Kapstaden

Nyligen har det påståtts i flera källor, bland annat Expressens desinformationskampanj om klimatet, att Kapstaden håller på att få slut på färskvatten och att det beror på klimatförändringar. I och för sig har andra, bidragande orsaker också nämnts, som att sydafrikanska staten har förvärrat krisen genom sin politik.

Kapstaden är en av de orter i världen som har en väderstation. På Climate Explorer (Monthly Station Data) hittar jag nederbördsdata från 1951, där nederbörden över året i genomsnitt fördelar sig så här:

KapstadensNederbördÅrsvariation

 

Det regnar alltså mer när det är vinter där, på södra halvklotet, än när det sommar. Förändringen i årsmedeltal med tiden ser ut så här:

KapstadenNederbörd_1950_2017

Sedan 1990 finns där en signifikant, nedåtgående trend. Det verkar som den påstådda klimatförändringen, för en gångs skull, faktiskt har inträffat. Å andra sidan är nederbörden inte extremt liten, jämfört med den förra torrperioden i början av 70-talet. Därefter har regnandet hunnit med att både öka och minska igen.

Vad gäller påfyllningen av färskvatten, har den alltså minskat de senaste tre årtiondena. Hur är det då med försvinnandet? Ett försvinnande som till exempel kan orsakas av avdunstning och att folk använder vattnet?

För temperaturerna i Kapstaden, finns data ända tillbaks till 1857. Först hur temperaturen varierar över året:

KapstadenMånadsmedeltemperatur_1981_2010

Det är mycket riktigt kallare under vintern, om den nu ska kallas vinter, än under sommaren. Sedan förändringarna med tiden:

KapstadensÅrsmedeltemperaturer

Kapstaden har blivit varmare sedan 1970. Det spelar ingen roll vad som har orsakat uppvärmningen. Om så allt beror på en växande, urban värmeö, så har den lett till mer avdunstning ändå. Vi ser också att det inte alls är onormalt varmt nu i Kapstaden. Det var ungefär lika varmt på 30-talet. Sedan har en avkylningsperiod följts av den uppvärmningsperiod som fortfarande kanske pågår.

Ett annat sätt som färskvattnet kan försvinna, i varje fall som just användbart färskvatten, är genom att människor använder det. Kapstadens befolkning sedan 1950, med en förutsägelse för den närmaste framtiden, går att hitta på World Population Review:

KapstadensBefolkning

Befolkningen har sexdubblats sedan 1950. Förmodligen har vattenanvändningen ökat med minst lika mycket. Vilket kanhända har haft större betydelse än 1-1,5 graders uppvärmning?

Det finns många fler orter i Sydafrika med väderstationer. En annan med en lång serie av temperaturmätningar är Port Elizabet (drygt 300000 invånare), där förändringarna med tiden ser ut så här:

PortElizabetsÅrsmedeltemperatur

Där har det knappt blivit varmare alls de senaste årtiondena, och det är verkligen inte lika varmt som under 30- och 40-talen.

I orten Calvinia, som ligger i inlandet i stället för vid kusten och har knappt 10000 invånare, började nederbördsmätningarna år 1900, men före 1920 är data för sporadiska för att vara användbara:

CalviniaÅrsmedelnederbörd

Där är det svårt att se någon trend alls. Jag har i diagrammet också lagt till information om antalet månader utan data för varje år. Ett lågt årsmedelvärde behöver inte bero på att det verkligen regnade lite, utan för att data saknas för en eller flera regnrika månader.

Frågan är hur nederbörden kan ha minskat i Kapstaden men inte i Calvinia. Avståndet mellan de två är ungefär 300 km. Inte så mycket när det gäller klimatförändringar. Är det för att Kapstaden ligger vid kusten och Calvinia inne i landet? Eller har Kapstadens värmeön skapat ett lokalt klimat som innebär mindre nederbörd?

Statistik från verkligheten visar att klimatförändringar har bidragit till problem med vattenförsörjningen i Kapstaden, men att befolkningsökning också har bidragit, och det kanske mer. Dessutom vet vi, från mediernas rapportering, att de lokala politikernas försök att mildra problemet har motarbetats av sydafrikanska staten.

Kapstaden ligger vid kusten och borde kunna få färskvatten från avsaltning av havsvatten. Med en växande befolkning, kan nederbörd och grundvatten helt enkelt inte räcka till i längden, även utan klimatförändringar.

Det finns dessutom ingen antydan alls att växthusgasutsläpp har orsakat de klimatförändringar som ses i väderdata från Sydafrika. Liknande förändringar har inträffat med lägre halter av växthusgaser i atmosfären och dagens förhållanden är inte extrema.

Dela detta inlägg

Detta inlägg postades i Klimathistoria, statistik, Temperaturdata den av .

Om Lars Kamél

Jag började som naturvetare och har doktorerat med en avhandling om vad som går få fram ur kometers ljuskurvor. Därefter har jag bytt till att bli systemutvecklare/programmerare. Vilket jag tycker är en perfekt bakgrund för att bli en kunnig amatör om klimatfrågor. Klimat och astronomi är båda grenar av fysiken. Klimathotet dök första gången upp i de datorprogram som kallas klimatmodeller. Hittills (och kanske aldrig) har det inte setts till utanför dessa programs virtuella världar.

20 reaktion på “Kapstaden

  1. 1
    Bim

    Lars Kamél
    Tack för den genomgången av nederbörds- och temperaturkurvorna runt Kapstaden. Att vattenförbrukningen ökar när befolkningen växer flerfaldigt är ju en självklarhet.
    Att skylla på AGW är ju klimathotspropaganda.
    Om man ritar temperaturkurvorna med Y-axelspannet inom +-4 grad inom en rektangel Y =1 – X =20 cm så får man nog en mer realistisk syn på hur temperaturen varierar på jorden. De kurvor som mestadels visas ser ju ut som om temperaturen varierar våldsamt.

    Detsamma med CO2 som ökat med trettio procent sedan 1850-talet. Visst det är ju sant. men att 100 PPM betyder att ökningen är en tiondels promille av atmosfären framgår ju inte i debatterna.
    Man borde vara tydligare med sådant, då hade det varit svårt för Obama att påstå att CO2 är en förorening av atmosfären.
    Lite OT men tack för ett intressant inlägg.

  2. 2
    Lasse

    Media är bra på att uppmärksamma olika katastrofsituationer världen över.
    Torkan i Kapstaden, eller bristen av färskvatten till en växande befolkning.
    Klart att det är ett problem som orsakas av människan. Men det kan lösas av oss också. Speciellt om man har god tillgång på energi till kostnader som kan bäras.
    Befolkningstillväxten ger i bästa fall resurser till att åtgärda problem som orsakas av en växande befolkning!

  3. 4
    Björn

    Media i det här fallet som Expressen etc, skall förmedla nyheter, men inte skapa nyheter, överdriva och ljuga. Inte undra på att begreppet fake news har fått fotfäste. Vi måste börja inse att media som påstår att allt som har med väder och vind, beror på ”klimatförändringarna”, är ingenting annat än fake news. Som i fallet med Kapstaden är det en påhittad story som överhuvudtaget inte har med nyheter att göra. Är det konstigt att med en 6-dubblad befolkning sedan 1950, att tillgången på färskvatten är en bristvara? Det handlar helt enkelt om inkompetens. Det är snarare det man skall skriva om, om man nu skall skriva om någonting.

  4. 5
    Peter Stilbs

    Notera också att områdena runt Kalmar-Öland nu har grundvattennivåer över de normala. Förra året var det svarta rubriker om permanenta klimatförändringar & katastrof i området. I Norrland svämmar det väl nu över bräddarna också.

  5. 7
    Arild Fuglerud

    Tack för en väldokumenterad artikel om Kapstaden. Att ta reda på fakta kunde även Expressen ha gjort, men man bevisar återigen att man är mer intresserad av att ”skapa” nyheter. Detta leder till att läsarna blir tveksamma till all nyhetsrapportering och inte enbart klimatfrågor i tidningen.

  6. 8
    Håkan Bergman

    Isabella Lövín får väl åka ner till Kapstaden och berätta att enda chansen att rädda planeten är att dom flyttar tillbaka ut i bushen och återgår till att leva i harmoni med planeten.

  7. 9
    Sören G

    Vetenskapsmagasinet i P1 har en specialsatsning om faktaresistens. Som leds av Erika Bjerström? Om ett par veckor kommer man att i Klotet ta upp hur ”paris-avtalet” efterlevs i en diskussion mellan Mp och C.

  8. 10
    Lars Cornell

    #9 Sören. ”Vetenskapsmagasinet i P1 har en specialsatsning om faktaresistens. Som leds av Erika Bjerström?” Det är som att sätta bocken till att vara trädgårdsmästare. Sökte men hittade ej, har du länk?

  9. 11
    Lasse

    #9
    Tror du menar denna Ulrika: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6950842

    Ulrika Björksten. Hon har avgivet ett löfte: ”Jag lovade att vi på Vetenskapsradion under detta valår skulle göra vårt bästa i kampen mot falska nyheter och för att skilja fakta från värdering.”

    Jag vet inte om hon menar att Klotet skulle bli fyllt med fakta. Denna om Svalbard var full med alarmism.
    Ingen is, ovanligt varmt osv. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1056475?programid=3345
    Som tur var har vi andra som varit där tidigare:
    https://archive.org/details/glaciervariation00ahlm

  10. 13
    Lars Kamél Inläggsförfattare

    En debatt mellan MP och C om ”Parisavtalet”? Det är väl som en debatt mellan getabocken och mördarsnigeln om vem som är bäst på att sköta trädgården?

  11. 14
    Sören G

    #9 #10 #11 #12
    Det är Ulrika Björksten, om det skulle göra någon skillnad.

  12. 15
    Peter Stilbs

    #14 – Synd på Ulrika Björksten. För ca 12-15 år sedan var hon på SR – om jag nu inte blandar ihop henne med någon annan – och var ”talbar”, med en öppen attityd mot ”skeptiker”. Sedan dess tycks hon ha dogmatiserats och blivit ett av de alla hopplösa fall vi har i media.

  13. 16
    tty

    ”Är det för att Kapstaden ligger vid kusten och Calvinia inne i landet? Eller har Kapstadens värmeön skapat ett lokalt klimat som innebär mindre nederbörd?”

    Det går inte att jämföra Kapstaden och Calvinia. Kapstaden ligger i det relativt begränsade område i Kapprovinsen som har medelhavsklimat. Calvinia ligger uppe i Karoo med ett rejält annorlunda klimat.

    Medelhavsklimat är trevligt på många sätt, men det är starkt variabelt från år till år. Alla områden med Medelhavsklimat (Medelhavsområdet, Kalifornien, mellersta Chile, Kapprovinsen, Syd- och Sydvästaustralien) drabbas av återkommande torrperioder, och t ex vattenförsörjningen måste vara inrättad därefter. Så måste t ex vattenreserverna ökas i ungefär samma takt som den befolkning som är beroende av dem. Detta sker numera nästan inte i något av de aktuella områdena med förutsägbart resultat.

    Det kan vara värt att nämna att under apartheidtiden hade Sydafrika en vattenpolicy som betraktades som föredömlig, med ett mycket stort antal mindre vattenreservoarer, vilket gav ett robust system med begränsade negativa miljöeffekter. Men det var då det.

  14. 17
    Peter Stilbs

    I dag slår Aftonbladet på stort med avstannande Golfström som förstanyhet

  15. 18
    L

    #17, för att anknyta till Anns artikel om evolutionen i städerna så verkar Aftonbladet ha invaderats av papegojor!

  16. 19
    tty

    #17

    Det finns bara två saker som kan stoppa Golfströmen. Att Centralamerika sjunker under havsytan eller att Jorden börjar rotera åt andra hållet.

  17. 20
    Lars Kamél Inläggsförfattare

    Tack tty för förklaringen av skillnaden i klimat mellan Kapstaden och Calvinia.
    Det tycks mig som årliga variationerna i nederbörd är större i Calvinia, men där finns inga synliga trender.

Kommentarer inaktiverade.