Öppen Tråd

Vindkraftverk-700-394-ny-teknik

”Bakgrunden till investeringsboomen är politikernas energiuppgörelse härom året om ett helt förnybart energisystem 2040 och utbyggnaden av elcertifikatsystemet.”

”Vattenfall satsar 3,5 miljarder kronor på sin hittills största vindkraftspark i Sverige. 84 vindturbiner byggs kring Åsele och Lycksele i Norrland.” meddelas det i Ny Teknik . Det är rätt mycket pengar. Tre komma fem miljarder. Energibolagen förväntar sig en god utdelning av denna investering i en energiproduktion som vi egentligen inte behöver. Veckans Öppen Tråd handlar om väder, klimat och energi.

Trevlig Helg, önskar
Redaktionen

Dela detta inlägg

90 reaktion på “Öppen Tråd

  1. 2
    Lars Cedergren

    Klimatmaskinen

    Alla vill veta vart klimatet är på väg. De förutsägelser som klimatalarmis-
    terna gjort har dock inte visat sig i det faktiska klimatets utveckling. Alarmisternas idévärld tycks därför inte vara mycket att bygga på. En stor portion nytänkande behövs.

    Som jag ser det intar världshavens sex högtrycksceller en central plats i ett sådant nytänkande. Störst och mäktigast är den cell som finns V om Sydamerika. Detta högtrycks effekter kallas som bekant ”southern oscil-lation” (SO). Dess svängningar debatteras och följs en hel del men aldrig hör man i den allmänna debatten den åsikten att SO blott är en av sex oscillerande högtrycksceller. De övriga fem är av samma karaktär som SO men har mindre kraft och omfattning. Visst talas det om PDO och AMO men man förmår inte att sätta in dessa index i det stora sammanhanget. Tre av cellerna tycks dessutom sakna eget index.

    Enligt min mening utgör dessa högtrycksceller som sagt komponenter i Jordens övergripande klimatmaskin.

    Som exempel kan norra Atlantens Azorisk-Bermudiska högtryck betraktas. När detta kör för fullt kyls stora delar av norra Atlanten, inklusive dess tropiska del. Vindar som är svalare och kraftigare än normalt förs över havsytan och kyler densamma. När högtrycket däremot är litet och kraftlöst kyls tropikhavet inte alls och SST stiger. De andra högtrycken i sina bassänger fungerar på samma sätt.

    Världshavens tropiska delar utgör Jordens mest betydelsefulla energibat-terier. Vad som sker med dessa styr i det långa loppet det globala klimatet.

    Det Azorisk-Bermudiska högtrycket är f ö just nu i sin motsvarighet till SO:s la Niña. Denna fas började utvecklas i mitten av januari i år och når förmodligen sin anomaliklimax nu i maj.

    Summa summarum: Jordens lufthav har sex kylmaskiner vars aktivitet var för sig kan vridas upp och vridas ner. Med hjälp av denna mekanism regleras världshavens energiinnehåll i deras ytnära delar och därmed också det globala klimatet.

    Vad anser bloggen om dessa tankegångar?

  2. 5
    Sigge

    Det som jag förundras över är att vindkraften blivit så mycket billigare på så kort tid.
    Det här projektet kostar 3,5 mdr och producerar 1,1 TWh/år. Det ska vara klart 2021.
    Jädraås vindkraftspark kostade 3 mdr och producerar 0,57 TWh/år. Det var klart 2013 och var under många år den största vindkraftsparken i Sverige.
    Relativt har investeringskostnaden minskat med 40%.
    Med realränta på 4% och serieavskrivning där man skriver av 125 milj första året och 250 milj år 18 så hamnar kapitalkostnaden på ungefär 265 milj. Med produktion på 1,1 TWh/år så blir kapitalkostnaden ungefär 24 öre/kWh fram till år 18. Därefter är vinkraftverket avskrivet och har noll i kapitalkostnad fram tills man gör en stor renovering.
    För drifts-, underhålls- och försäkringskostnader så är det på runt 10 öre/kWh.
    Arrendekostnad brukar hamna på ungefär 2 öre/kWh
    Elnätsavgifter till nätägaren brukar vara på ungefär 3 öre/kWh
    Det ger en sammanlagd kostnad på 39 öre/kWh.

  3. 6
    Håkan Bergman

    jensen #4

    Nåt uppvaknande tycks ändå ha skett även här i det avseendet, hyllningsartiklarna om det tyska energiundret är rätt få idag. Altmeier vet nog inte hur rätt han har, om alla går den vägen kommer ingen att ha råd att köpa tyska bilar och Tyskland kan hjälpligt hanka sig fram på ”förnybart”.

  4. 8
    Restep

    Har atmosfärens sammanfattning förändrats eller har flygbränslet förändrats? Varje högtflygande flygplan ser ut som rymdraketer med långa svansar av kondensations spår. Ser löjligt ut tycker jag när precis vartenda flygplan, varje dag har dessa svansar!

    Även ser jag varje dag massor med cirkus moln, verkligen varenda dag, 365 dagar om året. Jag är 35 år och kan inte minnas hur det var tidigare men visst stämmer mina observationer?

    Min fråga till alla er… Stämmer mina observationer att cirius molnen har ökat (flygbränslet?) och vad innebär dennna ökning av ciriusmoln för klimat och temperatur?

  5. 9
    Lasse

    #8 Restep

    Vi har fler soltimmar och större instrålning enligt SMHI.
    8% högre än 1983 då de började mäta. https://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/solstralning-i-sverige-sedan-1983-1.8243
    Om Cirrusmolnen ökat ändå vet jag ej.
    Flygets ökning sen 1983 är väl inte så stor?
    https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/miljoforskaren-sa-lange-kan-du-fortsatta-flyga/

    Samvariationen med temperaturens ökning lämnar jag till SMHIs klimatpanel att utvärdera.
    Fast de är väl inte intresserade av någon annan förklaring än den vanliga!

  6. 10
    Olav Gjelten

    Jag har just tittat på en debatt mellan Jimmy Åkesson och Isabella Lövin om de så kallade klimatutsläppen från den tunga vägtrafiken.
    Här bevisade Åkesson i all sin tydlighet att han är klimathotstroende på samma sätt som alla andra tunga politiker i riksdagen. Skillnaden är bara graden av klimatreligiositet. I jämförelse med Lövin är han givetvis måttfull, men utsläpp som hotar klimatet och vikten av att minska dessa är helt levande begrepp för honom.

    Jag röstar inte förrän vi har en Donald Trump också i Sverige.

  7. 11
    Håkan Bergman

    Dansk vindkraft just nu 33 MW, tysk kl. 8 0,5 GW på land 0,0 GW offshore, vem betalar backupen?

  8. 12
    Björn-Ola J

    Man an inte räkna på det sättet som Sigge gör. Självklart måste man ta med kostnaden för backupkraften.
    Vindkraftleveransen varierar våldsamt.
    2017 så levererade vindkraften tre promille under den sämsta timmen jämfört med vad den levererade under den bästa timmen.
    Inget land kan bygga upp sin elproduktion på sådan väderberoende intermittent elproduktion utan någon backupkraft, och det är få länder som har tillgång till biobränsle som Sverige har, så det blir fossilt bränsle som får stå för backupen.

  9. 14
    Lasse

    #12
    Få länder har så goda möjligheter till intermittent kraft som Sverige.
    Brukar kolla här för att få en bättre förståelse: Danmark och Sverige är varandras motsats.
    Våra grannar i söder gör el med vind och värmekraft-när importen inte räcker, som idag:
    https://www.svk.se/drift-av-stamnatet/kontrollrummet/

    Du ser aldrig samma dominans för vind eller värme här-eftersom vi har lagrat flödande vatten i dammar.
    Sigge kan lugnt fråga sig varför det blivit så billigt med vind. Är det för att vi ökat stödet eller för att vi minskat det?
    Sen är backuppen inte gratis, vilket el tenderar bli när flödet blir för okontrollerbart som från sol och vind!

  10. 15
    Sigge

    #7 Håkan Bergman

    Än så länge så är det så lite vindkraft så att bef vattenkraft räcker som back-up. Men skulle det bli 3 ggr så mycket vindkraft så blir det problem.

  11. 16
    Ivar Andersson

    #5 Sigge
    Om vindkraften numera är så billig att bygga så behövs väl inga subventioner till driften?

  12. 17
    Sigge

    #14 Lasse

    ”Sigge kan lugnt fråga sig varför det blivit så billigt med vind. Är det för att vi ökat stödet eller för att vi minskat det?”

    Att vindkraft blivit billigare beror på den tekniska utvecklingen. Att det skulle bli billigare är väl ingen överraskning, men att vindkraftverk skulle sjunka i pris så snabbt är överraskande. Takten i prissänkningarna har varit snabbare än vad de redan byggda vindkraftverken skrivs av under de första 5 åren.

  13. 18
    Sigge

    #16 Ivar Andersson

    Jag tycker också att subventioner till vindkraft borde tas bort. Nu när vindkraft har blivit så billigt behövs inga subventioner.

  14. 19
    Sigge

    #12 Bjön-Ola J

    Det som är mer intressant är hur mycket vindkraften levererar när förbrukningen är som högst. Där räknar Svenska Kraftnät att vindkraften bidrar med minst 11% av installerad effekt. De gånger som elförbrukningen i Sverige har nått 27 000 MW eller varit i närheten av det så har det blåst mycket samtidigt som det varit kallt. Hur mycket det blåser påverkar energiförbrukningen för uppvärmning mer än vad de flesta tror.

  15. 21
    Sigge

    #11 Håkan Bergman

    Så här års så brukar det inte blåsa så mycket. Det blåser betydligt mer på vintern och det är då som elbehovet är som störst.

  16. 22
    Apan

    #21 Nyckelordet här är ”brukar” när energibehovet behövs hela tiden. Det går inte riktigt veta om det blåser eller inte så det behövs fortfarande 100% backup redo för mojnande vind. Den backupen är som redan nämnts inte gratis, men absolut nödvändig.

  17. 24
    Daniel Wiklund

    ”Det blåser betydligt mer på vintern och det är då som elbehovet är som störst” skriver Sigge. Kan du visa källa på ditt påstående, att det blåser mer när det är som kallast.

  18. 25
    Håkan Bergman

    Sigge #21

    ”brukar”
    Det där är ett ord som inte hör hemma i vår tid, ingen skulle t.ex. köpa en ny bil som brukar starta, saker ska fungera, basta.

    ”Well, sometimes the magic works. . . Sometimes, it doesn’t.”

  19. 26
    Lars Cornell

    Restep mfl:
    Vissa använder en förstärkningsfaktor på 4 för koldioxid i stratosfären. Det tror jag är helt fel.
    Andra påstår att koldioxid i stratosfären ökar utstrålningen och således har omvänd växthuseffekt. Där finns ju en omvänd temperaturgradient så lika kan det knappast vara.
    Kan någon reda ut begreppen?

    Även om tropopausen är som ett tak är omrörningen ändå så stor att den koldioxid som släpps ut i troposfären och den i stratosfären ganska snabbt rörs om så att skillnaden försvinner. I förhållande till omrörningen är ju flygets utsläpp mikroskopiska. Hur många flygplan flyger i stratosfären?

    DN skriver, ”Svenska befolkningens flygresande ger upphov till lika mycket klimatpåverkan som allt bilresande i Sverige sammanlagt.” Det tror jag inte alls på, det är en myt.
    https://www.transportstyrelsen.se/sv/luftfart/Miljo-och-halsa/Klimat/Flygets-klimatpaverkan/Flygets-utslapp/
    http://www.klimatupplysningen.se/2017/07/11/det-ar-molnen-som-gor-det/

  20. 27
    Restep

    #9

    Den länken har ingen statistik på de sista 4 åren! Min observation är att de sista 4 åren har haft en kraftig ökning av cirius moln (kanske fel benämning med cirius moln men vet inget bättre namn, slöjmoln kanske) Jag tittar på molnen och tänker att trenden nu går till färre soltimmar, de senaste 3-4 åren!

  21. 28
    Sigge

    #24 Daniel Wiklund

    Här är en länk. Den är gammal men det är i stort sett likadant nu. Lite skillnad är det för att det är större skillnad mellan sommar och vinter i Norrland än i Södra Sverige och det fanns väldigt lite vindkraft i Norrland före 2011.
    http://ekologistas.se/fornybart/vindkraft/desinformation-om-vindkraft-fran-docent-bertil-persson-del-1/attachment/kapacitetsfaktor-2/#.WwAB20OsYuU

    Att det blåser mer på vintern än på sommaren tycker jag borde vara allmänbildning bland de som diskuterar vindkraft. Men jag har märkt att kunskapsnivån hos vindkraftshatare är väldigt låg när det gäller både vindkraft och elförsörjning. Ofta när jag påstår en självklarhet så vill de att jag skall källa på det. Det är tidsödande att ta fram källor på alla självklarheter. Många har dessutom påfallande dåligt minne då de kan ställa källkrav varje gång ett påstående kommer upp.

    Om du inte har kunskap i sakfrågan så måste Du lita på att den du debatterar mot har rätt. Du kan söka på nätet själv efter fakta, men Du ska absolut inte begära att någon annan skall leta fram källor åt Dig bara för att okunnig.

  22. 29
    Restep

    #26

    Tack din sista länk var intressant har missat det inlägget tidigare…

  23. 30
    Sigge

    #22 Apan
    #25 Håkan Bergman

    Ni kan ju alltid hänga upp er på formuleringar.

    När elkonsumtionen på vintern vid ett fåtal tillfällen nått toppnivåer på upp emot 27 000 MW så alltid blåst. Skulle det vara kallt och vinstilla skulle elförbrukningen inte nå upp till mer än 26 000 MW och kanske inte ens det. De gånger det varit effekttoppar på över 26 000 MW så har det blåst en hel del. Däremot så är vindkraftverken ojämnt placerade så skulle det en kall vinterdag vara riktigt blåsigt i Stockholmstrakten men ganska vindstilla i resten så kan man få en hög elförbrukning utan att vindkraften ger så stort tillskott. Därför räknar Svenska Kraftnät med att vindkraften endast kan bidra med 11% av installerad effekt vid rekordförbrukning av el.

  24. 31
    Michael E

    Sigge, de subventioner som finns för vindkraften kommer under kommande 15-20 år om man genomför den energiöverenskommelse som drivits av C & Mp kosta över 100 miljarder SEK. Bara att utöka elcertifikaten för vindkraft med 18 TWh fram till 2030 kommer att kosta 40 mdr. Till det kommer förslaget att slopa anslutningsavgifterna till stamnätet för havsbaserad vindkraft som kommer att kosta ytterligare 100 mdr. Vindkraften står och faller med subventionssystemet!

    Syftet för C-Mp är naturligtvis att kunna prismässigt konkurrera ut kärnkraften och ersätta den med intermittent vindkraft som trots att den är spridd tvärs landet stundtals inte producerar just någon elkraft. För att säkra samhällets elförsörjning måste man då antingen köpa utländskt producerad elkraft (läs olja och kol) eller själv producera denna i olja eller kolkraftverk. Detta är och förblir en fullständigt vansinnig kapitalförstöring jämfört med en fortsatt utbyggnad av kärnkraften.

    Med de förändringar som nu börjar skönjas avseende den parlamentariska sammansättningen efter valet där Mp mycket väl kan komma att åka ur och med ett kraftigt försvagat S, efter en samregering med just Mp, är det troligt att miljöaktivisternas lekstuga är över eller åtminstone kommer att begränsas.

  25. 32
    Lars-Eric Bjerke

    Den direkta subvention som vindkraften får är elcertifikat, som är gemensamma för Sverige och Norge. De kan erhållas under högst 15 år för ett verk. Ett vindkraftsprojekts lönsamhet bestäms förstås av priset på ett installerat verk, som har minskat efterhand som verken har ökat i storlek och med seriestorleken förstås. Vindläget har också stor betydelse eftersom elproduktionen är proportionell mot vindhastigheten upphöjt till tre vid konstant vinddensitet. På vintern då vinden är kall och tung får man en högre produktion än på sommaren vid samma vindhastighet.
    En fördel med vindkraftens låga rörliga kostnader har varit att elpriset och elkraftbolagens stora vinster har minskat speciellt på sommarhalvåret. Dock tål enligt Svenska kraftnät vårt elkraftsystem inte mer än ca 20 % väderberoende kraftproduktion.

  26. 33
    Sigge

    #31 Michael E

    18 TWh elcertifikat för 15 år det ger 270 miljoner elcertifikat á 1 MWh. Som priserna varit på elcertifikat under de senaste åren så landar nog subventionen på runt 25 mdr och den kommer att betalas ut fram till 2045.

    Förslaget att slopa stamnätanslutningarna kommer inte att kosta 100 mdr. 100 mdr skulle räcka till att ansluta 25 000 MW havsbaserad vindkraft. Det skulle producera 100 TWh/år.

  27. 34
    Lasse

    #28 Sigge
    ”Att det blåser mer på vintern än på sommaren tycker jag borde vara allmänbildning bland de som diskuterar vindkraft. ”
    Kalla vinterdagar kommer inte när det blåser.
    Du har heller ingen direkt säsongsvariation:
    https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.113638!/meteorologi_121.pdf
    Men du kanske vet mer?
    Är det Stora Sjöfallet du studerat?-Stor skillnad mellan jan 8,6 och maj 6,9 m/s i medelvind?
    Vad som mäts är väl en vind som påverkats av olika förhållanden nära markytan , kyla , snötäcke , is eller öppet vatten-samt olika storlek på den dal där vinden blåser där uppe.

    Vad som förespråkare för flödande energikällor inte förstår är att det lätt blir överflöde!

  28. 35
    Lars Kamél

    Från vindkraftskramare hör vi ofta två påståenden:
    1) Vindkraften blir billigare och billigare och är nu konkurrenskraftig jämfört med andra energislag.
    2) Vindkraften behöver mer subventioner för att byggas ut.
    Går det två påståenden ihop?

  29. 37
    Daniel Wiklund

    Du Sigge är kunnigheten personifierad. Vilken tur att du lär upp oss okunniga. Projektion är ett vanligt fenomen. Vi brukar ha kallt här i Norrbotten när det är högtryck, och då blåser det normalt sett inte så mycket. Har just varit ut på en cykeltur, hade mycket vind i ryggen på hemvägen.

  30. 38
    Sigge

    #34 Lasse

    Ur energisynpunkt är det stor skillnad mellan 8,6 m/s och 6,9 m/s. Vindens effekt är proportionell mot vindhastigheten upphöjd till 3.
    8,6^3 = 636
    6,9^3 = 328
    636 är ungefär dubbelt så stort värde som 328. Ett vindkraftverk producera ungefär dubbelt så mycket när det blåser 8,6 m/s jämfört vid 6,9 m/s om det är samma temperatur.
    Temperaturen och lufttryck har också betydelse vid -13 C producerar ett vindkraftverk ungefär 10% mer än det gör vid +13 C. Lufttrycket kan göra skillnad på några procent.
    Ditt exempel borde producera något mer än dubbelt i januari jämfört med maj.

    Det jag tagit reda på är hur mycket vindkraften producerat. I december och januari produceras dubbelt så mycket som under juni och juli.

  31. 39
    L

    Hur kan ett politiskt parti som subventionerar storskalig miljöförstöring kalla sig Miljöpartiet..?

  32. 40
    Sigge

    #37 Daniel Wiklund

    Jag påstår inte att alla som skriver här är okunniga och inte heller att Du är okunnig i allt. Men om Du är okunnig om en sak så är det bättre att Du letar fakta själv än begär att de du debatter mot skall ta fram fakta åt Dig. Man får lätt intrycket att Du inte kan någonting.

    Jag tycker det är en ful debatteknik att fråga efter källor om man själv inte kunskap att avgöra om den man debatterar mot har rätt eller fel. Det känns som 70-talsvänstern.

  33. 41
    Sigge

    #35 Lars Kamel

    För en gångs skull håller jag med Dig. Vindkraft är idag så billigt att de inte behöver några subventioner.
    Om subventionerna för vindkraft försvinner kommer det under en period bli stopp på vindkraftsutbyggnaden, men den kommer att ta fart igen när elpriserna kommer upp till 35-40 öre/kWh.

  34. 42
    Lasse

    #40 Sigge

    Det är väl alltid bra fråga efter källor till kunskap-eftersom det finns så mycket propaganda.
    Du kan ha rätt med vind och säsong, speciellt i Danmark där vinden spelar stor roll:
    http://elstatistik.se/
    Nedre diagrammet med vind i olika länder visar hur lågtrycken ger samvariation över ett stort område.

    Vilket ger de låga priserna när det blåser.

  35. 43
    Guy

    #5 med fl.
    Sigge, i dina vindkraftuträckningar saknade jag kostnaden för skrotning.

    För övrigt är det väl den som påstår något som bör kunna komma med grund och källor till sina påståenden. Självklarheter är självbedrägeri i somliga fall.

  36. 44
    Michael E

    #33 Sigge, För varje producerad kWh vindkraft måste det finnas en möjlighet att producera denna med en annan form av elkraftverk, t.ex. kol eller olja, är det inte blåser. Om man inte gör detta återstår bara elransonering när det inte blåser. Det är detta som är samhällsekonomiskt vansinne och något som du konsekvent undvikit att svara på.

    När det gäller dina ekonomiska beräkningar så är du mycket optimistiskt med att räkna med en internränta om 4% även om du i din kommentar #5 kallar den realränta. Internräntan baserar sig på vilken WACC (Weighted Average Captial Cost) som ett företag har och den beror enkelt uttryckt på investerarnas förväntade avkastning och kostnaden för lånat kapital. En WACC om 8%-10% är typiskt. Till det kommer olika riskfaktorer som ska läggas till internräntan när det diskonterade nuvärdet beräknas varför internräntan typiskt är 10%-12% men kan för riskfyllda investeringar lätt gå över 20%. Subventioner nödvändiga riskminskande åtgärder för att få ned internräntan och få investerare att gå in i en verksamhet som annars skulle stå ofinansierad.

    Subventioner som tas genom elcertifikat där elkonsumenten får betala ett överpris för el som annars skulle kunnat produceras till lägre kostnader. Tar man dessutom med alla de förordningar, regler och andra kostnadshöjande åtgärder som politiker belastar kärnkraften med så blir det mycket tydligt att förd energipolitik försöka prisa ut en av de säkraste och mest effektiva energislagen i världen.

    När det gäller utvecklingen av elcertifikatspriser har dessa sedan 2013 varierat mellan ca 6 öre per kWh till 35 öre per kWh och här litar jag mer på Liberalernas skattning av kostanden för 18 TWh vindkraft än dina.

  37. 45
    Daniel Wiklund

    Du Sigge har rätt i en sak, jag tillhörde den yttersta vänstern under tio år på 70-talet. Så där lärde jag mig att vänstern visste allt.

  38. 46
    Daniel Wiklund

    Igår var det dags igen för ett propagandainlägg i tidningen (Norrbottenskuriren). ”Fossilfria och bilfria städer” var rubriken. Skriven av Sabina Andrèn (programsamordnare One Planet Cities WWF) och Peter Westman (bitr. generalsekreterare WWF). Där står det ”Luftföroreningar utomhus är värst i våra städer och orsaken är främst förbränningen av fossila bränslen, som också bidrar till klimatförändringarna, vilka i sin tur ger katastrofala konsekvenser med förhöjda havsnivåer, översvämningar, stormar och extrema temperaturer”. ”En omställning mot fossilfritt som exempelvis fler elbilar och cyklar, solpaneler på alla tillgängliga tak, investeringar i vindkraft och fossilfri kollektiv kollektivtrafik, är inte bara nyckel till att begränsa klimatförändringarna, det ger även en oerhörd positiv bieffekt, bättre hälsa genom renare luft”. ”Nu är det upp till våra ledare att lyssna på sina medborgare och agera. Prioritera omställningen till klimatsäkra och fossilfria städer. Då har vi en ärlig chans att leva inom ramen för en levande planet och få en framtid med friskare människor och begränsade klimatförändringar”. Halleluja. Det är gott om predikanter i WWF. Livets ord kan slänga sig i väggen.

  39. 48
    Håkan Bergman

    Daniel W. #46

    ”få en framtid med friskare människor”

    Jo, det kommer att behövas friska starka människor för att bygga upp ett fungerande samhälle efter oss, om vi inte får stopp på galningarna. Det är lätt att riva ner och förbjuda, men mycket svårare att bygga upp när man ser att det nya inte fungerar.

  40. 49
    Ivar Andersson

    #21 Sigge
    Lite data om vindkraft i Tyskland eftersom jag saknar data för Sverige. I juli 2016 fick tyskarna från vindkraften i medel 13% av installerad effekt och som minst 0.3%. I december 2016 fick tyskarna från vindkraften i medel 25% av installerad effekt och som minst 0.7%. I medel är vintermånaderna bättre men att minsta värdet i december var 0.7% gör att tyskarna behöver kol-, gas- och kärnkraft för att klara effekt och energibehovet på vintern. Solelen bidrar obetydligt på vintern. I juli 2016 fick tyskarna från solelen i medel 16% av installerad effekt och som minst 0%. I december 2016 fick tyskarna från solelen i medel 3% av installerad effekt och som minst 0%.

  41. 50
    Ivar Andersson

    #48 Håkan Bergman
    Lätt att riva ned och tidsödande och dyrt att bygga upp. Som exempel kan vi ta försvaret och speciellt försvaret av Gotland. Det fanns inget hot mot Sverige och Gotland och försvaret krymptes och värnplikten avskaffades. Nu är det annat ljud i skällan.

  42. 51
    Björn-Ola J

    #19 Sigge
    Ja, Svenska Kraftnät har valt att höja värdet från 6% till 11%. Känns inte helt tryggt.
    Men jag har hört talas om att man tänker lösa problemet med elbrist genom virtuella batterier. En genial omskrivning av ordet elransonering. :-)

  43. 52
    Håkan

    Sigge, m fl.

    Varför bygga vindkraft över huvud taget?

    Det kan ju inte motiveras av rädsla för CO2 då Sveriges elproduktion alltid varit CO2-fri.

  44. 53
    Sigge

    #43 Guy

    Om du är säker på att en debattmotståndare har fel så ska du påpeka det och då kan du begära källor på påståendet. Men om Du har en dåligt underbyggd åsikt, som Du inte är säker på att den är rätt, så ska du inte begära att andra skall ta fram fakta åt Dig genom att kräva källor från en meningsmotståndare.
    Det är tyvärr en allt för vanligt debatteknik från sådana som har åsikter som inte stämmer med verkligheten att begära att meningsmotståndare skall ta fram fakta.

  45. 54
    Christopher E

    #5 mfl

    Givetvis är vindkraften mycket dyrare för samhället än dessa påstådda glädjesiffror försöker hävda. Det är ju inte bara backupkraften som är bortglömd i den beräkningen, det finns andra kostnader också. Ett exempel är miljöförstöring, som också har ett pris. Och vindkraft är ju extremt miljöförstörande. Det finns givetvis betydligt fler arbetstillfällen inom turistnäringen i Lycksele med omnejd än de stackare som ska fara runt och olja vindsnurrorna och byta irriterande blinkljus. Att drapera höjderna i den vackra naturen där med vindsnurror lär inte locka turister.

    Jag var i Lycksele förra veckan i jobbärende, kom hem inatt. Jag blir ledsen när jag hör om den planerade miljöförstöringen. Det misstaget har redan gjorts tillräckligt här i Halland (med bl.a. utrotad fiskgjuse som följd, snart följd av örn).

    Och nej, Sigge, du behöver inte be om källa på det. Det är ju numera ”oförskämt” att be någon stödja sina påståenden ser jag… :-)

  46. 55
    Sigge

    #44 Michael E

    Än så länge så har vi inte mer vindkraft i Sverige än att ojämnheterna kan regleras med vattenkraften. Men skulle det byggas mycket mer så blir det problem.

    4% realränta var det som användes när jag jobbade i branschen. Om inflationen var 3% så var räntan 7% men man kunde höja priserna med 3% per år. Ännu värre var det på 80-talet då inflationen var över 5%. Då var inte jag med och fattade investeringsbeslut, men då var man tvungen att skriva upp värdet byggnader och annat med lång avskrivningstid för att inte redovisa förluster de första åren.

    Jag tycker subventionerna till vindkraft borde avskaffas. Vindkraft har blivit så billiga att bygga så de behöver inga subventioner längre.

    Jag tycker liberalerna har för mycket faktafel när de pratar energipolitik. Det är inte åsikterna som jag reagerar mot utan påståenden som att vindkraften producerar mer el på sommaren än vintern. Men det är inte bara det som var fel, nästan varje gång någon liberal pratar energipolitik så kommer det något faktafel.

  47. 56
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Sigge,

    Du kan slinga dig och aggressivt gå till angrepp mot dina meningsmotståndare hur mycket som helst. Faktum kvarstår att Vi faktiskt inte behöver vare sig solkraft eller vindkraft i Sverige för att täcka våra behov. Vattenkraft och kärnkraft räcker och är, till skillnad från ”förnyelsebart”, hållbara energiformer. Källor: IVA och KVAs energiutskott.

    Vindkraften kostar folkhushållet genom de extra kostnaderna för back-up system och för att vi ibland tvingas sälja vår överproduktion utomlands med förlust. All erfarenhet från Tyskland, Danmark, Australien och Kalifornien visar samma sak: Elpriserna går upp.

    Om du har något argument för att elpriserna på sikt skulle gå ned med sol och vind, så varsågod och presentera sådana data (inte bara teoretiska spekulationer som förutsätter att någon annan tar kostnader).

  48. 57
    Olav Gjelten

    Hur framställer man el i Ryssland eftersom den är nästan gratis där?
    Himmel o hav, är det bara möjligt att vi har LITE att lära av vårt östra grannland??

  49. 58
    Sigge

    #54 Christopher E

    Att fiskgjusen minskar känner jag till. Runt Mälaren tror man att det beror på den ökade populationen av havsörn.

    Vindkraft hör till de minst miljöstörande sätten att producera el. Alla elproduktionsmetoder är miljöstörande.

    I Åsele kommun, som är lika stort som Halland med en folkmängd som är en hundradel av Hallands så finns det inte så mycket turistjobb. De flesta turistjobb är säsongsarbeten emedan skötsel av vindkraft är helårsarbeten

  50. 59
    Sigge

    #57 Olav Gjelten

    Ryssland har ungefär samma elpris som i Baltikum. Ibland importeras från Ryssland och ibland exporteras.
    De kanske inte har några skatter på elen som vi har i Sverige.

  51. 60
    Daniel Wiklund

    Miljöpartiet vill ju ha fossilfria och bilfria städer. Får Miljöpartiet fortsätta att styra Sveriges klimatpolitik så har vi nog snart fossilfritt på alla områden utom när det gäller politiker. Miljöpartiets opinionssiffror går ner men bensinpriset går upp.

  52. 61
    Michael E

    #55 Sigge du är inte ens i närheten av att svara på det primära problemet som jag vid upprepade tillfällen nämnt. För varje producerad kWh vindkraft måste det finnas en möjlighet att producera denna med en annan form av elkraftverk, t.ex. kol eller olja, är det inte blåser. Om man inte gör detta återstår bara elransonering när det inte blåser. Det är detta som är samhällsekonomiskt vansinne och något som du konsekvent undvikit att svara på.

    När det gäller internränta så kan du se att för vattenfall har dessa en EBIT om ca 14%, att i det fallet endast begära en avkastning om 4%-5% för en större investeringen är inte sannolikt.

  53. 62
    Lars-Eric Bjerke

    # 61, Michael E

    Svenska kraftnät hävdar att det behövs inga reserver för vindkraft upp till ca 20 % av elproduktionen precis som Sigge säger. Man använder ju då vindkraften för att hålla magasinen välfyllda vid låga elpriser. För investeringar i kraftverk har Vattenfall historiskt använt 4 % kalkylränta.

  54. 63
    Guy

    Sigge #53

    ”#43 Guy
    Om du är säker på att en debattmotståndare har fel så ska du påpeka det och då kan du begära källor på påståendet. Men om Du har en dåligt underbyggd åsikt, som Du inte är säker på att den är rätt, så ska du inte begära att andra skall ta fram fakta åt Dig genom att kräva källor från en meningsmotståndare.
    Det är tyvärr en allt för vanligt debatteknik från sådana som har åsikter som inte stämmer med verkligheten att begära att meningsmotståndare skall ta fram fakta.”

    Jag tro du har fått skon på fel fot. Det var du som kom med ett påstående, som en motdebattör ville ha grund för. Kalla det källa om du vill. Alternativt är du ett sådant geni att källan är du själv och då är det endast peer review som gäller.
    I vetenskapliga skrifter finns alltid en källförteckning, dvs det hänvisas till varifrån skriftställaren fått sina uppgifter, men det vet du, så gör dej inte till när någon frågar varifrån dina uppgiter kommer.

  55. 64
    Henric Franzén

    Sigge, vad får dig att tro att vi måste ersätta fossila bränslen med vindkraft?

  56. 65
    tty

    #26

    ”Vissa använder en förstärkningsfaktor på 4 för koldioxid i stratosfären. Det tror jag är helt fel.
    Andra påstår att koldioxid i stratosfären ökar utstrålningen och således har omvänd växthuseffekt. Där finns ju en omvänd temperaturgradient så lika kan det knappast vara.
    Kan någon reda ut begreppen?”

    Att ”förstärkningsfaktorn” skulle vara 4 kan vi glömma. Inte ens IPCC hävdar det på allvar. I själva verket är det osäkert om den ens är större än 1, d v s det är faktiskt fullt möjligt att vattenånga är en negativ återkoppling inte positiv:

    https://journals.ametsoc.org/doi/10.1175/JCLI-D-17-0667.1

    Lägg märke till värdena, ingen återkopplingseffekt alls motsvarar en TCR av ca 1,3 grader. Och lägg märke till att artikeln publicerats i ultraortodoxa ”Journal of Climate”.

    ”Andra påstår att koldioxid i stratosfären ökar utstrålningen och således har omvänd växthuseffekt.”

    I princip riktigt men det är litet mera komplicerat. Redan en koldioxidhalt långt under den nuvarande blockerar i princip all IR-strålning från marken inom CO2-molekylens absorptionsband. IR-strålningen i dessa band kommer därför från högre höjder i atmosfären där mängden koldioxid är mindre och temperaturen är lägre. Mitt i absorptionsbandet är dock absorptionen så kraftig att utstrålningen kommer från höjder ovanför tropopausen där temperaturen stiger med höjden. Effekten syns i denna figur:

    http://paos.colorado.edu/~fasullo/pjw_class/bandabsorption2.html

    Lägg märke till ”pliggen” mitt i CO2-absorptionsbandet med högre strålningstemperatur. Där sker utstrålningen ovanför tropopausen och högre kodioxidhalt kommar alltså att utstrålningen sker från ännu högre höjd vid högre temperatur och alltså öka utstrålningen och kyla atmosfären. Effekten är dock svagare än att absorptionsbandet samtidigt blir något bredare p g a bl a dopplerbreddning, men det innebär en signifikant försvagning av den takt koldioxidens växthuseffekt ökar vid högre CO2-halter.

    Och till sist, glöm inte, strålning är inte den viktigaste mekanismen för värmetransporten från jordytan. Det är konvektionen, som klimatmodellerna inte kan hantera matematiskt utan som ”parametriseras”, alltså skattas (=gissas).

  57. 66
    Michael E

    #62 Nja, det svarar inte på frågan. Vid hög belastning och när det inte blåser kommer vi att behöva den elproduktion som kan genereras från kärn- och vattenkraft. D.v.s. om vi avvecklar kärnkraften vilket jag anser ligger bakom utbygganden av vindkraften så måste vattenkraften och intermittent vindkraft täcka det bortfallet, idag ca 40% av elproduktionen. Vattenkraften konstruerades för att kunna hantera tillfälliga dygnsvariatoner i kraftförsörjningen (upp till 100%) men inte de variationer som uppkommer vid en stor utbyggnad av intermittent vindkraft där variationer sträcker sig över flera dygn eller t.o.m veckor.

    Det finns bestämmelser för hur vi kan använda vattenkraften som beror av många olika saker och där gränserna för maximal och minimal tappningshastighet varierar kraftigt över året. Bland annat kan älvsystem behöva anpassas för att kunna hantera balanseringen under flera dygn, vilket i sig driver ytterligare kostnader och kan komma att leda till behov av lag och regeländringar. Se gärna, http://www.nepp.se/etapp1/pdf/Bladh_vattenkraftens.pdf för en beskrivning av problemet. Har du någon referens till hur Svenska kraftnät resonerat när de kom fram till siffran 20%?

    Jag kan förstå att man historisk använt sig av låga kalkylräntor för utbyggnad av vatten och kärnkraft men vindkraftens ekonomi bygger på kraftiga subventioner vilket normalt sett driver upp kalkylräntan pga den osäkerhet som introduceras i samband med ”politisk osäkerhet”. Det är ju inte säkert att kommande regeringar ser lika fördelaktigt på subventionerna som en med Mp varför intjänandeperioden kan komma att snabbt förändras.

    Till sist, vi hade ingen brist på elkraft i Sverige före utbyggnaden av vindkraft. Vad vindkraften med tillhörande subventionssystem gör är att sänka lönsamheten för baskraften och öka kostnaderna för konsumenten, för någon ska ju betala för subventionerna.

  58. 67
    Lars-Eric Bjerke

    #64 Michael E
    Vi måste naturligtvis ha en till största delen väderoberoende elproduktion. Det jag och Svenska Kraftnät säger är att tack vare våra vattenmagasin kan vi ha en liten del ca 20 % väderberoende kraftproduktion d.v.s. vindkraft utan att bygga ut nya reserver. Enbart 11 % av installerad eleffekt (jämfört med medel som är ca 30 %) från vindkraften tillgodoräknas vid maxlast på vintern men vindkraftens påfyllnad av vattenmagasinen gör att vattenkraften får en ökad maxkapacitet. Då Vattenfall år 2019 och 2020 lägger ner Ringhals 2 respektive Ringhals 1 efter ca 45 års drift blir effektbalansen för Sveriges del starkt försämrad. Förhoppningsvis är dock Finlands femte kärnkraftverk på 1600 MW igång då.
    https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/anpassning-av-elsystemet-fornybar-elproduktion-delrapport.pdf

  59. 68
    Gunnar Strandell

    Sigge!
    Att elenergiförbrukningen är som högst kalla och blåsiga dagar är inte svårt att förstå. Men att det motiverar en storskalig utbyggnad av vindkraft är inte självklart utan att redovisa bakgrunden.

    I dina ekonomiska beräkningar saknas samhällsperspektivet utifrån att redan gjorda investeringar i andra kraftslag förlorar inkomster för att de tvingas minska leveranserna när det blåser.

    Fiskgjuse har blivit vanlig i trakterna kring kärnkraftverken i Forsmark de senaste fem åren trots att det sedan länge är en plats med gott om havsörnar. I oktober 2016 räknade vi till 17 stycken svävande över trädtopparna. De har också stoppat planerna på att bygga vindkraftverk runt biotestsjön.

    Jag förstår inte varför du så idogt försvarar en onödig satsning på vindkraft när det varken finns tekniska, miljömässiga eller ekonomiska argument för den.

  60. 69
    Christopher E

    #58 Sigge

    Det är dokumenterat att vindkraften dödat fiskgjusar i Halland. Det finns ingen tvekan om vad det beror på. Örnarna har fullt upp med att försöka överleva vindsnurrorna själva.

    Vindkraft är rejält miljöförstörande. Det är väl snarare tvärtom mot vad du säger, den är mer miljöförstörande än de flesta alternativ. Den är ju ineffektiv resursmässigt och har ett oerhört arealbehov. Talar vi visuell miljöförstöring är den världsledande. Talar vi om en helhetsanalys slukar den mer än tio gånger mer icke förnybara resurser än tex kärnkraft gör. Att kalla den ”förnybar” är givetvis absurt.

    Att avförda turistindustrin i Västerbotten med att det finns andra landsändar som är mer tättbefolkade saknar förstås all logik. Trots det sysselsätter turistindustrin där betydligt fler än några vindsnurretekniker som kommer behövas.

    I övrigt; visst kostar backupen. Att vi redan har vattenkraft för utjämning gör det inte gratis. Om vattenkraften tvingas fylla ut för vindkraften när det inte blåser eller blåser för mycket, betyder det att vattenkraften inte kan fördelas mest ekonomiskt fördelaktigt. Det är en kostnad som passas vidare till hushållen. Om vindkraften även betalade för sina externa kostnader skulle dina siffror se annorlunda ut,

    Det finns ingen som helst anledning att förstöra naturen och människors miljö i Sverige med vindkraft. Det handlar bara om en bransch som vill berika sig på subventioner och ideologiskt drivna anhängare som tycker att symbolhandlingar för självändamål är anledning nog,

  61. 70
    Olav Gjelten

    Om inte de skyhöga skatterna på energi hämmar den ekonomiska utvecklingen, då måste det självklart också vara så att de likaledes höga skatterna på sprit och tobak heller inte håller tillbaka konsumtionen på dessa varor.

    Vi har en skicklig propagandaapparat som får folk flest att inte förstå detta.

  62. 72
    Johan M

    #28 Sigge

    ”Här är en länk. Den är gammal men det är i stort sett likadant nu”

    Den graf du länkar till visar månadsstatistik och döljer problemet. Du har siffror på Svenska Kraftnät där du kan ta fram produktion per timme vilket med all tydlighet visar på problemet. Produktionen över året, eller om det blåser på vintern eller inte är egentligen inte viktigt – frågan är om vindkraften levererar när vi konsumerar som mest (vilket naturligtvis ha med temperatur och göra). Om man tittar på produktion och konsumtion per timme så ser man helt klart att vindkraften inte producerar mer de timmar då vi konsumerar som mest – och vad värre är så finns det rejäla luckor då vindkraften bara bidrar marginellt. Det är det som är problemet, inte om det på månadsbasis producerar mer eller mindre i januari.

    https://www.svk.se/aktorsportalen/elmarknad/statistik/?tab=archive&limit=20&category=126&sort=title#documentx (siffror för 2017 skall komma i månaden)

    Den som inte vill vara ute i solen kan ta siffrorna från SVK och jämföra med timpriset från Nord Pool Spot. Det är ju, om man hård drar det, mest intressant att se hur vindkraften producerar när priset är högt. Priset är naturligtvis starkt korrelerat med konsumtionen så siffrorna ger samma bild men visar även på ett annat problem. Ett problem för vindkraften inte för Sverige – när vindkraften producerar som mest så sänker de priset på el. Produktionen är idag så stor att den har en prispåverkande effekt. Allt är väl frid och fröjd om man kunde välja när man producerar men när produktionen sker vi låga behov så dyker priset. När det blåser på sommaren så lär inte produktionen i ett vindkraftverk betala underhållet. Detta problem är synligt idag men det kommer att vara mer än väl påtagligt den dag vi har fördubblat vindkraften.

  63. 73
    Lasse

    #72 Johan M
    Intressant om vindel och pris. Det vore en välgärning om nån , en regnig dag, kunde ställa samman detta i ett diagram.
    För solel är detta ännu mer accentuerat.
    Vi får lätt överskott!
    #65 tty
    ”Och till sist, glöm inte, strålning är inte den viktigaste mekanismen för värmetransporten från jordytan. ”
    Gäller detta oxå vid polerna?
    Temperaturnormalen är ju ovanligt sammankopplad med in och ut strålning: http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php

  64. 74
    Michael E

    #67 Lars-Eric Bjerke, Tack för informationen och länken. Jag kommer att läsa med stort intresse.

  65. 75
    tty

    #73

    Vid polerna och generellt på höga breddgrader dominerar strålning. Och strålningsnettot är starkt negativt. Konvektionen inte bara transporterar värme uppåt i atmosfären utan även norrut och söderut från tropikerna via Hadleycirkulationen. Det är bara en ganska smal zon längs ekvatorn som har värmeöverskott, resten värms till stor del via värmetillförsel från tropikerna. Dett gäller faktiskt t o m Saharaöknen.

    https://wattsupwiththat.files.wordpress.com/2013/12/net-amount-of-energy-exported-poleward-or-imported.jpg

    https://en.wikipedia.org/wiki/Hadley_cell#/media/File:Omega-500-july-era40-1979.png

    Antarktis är p g a av den cirkumpolära strömmen/västvinddriften i Södra Ishavet relativt isolerad från denna varmluftexport vilket är förklaringen till den extrema kylan där.

    På högre breddgrader är konvektionen i allmänhet bara aktiv på dagtid och under sommaren. Cumulusmoln (”vackert väder-moln) markerar konvektionsceller.

  66. 76
    Göran A.

    När det blåser som bäst i Sverige och vindkraftverken snurrar då går det mesta av den produktionen på export.

    Svenskarna subventioner inte ens sin egen el utan el för andra länder.

  67. 77
    Lars-Eric Bjerke

    #5 Sigge,
    Du nämner i #5 att kostnaden för nybyggd vindkraft är ca 39 öre/kWh numera. Då man jämför olika energislag missar man ibland att titta på vad befintlig kraft kostar och vad nybyggnad kostar. Ringhals totala produktionskostnad inklusive kapital nu då kärnkraftsskatten är på väg bort är 25 öre/kWh, medan nybyggd kärnkraft kostar 50 öre/kWh i Asien och 1 kr/kWh i västvärlden.
    https://d2umxnkyjne36n.cloudfront.net/documents/D7.3-ETI-Nuclear-Cost-Drivers-Summary-Report_April-20.pdf?mtime=20180426151015

  68. 78
    Karl-Oskar

    Sigge skriver att han önskar att subventionerna till vindkraft skall upphöra nu när lönsamheten är så bra.
    Nu är det ju så att priset på strömmen sjunker när det blåser (när maskinen fungerar) vem skulle investera i en sådan maskin utan subventioner?

  69. 79
    Christopher E

    #78 Karl-Oskar

    Det är väl bra att Sigge vill ta bort subventioner, men det är förstås inte vad branschen själv vill. Tvärtom, de skriker efter högre subventioner:

    https://www.nyteknik.se/energi/vattenfall-bygger-rekordstor-vindpark-i-norr-6915055

    ”– Det här går snabbare än politikerna kunde tro, säger Charlotte Unger Larson [vd för branschorganisationen Svensk Vindenergi] som efterfrågar en snabb översyn av certifikatsystemet.
    – Annars havererar det, fortsätter hon och ser i sådana fall risker för fallande elpriser och utslagning av framför allt äldre vindsnurror.”

    Man behöver väl inte översätta vad ”översyn av elcertifikatsystemet” betyder?

    Och är det inte obehagligt att plädera för höga elspriser som hon gör? Många hushåll kommer att få stora problem vid ett högt elpris. Därför att de betalar ju inte mindre idag för att elpriset är lågt, elnätsbolagen har ju passat på att höja elnätsavgiften istället, och tänker fortsätta med det delvis just på grund av vindkraftens behov på elnätet. Vid högre elpris kommer räkningarna att vara högre än vad någonsin varit.

  70. 80
    Lars Kamél

    Är det på något sätt rimligt att vindkraft skulle ha blivit billigare? Senast jag kollade, hade priserna på stål och betong fluktuerat en del upp och ned, men det syntes ingen nedgående trend. Det går åt flera hundra ton stål och ett par tusen ton betong till ett vindkraftverk. Plus många ton andra material.
    Om vindkraftverk görs dubbelt så höga, borde det rimligen, för hållfasthetens skull, behövas åtta gånger mer material. En dubbelt så högt torn, men förmodligen dubbelt så stora vingar, producerar visserligen mer, men knappast åtta gånger mer.

  71. 82
    Christopher E

    Jag noterade förresten att Vindelälven var outbyggd på min Västerbottensresa. Bra så, hoppas den slipper tas i bruk även framöver för att backupa vindsnurror. De otämjda forsarna var magiska i sin skönhet.

    Namnet är dock lite olycksbådande… Vind-el-älven! Måtte det inte vara ett tecken. ;-)

  72. 83
    Lars Mellblom

    Snart kommer våra småfåglar att dö av värmeslag på grund av klimatförändringen, alternativt lägga färre ägg. Forskarna Jan-Åke Nilsson och Andreas Nord vid Lunds universitet drar den slutsatsen efter att ha studerat kroppstemperaturen hos entitor när de matar sina ungar. Det berättar Jakt & Jägare.

    Själva studien går inte att läsa (betalvägg). Kanske skriver Nilsson och Nord att entitorna kan välja att häcka lite tidigare på året, eller att högre temperatur ger mer insekter och därför mindre arbete för att hitta maten. Rimligtvis behöver ungarna mindre energi (= mindre med mat) för att hålla kroppsvärmen när det är varmt. Deras slutsats om färre ungar är ren spekulation. Vad vi däremot vet, är att dödligheten bland ungarna kan bli myckt hög under kalla och regniga häckningssäsonger.

    Ska vi gissa att det är ännu ett exempel på att klimathotet är ett måste för att få forskningsanslag ?

    https://www.jaktojagare.se/kategorier/aktuellt/varmare-klimat-kan-ge-farre-faglar-20180517/

  73. 84
    PJ

    Tyvärr kännetecknas ju hela det klimatindustriella komplexet och även energipolitiken av rena lögner och påhitt. Förmodligen är detta en konsekvens av nedmonteringen av utbildningssystemet och det postmodernistiska tankesättet. Det fungerar utmärkt att torgföra lögner; man kan tjäna mycket pengar på det, och konsekvenserna är små om man blir påkommen.

    Ett exempel från ett av blufföretagen;
    https://www.di.se/brandstudio/eon/ny-forskning-visar-darfor-ar-det-svenska-klimatet-perfekt-for-solceller/
    ”…nu visar forskning att vårt klimat är idealiskt för att producera solenergi.”

    Eon är ju det företag som driver simris…

  74. 85
    Lasse

    #75 tty
    ”Vid polerna och generellt på höga breddgrader dominerar strålning. Och strålningsnettot är starkt negativt.”
    Hur går det ihop med alarmen om försvinnande isar och en inlagring av solens värme pga ändrat albedo.
    Öppet vatten ger en galopperande värme där uppe tror Mikael Tjernström nyligen i Aftonbladet.
    Han är professor vilket ger tyngd åt hans åsikter.

    Nu växer volymen mer än arean, vilket ger dem problem med sin trovärdighet. Devalverad professor!

  75. 86
    Håkan Bergman

    Restep #8

    ”Varje högtflygande flygplan ser ut som rymdraketer med långa svansar av kondensations spår. Ser löjligt ut tycker jag när precis vartenda flygplan, varje dag har dessa svansar!”

    Nu tror jag du överdriver, för du menar väl inte att du har koll på alla flygplan som flyger över där du befinner dig? Sant är att framför kondensstrimmor finns det i allmänhet, i stort sett alltid, ett flygplan, men det behöver inte innebära att det bakom varje flygplan finns kondensstrimmor. Så hur upptäcker man ett flygplan på hög höjd, jo man ser kondensstrimmorna och hittar planet den vägen. Det är betydligt svårare att upptäcka ett plan utan kondensstrimmor, men dom finns där, jag lovar.

  76. 87
    tty

    ”Hur går det ihop med alarmen om försvinnande isar och en inlagring av solens värme pga ändrat albedo.
    Öppet vatten ger en galopperande värme där uppe tror Mikael Tjernström nyligen i Aftonbladet.”

    Det går inte alls ihop. Förhållandet är exakt det motsatta. Över permanent istäckta områden och land är absorptionen av solstrålning i stort sett proportionell mot temperaturen (mera sol = varmare luft). Över hav spricker denna relation helt:

    https://wattsupwiththat.files.wordpress.com/2017/12/ceres-total-surface-absorption-vs-temperature.png?w=720

    Detta beror på vattnets mycket stora specifika värme och att solvärme absorberas på djupet i havet, inte koncentrerat vid ytan. Därtill kommer spekulär reflektion vid låga solvinklar.

  77. 89
    tty

    #88

    Dagens idiotcitat

    ”Forskaren Caroline Fredriksson vid Lunds tekniska högskola argumenterar för att staten ska ta större ansvar för försvaret av Sveriges långa kust.

    – I framtiden kommer de här problemen att förvärras, alla stränder kommer i princip börja erodera.”

    Ja, den dag havet börjar erodera bort urbergshällarna i de svenska skärgårdarna , då är det KRIS!

Kommentarer inaktiverade.