Nu är det vår

 

Uppsala

(bild från krogar mot knark!)

Sista april, sista chansen i år att få uppleva riktigt aprilväder! Om det skulle bli en folkomröstning om vilken dag svenska folket skulle vilja ha sin nationaldag så skulle Uppsala kanske sticka ut, medan resten av Sverige skulle rösta på Midsommarafton, helst som i gamla tider den 23 juni, så skulle Uppsala rösta på 30 april.

I gamla tider inleddes firandet vid mösspåtagningen i Carolinabacken exakt klockan 3. Det var exakt då som våren ansågs komma till Uppsala. Men studenterna kunde inte vänta så för att inte vara alltför nyktra vid mösspåtagningen så började de äta sill-lunch klockan 12.

Det varade några år, men sedan var det några som inte ville vänta så länge utan kom på att man kunde börja ännu tidigare, förslagsvis med Champagnefrukost i Universitetsparken klockan 8 på morgonen.

Ungefär samtidigt så initierade teknologerna, d.v.s. studenterna på de då ganska nya civilingenjörsutbildningarna en ny tradition, forsränning nerför Fyrisån med mer eller mindre fantasifulle farkoster, s.k. flottar (huvudsakligen bestående av frigolit). Den startar numera klockan 12 och håller på tills den sista flotten passerat Islandsfallet.

Men varför vänta ända till den sista april med att fira vårens ankomst till Uppsala, man kan ju börja kvällen före med det som kallas Kvalborg och när isen väl var bruten så var det ju bara att börja ännu tidigare med Skvalborg den 28 april.

Alla svenskar älskar värme! När jag var i Afrika under ett år så insåg jag att en afrikan bör aldrig klaga på regn (även om jag måste medge att med jordbruket så blev marken skörare så att stora regn faktiskt ibland kan leda till översvämningar), och en svensk ska aldrig klaga på att det är för varmt. Som vi alla vet så finns det många klimatflyktingar från Sverige till varmare länder.

Detta gäller för alla svenskar som fortfarande är vid sina sinnens fulla bruk. Det finns dock en liten grupp av klimatfanatiker som alltid oroar sig för vädret. Är det varmt så vet de att det beror på att det finns för mycket koldioxid i atmosfären och kan därför inte njuta av det sköna vädret. Är det kallt så beror det också på att det finns för mycket koldioxid. Dessutom kan de säkert hitta något ställe på jorden där det just då inte är ovanligt kallt. Det allra värsta är dock att det finns en risk för att alltför många svenskar ska börja önska sig en riktig klimatförbättring, en tanke som de är riktigt skräckslagna inför .Ibland frågar jag mig – finns det något sätt att bota en klimatfanatiker?

Visserligenvär jag rädd för att många av dem är bortom all räddning, men kanske kan ett besök i Uppsala när vårens ankomst firas få några av dem att inse att man åtminstone en dag om året har rätt att bli glad om solen lyser och sprider värme och glädje!

Och därmed vill jag önska alla Klimatupplysningens läsare,

oavsett var i världen ni finns, en riktigt varm och skön sista april.

Dela detta inlägg

51 reaktion på “Nu är det vår

  1. 1
    Sören G

    Klimathotsfanatikerna lär nog få ett väder som passar dem, men de är ju aldrig nöjda. Helst skulle de nog vilja ha en atmosfär utan koldioxid – Att växterna behöver koldioxid tycks inte ingå i deras utbildning. Hur som helst det lär bli en kall och regnig Valborgsmässafton. Snöfall i norr.

  2. 3
    Sören G

    #2
    Som att det skulle behöva en ny studie för att visa att vädret påverkar folks sinnesstämning. År 1816, året utan sommar, skrev Mary Shelley romanen Frankensteins monster.

  3. 4
    Olav Gjelten

    Helknäppt det här! Hur kan människor som tror att världen håller på att gå under på grund av värme älska densamma?
    Det logiska vore om de kände glädje och optimism om vintern aldrig riktigt vill släppa taget och om hösten kommer innan vi egentligen fått någon sommar.

    Klimathotstroende har en dubbel läggning där de älskar just det som de varnar för.

  4. 6
    latoba

    Kul Sten med dessa minnen från Uppsala där jag tog studenten på läroverket, numera Katedralskolan, 1955.

  5. 7
    Lasse

    Nu är det full issmältning i Arktis.
    En bildserie visar 15 års bilder på isen.
    https://wattsupwiththat.com/2018/04/29/video-fifteen-years-of-change-in-the-arctic-plus-an-interesting-twist/comment-page-1/#comment-2803468

    Bland kommentarerna finner man samband som intresserar:
    https://earthobservatory.nasa.gov/Features/ArcticReflector/arctic_reflector4.php
    Detta borde studeras av alla som påstår att öppet vatten ger varmare Arktis.
    Kan förklara den stabilitet i klimatet som råder i Arktis-under sommaren!

  6. 8
    verner

    Sommar eller inte vi kommer i alla fall ta båten ut på sjön. Men jag hoppas utan dyra El utombordare.

    Otroligt men jag fick in nedanstående insändare i Norrköpings tidningar:
    Det senaste utspelet från vår Regering är att man kan få upp till tiotusen kronor i bidrag till eldriven utombordare på 5 hkr och däröver.
    Eftersom jag är båtmänniska och tror mig veta ganska mycket om båtar och båtmotorer så tyckte jag att förslaget verkade mycket märkligt. Jag ringde till Naturvårdsverket och frågade runt detta förslag.
    En utombordare på 5hkr motsvaras av en elutombordare på ca 3,6 kW. Det är bara så att marknaden för den typen av utombordare är liten och i princip finns bar några få modeller och tillverkare. Enligt tjänstemannen som jag talade med var förslaget på 5hkr inte genomtänkt då en sådan motor kan komma att kosta nästen 70 000 kronor med batteri. Han uppmanade mig att avvakta för han trodde att politikerna inte förstått vad deras förslag skulle innebära. Detta trots att naturvårdsverket skriver ”Bidraget ska gälla retroaktivt från och med 12 april 2018. Det är därför viktigt att den som har köpt en ny eldriven utombordsmotor till en båt från och med detta datum sparar kvittot för att kunna ansöka om bidraget, under förutsättning att utombordsmotorn omfattas av bidraget enligt beslutet.”
    Beslutet om bidrag till elutombordare skall tas i juni.
    Om jag förstått detta rätt är det Naturskyddsföreningen som med sin okunnighet lurat politikerna till detta bidragsspektakel.
    På Naturskyddsföreningens hemsida kan man läsa om eldrivna utombordsmotorer.
    På den sidan påstår Naturskyddsföreningen att en el utombordare på 1476 Watt motsvarar en 5 hkr bensindriven motor. Detta är häpnadsväckande okunnighet. En motor på 1476 Watt motsvarar en bensinmotor på 2 hkr och enligt min erfarenhet knapp det. Jag har provat en hel del el utombordare och dragkraften är oftast usel.
    Naturskyddsföreningen, MP och S var vänlig ställ Er i skamvrån!

  7. 9
    Håkan Bergman

    verner #8
    Elutombordare är väl bara avsedda för strömmande vatten, 1476 W är säkert nedströmsläget, vänder man skiftar den över till uppströmsläget, s.k. växelström.

  8. 10
    verner

    Tänkte inte på dää, många strömmar blir dää. Ja just det och utombordare på segelbåtar där blir det krysström.

  9. 11
    tty

    #8

    Du har inte tagit hänsyn till propellerns effektivitet. Den brukar ligga på typ 60%, så det enda som krävs för att SNF et al. ska ha rätt är att elutombordarnas propellrar har en effektivitet av 150%. En baggis.

  10. 12
    tty

    ”Ja just det och utombordare på segelbåtar där blir det krysström.”

    Trefas växelström alltså. Där får man ju även imaginära värden vilket borde passa MP perfekt.

  11. 14
    Robert N.

    #13 Håkan B.

    Ja, trillar man i vattnet kan det bli likström.
    Själv ska jag snart börja fiska ström-ming då isen i vår hamn äntligen tinat, trots MP:s klimatskatter.
    Båten ska i sjön och näten plockas fram.
    Om nu de Finska trålarna som legat ute och dammsugit våra farvatten lämnat något kvar.
    Fast det kan ju vara så att Sälen och Skarven smaskat i sig de sista spillrorna.
    Så det är nog enklare att åka till mataffären och köpa en burk matjessill.

  12. 16
    Guy

    14 Robert N

    Ungefär som vår finskspråkiga utbildare i lumpen varnade oss för: Det finns strömmingar i batteriet!

  13. 18
    Håkan Bergman

    Jensen #16

    Föga förvånande, när dom energiformer som kan leverera backup för stollesystemet reduceras till att verka på en marginalmarknad, där såna triviala faktorer som förväntad intäkt och förväntad avkastning inte går att beräkna, så får man inga investeringar i ny effektiv teknologi utan hänvisas till att förlita sig på gammal ineffektiv teknologi, med höga utsläpp inte bara av CO2 utan även höga utsläpp av riktigt otrevliga saker. Pollitikerna har målat in sig i ett hörn och värre lär det bli innan det vänder.

  14. 19
    Strumpan

    Tolkar detta inlägg som en ”öppen tråd”

    Något som jag gått och grubblat på ett tag och som jag kanske framförallt är intresserad av vad tty har för tankar kring.

    Vi är sedan nästan tre miljoner år sedan i en istid och ser väl ut att få befinna oss i den ett bra tag till. Som jag förstår det så beror det på huvudsakligen på hur våra kontinenter är arrangerade på jordklotet för närvarande. Viktigast är väl Antarktis position över vår södra pol och den ”tillhörande” antarktiska cirkumpolarströmmen men även det arktiska ishavets ganska isolerade läge försvårar värmedistributionen till vår norra pol. Stora kontinenter på höga breddgrader är en annan bidragande faktor? Till sist brukar Panamanäsets slutning anges som det som slutligen tippade oss över tröskeln till denna istid men jag har även läst att den indiska plattans kollision med den asiatiska och bildandet av Himalaya och den tibetanska högplatån som en viktig anledning.

    Men mina funderingar är vilka framtida tektoniska processer som skulle kunna leda till antingen en utgång ur denna istid, eller värre, kanske en (ytterligare) fördjupning av den? Skulle en allt större Atlant kunna kunna bidra till en bättre värmedistribution till i första hand arktis? Vilken effekt får det om Afrika fortsätter att dundra in i Europa? Kan en kommande ”somalisk” minikontinet få någon betydelse? etc etc?

    Många frågor och funderingar men jag inser att mina kunskaper är alldeles för grunda för att ge mig själv några svar…

  15. 20
    Gunnar Strandell

    Kul att du skriver om sista april i Uppsala, I alla fall för mig som studerat där och deltagit i en del av festligheterna. Men det var så länge sen att vi borde märkta att vi har ett annat klimat idag. Men det enda jag märker är en skillnad i det politiska ”klimatet”.

    Teknologerna I Uppsala skapades på grund av ett överskott av akademiker med fil. kand. i matematik och fysik. som hade svårt att få jobb. En påbyggnad med tekniska ämnen under ledning av Hans-Christian Fischer gjorde dem till ingenjörer efter ett tidsbegränsat regeringsbeslut. Men från hösten 1972 permanentades utbildningsgången och blev en civilingenjörsutbildning i teknisk fysik. I den första kullen fanns sprakfåglarna som ritade den gula tuppen på brun bakgrund och de som tog de första paddeltagen nedför Fyrisån. Föreningen FUTF verkar dock släppt forsränningen.

    På lokalradion över Uppland hörde jag reportrarna tala om forsränningen som att så här har det alltid varit. Det är klart att dessa journalister är handikappade när det gäller begrepp som klimat eller klimatförändringar. 1977 ligger ju eoner bak i tiden., eller hur?

    Länk:
    https://www.futf.se/

  16. 21
    tty

    #7

    ”Detta borde studeras av alla som påstår att öppet vatten ger varmare Arktis.
    Kan förklara den stabilitet i klimatet som råder i Arktis-under sommaren!”

    Den mycket stabila sommartemperaturen över ishavet (inte Arktis i sin helhet) beror på att det är täckt av smältande snö och is som ”suger upp” all tillgänglig värme och håller temperaturen just över noll grader. Det är först när all snö och is har smält som temperaturen kan börja stiga, dock inte fort eftersom havsvattnet också ligger mycket nära noll grader och har stor värmekapacitet.

    Och att det är extremt mycket moln och dimma över Norra Ishavet sommartid kommer verkligen inte som någon nyhet för den som har varit där. Kom ihåg vad Fritjof Nansen kallade sin klassiska bok om polarforskningens historia: ”Nord i Tåkeheimen”.

  17. 24
    pekke

    Sören G. #23

    De har antagligen inrättat nåt pris för Science-Fiction.

  18. 25
    tty

    #19

    Det var många frågor på en gång.

    Antarktis blev första gången helt istäckt under Oi-1 istiden i samband med det stora klimatomslaget i början av Oligocen för ca 35 miljoner år sedan. Det överensstämmer tidsmässigt väl med att Drakepassagen öppnades och Antarktis blev klimatiskt isolerat. Den politiskt korrekta förklaringen är istället att det berodde på att Himalaja uppstått och att ökad vittring drog ned koldioxidhalten i atmosfären. Problemen med den förklaringen är att det inte stämmer tidsmässigt med när Himalaja uppstod och att det inte blev någon istid samtidigt på norra halvklotet där ju Himalaja ligger. Det kanske bör nämnas at Oi-1 var en stor istid i Antarktis, med mera is än i nutiden.

    Under Miocen blir klimatet åter något varmare och det fanns då tundravegetation längs kusterna i Antarktis. Troligen har detta samband med att ett kontinentfragment tillfälligt delvis blockerade Drakepassagen.

    För 14 miljoner år sedan frös Antarktis till definitivt. Det finns t ex starka bevis för att temperaturen i ”Dry Valleys” i Transantarktiska bergen aldrig varit över noll grader sedan dess (annat än möjligen mycket kortvarigt). Det finns nämligen ”frystorkade” fossil där som är så gamla, och lika gammal, och helt ovittrad, vulkanaska (och vulkanaska vittrar fort i närvaro av vatten).

    Mot slutet av pliocen för ca 3 miljoner år sedan blir det markant kallare på norra halvklotet. Det hade då redan funnits bergsglaciärer i bl a Alaska och på Grönland i många miljoner år, men nu blir det fråga om storskalig nedisning i låglandsområden. Grönland var troligen till större delen isfritt sista gången för ca 2,5 miljoner år sedan. Tidsmässigt stämmer detta mycket bra med när Panamanäset uppstod, men om det finns något orsakssammanhang är oklart.

    Till en början var istidscyklerna 41 000 år långa och hade rätt måttlig amplitud. Intervallet stämmer exakt med jordens oblikvitetscykel (alltså jordaxelns lutning) och det är väl egentligen ingen tvekan om orsakssammanhanget där.

    För ungefär en miljon år sedan händer dock något, ”the Mid Pleistocene Transition”, istidscyklerna blir längre och mycket kraftigare. Istiderna blir kallare, men mellanistiderna blir samtidigt varmare och istiderna blir ofta ”flertoppiga”. Diagrammet nedan visar cykliciteten baserad på syreisotoper i havsbottenavlagringar (som är en hyfsad proxy för isvolymer):

    http://www.euanmearns.com/wp-content/uploads/2017/06/LR04bigraph.png

    Det brukar ofta påstås att detta innebar att den ca 100 000 år långa excentricitetscykeln tog över, men tittar man närmare på data så ser man att cyklerna nu i stället är två eller tre oblikvitetscykler långa (vilket den som gjort diagrammet ovan också har uppmärksammat). Tydligen ”orkar” inte alla oblikvitetscykler längre att åstadkomma en mellanistid. Anledningen är okänd, och ingen av de många teorierna är särskilt övertygande. Oroväckande nog är det de två sista istidscyklerna som blivit tre oblikvitetscykler långa.

    Och hur länge kommer den nuvarande istidsperioden att vara? Min gissning är att den kommer att fortsätta tills Östantarktis flyttar bort från polen, vilket lär ta typ 100 miljoner år. Det skulle ge ett total ”istidsintervall” på typ 130 miljoner år, vilket är jämförbart med det förra under Karbon-Perm.

    Någon somalisk minikontinent lär det inte bli. Vi har en typisk ”triple junction” där tre riftgrenar möts i Afar/Djibouti. I sådana fall blir nästan alltid en av grenarna en ”failed rift” (”aulacogen” är den geologiska termen) och det är uppenbart att det är den gren som går ned i Afrika. Man kan se en exakt likadan bildning som uppstod när Atlanten började öppnas under tidig Krita, längst in i Guineabukten där Benuetråget på gränsen mellan Nigeria och Kamerun är den ”misslyckade” riften.

    En intressant fråga är vad som skulle hända om det låg kontinenter på båda polerna samtidigt. Skulle jorden gå över i ett ”Snowball state”, helt täckt av snö och is? Ingen vet, för det har veterligen aldrig hänt.

  19. 28
    Lasse

    #27 tty
    Än en gång tack!
    Metro får söka sig nya experter! ”Vi har pratat med klimatexperten, och tidigare SVT-meteorologen, Pär Holmgren för att reda ut hur illa ställt det är.”

    Det borde vara förbjudet att skrämma barn och andra naiva på detta sättet ;-)

  20. 29
    Strumpan

    #25 tty
    Tack! Alltid lika roligt att ta del av din kunskap!

    Finns det någon ”risk” att det hinner lägga sig en kontintent över den norra polen innan Antarktis flyttat sig från sydpolen?

  21. 30
    Håkan Bergman

    Lasse #26
    Man ska vända på resonemanget, det är inte isytan som minskar utan ytan isfritt hav som ökar. Vi har i runda slängar 350 miljoner km2 öppet hav på den här planeten, om den ytan ökar med några tiotusen km2 i den del av planeten som tar emot minst energi från solen tänker inte jag ligga vaken och oroa mig.

  22. 31
    Lars Kamél

    Det kunde kanske vara vettigt att staten subventionerar segel. Men elmotorer?
    Det är grundläggande fysik att öppet vatten lättare strålar ut värme och avdunstar vattenånga än vatten täckt med is. Öppet vatten absorberar också lättare solstrålning, men det spelar mindre roll när det knappt finns någon solstrålning tillgänglig. Som i Arktis under vinterhalvåret. Det torde vara en ren myt att mindre havsis i Arktis ger en förstärkt uppvärmning. Tvärtom borde mer öppet vatten öka avkylningen och minska uppvärmningen.
    Med mer öppet hav i Arktis, borde vi få mer snö. Kanske är senaste vintern början på en trend?

  23. 32
    Bim

    tty.
    Tack för din kunskapsförmedling. Det är alltid kul att läsa dina insiktsfulla kommentarer.
    En fråga bara: Det är ju enorma tidsrymder vi talar om och hur säkra är de proxy du hänvisar till? Hur mycket teori och gissningar handlar det om? Att veta exakt hur förhållandena var för en massa miljoner år sedan, förstår ju jag också inte är möjligt och heller inte intressant. Men däremot hur nära teorierna är verkligheten, anser du, är ju ganska intressant.
    Framtiden saknar ju facit, där finns ju bara teorier och osäkerheten är ju väldigt stor.
    Alldeles nyss ifrågasätts ju om krigsvintrarna på 40,talet verkligen var så kalla som påstås. Jag levde ju faktiskt då och har i vart fall inga minnen av extrem kyla. Visserligen rätt kalla vintrar ibland, men inte extremt kalla. och somrarna var ungefär som nu, ibland tråkigt svala och ibland långa och varma. Jag minns somrarna 1947 och 1949 som långa och varma, kanske för att jag båda dessa somrar bodde nära hav med möjligheter till bad och ”evigt” långt sommarlov, tyckte man då.
    Men minnet är kort, man måste ha något speciellt att hänga upp det på för att minnas.
    Övriga somrar eller vintrar under fyrtiotalet har jag faktiskt inget minne av, annat än att det var växlande.
    Tack igen för din kommentar.

  24. 33
    sibbe

    Hur är det egentligen med satellitmätningar av havsisens tjocklek?
    Mätningen sker genom Low Earth Orbit-satelliter som skickar mikrovåg och eller infrarödlaser -signaler till jorden. På vägen genom atmosfären blir signalerna genom atmosfären påverkade, som delvis bryts och delvis absorberas. Ser man t.ex. på tty:s satellitbild så syns tydligt att där är ganska mycket ”atmosfär” i vägen för dessa signaler.
    De nya Sentinelsatelliter har säkert ett mera utvecklat system än de gamla som ju trillade ner för inte så länge till. Så, min fråga: hur pass tillförlitliga är de nya mätningar och är det direkta mätningar och inte genom datamodeller beräknade mätningar?

  25. 34
    Ingvar i Las Palmas

    #17 jensen.
    Ytterligare ett exempel på
    ”The Law of Unintended Consequences”
    Eller
    Att snubbla över sina egna fötter.
    Hela klimathotsprojektet blir allt mer ”Kafka”-likt

  26. 35
    Robert N.

    Den danska elbilsförsäljningen har kollapsat med över 80 procent på två år efter att regeringen fasat ut skattesubventioner för elbilar. Nu öppnar statsminister Lars Løkke Rasmussen för att se över subventionerna igen i en intervju med Bloomberg.
    Klipp från DI

  27. 37
    John Kehr

    Oblikvitets-cykler. Hypotes.

    Orsaken till att alla oblikvitetscykler ej ger interglacial är att NH-temperaturen ej är tillräckligt låg, när vederbörande insolationsökning begynner.

    105.000 år sedan var NH visserligen kall, men ändå varmare än för 20.000 år sedan, när Holocen inleddes.
    Energy-gap mellan inkommande energi från solen och OLR, var inte så stort 105.000 år sedan och därför endast måttlig temperaturökning. Sålunda ingen interglacial.
    När Energy-gap är litet orsakar insolationsförändringar små temperaturförändringar. När E-Gap är stort, orsakar insolationsförändringar stora klimat-förändringar.

    Ytterlighets-alternativ:
    Kall jord/ ökande insolation
    Varm jord / avtagande insolation

    Jordens temperatur är den kritiska triggern som tillsammans med Solen sköter om Glacial/interglacial-cykeln.

  28. 38
    Björn

    Sören G [36]; Det går inte längre att mörka för att vi går mot ett tillstånd med lägre solaktivitet. Taktiken är att förekomma, än att förekommas. Men vem är beställare av rapporten? Syftet verkar att få behålla ansiktet, med påpekandet att den globala uppvärmningen ändå fortsätter. Synd att den ursprungliga rapporten ligger bakom betalvägg.

  29. 39
    tty

    #33

    Den enda satellit som faktiskt mäter havsisens tjocklek är Cryosat:

    http://www.cpom.ucl.ac.uk/csopr/seaice.html

    Det görs med apertursyntesradar i princip på samma sätt som man mäter havsytans nivåförändringar, fast man mäter både höjden på isens ovansida och havsytan och drar skillnaden (och multipicerar med 10). Detta är egentligen mycket enklare än att mäta havsnivån, eftersom både fel p g a propagationen genom atmosfären, och i satellitens bana är betydelselösa eftersom de påverkar båda värdena lika mycket. Ändå anger man osäkerheten till ett antal decimeter, medan havsnivån förmodas kunna mätas på tiondels millimeter när!

    Metoden har en del begränsningar.

    1. Den fungerar inte under smältperioden (maj-september) eftersom det inte går att skilja på havsytan och smältvattenpölar ovanpå isen.

    2. Den fungerar inte i områden med fast is, eftersom där inte finns några vakar dät man kan mäta havsnivån.

    3. Resultatet påverkas av hur mycket snö som ligger på isen.

  30. 40
    tty

    ”Alldeles nyss ifrågasätts ju om krigsvintrarna på 40-talet verkligen var så kalla som påstås.”

    Jodå, vintrarna 39/40, 40/41 och 41/42, i synnerhet den första och den sista, var extremt kalla. Det framgår mycket tydligt både av samtida anekdotiska källor och väderstatistik. Jag var inte själv med, men jag hörde ”muntlig tradition” på 50-talet.

    Titta t ex på diagrammen på sid 1482 i denna:

    http://www.homogenisation.org/files/private/WG1/Bibliography/Applications/Applications%20(K-O)/KLINGJBERG_and_MOBERG_2003.pdf

    ”Krigsvintrarna” sticker ut både i bildlig och bokstavlig bemärkelse. Dessutom är det tämligen unikt med tre kalla vintrar i följd. Det har troligen inte hänt sedan 1690-talet och 1430-talet.

    En litet udda samtida källa:

    http://www.dendrologerna.se/wp-content/uploads/2016/07/Lustgarden_1942_v04.pdf

    Där finns en artikel ”Studier över de tre senaste vintrarnas köldskador på träd och buskar i Lunds Botaniska Trädgård” och hänvisningar till likartade artiklar rörande Bergianska i Stockholm och Göteborgs Botaniska Trädgård. Det verkar milt sagt osannolikt att tre av Sveriges främsta botaniker skulle ha sammansvurit sig att lura framtiden med påhittade köldskador. Det bör kanske nämnas att flera av de arter som frös ned i Lund idag betraktas som helt vinterhärdiga åtminstone upp till Uppland.

    ”En fråga bara: Det är ju enorma tidsrymder vi talar om och hur säkra är de proxy du hänvisar till? ”

    När det gäller istiderna och deras förlopp finns det ju ett stort antal oberoende ”proxies”. Den bästa och mest använda är ju syreisotoper i bottenavlagringar i världshavet, men det finns många andra: syre och deuteriomisotoper i iskärnor (bara de senaste 800 000 åren), pollenprofiler, strandlinjer, grottavlagringar, ändmoräner, biostratigrafi, IRD (Ice-rafted debris) på havsbottnarna, varviga leror och TEX 86 och Alkenonmätningar i havs- och sjöavlagringar för att ta några av de viktigare. Ändmoräner och andra glaciala avlagringar är väl förresten egentligen inte alls ”proxies”, de visar ju direkt var isen låg vid en viss tidpunkt.

    Jag tror nog lugnt man kan säga att vi känner väl till istidscyklerna och varje cykels egenheter den senaste miljonen år, även om det inte alltid är lätt att avgöra vilken cykel ett specifikt lager hör till. Det blir svårare i ”41 000 års världen” då cyklerna var kortare och mera likartade.

  31. 41
    Björn

    John Kehr [37]; ”Kall jord/ ökande insolation. Varm jord / avtagande insolation”. Hur tänker du här?

  32. 42
    Ann lh

    Jaa, nu är det vår! Först chalmeristernas Kortege i göteborgsväder i kubik i går dvs inte bara regn och rusk utan lite häftig åska på köpet och nyss Lunds studentsångares underbara halvtimma hemmavid framför TVn. Vår!

  33. 43
    Robert N.

    Ja, men nu får björkarna sätta fart och producera musöron i mina hemtrakter, norra Roslagen.
    Börjar kännas som om det blir lite sent i år, men vi får väl tacka MP:s klimatskatter för det.
    Förövrigt verkar det svårt att sälja El-bilar i Danmark, om det inte är skattebetalarna som betalar.
    Men det skulle nog vara likadant i vårt land.
    Subventioner till de som har råd, omvänd Robin Hood politik.

  34. 45
    Kehr

    Björn
    Globala temperaturen är limiterad både uppåt och nedåt.
    Bäst förutsättning att temperaturen snabbt vänder uppåt är, när det är som kallast. Energiförlusten är då vid sitt minimum. När jorden är som varmast är det omöjligt att effektuera ytterligare drastisk uppvärmning. Därför har den globala temperaturanomalin varierat +/- 6 C. sedan miljoner år.
    Låt oss säga att NH i genomsnitt förlorar 200 W/m2. För 20.000 år sedan var det värdet 150 W/m2
    Därefter började 65N få stort överskott av energi p.g.a. jordens låga temperatur, och värms upp effektivt.

  35. 46
    Bim

    Tack tty..
    Det var utförligt, skall sätta mig in i det lite närmare i morgon. Verkligen intressant. Har varit väldigt intresserad av istiden sedan länge, men mest slutet av den då människor och djur vandrade in och upp över Norden.
    Tack igen.

  36. 47
    Sören G

    Klotet i P 1, enligt påannons, kommer att handla om att det blir svårare att få fram mat när klimatet förändras. Vädret sägs bli mer extremt med både frost och värme och torka och översvämningar.

  37. 49
    Johan M

    #44 Ingemar Nordin

    ”Tesla beräknas gå i konkurs i slutet av året. ”

    Om vi alla drar vårt strå till stacken och skapar en super-duper-miljöbilspremie på 600.000:- så vore det väl fan om vi inte kan rädda Elon. Han är ju trots allt sååååå visionär :-)

  38. 50
    Ivar Andersson

    #47 Sören G
    ”Vädret sägs bli mer extremt med både frost och värme och torka och översvämningar.” Är det enligt IPCCs klimatmodeller? IPCCs klimatmodeller duger inte för att göra prognoser utan endast för att göra scenarior, som är utfall som modellerna producerar under förutsättning att modellerna är korrekta. Men modellerna har inte kunnat visas vara korrekta och innehåller många gissningar som inte kan förklaras teoretiskt.

  39. 51
    PJ

    re #49, #44

    Japp, Elon är verkligen fantastiskt visionär, men inte pga Tesla. Jag har under lång tid varit övertygad om att Elon bara använt Tesla som ett verktyg för att få pengar till sitt riktiga företag, SpaceX. det finns en anledning till att Tesla är publikt, men SpaceX fortfarande privatägt, Elon kommer aldrig att släppa kontrollen över SpaceX! Han ska till Mars, och det kommer att ske snabbare än någon anat…

    Samma sak gäller för övrigt flera av Elons andra företag, t.ex. SolarCity…

    Det är kanske lite lustigt att president Obamas omläggning av NASA mot mer klimattrams och mindre rymdforskning banat väg för SpaceX, som nu faktiskt är vinstdrivande genom sin försäljning av leverans av nyttolast till omloppsbana!

Kommentarer inaktiverade.