått sig sedan dess.

För Uppsala finns temperaturdata sparat sedan januari 1722, vanligen kallad Uppsalaserien. Justeringar har gjorts så att temperaturerna ska motsvara förhållandena omedelbart utanför Uppsala, det vill säga den miljö där det nya astronomiska observatoriet byggdes 1853.

Jag har använt data från Uppsalaserien fram till mitten av 1950-talet och därefter data från Uppsala flygplats, där medelvärdet är uträknat som ett medel av 24 avläsningar per dygn. Detta för att medelvärdet ska vara beräknat på samma sätt som Uppsalaserien.

Det medelvärde som SMHI redovisar bygger på ett medel av max/min-temperaturen under ett dygn, enligt Ekholm-Modéns formel. För maj i år är SMHI:s metod c:a 1°C högre vid Uppsala flygplats än om man använder ett medel av 24 mätpunkter vid samma mätplats.

Jämförelse av medel och maxtemperaturer sedan 1986

Enligt Uppsalaserien 1722 – 2017 förekommer det 27 dagar under majmånaderna som har en dygnsmedeltemperatur över 20 grader, fem av dessa har inträffat sedan 1889. Senast det hände var 24 maj 2017. Under årets rekordvarma maj är det högsta dygnsmedelvärdet vid Uppsala flygplats 18,8°C.

Som man kan se i bilden har medeltemperaturen ökat något sedan mitten av 90-talet. När det gäller de högsta maxtemperaturerna, är årets maj inte utmärkande. Den gröna linjen visar rekordet för Svealand, som inträffade i Nora den 29 maj 1911.

medel o max

Jämförelse av dygnsmedelvärden för maj 2018 och maj 2014

Jag har valt att jämföra med 2014 för att maj det året har flest dagar med medeltemperaturer över 20°C sedan 1889. Varken maxtemperaturer som i föregående bild eller dygnsmedeltemperaturer som kan ses nedan, är extremt höga för årets maj.

Att årets maj är medeltemperatur varmast sedan 1700-talet beror på att värmen kom c:a 10 dagar tidigare än den brukar och att det hållit i sig månaden ut.

2014 vs 2018

Maj i det långa perspektivet

För nedanstående bilder har jag använt Uppsalaserien fram till 1955 och därefter mätningar från Uppsala flygplats. Det är bara 1801 som är på samma nivå som 2018 under mätperioden. Lägsta medeltemperaturerna inträffade under mitten av 1800-talet. Bottenrekordet inträffade 1867 med 3,4°C.

dygnsmedel

Den högsta dygnsmedeltemperaturen uppmättes under 1841, under samma tidsperiod som medeltemperaturerna var som lägst. Maxtemperaturerna ser ut att stiga fram till slutet av 1800-talet för att sedan sjunka. Sett till trenden kommer vi inte att slå något värmerekord genom höga temperaturer de närmaste åren.

högsta dygnsmedel

De lägsta temperaturerna har motsatt utveckling mot de högsta. Även om variationen är stor mellan åren, kan maj bli varmare allt oftare genom högre lägsta temperaturer i början av majmånaderna.

lägsta dygnsmedel

En fråga som slagit mig under skrivandet är; går det att förklara varför de lägsta temperaturerna stiger, samtidigt som de högsta temperaturerna sjunker genom ökningen av växthusgaser i atmosfären?

Det finns onekligen en tidvis visuell korrelation av utsläppen av växthusgaser och den globala medeltemperaturökningen. Jag påstår inte att ovanstående mönster gäller globalt.

Men, kan man förklara att medeltemperaturökningen i högre grad beror på stigande lägsta temperaturer och till viss del på att att de högsta temperaturerna sjunker genom AGW teorin?

Om det generellt är stigande lägsta temperaturer och sjunkande högsta temperaturer som är orsaken till förändringen av medeltemperaturen, borde det påverka synen på katastrofscenarios?

Mats Zetterberg

Dela detta inlägg

28 reaktion på “Temperaturer i Uppsala för maj-månader

  1. 2
    Sören G

    ”Om det generellt är stigande lägsta temperaturer och sjunkande högsta temperaturer som är orsaken till förändringen av medeltemperaturen, borde det påverka synen på katastrofscenarios?”

    Ja, vad skulle det vara för katastrof att nätterna (och vintrarna?) blir mindre kalla?

  2. 4
    Guy

    GWPF vet berätta att temperaturen hat sjunkit 0,56 grader C från februari 2016 till februari 2018. Det är seklets största två års temperaturdrop.

    Har någon sett det rekordet i MSM?

  3. 5
    Lasse

    #3 jensen
    Det kan säkert förklaras med UHI-urbana värmeön.
    Allt större ytor blir påverkade av människan, extremt vid asfaltering och bebyggelse , mindre extremt genom att gräsytor klipps mm.

    Är konsekvensen av klimatförändringen att det blir mindre kallt på nätterna så kan jag bära det.

    I år är det säkert också svårt att räkna bort antalet soltimmar-som säkert slår rekord och påverkar temperaturen, vilket även är trenden sen 1983 -8% ökning bör märkas!

  4. 6
    Mats Zetterberg

    #2 Sören G
    Jag har också tänkt att mildare nätter och vintrar är en effekt av den höjda medeltemperaturen. Men, det jag funderar på nu är steget innan.

    Om höjd medeltemperatur beror på att de lägsta temperaturerna blir varmare samtidigt som de högsta temperaturerna blir lägre. Och, att det också gäller för sommardagar.

  5. 7
    Gunnar Strandell

    Citat:
    ”Men, kan man förklara att medeltemperaturökningen i högre grad beror på stigande lägsta temperaturer och till viss del på att att de högsta temperaturerna sjunker genom AGW teorin?”

    Nej, CO2 kan inte förklara båda sakerna.
    Under natten sjunker temperaturen, till en del beroende på utstrålning och denna bromsas av av CO2.
    Ökad halt CO2 bör ge mera bromsning och leda till högre temperatur.
    Under värmer solstrålningen land, sjöar och hav, och då spelar CO2 liten eller ingen roll.

    Den typ av analys du gör ser man inte ifrån klimatforskarna, kanske för den innebär ett brott mot axiomet om CO2 och en utmaning av ”science is settled”.
    IPCC rapporter över skador bygger också ofta på att ökande dagstemperaturer ger negativa effekter.

  6. 9
    Guy

    #7 Gunnar S

    Du har rätt i att CO2 inte kan förklara båda sakerna. Man kan inte äta kakan och ha den kvar.

    Natt temperaturen fungerar i stort sätt så att i klart väder sjunker tempen markant medan mulet väder håller temperaturen kvar. Slutsatsen att CO2försvinner i klart väder håller inte så slutsatsen måste bli att adess inverkan är marginell. Härav följer att koldioxiden inverkan dagtid också är marginell

    Tillslut kan man fråga sig om vi verkligen har en temperaturökning?

  7. 10
    Olav Gjelten

    Tyvärr tror jag att rekordtemperaturerna i södra Sverige i maj månad är något som kommer att slås stort upp under valrörelsen. Göran Greider, till exempel, säger att klimatlarmet måste få mycket större utrymme i debatten än det det redan har. Han tycker bl a att de nya satsningarna på försvaret är felriktade då det stora hotet är klimatet. Beaktas skall också att var tredje ung kvinna i Sverige själva uppger att de har klimatångest.

    Nej, jag tillhör verkligen inte dem som har någon förhoppning om att Sveriges befolkning har börjat ”vakna upp” från den mångåriga psykosen om klimatet. Den jättelika invandringen till Sverige av främst unga män har bara tillfälligt fått till följd att samhällsdebatten också fått handla om annat än klimatet. Med minskat invandring kan hela fokuseringen snabbt gå tillbaka till klimatet.

  8. 14
    Björn

    Du har ju berört samma ämne i ett tidigare inlägg. Man ser tydligt i sista diagrammet att kring 1900 blir lägsta temperaturen för maj mer positiv vilket beror på ett solar grand maximum. Medel för högsta temperaturen vänder nedåt kring 1900, vilket innebär att temperatursvingen uppåt har minskat på grund av en jämnare temperaturfördelning och därmed ett mer temperaturstabiliserat 1900-tal.

  9. 15
    Gunnar Strandell

    Olav Gjelten #10
    Du har nog rätt, i alla fall när det gäller Sveriges journalister.
    Ulrika Björksten hade nyss en krönika över sin och förmodligen deras syn på vetenskap och demokrati.

    En vacker uppvisning av hur journalister ser det som sin uppgift att driva på den postmoderna ”forskningen” i önskad riktning.

    Att hon ger sig på Hans Rosling samma dag som Bill Gates sponsrar utdelning av hans tankar till alla USA:s skolungdomar ger dock en förhoppning om en rekyl. Likaså att kalla skepticism mot klimathotet för pseudovetenskap stödd av kraftfulla nätverk.

    Länk, krönikan startar vid 41.15 och varar i fem minuter:
    https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1086711?programid=415

  10. 16
    Lasse

    #15 Gunnar S
    Hörde henne på radion där hon beskrev hur, enligt henne, BBC havererade när de lät skeptiker bemöta klimatforskare. Där ville hon inte se forskningen granskas.
    Men när det gäller en så kontroversiell fråga som kostnad för migrationen , då behövdes granskning och svåra frågor till forskarna.

    Varför så säker på sin sak?
    Gissar att Mörner gärna varit med på en debatt om denna ”nyhet” från hennes redaktion!
    https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=5945292

  11. 17
    Håkan Bergman

    Gunnar S. #15

    Det var väl bara en tidsfråga innan nån skulle ge sig på Rosling. Attans typ, komma här och förstöra vår fina historia om eländet i världen.

  12. 18
    Gunnar Strandell

    Lasse #16
    Ja, här har vi Sveriges representant i nästa rapport från IPCC och han slipper kritiska frågor.
    Mina båtar frågar sig varför de sitter fast i dyn eller är hindrade från att komma ut på havet. Uppenbarligen har de en inställning till vetenskapsmän som ligger långt över vad SR kan erbjuda.

  13. 19
    Sören G

    #15 #16 #17 #18
    Det var just det som yoytubeklippet från föredraget med Jan Tullberg som jag postatade i bloggen om Journalisterna och åsiktskorridoren handlade om.

  14. 20
    Mats Zetterberg

    #7 Gunnar Strandell
    ”Under natten sjunker temperaturen, till en del beroende på utstrålning och denna bromsas av av CO2.
    Ökad halt CO2 bör ge mera bromsning och leda till högre temperatur.
    Under (dagen) värmer solstrålningen land, sjöar och hav, och då spelar CO2 liten eller ingen roll.”

    Det här är också min föreställning om hur växthusgaser påverkar temperaturen. Men, när jag började analysera Uppsalaserien och såg att dagar med de högsta medeltemperaturerna blir mindre varma började jag fundera på hur det hänger ihop med ökade växthusgaser i atmosfären. #14 Björn anser att det stämmer med solens aktivitet, utveckla gärna detta.

    Kan man vara helt säker på att det bara är nattemperaturerna som stiger eller är det också låga dagstemperaturerna som stiger?

  15. 21
    Frej

    17# Håkan Det var väntat är många som vill kasta skit på han . Efter Welcome Refugees spektaklet i Globen 2015 . Han sa fel saker folk jublade , applåderade . Men det tog ett dygn innan dom kom på vad han egentligen sagt . Och nu när han är död och begraven ,då kommer hämnden . Jag hörde det där hon sa . Hon förstår nog inte att det hon säger inte går ihop , all fakta o vetenskap måste granskas . Annars blir det bara åsikter . Och just det där med årtal då Rosling började sin studie var tydligen viktigt att kritisera , undrar just om det är fritt fram att kritisera andra studiers början ? En del hör sig inte själva bara . I min värld så tog hon ära och heder av Rosling . Men det börjar bli vanligt på statsmedia att ta ära o heder av forskning som inte passar mallen , Joakim Ruist i Aktuellt är ett annat Ex .. När saker blir religion , är det svårt att få det ur skallen på folk . När jag argumenterar klimat håller jag mej till historiska fakta , känns som det biter bäst .

  16. 22
    Ivar Andersson

    #7 Gunnar Strandell
    Kan det vara molnen (vattenångan) som ger lägre temperatur dagtid och högre temperaturer på natten? I så fall har det ingenting med koldioxid att göra.

  17. 23
    Olav Gjelten

    Håkan B # 20
    ” Tänk om tjat inte fungerar”.

    Tja, vi kan väl åtminstone konstatera att det hittills ca 20-åriga eviga tjatet av politiker och media om at ”klimatet löper amok” har lyckats väl på så sättet att Sverige går före resten av världen vad gäller extremismen kring klimatdebatten. Svenskarna, kanske i likhet med tyskar och norrmän, är nog världens mest upplysta i den lögn dom är världshistoriens största. En föga stolthet tycker jag.

    Eller menar du att ”tjatet” inte har inte fungerat och att klimatdebatten är nyktrare här än på andra håll? Förstår inte riktigt vad du menar.

  18. 24
    Björn

    Mats Zetterberg [20]; Vet inte vem som du uppmanar att kommentera mig, men jag kan oberoende av det leverera en kommentar. Att ett tillskott av ca 100 ppm CO2 fram till idag skulle börja märkas genom en positiv utveckling av temperaturen redan i början av 1900-talet, är helt befängt. Problemet är att klimatforskningen har helt uteslutit andra möjliga faktorer som exempelvis den händelse som solforskarna kallar för ett solar grand maximum. Solens spektrala innehåll kunde inte mätas förrän satellitburna instrument kunde användas för studium av solens utstrålning från ca 1979. Då först kunde man se att det fanns en stor variation i högenergetisk UV vars våglängder fångades upp i stratosfären och överliggande atmosfärslager. Denna våglängdspåverkan finns inte med i klimatforskarnas modeller och därför kan de inte heller förstå varför den atmosfäriska cirkulationen förändras i takt med effektvariationer i UV. Det om hände med 1900-talets solar grand maximum, var att temperaturen sakta steg vilket uppsalaserien tydligt visar. Även så blev temperatursvingen uppåt lugnare på grund av en minskad temperaturgradient mellan polerna och ekvatorn. Kommenterar gärna vidare om så behövs.

  19. 25
    Mats Zetterberg

    # 24 Björn
    Det var otydligt skrivet av mig. Du är den som är mest påläst om solens påverkan av alla som kommenterar här på bloggen. Det var en önskan att du kunde förklara mer i detalj hur solen påverkar att varma dagar blir mindre varma, samtidigt som kalla dagar blir varmare.

  20. 26
    Håkan Bergman

    Olav G. #23

    Men man har inte lyckats manipulera folket-väljarna. MP fick mindre än 7% i förra valet trots massivt stöd i media, och dom kan fortfarande mycket väl åka ut i år, fortfarande med massivt stöd och panikinsatser från S. Ännu bättre är att väljarna straffar S för deras samarbete med MP, skulle MP, vilket gud förbjude, klara sig kvar kommer dom att vara pestmärkta, det lär dröja innan nåt annat parti ser dom som ”en naturlig samarbetspartner”. Nu gäller det att hitta ett bra spel på vem som blir nästa S-ledare.

  21. 27
    Sören G

    De som lämnade MP var missnöjda med att MP hade kompromissat och inte fått igenom allt.

  22. 28
    Mattias

    #15
    Så sorgligt. Rosling som ändå för journalster och andra lekmän förklarar hur man bör vara på sin vakt för hur data presenteras. Krönikören efterlyser kritiska frågor och exemplifierar med varför just det årtalet användes som startpunkt. Just denna fråga är en utmärkt fråga att ställa till klimatforskare. Varför ställs aldrig några kritiska frågor till klimatforskare? Varför anges normalperioden 1960-1990 etc. Det finns många exempel som kan ifrågasättas.

Kommentarer inaktiverade.