American Pravda, MSM och klimathotet

American Pravda

Titeln ”Amercian Pravda my fight for truth in the era of fake news” väckte intresse och innehållet lever upp till förväntan. Författare är Journalisten James O´Keefe. Han är besatt av Journalistikens uppgift, att söka och förmedla sanningen och han ser uppgiften som en etisk aktivitet. Han anser att MSM tyvärr till stor del har förlorat sin själ och han saknar den Gyllene Tid, när Journalistiken med stort J ännu kunde vara objektiv, när den drevs av en välutbildad, bildad och erfaren kår, vars främsta fråga var ”är det som jag förmedlar SANT?”.

James O´Keefe skriver inte bara böcker om Journalistik, han är även mannen bakom Project Veritas (Sanning), vars uppgift bland annat är att avslöja, ”the deep state´s” Fake News.

O´Keefe och hans medarbetare arbetar i sitt sanningsprojekt ungefär som Uppdrag Granskning och har avslöjat många intressanta ojustheter, bland annat i samband med senaste presidentvalet i USA. Avslöjandena gällde t.ex. organiserade upplopp och valfusk från Clintonkampanjen.

Hillary Clinton backades upp av en nära nog total samstämmig vänstervriden MSM, medan Trump stöddes av en kritisk massa, som bl.a. hade fått nog av agendajournalistikens Fake News. Project Veritas styrker sina avslöjanden med videos, som fått stor spridning. Troligen bidrog Project Veritas till valutgången. O´Keefe är liksom den gamla tidens Journalister övertygad om att ett fritt folk både kan och ska fatta egna beslut på ofiltrerad information.

Under 1900-talets sista decennier fick den sanningssökande Journalistiken konkurrens. Journalistutbildningarna började då omvärdera journalisternas uppgift. Den nakna sanningen skulle ersättas med politiskt korrekt information. Medias uppgift skulle vara att söka påverka den stora massans åsikter, vilket är raka motsatsen till projekt Veritas ledord – bedra aldrig publiken. Unga studenter med egen agenda, utan utbildning, bildning och erfarenhet, drogs till de nytänkande utbildningarna och den nya kasten, agendajournalisterna, kontrollerade snart medias ”republikanfria” nyhetsrum.

O´Keefe skriver: ”Utan Journalisters ljus kommer totalitarismens ideologiska träsk inte att dräneras”.

En fascinerande, tänkvärd och lärorik bok!

Inspirerad av James O´Keefe skickade jag följande mail till Ulrika Tengby Holm, Studierektor och Universitetsadjunkt på Inst. för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet:

Hej!

Jag är mycket intresserad av klimathotet och vill nu veta vilken kurslitteratur journalisteleverna på JMG studerar i denna ödesdigra fråga.

Mvh Ann Löfving-Henriksson

Svar:

”Hej Ann!

Klimat- och miljöfrågor tas upp på lite olika sätt. Studenterna läser under sin utbildning ett antal reportageböcker. Vi har satt ihop ett antal titlar i olika ”bokpaket” som studenterna väljer att läsa, och i par av dessa ”bokpaket” ingår t ex Isabella Lövins ”Tyst hav” och Svetlana Aleksijevitjs bok ”Bön för Tjernobyl”.

Under utbildningen får studenterna också ta del av olika sorters journalistik som behandlar olika områden, där miljö- och klimat kan vara ett.

Vi har ingen kurslitteratur som specifikt handlar om klimat- och miljö, men flera studenter väljer att fördjupa sig i dessa frågor när de t ex arbetar med längre reportage och magasin.

vänliga hälsningar

Ulrika”

Sanningssökande eller rundgång?

Journalistikens transformation liknar den omvandling, som behandlingen av natur- och miljövårdsfrågorna genomgick under samma tid. Från att ha litat på kunskap, erfarenheter och sunt förnuft, dök nya begrepp som försiktighetsprincipen, konsensus, den postmoderna vetenskapen och hållbar utveckling upp. Den nya miljörörelsen intog snart huvudscenen och kapade frågan framför andra, det s.k. Klimathotet.

Det råder delade meningar om när, var och hur klimathotet skapades, men viktiga milstolpar i dess historia är Charney rapporten (1979) och klimatmodellerna som vilar på denna spekulativa rapport, Villach II (1985) med sin rapport SCOPE 29, som i sin tur vilar på klimatmodellerna och som senare låg till grund för den första IPCC rapporten. Som kronan på verket befäste FNs Brundtlandkommission med Our common Future (1987) klimathotsfrågan som en framtida huvudspelare. Observera titeln, som först endast verkade positivt omfamnande, men minsann kunde tolkas på flera sätt.

Under Annus Mirabilis (1988) slog frågan igenom på bred front. Då deklarerade G7-länderna vid möten i Toronto att miljöfrågor inklusive Global Warming och Hållbar Utveckling skulle införlivas i alla överväganden och beslut. Hållbar utveckling hade då kvar lite av sin ursprungliga betydelse dvs att endast u-länderna skulle tillåtas utveckling. De rika i-länderna skulle begränsa sina utsläpp av växthusgaser så att de totalt sett minskade med 20% räknat från 1988 och fram till 2005 medan u-länderna skulle få stöd och hjälp med sin utveckling, allt för det då officiella målet om utjämning mellan Syd- och Nord.

Margaret Thatcher gav Met. Office i uppgift att bygga upp Hadley Centre for ”Climate Prediction and Research” och under hösten bildades IPCC av de två FN-organen, WMO och UNEP. Mer central byråkrati, Byråkratisk (klimat)vetenskap är svårt att uppnå! Först i efterhand har det blivit uppenbart vad det hela ytterst handlade om – mer makt åt FN.

O´Keefe skriver att det är stor skillnad mellan Sovjets Pravda och MSMs Fake News. Sovjetmedborgarna visste att de vara lurade. Dessutom menar han att Pravdas reportrar trots allt kan ursäktas, de hade bildlikt talat en revolver riktad mot tinningen, medan västs MSMs reportrar frivilligt har övergivit Journalistikens roll som sanningssägare.

Politikernas och MSMs vägran att ge klimatfrågan allsidig belysning är svår att förstå på annat sätt än att de underordnat sig och kanske till och med stöder FNs väg mot än större makt

Ann Löfving-Henriksson

https://anthropocene.live/2018/05/23/globalismen-och-klimatfragan/

 

 

Dela detta inlägg

23 reaktion på “American Pravda, MSM och klimathotet

  1. 1
    Sören G

    Alarmistiska rapporter refereras okritiskt i Vetenskapsradion. I dag handlade det om att djur och växter inte klarar mer än 1,5 C uppvärmning (enligt en dataorsimulering).
    Temperaturen under Lilla Istiden var väl ett par grader lägre än och har alltså ökat med detta belopp.
    Rapporterades det om underökningen om trädgränsen i Sverige för 8000-9000 år sedan och att det var 4-5 C högre temperatur då.

  2. 2
    Ingvar i Las Palmas

    Utmärkt Ann!
    >Politikernas och MSMs vägran att ge klimatfrågan allsidig belysning är svår att förstå på annat sätt än att de underordnat sig och kanske till och med stöder FNs väg mot än större makt
    Jomen så är det.
    Och glöm inte Club of Romes som hårt driver frågan om global styrning.
    Låt oss nu se hur lång tid det tar innan det kommer ett inlägg som försöker få det till konspiratonsteorier

  3. 3
    Robert N.

    Tänk om journalister och journalistutbildningen tog in kunskaper som finns på hemmaplan.
    För alla – nya och även trogna – som läser på klimatupplysningen vill jag stark rekommendera forskningsresultaten som framkommit i vårt eget närområde.

    Nedan ett litet klipp från delar av Leif Kullmans forskning.
    FJÄLLNATURENS NYA ANSIKTE – EN GRÖN PAUS I NEOGLACIALEN
    Den långa klimattrenden har regelbundet överlagrats av korta (100-200 år) distinkta värme- och köldperioder. Dessa har omväxlande förstärkt och försvagat den obevekliga utvecklingen mot ett allt svalare klimat. De senaste avvikelserna av detta slag var den medeltida värmepoken för omkring 1000 år sedan samt den globala köldperiod (1300-1900), som brukar gå under namnet Lilla Istiden. Under den sistnämnda episoden var glaciärerna fler och större än någonsin tidigare och permanenta terrängtäckande ismassor var nära att utbildas i vissa arktiska områden.

    Det går idag inte att avgöra hur mycket av den globala uppvärmningen på knappt 1°C under de senaste 100 åren som är naturlig och hur mycket som kan hänföras till människans utsläpp av växthusgaser. Det mesta talar för att en del av ”klimatförbättringen” är en naturlig återgång till det tillstånd som rådde strax före Lilla Istiden. Skulle det visa sig att människan är huvudorsaken har vi dock all anledning till oro. Kanske inte främst med tanke på den tillfälligt ökade värmen. Varma perioder har alltid varit till övervägande gagn och nytta för mänskligheten och den biologiska mångfalden. Däremot måste vi då anta att det naturliga klimatet ligger kvar på Lilla Istidens nivå. Då är vi farligt nära en fortsatt smygande avkylning, tillfälligt dold av antropogen uppvärmning, som på sikt ger en ny istid.
    (Neoglacialen, då livet saktar ner mot en kommande istid.)

    http://www.kullmantreeline.com/empty_16.html

  4. 4
    Bim

    Ann LH
    Tack!
    Ännu ett viktigt inlägg. Du är suverän på detta. Att rota fram historia gör att man förstår varför saker och ting är som de är. Jag suger åt mig kunskapen och funderar vidare. Jag är jutillräckligt gammal för att ha upplevt allt detta, men då var jag totalt ointresserad av politik och hade annat att pyssla med. Nu är det ovärderlig kunskap om man vill förstå. Och, äntligen lite svalt o skönt så hjärncellerna börjar vakna. :D

  5. 5
    Lasse

    Utmärkt Ann

    Det borde finnas en checklista som journalister använder sig av för att lära sig lite kritisk granskning.
    Vem är källa till nyheterna är väl det viktigaste.

    klimatskeptiska bloggar gillar jag att läsa.
    De reagerar ofta på nyheter i media och gör dessa lite mindre skrämmande.
    Våra medier är roliga att följa, eftersom de är så förutsägbara.
    Hjärne(GP) litar på IPCC. Kanske dax att upplysa honom om vad den Göteborgs-professor DELIANG CHEN, som skall representera vetenskapen, har för meriter vad gäller havsnivåförutsägelser!

  6. 6
    Ann lh

    Hjärne ja, hans krönika i går kom som ett brev på posten. Det här inlägget låg då redan ” i pipen”. Han visade med all önskvärd tydlighet att han tillhör den nya tidens agendajournalister, som knappast frågar sig om det han skriver är sant. Han vet om att det finns klimathotsskeptiker med djup och bred kunskap och insikt och han verkar överhuvudtaget inte ens försöka ta reda på vad de har att berätta och inte släpps några ifrågasättande inlägg i klimatfrågan in i hans tidning heller.
    Nog luktar det lite Pravda a’ la O’Keefe. GP!

  7. 7
    Göran A.

    Problemet ligger inte på journalisthögskolan (lågskola kanske borde vara namnet) utan den börjar i grundskolan. Det är där barnen utsätts för påverkan och indoktrinering. När de sedan kommer till journalistutbildning, då är dogmen redan satt.

  8. 8
    Björn

    Den här meningen är viktig: ”O´Keefe är liksom den gamla tidens Journalister övertygad om att ett fritt folk både kan och ska fatta egna beslut på ofiltrerad information”, med eftertryck på ”ofiltrerad information”.

  9. 9
    Ann lh

    # 8 Björn tack, ja man skulle kunna säga att det är den som visar på skillnaden mellan Journalistik och agendajournalistik.

  10. 10
    jensen

    Dessa agendajournalister har tydliga brister i sitt tänkande.
    Nämligen reflexionsförmåga .
    Komplexitets-tänkande

    Varför steg globala temperaturen tidigt 1900-tal, innan fossil- utnyttjandet kraftigt ökade?
    Varför sjönk globala temperaturen ca 1945-1975, när fossil-förbränningen ökade ännu mer?
    Och varför ökade globala temperaturen tämligen måttligt efter ca 1975, när fossilanvändadet
    Ökade Ökade Ökade!
    Och varför står globala temperaturen stilla senaste 20 åren? Ökningen av fossil—— kanske slutade
    för 20 år sedan??.
    Fram med komplett tänkande Journalister!

  11. 12
    Ingemar Nordin

    Agendajournalistiken är ungefär som forna tiders Pravda. Syftet är inte att informera dig utan att PÅVERKA dig. Redan Marx, och än mer den postmodernistiska (”Sofism” enligt Sokrates) vågen, så förkastade man begrepp som sanning, rätt och objektivitet. De flumpedagoger som sedan flera decennier dominerar jounalistutbildningen har så lätt att skylla på att det är så svårt, för att inte säga omöjligt, att få fram absoluta sanningar och absolut objektivitet. Så istället uppmanas journalisteleverna att använda medierna för att påverka och att ”förverkliga” sig själva.

    Ingen förnekar att det är svårt att nå fram till sanningen. Det bland annat därför som den vetenskapliga metoden med kritisk granskning, öppenhet och ödmjukhet inför verklighetens gåtor är en så fantastisk grej. Vetenskapen har måhända inte gett oss den ABSOLUTA sanningen men dess metoder har sakta men säkert lett oss allt närmare en sann bild av verkligheten.

    Så istället för att rycka på axlarna och säga att faktabaserade nyheter och objektivitet inte kan uppnås så borde journalisterna praktisera den vetenskapliga, dvs den kritiska, metoden. Genom att leverera fakta från olika håll, ifrågasätta, hålla en neutral ton och sätta punkt innan de blandar in sina egna privata känslor så kan vi läsare/ lyssnare själva bilda vår egen uppfattning. (Jag undantar här givetvis ledare och debattartiklar.) Journalister är inga folkvalda politiker. De skall inte jobba för en viss politisk agenda. De har inga särskilda privilegier. De är inga poliser. De är ingen statsmakt, även om de ofta uppfattar sig själva som sådana. Skrivkunnighet är numera inte sååå himla ovanligt. De är helt enkelt civilister, precis som du och jag.

    Det är dags att vi behandlar dem som sådana

  12. 13
    Ivar Andersson

    #12 Ingemar Nordin
    ”De (journalisterna) är helt enkelt civilister, precis som du och jag.” Med två viktiga skillnader: De har ofta ingen vetenskaplig utbildning och de funderar inte på om det de skriver är sant eller inte. De tror att i vetenskapen har majoriteten rätt (prästerna som trodde på en platt jord eller diverse forskare som tror att enbart koldioxiden styr klimatet). För att avgöra om något är sant eller inte måste man läsa argumenten som är för och mot en teori och ha tillräcklig utbildning för att göra en egen bedömning som dock inte behöver vara rätt. Journalisterna är biaserade och läser bara det som överensstämmer med den egna åsikten.

  13. 14
    Michael E

    Bland de Svenska journalisterna så är MP klart överrepresenterat. I undersökning från 2011 av Kent Asp på Göteborgs Universitet så konstaterades följande, ” På Sveriges Radio och Sveriges Television är 54 respektive 52 procent av alla journalister miljöpartister. Inom public service sympatiserar mer än åtta av tio med de rödgröna partierna (S, V och MP) medan motsvarande andel i storstädernas morgontidningar är sex av tio.” se, http://www.dagensps.se/nyheter/svt-sa-rostar-vara-journalister/

    Han går i samma artikel vidare med att konstatera, ”Miljöpartiet granskas inte lika tufft som andra partier. De befinner sig på sätt och vis i en fredad zon när det gäller bevakningen av politik”.

    Det är med andra ord inte det minsta konstigt att Svensk media i allmänhet och SVT och SR i synnerhet inte korrekt kan skildra en fråga som klimatfrågan. Det är förövrigt inte heller begränsat till klimatfrågan eftersom genusfrågan, postmodernismen rent allmänt, oförmågan att kritisera Kuba, Venezuela och andra kommunistdiktaturer, integrationsfrågan, försvarsfrågan, etc, lider alla av samma slagsida mot vänsterretorik. Den fråga som man dock kan ställa sig är hur länge det finns en politisk majoritet i Sverige för att upprätthålla en stats radio och television som så ensidigt propagerar för vänstersympatier och miljöflum?

  14. 15
    Gunnar Strandell

    Tack för tipset, Ann!

    Jag tycker inte att det är konstigt att journalister strävar utifrån sin agenda. De får ju numera nästan omedelbart reaktioner från våra politiker som verkar lagt ideologin åt sidan och koncentrerar sig att göra politik av det senaste agendajournalistiska alstret. Redaktionerna berömmer sig också för när de lyckats sätta agendan och få de beslut man önskat. Kulturredaktionerna och grävande journalister har tagit en stor del av makten i vårt samhälle och det stör mig att likriktningen dem emellan blivit så omfattande.

  15. 18
    tty

    #17

    Ja, och apor i Bayern, hasselsnår i Svappavaara och lärkträd på Nysibiriska öarna.

    Neandertalarna måste ha brassat på bra med lägereldarna.

  16. 19
    Robert N.

    Sverige i kväll och MP tycker vi ska ha det mycket kallare.
    Stekenjokk -3,1 °C
    Stekenjokk 24,8 m/s
    Katterjåkk 7 cm snödjup

  17. 20
    Sören G

    I dag var det en helsidesannons igen i lokaltidningen som ville att man skulle bli isbjörnsfadder. ”När isarna smälter i Arkts för isbjörnarna det svårt”, var budkapet.

    Det lär inte bli under den nuvarande interglacialen. Och hur får isbjörnarna tag i sälen när Nordamerika och Eurasien täcks av inlandsisen under den kommande Istiden, och polarhavet ur fruset även sommartid?

  18. 21
    jensen

    Observera på planchen Temperature of Planet Earth hur nippriga IPCC AR 5, är beträffande
    temperatur-scenariot för år 2050 samt 2100
    Good luck.

  19. 22
    Björn

    Robert N [19]; Även snöstorm på Kebnekaise igår. Inte är det fråga om normala förhållanden. Den reducerade solaktiviteten i främst UV-området, vars våglängder är temperaturreglerande i stratosfären, får konsekvenser på den atmosfäriska cirkulationen, där jetströmmarna är inkluderade.

  20. 23
    Guy

    Sören G # 20

    ”Och hur får isbjörnarna tag i sälen när Nordamerika och Eurasien täcks av inlandsisen under den kommande Istiden, och polarhavet ur fruset även sommartid?”

    Hur är det egentligen med arktis under en istid? Är Arktis överfruset eller öppet? Glaciärerna på land behöver påfyllnad av snö för att bildas och det enda stället snön kan komma från är öppet hav. Låter otroligt att snön skulle komma söderifrån.

    Ps. Jag frågade en gång WWF vad dom menar med hotet mot isbjörnarna och fick ett svar av en ”miljöexpert”, tror jag det var. På frågan om vilken skolning en sådan kan ha, fick jag info om ett intitut i england. Vid närmare undersökning av institutet i fråga visade det sig närmast vara ett propaganda-institut. Inget vetenskapligt alltså.

Kommentarer inaktiverade.