De nya Galapagosöarna och den biologiska utvecklingen

Darwins finkar 1

Medan alarmisterna kastar ur sig det ena grundlösa förslaget efter det andra till hur vi ska ”rädda klimatet”, kämpar EPAs Pruitt med att försöka genomföra Trump-administrationens miljö- och klimatpolitik, som i huvudsak går ut rensa ut tidigare presidenters huvudlösa restriktioner och hemliga vetenskap.

I fjärran öst lyfts massorna upp ur den värsta fattigdomen samtidigt som den ena megastaden efter den andra växer fram, allt i huvudsak grundat på fossila bränslen. Till detta strålar ”Den Nya Sidenvägen” ut från Mittens Rike i ett alltmer välutvecklat och finmaskigt nät. I öst är utveckling och utbredning ledord och eventuell omsorg om klimatet får vänta några decennier till, minst.

I denna globala röra pågår i det tysta ett annat slag av utveckling:

http://www.rationaloptimist.com/blog/the-wealth-of-urban-biodiversity/

Den ”rationelle optimisten” biologen/genetiken Matt Ridley stödjer sig här på boken Darwin comes to town – How the urban jungle drives evolution, vilken är skriven av den holländske professorn i urbanekologi Menno Schilthuizen.

DArwin Comes 2

Evolution i den urbana djungeln, i stenöknen, är det möjligt? Vänd på steken och tänk istället, denna djungel innehåller en aldrig tidigare skådad biologisk mångfald med inslag från jordens alla hörn och dessutom har alla dessa arter, underarter och varianter tillgång till ett enormt utbud av nya möjligheter.

Nya möjligheter och nya utmaningar.

Storstäderna erbjuder t.ex. urbana hotspots, höga berg av betong med klipputsprång och grottstrukturer, grönområden, lättåtkomlig föda från antropogena avfall, men även rök och damm med giftiga avgaser, trafikleder, ljud- och ljusföroreningar dygnet runt.

Mänskligheten har med andra ord byggt nya jungfruliga ”Galapagosöar” med allt som krävs för biologisk utveckling, en utveckling som visat sig gå snabbare än vad varken Darwin, Rachel Carson eller miljörörelsen kunnat föreställa sig.

Schilthuizen ger exempel på och beskriver hur organismer med såväl kort som lång generationstid har anpassats till den urbana djungeln:

En schweizisk studie fann att mott och mal från landet visade dubbelt så stor benägenhet att likt kamikazepiloter flyga mot döden i nattljusens heta lampor, än deras mera stadsvana släktingar.

Bland ödlor, som klättrar på de moderna bergsbranterna, har man i Puerto Rico funnit exempel på sådana som har utvecklat fötter, vilka fäster allt bättre på betongytorna.

I kraftigt förorenade amerikanska hamnar lever små, äggläggande tandkarpar, vilka normalt är mycket känsliga för bland annat PCB (polyklorerade bifenyler), som stör en receptor, vilken är helt nödvändig för embryonalutvecklingen. Men, i en del av de förorenade hamnbassängerna har dessa karpfiskar utvecklat genetisk resistans mot detta gift. Studier har dessutom visat att det skett vid flera tillfällen oberoende av varandra.

En del gräsarter har utvecklat resistens mot toxisk metallkoncentration i urbana miljöer. Duvor lever med en mekanism för avgiftning. Melanin, som bl.a. skyddar mot UV-strålning, binder metallatomer. Ju mörkare fjäderdräkt desto effektivare detox.

Nu undrar naturligtvis den skeptiske, är detta verkligen utveckling? Biologisk utveckling, evolution, definieras som: förändring av frekvensen av genvarianter över tid. Den moderna genetiken visar att det verkligen är frågan om evolution, här och nu.

Som extra krydda tenderar människor med en lång släkthistoria i städer att ha gener, som ger resistens mot tuberkulos.

Slump eller inte, men intressant är ändå att mexikanska sparvar, som bygger in cigarettstumpar i sina bon får friskare ungar. Nikotin är en pesticid, som decimerar antalet blodsugande kvalster i boet.

Darwin comes to town är fylld med intressanta exempel på studier världen över från denna för oss tämligen okända gren av biologisk forskning.

koltrast

Mott och mal och tandkarpar i all ära, men ingenting går upp mot de väl kända gamla och nya ”Darwinfinkarna”.

Koltrasten, dagens ”Darwinfink” underhåller oss melodiskt och glatt kvittrande, särskilt högt och ljudligt i urban miljö. Den var till helt nyligen en skogsfågel. I slutet av 1800-talet blev den allt vanligare i Centraleuropa, dök upp i London på 1920-talet och enligt Erik Rosenbergs klassiska fågelbok från 1953 ”börjar den bli den mest välkända trasten i det alltmer urbaniserade Sydsverige”. I Lars Jonssons serie ”Fåglar i naturen” från 1976 har den blivit, ”en av de vanligaste fågelarterna i parker och trädgårdar”. Vanlig, inspirerande och uppskattad:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=6252591

Koltrastens urbana sångvariant förklaras med att de hanar, som haft möjlighet att sjunga med lite högre ton och kunnat hålla ut sitt kvittrande lite längre, har lyckats tränga igenom städernas bakgrundslarm och på så sätt lockat till sig honorna.

Det är inte bara sången, som skiljer de urbana koltrastarna från sina mera rurala släktingar, deras biologiska klocka och därmed fortplantningssäsong startar tidigare på året. Det förklaras delvis med att de inte migrerar och delvis med storstadens hotspots. Gemensamt för koltrastarna, oberoende av i vilken evolutionär stadsmiljö de lever, är dess urbana form på vingarna. Utvecklas de mot tornseglarnas långa smala vingform eller tofsvipans korta breda? Naturligt nog är det mot tofsvipornas vingform, det gäller att vara mästare på att gira snabbt när trafiken dundrar fram i rekordfart. Och, eftersom stadens människor lämnar matavfall lite här och var behöver dess koltrastar inte rota i jorden efter föda. Långa näbbar är därför inte längre en särskilt värdefull tillgång, snarare en onödig ryggsäck och avvecklas med tiden. Trots den relativt korta tid, som koltrasten varit stadsfågel är den nu på väg att bilda nya under/arter i de urbana Galapagosöarna världen över.

Men hur är det med Darwins finkar idag? Darwin fann två olika populationer av arten Geospiza fortis på ön Santa Cruz. De levde båda på frön, men av olika slag. Den population, som hanterade kraftiga frön hade lämplig nog även kraftig näbb, medan den som sökte sin föda från mindre och mjukare frön var utrustad med kortare och mindre kraftig näbb. Darwin noterade skillnaden, men frågan om varför det var på det viset, den dök upp hos honom först senare hemma i kammaren. Tack vare hans grubblerier är svaret givet för oss idag, det pågick en artbildning.

Centralorten, Puerto Ayora, på Santa Cruz består idag av 20.000 bofasta invånare och dessutom gästas den av runt 200.000 besökare årligen. De två populationerna, som var på väg att utvecklas till separata arter med sina olikformade näbbar och matvanor, håller nu på att anpassas till Santa Cruz egen urbana djungel. Även de, som vill gå i Darwins fotspår och uppleva den ödsliga, ”opåverkade” övärlden, sprider matavfall. Nu är de finkarnas slit med sina frön förbi och de två populationerna är på väg att åter bli en mer enhetlig art, kanske Geospiza urbanus Santa Cruz.

Antropogen och annan naturlig utveckling sker med olika fart på alla plan. Om framtidsforskare får rätt kommer jorden kring 2030 att bära en allt större och allt mer välmående population av Homo sapiens och allt fler kommer att bo i ”fossildrivna” megastäder än i dag. Den mest intensiva ökningen beräknas ske i Sydostasien och västra Afrika.

Nya hot och nya utmaningar!

Men! Den moderna utvecklingsbiologin med stöd av 2000-talets genetik visar att biosfären, Den Ultimata Resursen, med sina lagom stabila och lagom förändringsbenägna grundenheter, DNA-molekylerna, håller ständig beredskap för att tackla små och stora förändringar, som kan dyka upp – oavsett vad avvecklingsministrar och andra ödesgudinnor hotar oss med.

Ann Löfving-Henriksson

Dela detta inlägg

60 reaktion på “De nya Galapagosöarna och den biologiska utvecklingen

  1. 1
    Lars Cornell

    Trevligt Ann. Men jag delar inte din entusiasm för koltrast.
    Jag hade många år flugsnappare hos mig. När jag åt frukost landade de på bordet. Jag brukade prata med dem och då kom de närmare. Inte för att jag tror att de förstod vad jag sa, men de lyssnade i alla fall. När koltrasten kom åt han eller hon upp flugsnapparna. Det är jag ledsen för.

    Men jag har andra. Två par sädesärlor bor här varje år. Ett par är runda som tennisbollar medan det andra paret är mer långsmala. De jagar varandra i hisnande vertikala loopar.

    Så har jag en gräsand som gillar att flyga upp i tallarna och gå omkring på grenarna, en evolution?

  2. 2
    Lasse

    Tankeväckande Ann.

    Vi påverkar vår natur med vår utveckling. Detta har vi försökt kompensera med reservat och fågelskyddsområden. Detta uppskattas av fåglar, men de har svårt med mångfalden.
    Skarven är tacksam men svår att gilla när de i massor invaderar skyddade öar.(1000tal på en ö i St Värtan)
    Igår såg jag hur vattnet kokade av skarvar på jakt efter något gott, troligen strömming. Samtidigt tittade jag ner och såg hur botten var täckt med växtlighet i olika nedbrytningsgrad. Finns det något samband?
    Skarven äter den fisk som skulle äta bottenväxtlighet?
    Gissar att vi förr hade bättre koll på naturen och förmåga att skydda den-eftersom vi var beroende av utkomsten för vår överlevnad.

  3. 3
    Ingvar i Las Palmas

    Intressant läsning Ann!!
    Som man brukar säga. Utveckling går fram och tillbaka med stormsteg :-)
    Planeten är dynamisk, inte statisk som de gröna har fått för sig

  4. 5
    L

    Det är inte bara ödlor som kan klättra på betongväggar. Vår första lägenhet låg på 4:e våningen och det var åtskilliga gånger vi väcktes av ett jamande på balkongen. Det var katter som jagade upp varandra utefter de råa betongväggarna. Tyvärr hade evolutionen inte kommit så långt att dom lärt sig klättra ner igen, men å andra sidan litade dom på att någon mänsklig varelse skulle hjälpa dom att ta trapporna ner….

  5. 6
    Ingemar Nordin

    I många år kunde jag från mitt kontorsfönster iaktta ekorrar som klättrade upp och ned längs väggarna på ett femvåningshus. Och jag antar att de gjorde samma sak på 12-våningshuset en bit därifrån. De återkom år efter år så jag antar att de trivdes och kunde föröka sig.

  6. 7
    jensen

    Tankeväckande inslag i partidebatten:

    Lövin: Om ni inte lyder oss, dör planeten !

    Min reflexion : Stackars allt levande.

  7. 8
    Ingemar Nordin

    Någon borde göra en ekologisk studie av motorvägar (kanske redan är gjort?). Där serveras ju ofta mat för fåglar och andra djur i form av överkörda djur. Samtidigt kräver det en speciell vaksamhet för den snabba trafiken. Jag har ofta noterat att kråkor, skator och andra fåglar har en suverän överblick och masar sig ofta bara i sista sekunden ut i vägkanten när bilar närmar sig. De flyger inte ens upp utan spankulerar bara åt sidan, precis så mycket som behövs.

  8. 9
    Lasse

    #7 jensen
    OT
    Hon inledde med en faktauppgift om Arktis avsmältning.
    ”Just nu smälter XXX kvkm av Arktis is”
    Jag ser inget onormalt med avsmältningen just nu. http://www.dmi.dk/groenland/arktis/havisareal/
    Men hon kanske får sina uppgifter från Aftonbladet:
    http://klimat.story.aftonbladet.se/chapter/varningen-arktis-ar-pa-vag-att-kollapsa/

    Aftonbladet kör med en alarmistiskt spekulativ serie där forskare får spekulera.
    ”– Vad som kommer att ske när stora områden är isfria är att vattnet i de här områdena värms ganska ordentligt av solen. Den värmen hamnar i atmosfären när isen kommer tillbaka på hösten och det kan påverka atmosfärens rörelsemönster så vi får mer av extremväder, säger Michael Tjernström.”

    Han är professor så detta måste vi lita på!

  9. 10
    Ann lh

    # 8 Ingemar, säg den frågeställning som inte analyserats! Enligt Menno Sch. publicerades 2013 en artikel kring en koloni klippsvalor som begåvats med en motorväg till granne. Efter 30 års idoga undersökningar kring vingform och -längd bland annat i vägkanten kunde paret Bomberger-Blom redovisa att under 1980t när de startade sin undersökning och motorvägen var ny hade samtliga svalor ung. samma vinglängd, men sedan sjönk den med i snitt 2 mm per dekad. Och! Under 2010t var vingarna hos ex-svalorna som omkommit och låg vid vägkanten ung. 1/2 cm längre än hos de levande. Tolkningen var att endast de med vingar korta nog att avlägsna sig vertikalt från vägbanan hade klarat trafiken och lyckats sprida sina kortvingegener till nästa generation. De långvingade plockades efter hand ut ur genpoolen.

  10. 11
    Karl Eider

    Såg ett program om smarta fågla på tv. Bl a skator i Japan som lärt sig att man kunde placera svårknäckta nötter på vägen, så körde bilarna över dem och de blev knäckta. Dessutom placerades nötterna på ett övergångsställe. Vi grön gubbe kunde skatan i lugn och ro kliva ut i vägen och hämta gosakerna. Om det rör sig om evolutionär utveckling eller om skatorna bara lärt sig detta knep framgick inte. Hursomhelst en anpassning till urban miljö iaf.

  11. 12
    Göran A.

    Studier av hjortar i Kanade visade att när det var smygjakt då gick hjortarna ut på fält och när det var jakt på långt håll (vakande eller vad kallas det) så gick hjortarna i in skogen.

  12. 13
    Göran A.

    #10 Ann lh

    Ditt inlägg visar väl på att evolutionen styres av mutationer snarare av anpassning eller utveckling? Den mutation som visar sig vara bättre än tidigare överlever och för sin mutation eller gen vidare.

  13. 14
    Göran A.

    #7 jensen
    OT
    Hon inledde med en faktauppgift om Arktis avsmältning.
    ”Just nu smälter XXX kvkm av Arktis is”

    Ja, det är så lustigt att Arktis is smälter på våren och sommaren och växer på höst och vinter. Jag läste en om en forskare som sade just detta men det lilla ironiska att av någon lustig anledning talar klimatalarmisterna bara om vad som händer med isarna på våren.

    När någon säger något som citerat ovan, då ska man direkt fråga hur många kvkm växte de med under vintern? Kan de inte svara på den frågan, borde alla närvarande få någon pollett att trilla ned.

  14. 15
    Björn

    Gillar bilden på din pippi som är min favoritfågel, koltrasten. Hörde för några år sedan när jag bodde på ett mindre hotell i centrala London, en koltrast som lät som en mobiltelefon på hotellets innegård. Visst skapar den urbana miljön nya egenskaper hos både djur och människor. Darwins teori om det selektiva urvalet, gäller tveklöst alla miljöer.

  15. 16
    Ingemar Nordin

    Tack Ann L-H och andra för intressanta exempel. Exempel som också belyser frågan om vad som är viktigast; arv eller miljö? Ditt exempel med vinglängdens förkortning är ju ett exempel på hur urvalet för fram de gener som gynnar korta vingar, Karl Es exempel verkar visa på inlärt beteende av smarta fåglar.

    Det här är ju en ständig tvistefråga. Själv lutar jag åt att generna styr mer än vad vi kanske tror (försök med enäggstvillingar pekar åt det hållet). Men det blir en gråzon när vi talar om smarta djur. Genetiskt så har kråkor, skator och korpar en medfödd KAPACITET för inlärning som gör att den kapaciteten bibehålls över generationerna. Men hur denna medfödda egenskap sedan utnyttjas till att anpassa sitt beteende till omständigheterna är ju en annan fråga.

  16. 17
    Göran A.

    #4 Ingvar i Las Palmas

    Kollaps för vindkraftindustrin? När jag läser artikeln du länkande till slår det mig vilken totalt korkad långsiktig lösning vindkraftverk är. Hur många behövs för att ersätta kärnkraften i Sverige. Det är väl runt 60.000 stycken. Sedan ska dessa bytas ut vart 25-år.

    Fram till nästa istid i Sverige om sisådär 4.000 år ska vi således bygga 4.000/25 x 60.000 = 9.600.000 stycken. Nu stämmer ju inte detta exakt men kan ge en fingervisning om vad det kan handla om.

    Detta kallas för hållbar utveckling och miljövänligt. Multiplicera dessa 9,6 miljoner vindkraftverk med vad de kostar att sätta upp så är det en summa som är mer eller mindre kastade i sjön. Och folk gnäller på att Gudrun Schyman eldade upp ynka 50.000 kronor, som de facto skapade ett mervärde på 5 miljoner kronor. Lite ironisk är kanske att vi skapar mer värde om vi direkt eldar upp pengarna än om vi bygger vindkraftverk för dem.

  17. 18
    Ann L-H

    # 13 Göra A. Vill man förklara grunderna i utvecklingen vet jag ingen som beskrivit det kortare och bättre än
    Povel Ramel i Digga Darwin:

    Två små organismer, en gång i havet fanns
    Han ville bliva hennes och hon ville bliva hans
    En tredje som kom simmande, svag som blamanché
    Blev skuffad helt åt sidan och fick, liksom inte vara mé
    Och detta, mina vänner, det kallas selektion
    Arvsanlagen nybildas igenom mutation
    Den som har största chansen, att klara sig i kön
    Är den som optimalt är anpassad, till den egna miljön
    Hans möjlighet att öka sin frekvens inom beståndet i nästa generation är stor …”
    Visst startar det med mutationer, nya möjligheter men sedan sätter selektionen in och tar för sig av utbudet …
    Hela Digga Darwin här
    https://www.musixmatch.com/lyrics/Povel-Ramel/Digga-Darwin

  18. 19
    Ann L-H

    # 16 Tack Ingemar för exemplet med enäggstvillingar. Mina två barn, är enäggingar, killar. De tog sina första stapplande steg samma dag, fick första hålet i tänderna samtidigt och i samma position, blindtarmen med några futtiga veckors mellanrum, t.ex När jag nyligen talade med den ene undrade jag om han diskuterat en viss fråga med brorsan, nej svarade han jag diskuterar aldrig med honom …
    Varför det?
    Jo, jag vet redan vad han ska svara, tidsspilla …
    Tack och lov valde de olika livskamrater.

  19. 20
    latoba

    Apropå tvillingar. Vi har tvillingar, dotter och son, alltså inte enäggs, födda 1964. Min far var tvilling. Förlossningsläkaren på Allmänna BB i Stockholm påstod att jag hade ärvt egenskapen att få tvillingar från min far. Det lät på mig helt omöjligt. Någon som vet något om detta?

  20. 22
    Ann lh

    # 21 Lasse, mina gossar var idrottskillar så länge de levde ungkarlsliv, men man kan säga att livet kom emellan de mera vuxna gossarna och idrotten, dvs allt det där med omsorg om nästa generation och vad det för med sig.

  21. 23
    Ann lh

    # 20 latoba, så vitt jag vet kan tvillingar lite lätt vara ärftligt på kvinnosidan, men att män skulle ärva den risken/möjligheten verkar osannolikt i mina öron. Möjligen vet någon annan besked.

  22. 24
    Peter F

    Ann lh

    Jag har tvillingar, en pojke och en flicka. Jag fick veta att dubbla ägglossningar är ärftliga hos kvinnan vilket kan ge just tvillingar. Allt annat är slumpen. Mannen har inget att göra med tvillingfödslar. Hur skulle han ha det ?

  23. 25
    Lasse

    #24 Peter F
    Enäggs tvillingar kräver bara ett ägg. Men det tycks inte finnas nån undersökning som kopplar samman faderskap med tvillingfödslar.
    Men arv kan föras över från far till dotter.

    OT Västlänken fick klartecken idag-Göteborg drabbas.
    Idag står tågen på de sträckor som skall bindas samman-
    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/tagstopp-mellan-alingsas-och-vargarda
    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/sparfel-resulterar-i-tagforseningar-hela-dagen

    Fast det är klart det är svalare stå still i tunnel!

  24. 26
    Bengt Abelsson

    Tvåäggstvillingskap lär ha viss ärftlighet.

    Svenska Tvillingklubben säger:

    ”Att få tvåäggstvillingar är till viss del ärftligt. Benägenheten att kvinnan vid ägglossningen släpper två ägg istället för ett är ärftlig. Däremot kan en man, även om han är tvåäggstvilling eller har tvillingar i släkten, inte påverka sin kvinna att släppa två ägg. Han kan däremot ge sina barn den ärftligheten och hans dotter kanske en dag får tvåäggstvillingar.

    En enda – svensk! – undersökning har gjorts för att undersöka huruvida även benägenheten att föda enäggstvillingar går i arv. Resultatet visade att kvinnor som själva var enäggstvillingar hade mer än dubbelt så stor chans att själva föda enäggstvillingar än resten av befolkningen. Nästa studie, undersökte enäggstvilling mäns chans att bli pappor till enäggstvillingar. Men det visade sig att pappor inte kan påverka kvinnan att få enäggstvillingar.”

  25. 27
    Ann lh

    Alla, nu var det kanske inte meningen att just tvillingar skulle bli huvudämnet för det här inlägget, men om vi håller fast vid just tvillingar ett litet tag till så tror jag att frekvensen tvillingar har ökat de senaste decennierna och förmodligen kommer att fortsätta på den vägen. Det beror på att tvillingar i större utsträckning än normalfallet har överlevt spädbarnstiden med hjälp av den moderna sjukvården. Om det nu dessutom är så att tendensen att föda tvillingar i viss mån är ärftlig borde som sagt frekvensen tvillingar öka med tiden.

    Men, kan det ligga något i att megastäderna driver på utvecklingen genom att öka frekvensen genvarianter, tar vara på mutationer, som klarar olika gifter, ökad värme och andra utmaningar från civilisationen?

  26. 28
    Ingemar Nordin

    Tvillingar. Man kan ju fundera på varför det inte föds fler tvillingar…femlingar bland homo sapiens. Andra djurarter föder ju ofta flera barn åt gången; hundar, katter, möss, grisar etc. Vad är det för evolutionär fördel för människan att bara föda ett barn åt gången?

    Hursomhelst, för att återknyta till frågan om miljö och arv. Lena L-H, dina enäggstvillingar är tyvärr vetenskapligt ointressanta för frågan. :-) Deras miljö är ungefär densamma för båda. Samma familj; uppfödda med samma mor, far och eventuella syskon. Dvs, då är miljön närmast identisk för de båda bröderna. Nej, för att de skall ge något klarare besked om hur mycket som påverkar vad så krävs det enäggstvillingar som av olika anledningar är uppvuxna och uppfostrade i olika familjer, gått i olika skolor, och kanske haft sina tonår i olika kulturer. Och det intressanta är då att de fortfarande är ganska lika beträffande grundläggande egenskaper såsom intelligens, humör och benägenhet för t.ex. droger. https://sv.wikipedia.org/wiki/Genetik

    Jag tar det här ur minnet efter en föreläsning av Germund Hesslow, hjärnforskare och filosof. Så kanske har jag missat en del egenskaper. Men som sagt, förvånansvärt mycket i vårt beteende (inte bara utseende) är helt enkelt genetiskt betingat. Hjärnorna hos enäggstvillingar blir ju i stort sett desamma.

    För att det skall uppstå nya arter så måste miljön på något sätt ge ett avtryck i arvet. T.ex. djur i urban miljö.

    Men visst är bilden som vanligt mer komplicerad än så. Dels kan ett visst tryck från den yttre miljön ”trigga” delar i genuppsättningen som från början var inaktiva men som aktiveras och sedan ärvs vidare till nästa generation. Se exempelvis https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=1312998 . Dels kan ett inlärt beteende (exempelvis att sköldpaddor använder sina ”simarmar” till att också gräva ned sina ägg i sanden, vilket ger en bättre överlevnadschans för de sköldpaddor som efterapar detta beteende) göra ett urval av de individer som apar efter (adaption).

    En ny art uppstår då genuppsättningen förändrats via mutationer, adaptioner och urval så att de inte längre kan reproducera sig över artgränserna. Så frågan är om de urbana djuren bildar egna arter?

  27. 29
    tty

    #20, 24

    ”Mannen har inget att göra med tvillingfödslar. Hur skulle han ha det ?”

    Jodå, förvisso inte maken, men däremot fadern. Tendensen att få dubbla ägglossningar (=tvåäggstvillingar) är genetiskt betingad och genen sitter på en av autosomerna, alltså inte könskromosomerna. Den kan alltså ärvas via fadern, men kan av naturliga skäl inte komma till uttryck hos en man. Det är alltså inte alls orimligt att anlaget att få tvåäggstvillingar kan komma från fadern, tvärtom ganska troligt om han var tvåäggstvilling.

  28. 30
    Strumpan

    #27 Överhuvudtaget måste den moderna sjukvården öka förekomsten av väldigt många genkombinationer som i äldre tider innebar en säker död innan man kunde sprida sina gener vidare?

  29. 31
    Ann lh

    # 28 Ingemar N. ”Frågan är om de urbana organismerna bildar nya arter” Ja, anser bokens författare, men det krävs tid. Men, enligt definitionen ovan är ”evolution en förändrad frekvens av en viss genvariant”. Jag har tolkat diskussionerna i boken som att det mest intressanta med de urbana miljöerna är att de driver utvecklingen mot anpassning till nya antropogena utmaningar i miljön.

  30. 34
    Lars Mellblom

    Intressant, skarp kontrast till de vanliga ”värre än vi trodde, snart utrotad”. Tack Ann!

    Det mesta av min lediga tid tillbringar jag sedan barnsben i naturen med kikaren, kameran eller bössan. Det blir mycket observationer. Vad jag kan konstatera à propos dagens ämne, är att djur i allmänhet är snabba att dra nytta av nya matkällor och annat som kan gynna dem. De lär också av varandra. Naturligtvis gäller detsamma i urban miljö. Ett exempel, för tre år sedan installerade jag ny utomhusbelysning, som är tänd hela natten. Resultatet blev att fladdermössen jagar insekter non-stop runt lamporna och att kaninerna tillbringar natten sittande mitt på gårdsplanen mellan husen. Räv och mård är mindre benägna att jaga i ljuset, vilket kaninerna förstått.

    En annan fråga är hur mycket djur kan analysera en situation och dra slutsatser därav. Min bestämda uppfattning är de är mycket bättre på det än man i allmänhet tror.

    En kväll passade jag på räv sittande på en hög stapel av halmbalar. Runt om fanns en 12 ha stor stubbåker. En fälthare betade 50 m norr om mig, när en räv närmade sig. Haren satt upp och följde rävens rörelser. När räven var 50 m bortom haren sköt jag. Kulan träffade lite för långt bak, varför räven sprang ett par hundra meter innan den dog. Efter en kort stund började den sparka i dödsryckningarna. Haren följde den hela tiden uppmärksamt med blicken utan att röra sig. När räven slutat sparka sprang haren med full fart fram till cirka tre meter från den, tittade noga en kort stund och började sedan dansade runt den i en cirkel med höga hopp. Det höll haren på med i ett par minuter, varefter den betade lugnt alldeles i närheten av den döde räven utan att mer bry sig om den.

    Enligt min mening uppfattade haren situationen helt korrekt och gillade den. Om någon har en bättre förklaring vill jag gärna höra.

  31. 35
    Lars Cornell

    #34 Lars ”En annan fråga är hur mycket djur kan analysera en situation och dra slutsatser därav. ”
    Det är intressant. Är det intelligent slutledning eller medfött beteende?

    Min fråga är även tillämpbar på mänskligt beteende.

  32. 36
    Ann lh

    # 34 Lars Mellbom, tack för intressanta observationer. ”Den lyckliga haren”, oemotståndlig.
    # 35 Lars Cornell, Din fråga var menad åt Lars M. att reda ut hoppas jag.

  33. 37
    Lars Mellblom

    #35 – 36#

    Det korta svaret är nog att både djur och människor är genetiskt programmerade att dra intelligenta slutsatser, men att vi samtidigt styrs av okontrollerbara reflexer när t.ex en plötslig fara dyker upp.

    Med vildkaniner är detta extra tydligt. Allt som är plötslig bemöts med omedelbar flykt. Om de däremot har gott om tid att fundera handlar de rationellt. Här ett exempel på det senare. Observera att det rör sig om en vild frilevande vildkanin.

    En hona, Friendly, född våren 2012 och som lärt av sin mamma att jag var ofarlig, blev ovanligt fäst vid mig och brukade allt som oftast komma in i huset, speciellt vid ruskigt väder. Om hon stannade inne över natten sov jag på soffan i vardagsrummet för att hålla henne sällskap och eftersom hon hoppade fritt omkring ville jag också se till att hon inte hittade på något ofog.

    Friendly var mycket kelen och hoppade upp på soffan flera gånger under natten för att bli kelad med. Det gjorde hon mycket diskret. För det mesta märkte jag inte ens när hon hoppade upp. Om det var klart att jag var vaken trängde hon sig med en gång in mellan armen och kroppen och förväntade sig att bli klappad och kliad minst en halvtimme. Om å andra sidan jag sov eller låtsades sova, kröp hon så försiktigt upp till mitt ansikte att det inte alls märktes, förutom att morrhåren kittlade min kind, vilket Friendly inte kunde veta. Efter en kort stund hoppade hon ner på golvet utan att försöka väcka mig. Uppenbarligen visste hon när jag sov och ville då inte störa mig. Detta var inget jag lärt henne, så hon måste ha funderat ut beteendet på egen hand. Trots att Friendly var så fäst vid mig flydde hon blixtsnabbt om jag skulle röra mig snabbt och oväntat.
    Tyvärr dog hon hösten 2013 av RVHD vid det första utbrottet här.

  34. 38
    lennart back

    En episod till i serien om kloka djur:
    I min barndom – alltså för mycket längesedan – hade familjen en ”äkta” bondkatt. När den – tämligen sällan – var inomhus hade den en favoritfåtölj och visade tydligt sitt missnöje (!) om någon i familjen satt i den. Så fick vi besök av en kvinnlig släkting från Norrland. Vi berättade inte om kattens anspråk så hon hade ovetande parkerat i kattens fåtölj när den plötsligt stod i dörröppningen. Den stannade iofs till ett kort ögonblick men visade inte sitt misshag på vanligt sätt utan gick fram och ställde sig framför damen som genast såg sin plikt och kliade den bakom öronen. Efter ett tag flyttade katten på sig så att damen fick sträcka sig. Efter ytterligare ett tag gick ännu längre bort och lade sig på rygg. Damen lättade från fåtöljen för att nå fram och nästa sekund låg katten i fåtöljen. Att damen inte satte sig på den var ett herrans under.

  35. 39
    Lasse

    #27 Ann
    Tvillingfödslar lär oxå öka med ökande ålder hos mamman.
    Se där en utvecklingsanknytning!
    ”Det finns flera faktorer som orsakar tvåäggstvillingar. Kvinnans ålder när hon föder barn har stor betydelse. Efter trettio ökar chansen markant att få tvillingar. Benägenheten att två ägg lossnar vid ägglossning ökar helt enkelt när kvinnan blir äldre. ” (Tvillingklubben)

    Vi är allt äldre när vi blir föräldrar-kanske vill evolutionen då att vi skall få samma antal barn ;-)

  36. 40
    Ann lh

    # 39 Lasse, i naturen i övrigt finns det fenomen likt det Du beskriver hos människan, det kallas panikblomning och har använts bland mina bekanta just när det gäller naturliga tvillingfödslar.

  37. 42
    Robert N.

    Tydligen är ungdomarna klokare än vad man kunnat tro.
    ”Livsmedelsverket varnar för att svenska ungdomar äter för mycket kött.”
    Ett hälsotecken, trots den massiva propagandan för att rädda kvar MP i riksdagen.

  38. 43
    Rutger

    Tack Ann för en intressant artikel. Visst är det klart att djuren fortsätter att utvecklas och de små stegen går fortare än vi anar. I synnerhet fåglar gillar städer. Gjorde tidigare ett studium över häckande fåglar i Sthlm och kom fram till att ungefär hälften av Sveriges häckande fåglar häckar i Sthlm, liknande studier har gjorts i Helsingfors. Se http://lagmansnatursida.se/scroll/Tabell%20over%20faglar.pdf
    I Kanada blev en nordlig stad betydligt större under en kortare tid och resultatet blev att fler fågelarter slog sig ned i staden och dess omnejd. Staden gjorde att den biologiska mångfalden ökade i området.

  39. 44
    jan

    Aftonbladet hakar på SvD och Expressens klimathotspropaganda med serien: ”Klimatet är sjukt”.
    Jag mejlade Aftonbladet och frågade hur är klimatet när det är ”friskt” ?
    Väntar med spänning på svar

  40. 48
    Börje Sandquist

    Lite vid sidan om ämnet, men jag tyckte det var värt att uppmärksamma:
    Tucker Carlsson har en kort frågestund med Judith Curry om en ny rapport som talar om för oss att ”Impact of CO2 on climate exaggerated by 40% or more”.
    (Inga braskande rubiker i blaskorna om detta dock.) Kolla 29.30 in i videon!
    https://www.youtube.com/watch?v=g2pSjYyaQWU

  41. 50
    lennart back

    Utsläppsfria bilar? OT: Det påminner mig om damen som inte ville ha ett nytt avgassystem på sin bil med motiveringen att hon minsann inte tänkte släppa ut några avgaser.

  42. 51
    Christet Eriksson

    Kommer även att tänka på den kvinliga miljöpartisten som fick frågan om hennes bil hade avgasrening.Javisst svarade hon,den har ju avgasrör.
    Ridå.

  43. 52
    Peter Stilbs

    #45 Ingemar, jag tror problemet här med Tjernström är att hans fru jobbar med Arktisis vad jag minns, och har därmed väsentligt jäv.

  44. 54
    Peter Stilbs

    # 45 igen. Jag ser nu att Tjernström själv ska med på Arktisexpedition under 2018, så där är ett jäv till. Källa: misu.su.se

  45. 55
    Håkan Bergman

    Tyvärr lär vi få räkna med att isen i Arktis kommer att gå som följetong fram till valet. Synd att vi inte har val i Februari i stället.

  46. 56
    ThomasJ

    Tack Ann-LH för intressant inlägg, :)

    Väckta fråga(or) att grotta i;
    – hur kunde det svänga så snabbt? ( fr.o.m.. Goraklets ‘mirakel’)?
    – hur många penga-penga har bedrägeriet kostat/kostar?
    – vilka s.k. ‘samhällsekonomiska effekter’ – plus/minus – har AGW-bedrägeriet förorsakat?
    – vilka personer – ‘names+numbers’ – kan/ska ansvarsställas för situationen ‘as-is’?
    – vilka personer kan/har/kurage/kunnande/integritet/stamina.. för att påbörja städningen av trappan, uppifrån-och ner?
    – vem håller i ‘taktpinnen’?
    – vem ‘vågar’ över huvud taget????

    Tja, frågor som sannolikast ej finner något svar… Sorry ! :(

    Arma Land ! :(

  47. 57
    Ann lh

    #56 Tack ThomasJ för intressanta frågo grundade på den urbana biologin. Det är minsann inte helt lätt att få hål på den här bubblan, men nog är den omskakad. Priutt jobbar på med sitt uppdrag trots ständigt mordhot i stort och vanligt sladdertjafs om ditt och datt i smått. Men, i och med att USA nu inte kommer att betala något mer till gröna Klimatfonden har både de som ska ersätta den förlusten och de som undrar när slantarna kommer börjat förstå att det skälver under deras fötter. Förmötet till höstens COP gav inte tillräckligt resultat så nu ska det bli ett extra förmöte fram emot sommaren.
    Skälver det tillräckligt kan sprickorna börja visa sig. Kan det bli som när muren föll …
    Och, den klimatlag som var på gång i FN, den säger USA blankt nej till.

  48. 58
    Ingemar Nordin

    Ann lh # 57,
    Jepp, jag tror att du har helt rätt. I.o.m. USAs avhopp och de utblivna pengarna så är Parisöverenskommelsen död. Frågan är väl bara när EU, inklusive Sverige, skall inse detts. Problemet är ju att vi naglat fast oss vid masten med egna lagar så vi (skattebetalare) kommer väl att fortsätta att skyffla in pengar i detta dödfödda projekt. Tills det självdör.

  49. 59
    Ivar Andersson

    #58 Ingemar Nordin
    ”Problemet är ju att vi naglat fast oss vid masten med egna lagar så vi (skattebetalare) kommer väl att fortsätta att skyffla in pengar i detta dödfödda projekt. Tills det självdör.” Jag tror att projektet överlever Sverige och att Sverige dör först om vi inte sätts under förmyndare av t.ex. Finland. Förr var Finland en del av Sverige men i framtiden kan Sverige bli en del av Finland och Finland får ett kungahus :-)

Kommentarer inaktiverade.