Vattnets kretslopp

IMG_2868

(bild tagen av Lena Köster)

Även om vi som är klimatpolitiksmotståndare inte kan räkna med att få delta i offentliga samtal om det påstådda klimathotet så kan vi ju alltid samtala privat med vänner, bekanta och ibland även med obekanta. Ska det vara någon mening med sådana samtal så måste vi alltid vara kunnigast. Vi måste ibland förklara för okunniga på vilket sätt som en högre koldioxidhalt är tänkt att leda till en uppvärmning, vi måste kunna tala om hur mycket koldioxid (och hur mycket vattenånga) som finns i atmosfären. Vi ska kunna redogöra för kolcykeln inklusive hur mycket kol som finns i atmosfären, i haven och i gröna växter och även hur mycket som finns i marken.

Vi ska kunna tala om att för 100 miljoner år sedan så var koldioxidhalten i atmosfären 10 gånger högre än idag och den enda effekten av den höga halten var att jorden var mycket grönare än idag. Om, vilket inte händer så ofta, någon då nämner att solen då var svagare så ska vi kunna tala om att den var 0,7 % svagare och att idag reflekteras 30 % av solljuset. Huvudsaken är att de vi talar med ska inse att det inte är av okunskap om klimatförändringar utan på grund av att vi har kunskaperna som vi ifrågasätter politikernas slöseri med våra skattepengar.

Eftersom jag för några veckor sedan lyssnade på en föreläsning för pensionärer i Uppsala om ”vattenproblematik” så tänkte jag att det var dags att ta upp även den aspekten på klimatet och eventuella klimatförändringar. Först och främst ville jag veta hur mycket vatten det handlar om. I det sammanhanget är det helt ointressant om 97 % av vattnet finns i haven – det som är intressant är hur mycket vatten vi har tillgängligt på land.

Innan jag kommer in riktigt på den frågan så är det värt att nämna att när det gäller livet på jorden så är de tydligaste begränsande faktorerna brist på värme och brist på vatten, eller med andra ord kyla och torka. Ingenstans på jorden är det för varmt för liv, utan om det är glest med liv i varma områden så beror det på att det är för torrt. Jag skulle också vilja påstå att före uppkomsten av jordbruk så regnade det aldrig för mycket någonstans.

Det vatten som kan användas av livet på land är helt enkelt det vatten som faller ner som regn (eller där och när det är kallt som snö). Kort sagt så ville jag veta något om det som kallas vattnets kretslopp. Det jag ville ha var inte en beskrivning utan först och främst någorlunda pålitliga sifferuppgifter om hur mycket det regnar.

Som vanligt vände jag mig till Google, varvid det visade sig att av de förslag som Google gav mig så var det engelska Wikipedia som innehöll flest intressanta uppgifter. Något som jag omedelbart reagerade på och i grunden fortfarande oroar mig över är att många av de mängder som angavs var givna med 3 siffrors noggrannhet. Jag är alltid beredd att acceptera mätningar med 4 eller t.o.m. 5 siffrors noggrannhet, men när det gäller siffror som baseras på beräkningar utförda på en blandning av gissningar och uppskattningar så blir jag ytterst misstänksam om det är mer än 2 siffrors noggrannhet.

Om sifferuppgifter förefaller rimliga, vilket för mig är ungefär detsamma som att jag med utgångspunkt ifrån andra av mig kända fakta och med en enkel överslagsräkning får fram siffror med säg 30 % noggrannhet som stämmer ungefär med de som står i en text så är jag beredd att provisoriskt acceptera de siffror som står i texten.

För att återvända till vattnet så finns det naturligtvis mycket man vill veta, men det jag tycker är det viktigaste är hur mycket nederbörd vi får över land. Den första siffra som nämns i Wikipedias artikel är att det avdunstar 505 000 km3 vatten om året. Om vi översätter detta till kubikmeter så blir det 5,05 x 1014 m3, vilket helt enkelt är 1 meter per kvadratmeter jordyta. Om man utgått ifrån antagandet att det i genomsnitt över jorden regnar 1 meter om året eller om man verkligen försökt att ta reda på hur mycket som avdunstar har jag ingen aning om. (Det vore naturligtvis intressant att få veta hur man burit sig åt, men så här inför skrivandet av ett blogginlägg så nöjer jag mig med att det passar ihop med påståendet att det regnar en meter om året och att det förmodligen är den allmänt accepterade siffran på avdunstning och nederbörd.)

Nästa påstående är att av denna halva miljon kubikkilometer så kommer 86 %, d.v.s. 434 000 km3 (återigen 3 siffrors noggrannhet!) ifrån haven och 70 000 som avdunstning över land (inklusive sjöar och floder). Det innebär att över land så avdunstar det en halv meter per kvadratmeter medan det över haven avdunstar 1,2 meter. Detta om avdunstning. Det kan vara praktiskt att veta att en kubikkilometer vatten väger 1 Gigaton, något som kan underlätta jämförelser med exempelvis mängder av kol eller koldioxid i atmosfären.

Innan jag kommer in på var vattnet faller ner så är det värt att påpeka att avdunstningen är en väsentlig del av avkylningen av jordytan. Vattnet som avdunstar lyfts till några kilometers höjd där det avger sin ”latenta värme” när det kondenserar. En ansenlig del av den värme som avges vid kondensationen strålar direkt ut i rymden.

Nåväl nästa fråga är alltså var faller vattnet ner. Wikipedia påstår att 398 000 km3 faller ner över haven och övriga 107 000 km3 över land. Det innebär i så fall att det faller i genomsnitt 110 cm regn per kvadratmeter över hav och 75 cm över land. Nettotillförseln från hav till land är i så fall 25 cm per kvadratmeter eller totalt 3,5 x 1013 m3 och det är också så mycket som ska följa med floderna ut i havet. Eftersom året består av lite mer än 3 x 107 sekunder så strömmar det varje sekund ut drygt 106 kubikmeter vilket är en miljon ton vatten i haven. [Kommentar: Eftersom det ”avdunstar 50 cm och regnar 75 cm” så tillförs 25 cm per kvadratmeter, vatten som kommer ifrån haven.]

Jag undrade om mina beräkningar var rimliga och letade rätt på vad som sägs om Amazonfloden. Wikipedia påstår att dess vattenflöde är 209 000 m3 per sekund och att det i sin tur är en femtedel av allt vatten som rinner med floder ut i haven, så tydligen hade jag tänkt om inte rätt så i alla fall på samma sätt som ”den etablerade vetenskapen”.

Ett påstående som brukar framföras är att om det blir varmare så kommer det att regna mer där det regnar mycket och mindre där det idag regnar lite. Jag hittade någonstans en uppgift om att ungefär vid vändkretsarna där en del av jordens öknar finns så har havet blivit en aning saltare under de senaste 70 åren vilket tolkas som att det där avdunstar mer och regnar mindre nu än för 70 år sedan. Eftersom det är vad de vill tro så är jag inte helt övertygad men det ger i alla fall ett visst stöd för påståendet om att vått ska bli våtare, torrt torrare om det blir varmare.

Men detta gäller för haven. Över land är det annorlunda. De viktigaste regnen är monsunregnen och man kan rimligtvis gissa att de blir kraftigare om det blir varmare, vilket eventuellt leder till att de når längre in över land, och därmed ger mer regn över exempelvis Sahel-området.

Nåväl, även om det är mängden regn och kanske fördelningen över året som är den viktigaste faktorn för att förstå förutsättningarna för livet på land så är det inte helt ointressant att veta något om var vattnet finns och om uppehållstiderna i olika reservoarer. Två sidor som verkligen illustrerar mina dubier när det gäller ”3 siffrors noggrannhet” ges av USGS (Förenta Staternas motsvarighet till SGU) och svenska Wikipedia som båda ger en tabell över fördelningen av vattnet i olika reservoarer. Om man sedan tittar på vad engelska Wikipedia säger om uppehållstider så går det att göra ett flödesdiagram om hur vattnet rör sig.

Den viktigaste delen av vattnets kretslopp är den nederbörd som faller över land, och även om allt som fallit ner över land så småningom återvänder till havet så kan det gå olika fort. En del tas direkt upp av växters rötter och får då göra en ny vända upp i atmosfären, annat ligger kvar nära ytan och hamnar i sjöar eller floder och kan då ganska snabbt återföras, medan en del når ner till grundvattnet och kan bli kvar där länge.

Avslutningsvis så vet vi att haven stiger även om det råder en viss osäkerhet om hur mycket. Det finns i princip tre komponenter i stigningen. Det som det talas mest om är avsmältning av landisar, en annan komponent är värmeutvidgning av ett varmare hav och en tredje som inte nämns så ofta är att grundvatten pumpas upp till ytan och sedan följer med floder ut i haven. I det första fallet motsvaras havshöjningen av en minskning av is på land, i det tredje fallet är det en minskning av den totala mängden grundvatten medan värmeutvidgningen bara är.

Det kan vara av intresse att se hur mycket var och en av dessa kan bidra med och om vi börjar med uppvärmningen så accepterar jag antagandet att det finns en strålningsobalans om 1 Watt per kvadratmeter. Det skulle innebära att på ett år så tillförs varje kvadratmeter ungefär 9 kWh (9 x 3,6 x 106 Ws ~ 3,15 x 107 Ws, d.v.s. att på 3,15 x 107 sekunder så får man 9 kWh). Eftersom en kWh är ungefär 900 kcal så har vi 8000 kcal vilket kan värma 8 kubikmeter en grad. Om de översta 8 meterna värms en grad så utvidgas de med ungefär 0,6 mm. Den termiska expansionen borde alltså vara ungefär 0,6 mm. Om vi istället ska höja nivån med 1 mm genom att tillföra mer vatten så skulle det behövas 360 km3. Jag har sett uppgifter om att Grönland kan förlora 270 km3 på ett år vilket skulle ge 0,75 mm havsnivåhöjning, Om vi antar att grundvatten-uttaget för bevattning och industribruk är av samma storleksordning så skulle vi totalt få en havsnivåhöjning om c:a 2 mm per år.

Avslutningsvis så konstaterar jag att det blivit som vanligt när jag ger mig in på att beskriva en aspekt av tänkbara konsekvenser av eventuella klimatförändringar och efter några timmars arbete upptäcker att jag kommit en liten bit på väg men att inlägget ändå känns ofullkomligt. Trösten för mig är att jag har lärt mig något nytt och så hoppas jag förstås att det är några läsare som uppskattar mina ansträngningar.

Allra sist, jag älskar att ha fel – rätta mig gärna!

Dela detta inlägg

43 reaktion på “Vattnets kretslopp

  1. 1
    Lasse

    Sten-dina tankar om vatten får stå oemotsagd av mig.
    Det intressanta för oss landkrabbor är väl fördelningen av vatten över jorden.
    I morse gick jag ut i gräset och blev våt om fötterna trots att det inte regnat. Daggen ligger och ger gräset vatten. Jag lyssnade i veckan på ett TED talk där en agronom förklarade hur man kan omvandla torra marker till grönskande bara genom att se till så gräset betas regelbundet, såsom de stora hjordarna gjort tidigare. Det gäller en väldigt stor del av jordens yta.

    När det gäller grundvattenuttag så är det oftast så att nederbörd avrinner som grundvatten tills magasinen är fyllda och därefter som ytvatten på marken. I alla fall i våra trakter.

  2. 2
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Hej Lasse,

    tillgången på vatten är ju en rent lokal fråga — även om redan romarna byggde långa vattenledningar. I Sverige är vatten nästan en icke-fråga även om SMHI:s påhittade havsnivåhöjning har lett till skapade problem i kustkommuner. Redan i mer tättbebyggda länder i vår närhet som Tyskland och framför allt Nederländerna är det viktigare att sköta vattenanläggningar än att regera landet.

    Men eftersom vattenfrågan är lokal så är det egentligen bara att välja ett lämpligt flodsystem för att påvisa hur mänskliga aktiviteter, som exempelvis dammbyggnader totalt kan förändra en region — och dess klimat!

  3. 3
    Christer Löfström

    Dag att pensionera SI?

    https://www.di.se/debatt/lkab-mfl-nu-gor-vi-gruvan-fossilfri/

    ”Säker tillgång till biobränsle och el till konkurrenskraftiga priser.”

    ”Sverige har unika möjligheter att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer och samtidigt bidra till att nå de globala klimatmålen. Om industrin, det offentliga och andra aktörer samverkar och tillsammans bär omställningens kostnader kommer Sverige bli ett globalt exempel som visar att fossilfrihet och ökad välfärd kan förenas”

    Jag tolkar artikeln som att klimathotet behövs för att i framtiden kunna ge bidrag till ny kärnkraft.
    (det offentliga skall vara med och bära kostnader för fossilfrihet)

    Den viktiga diskussionen om framtiden sker i näringslivssammanhang.
    Är det hållbart att fatta beslut om att Sveriges framtid skall vara fossilfri ?
    Hållbarhet enligt Bruntlandkommissionen.

    ”en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande
    generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det betonades att
    en hållbar utveckling inbegriper såväl ekonomiska som sociala,
    kulturella och ekologiska aspekter. Dessutom betonades vikten av en
    jämn fördelning av resurser såväl inom som mellan generationer.”

    De unga på gymnasier, på väg till universitetsstudier, behöver vara med.
    Bättre att gå på studentfik och mingla, än o gå på pensionärsinfo, om man vill vara med och påverka framtiden.

    Även om det är trevligt och lärorikt bland pensionister.
    Mycket informativt om historia hos Harjager härads hembygdsförening.
    Järnvägens betydelse för industrialiseringen t.ex.
    Utmärkt Bok av Ragnar Hellborg. Prof.em. Fysik LU.

  4. 4
    Svempa

    Goda Nyheter från USA rapporterar SvT. Ny NASA-chef

    ”Tillsättningen av James Bridenstine som ny chef för den amerikanska rymdstyrelsen är omstridd, bland annat eftersom han saknar forskningserfarenhet och är skeptisk till klimatförändringar”

  5. 5
    jensen

    Sverige som föregångsland till första fossilfria välfärdsland.
    Hur stor andel el produceras idag fossilfritt ?

    Påminner mig om en självupplevd historia.
    Klagar över att mina pengar är slut.
    Råd från en välmenande släkting:
    Du får väl ta ut från banken.
    Men jag har inga pengar på banken.
    Ja, hur såna gör, vet jag verkligen inte.

  6. 6
    tty

    Apropå nederbörden i Amazonasbäckenet så är förhållandena där mycket speciella. Det är det enda området i världen med stor nederbörd långt från närmaste kust, och detta beror på att vattnet ”återanvänds”. D v s vattnet avdunstar och regnar ned igen ett antal gånger innan det till sist når havet. Delvis beror detta på att Amazonas ursprungligen rann åt väster, men blockerades när Anderna uppstod varvid en jättelik sjö bildades. Denna har nu fyllts av sediment, men fortfarande ligger västra delen av bäckenet mycket lågt och avrinningen är långsam.

  7. 8
    Björn

    Jag undrar lite grand över följande mening: ”Jag skulle också vilja påstå att före uppkomsten av jordbruk så regnade det aldrig för mycket någonstans”. I övrigt kan man påstå att det förekommer rovdrift med grundvatten i världen. Pumpar man upp vattnet utan att förstå att för mycket uttag torkar ut marken, ja då mår inte växtligheten bra. Vatten är ju en av förutsättningarna för en fungerande fotosyntes. Mänsklig verksamhet och dess ökande antal individer, medför av naturliga skäl en grundvattenplundring. Detta är något för politiker och andra beslutsfattare att inse och lära sig av. Här hemma ojar sig politiker över att grundvattensvinnet beror på ”klimatförändringarna”. Men uttalen kommer nog från de med 0.1 på högskoleprovet.

  8. 9
    Lasse

    #8 Björn
    Du påstår att uttag av grundvatten påverkar ytan där växtligheten frodas.
    Detta kan endast gälla sk utströmningsområden där grundvatten rinner fram.
    I inströmningsområden ligger grundvattnet under växtlighetens påverkansdjup.
    En bok som jag ofta återkommer till när det gäller hydrologi är ”Vattnets väg från regn till bäck” (Harald Grip och Allan Rodhe)
    Grundvatten har dock olika vägar i vår geologi jämfört med sedimentära bergrundsområden som råder över större delen av världen.
    Sen är väl påståendet att det tidigare aldrig regnade för mycket något Gubben Noak skulle tillbakavisa.
    Kinas Yangtzeflod har (hade?) en irriterande ovana att svämma över , detta eftersom den består av två olika delar där det övre loppet ligger i bergstrakter och det nedre på slättlandet. Snabb tillrinning när bergen får nederbörd och ackumulation där slätten börjar.

  9. 10
    Fredrik S

    Svempa #4

    Yes!!

    Sen bara för att nyansera det hela, man kan ju inte förvänta sig SVT ska rapportera helt rätt, så har James Bridenstine uttalat sig skeptisk till hur stor del människan har i ett klimat som förändras vad jag förstår. Alltså inte skeptisk till
    klimatförändringar (vem är det?)

  10. 11
    Fredrik S

    Lasse #9
    Här i Västergötland har bönderna sen urminnes tider alltid sagt att före midsommar får det regna hur mycket som helst. :) Sen kan man fråga vilken bonde som helst och han säger att vissa år ser åkrarna ut som sjöar hela sommaren och så har det alltid varit. Nu räcker det med några skyfall
    under en vecka och lite pölar på fälten så ropar aktivisterna och kultureliten på Södermalm om extremväder.

  11. 12
    sibbe

    # Svempa 4 Goda Nyheter från USA rapporterar SvT. Ny NASA-chef
    I mina tyska nättidningar Der Spiegel och FAZ får man läsa att motståndet mot Trumps utnämningar av icke kompetenta personer i Senaten har hårdnat. Knappt att man fick veta att Bridenstine blev vald. Bara att han var ”Leugner” blev publicerad. I stället mindes man de goda tider med gamle Hansen, som bara hade ett fel: han var för kärnkraft. Oförlåtligt…
    Dessutom är man väldigt oroligt över att Trump-närstående affärsmän håller på att överta allt flera tidningar, radiostationer och tv-kanaler i USA, och förbjuder journalister att producera (fake) nyheter om Trump. Tom NYT lär vara en av de tidningar som är till salu, och håller på att få en ny, och vilket är oroväckande, evt Trump-nära ägare!
    (= leder till att våra medier måste själv fabricera fake news över Trump?)

  12. 13
    Fredrik S

    Sibbe #12

    Och i Kalifornien har ju LA Times köpts av Dr Patrick Soon-Chiong, en av delstatens rikaste. Tidningens om gång var konservativ har de senaste åren blivit en liberal-progressiv röst och aningen aktivistisk Trumpmotståndare. Nu är murvlarna lite nödiga för den nye ägaren är riktigt god vän med Rudy Giuliani och stödjer Trump som president.

  13. 14
    elias

    Dagens inlägg handlar enl inledningen om debattkunskap. Min debatt taktik/teknik är följande:
    Det är ingen mening att bemöta klimattroendes inlägg, leder bara till tjafs.
    Mata istället hela tiden med dina veteskapligt grundade kunskaper om klimatutvecklingen/-förhållanden:
    * det var varmare under 1930-talet än nu under 2000-talet.
    *värmerekorden är från 1930-talet under modern tid.
    *temparaturen har bara stigit 0,8 gr sedan 1865 efter Lilla istiden; fattas bara annat.
    *under årmiljonerna kan man konstatera att en koldioxid höjning alltid föregås av en temperaturhöjning med ca 800 000 år; dvs den varma Medeltidens temperaturökning är orsaken till dagens höjning av CO2.
    *osv

  14. 16
    JohanS

    #15
    Bara i Sverige är väl detta möjligt. Kunde ha varit ett skämt.

  15. 17
    Strumpan

    #11 Det kan jag tänka mig. Långt fram i tiden var åkerbruket i Västergötland bundet till höjderna i landskapet just pga att sänkorna var så sanka. Det var först under 1800-talet uppodlingen av de gamla våtmarksängarna tog fart med rejäla dikningsföretag och stålplogar som klarade av den styva leran.

  16. 18
    Håkan Bergman

    Strumpan #16
    Utdikningarna ledde också till att vi utrotade malarian i det här landet, men jag är osäker på om man var medveten om den konsekvensen.

  17. 19
    Strumpan

    #17 Det var nog bara en lyckträff. Idag är det ju på ”modet” att våtmarker ska återskapas, men jag är minst sagt kluven. Speciellt om det går ut över den i vårt land redan hårt ansatta åkerarealen vi fortfarande förfogar över. Extra komiskt blir det då de naturligt igenväxande sjöarna ska hållas öppen till varje pris, trotts att det är samma process som skapat de flesta av våra våtmarker.

  18. 20
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    tty #6

    som framgår av vad jag skrev så var jag riktigt nöjd när jag noterade att mina enkla överslagsberäkningar gav ett så pass rimligt värde på ”avrinningen”. När det gäller Amazonas så har jag också vetat att utloppet ”från början” var i Stilla Havet och att det var när Anderna växte till sig som floden så småningom blev tvungen att att rinna ut i Atlanten. Men vi kan ju trots allt sluta oss till att även om det mesta av regnen just i Amazonas-området helt enkelt har avdunstat där så tillförs det ändå 6300 kubikkilometer vatten ifrån haven varje år.

    Björn #8
    Angående påståendet att ”det regnade aldrig för mycket någonstans” så är detta en aning hårddraget. Det kunde naturligtvis bli översvämningar även innan jordbruket uppkom, men före jordbrukets monokulturer så var oftast växtligheten så omväxlande att den kunde ta hand om stora regnmängder. De översvämningar som uppkom ”där det regnade” flöt långsammare nedströms och blev sällan stora flodvågor.

  19. 21
    Håkan Bergman

    Strumpan #18
    Jo jag lutar nog också åt lyckträff, även en blind höna… Det är patetiskt med folk som inte förstår att vi har det landskap vi har tills nästa istid kommer och schaktar bort rubbet och allt börjar om från början igen, varför inte göra det bästa möjliga av det vi har.

  20. 22
    Fredrik S

    Håkan och Strumpan

    Jo, det är konstigt. Och sen är det alla torvmossar som ska dikas ut och förstöras för att komma åt det värdefulla ”biobränslet”. Allt för miljöns och klimatets skull eller vad de nu kallar det. Har en i närheten och förra sommaren var halva närliggande sjön som kanalen rinner ut i mörkbrun. Och fiskgjusen som häckade har de skrämt bort, har inte sett någon på länge. Fast den och andra rovfåglar kanske hålls i schack av alla vindsnurror som smällts upp. Men det krävs väl kanske någon logik i någon högre skola för att förstå. Som grädde på moset har forskning visat att utdikning och brytning av torv leder till högre utsläpp.

  21. 24
    Daniel

    Falsk Alarm av Gösta Pettersson, Sida 51: ”Vissa saker tror sig dock geologer och andra kunna säga om förhållandena för sådär 100 miljoner år
    sedan. För det första anser man att det genomsnittligt var bra mycket varmare då än nu, kanske runt 10 grader varmare.”

    Sten Kaijser:
    ”Vi ska kunna tala om att för 100 miljoner år sedan så var koldioxidhalten i atmosfären 10 gånger högre än idag och den enda effekten av den höga halten var att jorden var mycket grönare än idag.”

    Ska inte ni ”upplysare” försöka vara mer samstämmiga? Blir det inte mer övertygande då?

  22. 25
    Daniel

    Sten Kaijser skriver:

    ”Vi ska kunna tala om att för 100 miljoner år sedan så var koldioxidhalten i atmosfären 10 gånger högre än idag och den enda effekten av den höga halten var att jorden var mycket grönare än idag.”

    Gösta Pettersson, Falskt Alarm, sid 51:

    ”Vissa saker tror sig dock geologer och andra kunna säga om förhållandena för sådär 100 miljoner år
    sedan. För det första anser man att det genomsnittligt var bra mycket varmare då än nu, kanske runt 10 grader varmare.”

    Bra klimatupplysning.

  23. 26
    Fredrik S

    Robert #22

    Jo, det har NYC’s borgmästare Bill de Blasio gått och drömt om länge. De kanske borde börja med att stämma sig själva först eftersom deras egen myndighet för transporter har en årlig budget på 9 miljarder för att bygga nya vägar och broar så ännu fler kan köra bil.

  24. 28
    Fredrik S

    Lite OT, men kan inte låta bli. Rekordvärme idag står det i Expressen, nästan 26 grader. Ja, inte Aprilrekord då visar det sig för det är 29 grader men varmast sedan år 2000. Och det är väl rekord? Blir det 27 grader på tex onsdag så är det förmodligen nytt rekord fast sedan i fredags då. För visst måste vi väl kalla det rekord på något sätt när det blir varmt och skönt? Ska det hålla på så här hela sommaren nu? I Aftonbladet var det någon meteorolog uttryckte sig att det var helt galet i rubriken, orkade inte läsa artikeln.

  25. 29
    Roland Salomonsson

    Skribenten har helt missat ”formeln för kolbaserat liv”! Denna är (CO2 + H2O + Värme/Solljus) * Klorofyll (katalysator). Allt liv är beroenda av ALLA dessa faktorer. Faktiskt behövs mindre med H2O resp Värme om tillgången på CO2 är riklig. CO2 genererar att växter/alger behöver mindre med vatten resp värme för att ta åt sig den näring deras tillväxt kräver och att de skall må väl. Livets grundpelare, alltså växter av olika format, från alger till träd, kan helt enkelt inte överleva utan tillräckligt med CO2. Ju mindre med CO2 i atmosfären ju fler öknar och tundror, samt desto lägre går ”trädgränserna” i bergen och i mindre djupt växtzonerna i havet.

    För omkring 100 år sedan hade ett utdöende av livets grundpelare startat, men tillväxten med +0,01% CO2 har räddat livet, vilket dock fortfarande existerar på sin ”svältgräns”. Men om mänsklighetens alla resurser till slut samlas för att minska CO2, så kan utdöendet av livet snabbt påbörjas igen, Mänsklighetens långsiktiga överlevnad kräver att CO2 ”ÖKAS” till åtminstone 0,08%. Om klimatexpertisen är det minsta vetenskapliga, så finns det mängder med vanliga gymnasielabb som bevisar! Och till skillnad mot GMO-gröda behöver inga giftiga kemikalier tillsättas, utan CO2 gynnar ALLT liv. Fråga en professionell växthusodlare?

  26. 30
    Ulf

    Svar 25

    Ja det är ju intressant. Dock är det är väl frågan, om detta stämmer, på vilket sätt det är negativt? Jorden fungerade då också. Vad händer om det ökar 10 grader idag? Blir allt bara grönare eller förvandlas vi till ödlor?
    Sten får väl utveckla hur han menade. Finns säkert en artikel om det.

  27. 31
    Göran A.

    #25 Daniel

    Att det var tio gånger mer koldioxid i atmosfären och 10 grader varmare på jorden för 100 miljoner år sedan säger helt enkelt att jorden inte brinner upp och att det faktiskt existerade biologiskt liv på jorden.

    Många klimathotsalarmister vill gärna framställa att jorden befinner sig i ett kokande tillstånd om det blir typ 2 grader varmare. Det är ungefär vad de vill skrämma folk med. Inte ens vid 10 grader varmare kokar jorden. Tvärtom verkar livet trivas väldigt bra.

    Och, du behöver inte skriva om en massa problem som skulle kunna uppstå vid 10 grader varmare jordklot. Det känner de flesta här till redan ändå, men det var inte det det handlade om.

  28. 32
    Ulf

    Angående Bridenstine, så har han en bakgrund i flygvapnet. NASAs huvudverksamhet är rymden. Såvitt jag kan se är tidigare administratörer ingenjörer förvisso men inte direkt forskare.

    Det mest skrattretande är dock att kritiken dyker upp i ett land som har som högsta merit för höga chefer inom det offentliga, ett innehav av en S märkt partibok. När man inte trodde mediainaveln kunde bli värre så tar den ändå nästa steg.

    Lite utanför ämnet men ändå innanför är dagens artikel i Aftonbladet om Trump och Nordkorea. Tänk om Trump får rätt? Ja tänk om svenska journalister får fel för tusende gången av tusen, vilken överraskning.

  29. 33
    Ulf

    Också utanför ämnet men för viktigt för att inte uppmärksammas. Riktigt kompetent journalistik i SvD idag om kinesisk stöld av immateriella rättigheter.
    Hittills har svensk korkad media bara kritiserat Trump för handelskrig och överhuvudtaget inte tagit upp hans anklagelser om stölder utförda av Kina.
    När man diskuterat klimat med klimathotare har de tagit fram Kina som ett hopp för framtiden. Hur korkade får man bli?
    Hoppas detta reportage inte är en engångsföreteelse.

  30. 34
    Håkan

    Hej, Sten. Jag gillar din avslutning, att du inte är ängslig för att ha fel. En sak som jag undrar om det inte blivit lite fel är din uppgift om att koldioxidhalten var tio gånger högre för 100 miljoner år sedan. Det låter lite väl mycket. Att halten var betydligt högre än idag kan tag tro på, men varifrån har du fått siffran tio?

  31. 36
    Lasse

    #20 Sten

    Där har du en poäng. Används marken inte gör det inget om den svämmas över då och då.
    När samhällen växer så bygger vi på dessa marker och får problem som kan lösas genom att vattendragen vallas in och blir mer kontrollerade. Vilket kan få katastrofala konsekvenser när flödena blir för stora.

  32. 37
    Lena Krantz

    Daniel

    Man kan inte jämföra förhållandena för 100 miljoner år sedan utan att ta med andra aspekter som att Antarktis inte var nedfryst då. Temperaturen är ju ett genomsnitt. Kanske är det bättre att jämföra förhållandena i tropikerna?

  33. 38
    Daniel

    #30 Ulf & #31 Göran:

    Nej, låt oss inte gå in på vad som skulle hända om global medeltemperatur på ett (i geologiskt mått mätt) ögonblick skulle pushas upp 10 grader. Det är löjligt och kommer inte att ske.

    Biosfären var otroligt annorlunda för 100 miljoner år sedan. Men livet anpassar sig, absolut. Vad man dock bör känna till är att anpassningen sker efter rådande omständigheter, förändringar som är oerhört långsamma och äger rum under miljoner år. Inte ett par århundraden. Det har ju skett några sådana plötsliga förändringar, både mot kallare och varmare klimat, av olika orsaker. Det har ofta lett till massutrotning, just för att växt- och djurlivet inte hann anpassa sig.

    Vad jag finner högst intressant är dock, och här får Sten gärna svara hur han tänker, hur man ska samla på sig absolut bästa fakta och sprida kunskapen om att jorden för 100 miljoner år sedan hade mycket högre koldioxidhalt, och ”den enda effekten av det” var att jorden var grönare än nu.

    Sätt det i relation med Göstas ”Falskt Alarm” (som jag gissar fungerar som nån slags bibel i dessa kretsar), som är tydlig med att det var ca 10 grader varmare på den tiden. Varför undanhåller Sten denna fakta i sitt inlägg? Det är ju kritisk kunskap som Sten menar är så viktig att ha i bagaget vid samtal med klimatreligiösa alarmister.

    Om vi då är överens om att denna värme inte kunnat bero på en då något svalare sol, så är ju kopplingen koldioxid/uppvärmning tydlig. Gösta och Sten säger det tillsammans, svart på vitt. Oavsiktligt, men ändå. Detta som så många är emot och anser att vi måste fortsätta leta efter en annan, hittills okänd faktor som reglerar temperaturen och klimatet.

    Varför?

    Och visst finns det mycket artiklar och studier om vad som kan hända med biosfären om temperaturen stiger ett par grader. Inget säkert såklart, eftersom det är svårt att testa på global nivå.

    Fast det är ju det vi gör nu. Ett stort globalt fysik- och biologiexperiment. Insatsen är ”All in”. Jag är bara inte så intresserad av att delta.

  34. 39
    Strumpan

    Intressant i sammanhanget är att medan temperaturen under eocen ( ok, det är inte 100 miljoner år sedan) var bland de högsta vi haft så var temperaturen runt ekvatorn lägre än nu. Det var framförallt polarområdena som var mycket varmare än nu.

  35. 40
    Christopher E

    #38 Daniel

    Du kämpar med att snedvrida och sparka in öppna dörrar som så många klimatoroade gör. Det är många av oss ej oroade som är helt med på ett troligt samband mellan koldioxid och temperatur. Det är bara inte så enkelt att prognosticera. För jorden har som bekant i geologiskt perspektiv varit både kallare och varmare än nu, och det har inte alltid sammanfallit med dalar och toppar i koldioxinhalten. Så nog finns det andra faktorer också.

    Vi är alla med i ett stort biosfäriskt experiment vare sig vi vill eller inte, som överskuggar en marginell förändring av medeltemperaturen med flera magnituder. Nämligen mänskligheten själv, dess storlek, resursbehov, markbehov, rörlighet mm. Lite lustigt med så mycket fokus utdöende av högre temperatur när vi de facto inte känner till en enda art som dött ut av AGW, men däremot massvis och åter massvis med arter som dött ut på grund av jakt, i anspråkstagande av biotoper, införsel av invasiva arter, urbanisering mm.

    Men låt oss för all del införa flygskatt och minska flygandet med någon bråkdels procent från svenska flygplatser. Samtidigt som Sveriges befolkning prognosticerad att fördubblas framöver, med allt det innebär. Fokus, fokus, fokus…

  36. 41
    Ingemar Nordin

    Daniel #38,

    Det är ett välkänt faktum att det finns en stark korrelation mellan temperatur och CO2-halt. När havens temperatur ökar så ökar CO2-halten i atmosfären eftersom varmt vatten inte kan hålla samma mängd CO2 som kallt. Du ser denna korrelation tydligt över årtusendena där CO2-ökningen kommer c:a 800 år efter värmeökningen.

    Jag ser inte på vad sätt Sten och Gösta skulle motsäga varandra

  37. 42
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Hej Daniel,

    det jag fick fram när jag läste om jodens klimathistoria var att det som spelat störst roll för hur varmt det varit är kontinenternas storlek. När det funnits en jättekontinent och lite spridda öar så har det varit riktigt, riktigt kallt. När kontinenterna varit små så att inget land legat alltför långt ifrån hav, och när haven strömmat fritt runt hela jorden har det varit varmt.

    Vi befinner oss nu i en kall period och så kommer det att förbli. Södra Ishavets cirkumpolära ström som vädermässigt isolerar Antarktis ifrån resten av världen kommer att bestå under överskådlig tid. När Panamanäset stängdes och den förbindelsen mellan Atlanten och Stilla Havet stängdes så inleddes en långsam avkylning som i grunden fortfarande pågår. Det bästa vi kan hoppas på är att vi får en tillfällig klimatförbättring under i bästa fall ett par århundraden.

    Om du är orolig för klimatet så tycker jag att du mer ska oroa dig för den avkylning som vi nästan säkert vet kommer.

    Jag hittar ingen karta över jordens kontinenter för 100 miljoner år sedan men en karta över jorden för 94 miljoner år sedan hittar du på https://www.google.com/search?q=continents+during+the+cretaceous+period&biw=1366&bih=662&tbm=isch&source=iu&ictx=1&fir=pc3lT8gdJqCvPM%253A%252CsznexNnHFUagfM%252C_&usg=__hekQZzyvtF2FZ80Ui1dq8Y4_wA4%3D&sa=X&ved=0ahUKEwi5w4W9jszaAhWIOSwKHTtbCiwQ9QEIQTAC#imgrc=v29R–nt5rLgyM:

    Som du ser så kunde haven strömma friare då.

  38. 43
    Ulf

    Hej Daniel,

    Jag bygger inte min skepsis mot den överdrivna skräcken för koldioxid på något annat än vad man kan se med egna ögon. Nämligen att de scenario som klimathetsare målat upp nu i 20-30 år helt enkelt inte inträffar. Då har man istället gått över till att bedriva ren propaganda där alla förändringar oavsett var de sker eller om de blir varmare eller kallare beror på ökade koldioxidutsläpp. Naturligtvis blir en intelligent självständigt tänkande människa då skeptisk. Det har skett i andra länder dock inte i Sverige därför att här dominerar massmedia med ständigt fake news om klimatet. Jag tror de flesta hör på dessa sidor tror att koldioxiden påverkar klimatet men mer i den långsamma takten än i klimatmodellernas snabba takt som aldrig stämmer med utfallet.

Kommentarer inaktiverade.