Antropocen

En av de som var med när Stockholmsinitiativet bildades var Lars Bern som ju numera främst är verksam på sin egen blogg kallad Anthropocene. Den gode Lars är inte ensam om att intressera sig för företeelsen Antropocen. En annan,kanske ännu mer inflytelserik person, som också skrivit om begreppet är Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH och också en av ledamöterna i det klimatpolitiska rådet.

Begeppet Antropocen har tidigare behandlats i ett intressant inlägg av C-G Ribbing redan i april 2015.

Sverker Sörlin har skrivit en bok med titeln Antropocen, en bok som han själv kallar En essä om människans tidsålder. Det är en välskriven bok där han får med mycket som jag inte kände till. Det är också en bok som får mig att inse att jag slarvat mig fram genom livet. Som matematiker har jag lite grann kunnat stoltsera med att säga att man behöver bara lära sig sådant som man inte förstår, med det underförstådda tillägget att det är väldigt mycket som man faktiskt kan förstå och därför i stort sett kan utan att någonsin ha lärt in det.

Jag har på senare tid mer eller mindre insett att saker som jag verkligen lärde mig att rabbla såsom tyska prepositioner som styr dativ, de kan jag fortfarande rabbla upp. Men jag har aldrig lärt mig att rabbla jordens geologiska åldrar och inte heller grundämnenas periodiska system. Nu inser jag att detta är brister i min allmänbildning, som jag i just dessa två fall kommer att försöka att göra någonting åt – men det får bli efter att det här inlägget är färdigskrivet.

Nåväl, vad skrivet Sverker S om. Han börjar med att berätta om hur mänskligheten kommit att bli en kraft med förmåga att förändra jorden, inte för att vi som individer är så mäktiga, men genom att vi är så många. Han talar också i första kapitlet om hur ordet antropocen bildats. Att antropos är det grekiska ordet för människa (eller ofta man) kanske vi känner till genom ord som antropologi och för den som är intresserad av brottsligheten i världen också ingår i ordet ‘Ndrangheta .

Vad ändelsen cen kommer ifrån är mindre uppenbart även om vi hört talas om holocen och pliocen och kanske ytterligare några geologiska åldrar som slutar på cen. Det lär komma ifrån det grekiska ordet καινός (kainos) som ska betyda ny. Det bör i så fall påpekas att antropocen inte har med den nya människan att göra.

Ett intressant påstående som görs är att vi människor tillsammans flyttar 57 Gigaton sediment varje år, vilket ska vara mer än vad jorden flyttar av egen kraft. Siffran är naturligtvis imponerande men vad menas? Hur långt flyttas det? Om kontinenter rör sig i förhållande till varandra så är det stora massor i rörelse även om förflyttningen är minimal.

En del av boken handlar om hur tankar som så småningom ledde fram till begreppet har utvecklats under de senaste århundradena. En tidig tänkare som nämns, men som jag inte kände till, är Georges Louis Leclerc, comte de Buffon, som var en av dem som tidigast ville använda naturvetenskapliga argument för att beräkna jordens ålder.

Buffons grundtanke var att jorden börjat som ett eldklot som långsam svalnade och genom att experimentellt mäta hur lång tid det skulle ta för ett klot av jordens storlek att svalna kom han fram till att jorden var 71 000 år gammal vilket var mer än 10 gånger mer än vad Bibeln angav. En av de böcker han gav ut hette Les époques de la Nature och utkom 1778.

Det finns mycket intressant läsning i boken och det är tydligt att Sverker Sörlin är kunnig och beläst om såväl vetenskaps- som idéhistoria. Han har lyft fram sådana tänkare som tidigt såg människan som en destruktiv kraft för livet på jorden, men han har också nämnt andra som sett människan som en konstruktiv kraft. Dessutom har han följt den debatt som pågått under de senaste decennierna.

En anledning till att Sverker Sörlin utsetts till ledamot i det klimatpolitiska rådet är att han tidigt insåg klimatfrågans betydelse och kom ut som en engagerad debattör. Liksom många andra av dem som tidigt insåg frågans betydelse kom han att helt lita på IPCCs rapporter, och har gjort sig känd som försvarare av dessa.

Det bör också sägas till hans heder att han, såvitt jag vet, inte använt nedsättande epitet om oss som anser oss ha sunda vetenskapliga argument för att åtminstone vara klimatpolitiksmotståndare. Han har också i 10 år arbetat på samma institution på KTH som min yngste bror, Arne Kaijser, och jag vet att Arne väl känt till och kunnat informera om att exempelvis vi som är skribenter på KU arbetar helt ideellt.

Enligt Sverker S så är det just klimatfrågan som gjort intresset för Antropocenbegreppet så stort. Det som bekymrar mig är att han inte ifrågasatt att ökningen av koldioxidhalten huvudsakligen, eller kanske i hans ögon enbart, har negativa konsekvenser. Förmodligen är han medveten om att jorden till stor del tack vare det jag kallar koldioxidberikningen blivit (minst) 10% grönare under de senaste decennierna.

Säkert vet han att skördarna jorden runt slagit rekord efter rekord under senare år och han vet naturligtvis också att varma perioder alltid varit gynnsamma för livet på jorden och att det är under de kalla som nöden brett ut sig. Detta gäller dessutom såväl för hundratals miljoner år sedan som de senaste årtusendena eller århundradena.

Han nämner ett antal länder varav Indien kanske är det viktigaste som envist fortsätter att använda fossila bränslen såväl för sin egen energiproduktion som för att genom export förbättra ekonomin för sin egen befolkning och även om han nämner att detta till viss del beror på att de misstror IPCCs framtidsscenarior, så tolkar han det främst som ett utslag av populism. Att vilja gynna sitt eget lands befolkning kan naturligtvis ses som populism, men det är i så fall en i mitt tycke sund populism.

Efter att ha läst Sverker Sörlins essä om människans tidsålder har jag bara en önskan och det är att författaren funderar en gång till på frågan om vad som är ett större hot mot jordens fattiga – en långsam uppvärmning som knappt ens kommer att beröra dem som lever i varma länder, eller en klimatpolitik som främst syftar till att hindra dem att få tillgång till säker och billig energi.

Tillägg tisdag förmiddag:

Det fanns en mening i boken som jag fastnade för när jag läste den, men inte hittade när inlägget skrevs. Den står på sidan 99 och den centrala delen lyder som följer – som de första klimatmodellerna började kunna förutsäga framtidens temperatur med kuslig precision.

Jag undrade, tror verkligen författaren på dessa förutsägelser. Det stämde visserligen att man från 1980 till 1998 fick en uppvärmning som stämde med förutsägelserna men det har i efterhand visat sig att orsakerna inte var modellernas förträfflighet, i så fall hade ju temperaturen fortsatt att stiga.

Det som framkommit under senare år är ju helt enkelt att modellerna inte kunnat förutsäga framtidens temperatur.

Jag har här på bloggen flera gånger framfört min förhoppning om att vetenskapen redan innan jag fyller 80 år sommaren 2020 kommer att ha insett att

om det verkligen är tack vare vår användning av fossila bränslen som vi har lyckats berika atmosfären med koldioxid, så är det det bästa som mänskligheten har gjort för livet på jorden. Jag vill härmed utmana författaren till Antropocen om en vänskaplig vadslagning angående denna förhoppning,

Till sist; när ett inlägg till stor del handlar om en person så finns det extra anledning att vara varsam i kommentarerna.

Dela detta inlägg

74 reaktion på “Antropocen

  1. 1
    Ann lh

    Sörlin ja nog är han inflytelserik, insatt i vetenskaps- och idéhistoria och ingår i dagens klimatpolitiska råd. För mig blev han totalt ointressant när jag upplevde att han inte förmått ta till sig den kreativa synen på människan som ”den ultimata resursen” utan fastnat i miljörörelsens/Romklubbens/klimatkonventionens skräck för antropogen förändring.
    Sten, Dina sista fyra rader om Din önskan att Sörlin borde fundera över hur dagens klimatpolitik slår mot världens fattiga – och den geopolitiska utvecklingen – påminner starkt om H.C. Anderssons sagogosse som avslöjade att kejsaren var naken. Tack!

  2. 2
    Guy

    Nuförtiden lever många på hotbilder. Media speciellt. Kolla rubrikerna! dom flesta går ut på att något hemskt kommer-, håller på- eller har hänt.

    Överbefolkningen är ett stort problem, åtminstone lokalt. Samtidigt är det ett mycket känsligt ämne. Många upplever överbefolkningen som ett hot och vill åtgärda saken. Uppfattningarna om vilka åtgärder som är lämpliga går isär, samt att dom är svåra att debattera på grund av känlomässiga orsaker.

    Då och då undrar man vilken agenda miljöfolket har och om dom är medvetna om agendan eller följer dom ”ledaren” som får. Alternativt är det fråga om en modetrend för somliga av miljöfolket. Kanske ända upp till dom i hög position. Finns här rentav en konspirationsteori inblandad (den kommer alltid förr eller senare till diskussion oberoende om den finns eller inte).

  3. 3
    Christopher E

    Antropocen kan duga som ett inofficiellt samlingsnamn för människans tidsålder, men det tröttsamma är de som envisas med att vilja ha en ny geologisk period (eller möjligen epok) med detta namn.

    Geologin är storskaligare än så, och stratigrafiska indelningar ska inte missbrukas i politiska och ideologiska syften.

    Vi befinner oss i perioden kvartär sedan 2,6 miljoner år. Betyder den fjärde perioden enligt en numera i övrigt övergiven indelning. Kvartär kännetecknas av istid, global kyla med återkommande nedisningar. Kvartär delas in i epokerna pleistocen och holocen. Egentligen ingen logik i det, mest historiska skäl bakom. Därför att idag vet vi att vår interglacial (mellanistid) inte skiljer från de andra interglacialerna i pleistocen. Finns ingen anledning att det ska vara en ny epok vid namn holocen sedan 10 000 år. En ny nedisning är förväntad, finns inget som tyder på annat.

    Att börja införa geologiska perioder i perspektiv om århundraden eller till och med kortare blir lite löjligt jämfört tidigare perioder vi definierar på skalor om miljoner eller tiotals miljoner år.

    Sten, det är riktigt att ändelsen -cen betyder ny. Det används på de epoker efter att dinosaurierna dog ut där världen under däggdjurens tidsålder alltmer liknar vår bekanta nutidsvärld. Den ”nya tiden” började, helt enkelt. Lite kul är att översätta dem allihopa med början för 66 miljoner år sedan:

    Paleocen = det gamla nya :-)
    Eocene = den nya gryningen
    Oligocen = det fåtaliga nya (syftar på en dipp i biodiversitet)
    Miocen = det mindre nya (jämfört med nästa epok)
    Pliocen = det mer nya
    Pleistocen = det mest nya
    Holocen = det helt nya

    Nu kan det liksom inte bli mycket nyare, så det får räcka med -cen nu, eller hur? Det är ju bara slentrian att tro att alla geologiska indelningar måste sluta på -cen. Och fjantigt att döpa dem efter en enda art. Om nu nedisningarna verkligen tar slut i en mycket avlägsen framtid, varför helt enkelt inte låta kvartär följas av kvintär (den femte perioden)?

  4. 4
    Svempa

    Liksom inom de flesta områden har man viss nytta av att kategorisera data. Den stora nackdelen är dock att nomenklaturen skymmer sikten och ger intryck av att de påhittade övergångarna är paradigmskifte. Allt är evolution och människan är en liten del av det hela.

  5. 5
    Lasse

    Antropocen kan väl stå för människans tro på sin egna förmågan att påverka jorden.

    Det väcker en del känslor när vi nyttjar jorden för att berika oss. Detta främst från dem som inte själv behöver skapa föda för sin överlevnad. Skönmålningen av det enkla livet som inte ger så stora avtryck är främst en välståndsföreteelse.
    Samma personer som vill se en återgång till mer enkla förhållanden har inget emot att vi erbjuder andra förmånen att få leva under våra premisser. Det har vi säkert råd med , om vi får fortsätta utnyttja vår plats på jorden optimalt!

  6. 6
    Sören G

    Sörlin är väl inte naturvetare? Som vetenskapshistoriker borde han känna till att klimatet alltid har varierat. Han blir förstås som de flesta andra matade med alarmistpropaganda med sin totlala dominans i medierna och ariklar i de stora vetenskpliga tidskrifterna.
    Det som borde bekymra är att den enorma stasningen för att bekämpa en osynlig, giftfri och luktlös harmlös gas drar bort resurser från områden som borde vara angelägna. Själva tanken att en eventuell blygsam uppvärmning p.g.a av CO2 utsläpp är ett hot är bizzarr. När CO2 dessutom är växternas näring och att koldioxidhalten har ökat har betytt mycket större skördar. Vilket det något varmare klimatet sedan Lilla Istiden också har bidragit.
    Däremot saknar Sverige totalt beredskap för t.e.x ett stort vulkanutbrott av det slag som Tamboras 1815. En större missväxt i världen kan leda till svält även i Sverige.

  7. 7
    Björn

    Egentligen saknas det bevis för koldioxidens dominerande påverkan åt bägge hållen, alltså genom observation av växtlighetens ökning och en temperaturtrend uppåt under 1900-talet och en bit in på 2000-talet. Det kan istället vara så att solens ”grand solar maximum” har varit den huvudsakliga orsaken till bägge fenomenen. Solljus är en av komponenterna i fotosyntesen vid sidan av CO2 och vatten. Grundförutsättningarna för allting är energi och den måste då vara den huvudsakliga och dominerande faktorn i all biologisk utveckling. Solen måste därför ha varit den dominerande faktorn för de liv som vi idag ser. Att vi människor kan förändra miljöer lokalt, är en annan sak, men globalt är solen den dominerande energifaktorn för växtlighet och liv.

  8. 9
    Peter Stilbs

    KTH har tyvärr blivit landets starkaste fäste för politisk korrekthet i universitets- och högskolevärlden. Sörlin är närmast en överstepräst i sammanhanget, när Laestadius tycks ha tystnat(?)

  9. 10
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Tack Biblio!

    CG:s nästan 3 år gamla inlägg tar upp vad ett par kapitel av Sörlins bok handlar om. Som du säger borde jag ha lagt en länk till det inlägget direkt i mitt. Eftersom jag ju faktiskt har makt att göra det så ska det också bli så. Tack igen.

  10. 11
    Strumpan

    Den dag vi skulle kunna bedöma om människans ”intåg” på jorden verkligen berättigat en ny geologisk period är vi med största sannolikhet utdöd och ingen kommer finnas som kan utröna detta.

    Redan Holocen tycker jag inte berättigar större dignitet än som namn på denna interglacial. Det skulle vara intressant att få bevittna hur vi människor kommer att klara av övergången till nästa glaciala period. Kommer det kunna göras i form av dagens komplexa samhällen eller inte? Ett j-a kaos lär det initialt bli som får alla tidigare samhällskollapser och folkvandringar att se små ut.

  11. 13
    Johan M

    #3 Christopher E

    OT Jag besökte ett museum i Brasilien för några år sen och där hade de en utställning med landets valuta genom tiderna. Med lite inflation där de regelbundet strök två eller fler nollor kom de upp med följande namn på valutan:

    Real – 1942
    Cruzeiro 1942 – 1967
    Cruzeiro novo 1967 – 1970
    Cruzeiro 1970 – 1986
    Cruzado 1986 – 1989
    Cruzado novo 1989 – 1990
    Cruzeiro 1990 – 1993
    Cruzeiro real 1993 – 1994
    Real 1994 –

  12. 15
    Ingemar Nordin

    Peter Stilbs #9,

    ”Sörlin är närmast en överstepräst i sammanhanget”

    Jo, så är det tyvärr. Jag är lite bekant med Sörlin från min Umeåtid och jag uppfattade inte då att han då var en sådan grön aktivist att han ville tysta den akademiska debatten. Men dessa politruker gör karriär i tysthet för att sedan, när de har en behaglig och inflytelserik position, slå ned på sina motståndare med maktmedel snarare än med sakliga argument. Han har starkt bidragit till en mycket låg intellektuell nivå på den offentliga klimatdebatten i Sverige.

  13. 16
    Ingemar Nordin

    Sten citerar i sitt inlägg, ”som de första klimatmodellerna började kunna förutsäga framtidens temperatur med kuslig precision”. Så antingen a) Sörlin har noll koll på den vetenskap som han säger sig skriva om , eller b) Sörlin kör med medvetna lögner.

    Vad säger Sverker Sörlin själv? Han är välkommen att kommentera och förvara sig här när som helst. (Jag skickar honom ett mejl)

  14. 17
    Sören G

    #12
    Katarina Barrling hänvisade till Tomas Kuhn. Vad har han för inställning i klimatfrågan? Någon som vet?

  15. 19
    Lars Kamél

    Antropocen är bara ett idiotiskt påhitt av miljöaktivister som ständigt ska överdriva hur mycket människan påverkan naturen och miljön.
    Antropocen ska alltså definieras utifrån att mänsklig påverkan har blivit märkbar i geologin? Men precis detsamma gäller för Holocen! Den skapades för att mänsklig påverkan tycktes märkbar i geologiska lager, till exempel för att många arter dog ut första gången människor anlände till en kontinent. Att då införa Antropocen blir som tårta på tårta.

  16. 20
    lennart back

    Jag såg för ett tag sedan ett inlägg någonstans ett förslag att byta ut antropocen till idiocen – den tidsålder då idiotin tog över.

  17. 21
    Johan M

    20 lennart back

    Jag hade ”hybrisocen” som förslag – tidsåldern då människan trodde sig var en geologisk period.

  18. 22
    Johan M

    #18 Ingemar Nordin

    ‘Katarina Barrling, statsvetare från Uppsala, hade ett kåseri om hur dogmatisk vetenskapsvärlden kan vara. I det lilla är man kritisk men i det stora så är det få som utmanar konsensus. Därav referensen till Kuhns paradigmskifte.

    ”Forskare är mindre kritiska och öppna för andra intryck än den gängse bilden av dem”

  19. 23
    Olav Gjelten

    Vi kan givetvis fortsätta drömmen om att våra politiker skal vakna och att allt så småningom skall leda till det samhälle de allra flesta av oss vill ha.

    Tyvärr mina vänner! Det är redan FÖR SENT för både Norge och Europa i stort. Då utgår jag ifrån att detsamma även gäller Sverige. Om detta har Hanne Nabintu Herland, som står bakom herlandsrapporten, mycket att berätta.

    Vi lät makten i våra samhällen bestämma så länge att ändringen vi söker blivit en omöjlig utopi.

  20. 24
    tty

    #3

    ”Paleocen = det gamla nya :-)
    Eocene = den nya gryningen
    Oligocen = det fåtaliga nya (syftar på en dipp i biodiversitet)
    Miocen = det mindre nya (jämfört med nästa epok)
    Pliocen = det mer nya
    Pleistocen = det mest nya
    Holocen = det helt nya”

    Förklaringen till namnen är inte rätt. Termerna syftar på den växande andelen fortfarande existerande former i de fossila faunorna från de olika. Oligocen syftar på att det då fanns ett fåtal fortfarande existerande taxa, inte på någon nedgång i diversiteten. Det var tänkt att serien skulle börja med eocen ”det gryende nya”, men så gick man i efterhand och upptäckte att det fanns ytterligare ett intervall mellan Krittiden och Eocen, så då fick man hitta på namnet ”Paleocen”.
    Det är i och för sig sant att det inträffade ett mindre utdöende i slutet av Eocen (”la Grande Coupure”) orsakad av att klimatet abrupt blev betydligt kallare, men det uppmärksammades inte förrän långt senare (termen myntades av Stehlin 1910).

  21. 25
    Lasse

    Morgonens nyheter berättar att regeringen vill utrota alla inkräktare-i vår natur.
    Björnlokan och mårdhunden togs som exempel.
    Bort med invasiva arter!
    Spridningen av vargen nämndes som tur var inte ej heller den tvåbenta varianten.
    Fö så har vi alltid påverkat vår natur vilket även påverkat klimatet-forskning visar:
    https://www.sciencedaily.com/releases/2018/02/180220143516.htm
    ”Land use change has warmed Earth’s surface”

  22. 26
    Christopher E

    #24 tty

    Tack för rättning. Jag hade för mig att oligo (fåtalig) i oligocen syftade både på tiden före och efter och att det gällde blötdjur, men tydligen hade jag fel där. Det är alltså bara jämfört med nästa epok, ungefär som miocen/pliocen-namnen. Jag är däremot helt med på att det som syftas på är ”nyare” i namnen gäller jämfört med existerande livsformer, och skrev väl ungefär det, om än inte särskilt klart.

  23. 27
    tty

    ”Morgonens nyheter berättar att regeringen vill utrota alla inkräktare-i vår natur.
    Björnlokan och mårdhunden togs som exempel.”

    Ett gott exempel på den totala okunnighet som numera präglar den politiska sektorn. Björnlokan är inte invasiv, den är naturligt förekommande i Sverige (nämns första gången 1658), och den är inte ens särskilt allmän.

    Kanske tänkte man på jättelokan, som ju faktiskt är introducerad och i viss mån invasiv. Det finns dock många mycket värre exempel t ex jättebalsamin, parkslide/jätteslide, vresros och kanadensiskt gullris, för att inte tala om plågoriset blomsterlupin som ju dessutom sprids aktivt av Trafikverket!

    Sedan finns det ju också invasiva arter som ingen klagar över, t ex rysk blåstjärna. Den sprider sig visserligen som en farsot, men den är vacker, blommar tidigt på våren och vissnar sedan ned och tycks inte ha några egentliga negativa effekter på andra arter, så ingen bryr sig.

    Men den värsta av alla invasiva arter, kirskål, vet de flesta inte ens att den är invasiv.

    Tyvärr är nog verkligt invasiva arter ungefär lika svårkontrollerade som klimatet.

  24. 29
    Ann lh

    Sören G, det har ju kommit två riktiga tungviktare i klimathotsfrågan på sistone. De båda (R. Darwall o B. Lewin) är verkligen tunga att ta sig igenom. Men! Christopher Bookers sammanfattning och med ett lite nytt perspektiv ger en suverän överblick och ger många igenkänningsnickar, javisst var det så det var.
    Samtidigt sätter han in Trump och EU i ett perspektiv som media totalt missat. Ett måste (!) för alla som är det minsta intresserade av klimatfrågan. Arma EU!

  25. 30
    Jax ax

    #28 Sören G
    Får väl citera oraklet, GW från gårdagens Veckans brott:
    ”Bra vetenskap lever i kraft av sina tvivel och icke av sin övertygelse”

  26. 31
    Erik Lindeberg

    ”16 Ingemar Nordin: ”Sten citerar i sitt inlägg, ”som de första klimatmodellerna började kunna förutsäga framtidens temperatur med kuslig precision”. Så antingen a) Sörlin har noll koll på den vetenskap som han säger sig skriva om , eller b) Sörlin kör med medvetna lögner.”

    Sörlin har bra belägg för sin utsago. Här har jag jämfört Hansens at al. 1981 modellering av temperaturen från 1976 med satellitmätningar från och med 1979: https://drive.google.com/open?id=1S_zqtAXH6L8tatSmq9REgnmm5RJbvAb_

    Zeke Hausfather har gjort en mer komplett genomgång av hur modelleringar av olika årgångar presterar:
    https://www.carbonbrief.org/analysis-how-well-have-climate-models-projected-global-warming

    Hansen et al.’s klassiska publikation från 1881 kan läsas här: https://pubs.giss.nasa.gov/docs/1981/1981_Hansen_ha04600x.pdf

  27. 32
    Ingemar Nordin

    #31,

    ”Sörlin har bra belägg för sin utsago.”

    Nej det har han inte. Att modellerna inte stämde skapade stor förvåning bland klimatforskarna under början på 2000-talet och man försökte då hitta diverse naturliga förklaringar till den ”hiatus” som mätningarna uppvisade.

    Och enligt satellitmätningarna så ligger klimatmodellerna fortfarande på den dubbla uppvärmningen jämfört med den observerade.

  28. 33
    Sören G

    #30
    Ja, jag hörde GW säga det. Och Katarina Barrling var inne på samma spår i Godmorgon Världen i P1.
    Vad är det som händer i SR och SVT?

  29. 34
    Peter Stilbs

    #31 – när jag kom in i detta område för ca 15 år sedan beskrev man situationen som att uppvärmningen ca 1970-2000 stämde perfekt med modellerna, däremot kunde man inte förklara avkylningen 1940-1970 och uppvärmningen ca 1900-1940 – med samma ”modeller” alltså.

    ”Kurvanpassning” med ”kola(fudge)-parametrar alltså. Ändra så det passar

  30. 35
    Lasse

    #30
    GW är en sanningssägare med ansenlig tyngd.
    Han ogillade även när SFC (Svenskt Forensiskt Center) lekte naturvetare med sina utlåtande, dvs satte siffervärde på subjektiva bedömningar. Poliser och lagmän är oftast inte siffermänniskor-hade de varit det skulle de valt en annan bana! Det kan vara bra att ha i åtanke när de lägger sina domar.

  31. 36
    Erik

    #31 Varför har IPCC så svårt för att sätta ner foten angående klimatkänsligheten om modellerna stämmer mot utfallet?

  32. 37
    Ingvar i Las Palmas

    #36 Erik

    ”Sätta ner foten” ???
    Båda sitter ju fast i klaveret redan!!

  33. 38
    Erik Lindeberg

    # 32 Ingemar Nordin: ”Och enligt satellitmätningarna så ligger klimatmodellerna fortfarande på den dubbla uppvärmningen jämfört med den observerade.”

    Jag jämförde Hansen at al, 1981: prediktion med just satellitmätningarna. Kan du visa vad som är fel med figuren i #31? Den visar en mycket bra överensstämmelse mellan modellen och mätning (https://drive.google.com/open?id=1S_zqtAXH6L8tatSmq9REgnmm5RJbvAb_)

    Om du vill kolla mina källor så uppgav jag en länk till Hansen et al i #31
    RSS hittar du här: http://data.remss.com/msu/monthly_time_series/RSS_Monthly_MSU_AMSU_Channel_TLT_Anomalies_Land_and_Ocean_v04_0.txt
    och UAH här: https://www.nsstc.uah.edu/data/msu/v6.0/tlt/uahncdc_lt_6.0.txt

  34. 39
    Ingemar Nordin

    Erik L #38,

    Det John Christy har gjort är att jämföra 102 modeller som IPCC använder och funnit att de misslyckats med att predicera temperaturen under 2000-talet, särskilt över tropikerna. Det blev en del debatt om detta som du kan läsa mer om här:

    https://wattsupwiththat.com/2016/05/25/climate-models-dont-work/

    Men jag kan inte få detta till att modellerna kan förutsäga klimatet med ”kuslig precision”.

  35. 40
    Bengt Abelsson

    Om modeller:
    The IPCC’s Fifth Climate Assessment Report (2013), also known as IPCC 5AR, tells us that 111 of 114 climate model runs showed a greater warming over the period 1998-2012 than the temperature observations indicate [WGI, chapter 9, text box 9.2 and in full Synthesis Report on page SYR-8]. It tries to explain the discrepancy saying in the same text box:

    “This difference between simulated [i.e. model output] and observed trends could be caused by some combination of (a) internal climate variability, (b) missing or incorrect radiative forcing and (c) model response error”.

  36. 42
    Sören G

    #28
    ”Ett totlat sjukt system som dessutom belönar de vetenskapsmän som stödjer narrativet och bestraffar de som inte stödjer det.”
    Att ge pengar för de som ger sitt stöd åt en viss uppfattning förekommer tydligen inom andra samhällssektorer. Hörde på nyheterna att polisen utlovade belöning till Krister Pettrssons bekanta om de angav honom.

  37. 43
    Daniel Wiklund

    OT Idag är det minusgrader över nästan hela Sverige. Såg på text-tv att två orter hade 0 grader, resten minus. Men just när vindkraften behövs som mest så är det nästan vindstilla. Idag förbrukas nästan all el som produceras. Vindkraften står för ca 2 %. Men det viktiga är ju att vindkraften är fossilfri och förnybar, både när det blåser och är vindstilla.

  38. 44
    Ivar Andersson

    #39 Ingemar Nordin
    Men jag kan inte få detta till att modellerna kan förutsäga klimatet med ”kuslig precision”. Jag tror att detta uttalande är ironiskt menat. Skit in skit ut. Varför behövs mer än EN klimatmodell om man förstår hur klimatet fungerar. Troligtvis har man ingen koll på parametrarna i modellerna utan gissar värdena hejvilt.

  39. 45
    Peter Stilbs

    Lätt OT: tittar på gårdagens Veckans Brott – om sannolkhetsbedömningar, begreppsförvirring och myndighetsövertro vid bevisbedömning.

    Precis paralleller till klimatfrågan, och speciellt IPCC’s ”very probable” och annat fikonspråk, för personliga ställningstaganden och förutfattade meningar.

  40. 46
    Bengt Abelsson

    Ögonblicksbild från Simris.
    Produktion 1 kW, förbrukning 491 kW
    Hittills idag: produktion 580 kWh, förbrukning 9202 kWh
    Hurra för det lokala energisystemet, framtidens melodi enligt eon.

  41. 48
    Fredrik S

    Latoba ”47

    Ja verkar ju helt galet. Men vi behöver inte oroa oss det kommer snart någon från något statligt bortförklaringsverk eller eller miljöpartist i regeringen och talar om hur det verkligen är.

  42. 49
    tty

    #46

    ”Ögonblicksbild från Simris.”

    Nu är det förbrukning 501 kW, produktion 0 kW. Trösten är att det väl knappast kan bli mycket sämre än så……

    Dock tar de in 511 kW från nätet så 10 kW går av någon anledning till det tydligen icke-fungerande batteriet.

  43. 50
    Rider

    #27 tty
    Jag bilade runt på Island i juni 2016. Såg MÄNGDER med (bara) blåa lupiner.
    Hörde att de är inplanterade för att minska erosionen?
    Vet du ngt om det?

  44. 52
    Ulf

    Själv väntar jag otåligt på den granskning av teorin om uppvärmning som man skall göra i USA. Bad händer? Ska det fram ett rött och blått lag och granskningen kommer igång på allvar?
    Att det inget skrivs i svenska medier förstår jag men hittar inget i utländska heller. Är allt lagt på is?
    USA och Storbritannien är nog vårt ända hopp i frågan där finns kritisk granskning. I Asien bryr man sig inte eftersom man har frikort ändå.

  45. 53
    PJ

    Angående elproduktion;

    Just nu 22/2 2018 kl 09:30 har vi enligt Svenska Kraftnät 0,9% vindkraft i systemet. Värmekraft står för 6,7%, vattenkraft för 53% och kärnkraft för 36,7%.

  46. 54
    Olle R

    #51 Lars-Eric Bjerke
    Observationerna hävdar sig väl mot modellerna i Ed Hawkins graf. Jämförelsen är dock inte riktigt rättvis till observationernas nackdel. Observationsindexen är ju en blandning av SST och 2 m temperatur över land, medan modellerna är global 2 m temp, vilket ger modellerna en fördel på 10-15 procent i uppvärmningstrend. Dessutom är modellernas vulkaniska forcing satt till noll efter 2005 medan ”verkligheten” har upplevt ett antal mindre vulkanutbrott som haft en viss negativ inverkan på temperaturutvecklingen.

    När det gäller Spencer och Christys jämförelser av modeller och observationer så är det tyvärr lite bluff över det hela.
    Satelliternas TMT-kanal, som de så gärna använder, blandar ju stratosfär och troposfär och den observerade nedkylningen av stratosfären har varit långt större än modellernas. ( Detta är i sig ett tecken på ökad växthuseffekt)
    Om vi ser på bara den fria troposfären 850-300 mbar, så stämmer den observerade temperaturutvecklingen hyfsat överens med modellmedel. Här är en samling av observationsindex jämfört med modellmedel:

    https://drive.google.com/open?id=0B_dL1shkWewaUzhXR0xmN3pEN0U

    Temperaturutvecklingen i övre troposfären och tropopausen är dock svagare än modellernas. Förklaringen till detta är nog att verkligheten haft en mer la Nina-lik utveckling än modellerna med relativt kraftigare passadvindar som håller ner temperaturen i de tropiska ytvattnen, med lägre konvektion och ”lyft” i tropopausen som följd.

  47. 55
    Olle R

    #52
    Vi kommer nog aldrig att se ett ”Red team” på banan. Ett sådant lag och dess ideer skulle inte tåla granskning och raskt få kläderna avspelade. Detta vet förstås deras lagledare…
    Lite synd, för en sådan match skulle ha visst underhållningsvärde…

    Vetenskapen håller sig redan med ”Red team, Blue team och Green team”, vilket behövs för att hitta den objektiva mittfåran, det som är mest troligt..

  48. 56
    Daniel Wiklund

    Det känns i varje fall bra att vindkraftens 0,9% är fossilfri, förnybar och hållbar.

  49. 57
    Thomas P

    Olle #55 Framförallt skulle ett ”red team” riskera att tvingas presentera en konkret position i klimatfrågan, inte bara en massa sinsemellan motsägelsefulla klagomål på den etablerade synen. Kan bli svårt att hitta någorlunda trovärdiga personer som kan få tillstånd något sådant.

  50. 58
    Alienna

    Thomas P #57
    Det handlar snarare om att reda ut vad man vet, och vad man inte vet – enligt Scott Pruitt (EPA).

  51. 59
    Daniel Wiklund

    Klimatförändringar kan verkligen ställa till det. Idag och resten av veckan är det tävlingar i skridsko i Luleå på Luleälvens is. Den har World-cupstatus. Det är nästan bara holländare här, dom ska åka allt från en mil till 20 mil. Dagens start har fått skjutas upp några timmar, det är för kallt. Det är strålande sol och svaga vindar. Men vi får hoppas på att det blir lite varmare resten av veckan. Holländare är beredda till stora uppoffringar, bara dom får åka skridsko på naturis.

  52. 60
    Ulf

    Svar Olle och Thomas,

    Det här är en etablerad metodik i USA som använts tidigare. Genom era svar visar ni bara att ni inte har en aning om metodens innehåll. Okunnigheten kanske gäller klimatet också?
    Är det något team som inte skulle gå att få ihop så är det klimathotarna, många vill bojkotta för att tron får inte ifrågasättas.
    Om jag ställer en fråga så är det för att få svar inte svammel.

  53. 62
    Thomas P

    Bengt #61 Som framgår i ditt citat hade IPCC också tre tänkbara förklaringar. Det rimligaste är nog att (a) är den som är mest relevant:
    http://woodfortrees.org/plot/hadcrut4gl/from:1979/plot/hadcrut4gl/from:1998/to:2012/trend/plot/hadcrut4gl/from:1979/to:1997/trend
    Det är genom att man börjar vid den kraftiga El Ninon 1998 som man får en lägre trend fram till 2012, därefter hoppade temperaturen upp igen. Så här efteråt kan vi konstatera att ”pausen” inte var något statistiskt signifikant fenomen.

  54. 63
    Thomas P

    Ett förtydligande: Notera i min figur att den lägre trenden 1998-2012 inte beror på att det var kallare än den långsiktiga trenden borde gett 2012 utan att det var mycket varmare 1998.

  55. 64
    Ingemar Nordin

    Olle R #55 o

    ”Ett sådant lag och dess ideer skulle inte tåla granskning och raskt få kläderna avspelade.”

    Thomas P #57 fyller i ”absolut sa BIll”: ”Kan bli svårt att hitta någorlunda trovärdiga personer som kan få tillstånd något sådant.”

    Roligt att observera radarparet Bill och Bull. :-)

    Att få ihop ett ”red team” av absolut högsta vetenskapliga kvalitet och integritet är faktiskt mycket enkelt. Problemet är väl de aktivistiska ”forskarna” på den andra sidan. Vilken klimatforskare med ambition att försvara en hopplös alarmistisk position vågar ställa upp mot en saklig granskning? Hittills så har ju taktiken varit att undvika alla kritiska frågor, både i media och i vetenskapliga tidskrifter.

  56. 65
    Thomas P

    Ingemar #64 Jag har använt mig av Bill&Bull analogin på somliga skribenter här, men du har nog missat hur det fungerade. Först var det Måns som sa något elakt, sen kom Bill och Bull och höll med. Sen tycker jag ditt sätt att klippa citat inte riktigt är hederligt, eftersom du plockar bort att ”sådant” syftar på något jag sa, inte det Olle sa, men annars hade ju ditt ”Bill och Bull” fungerat ännu sämre.

    Frågan kvarstår varför det blivit så tyst om denna tävling mellan röda och blå laget.Olle och jag har i alla fall en hypotes även om ni inte gillar den.

  57. 66
    Ingemar Nordin

    Thomas P #65,

    ”Frågan kvarstår varför det blivit så tyst om denna tävling mellan röda och blå laget.”

    Men det är väl uppenbart? Vem skulle våga ställa upp mot klimathotsskeptiker i en öppen debatt? Någon magisterkandidat från Nigeria eller en WWF-representant från IPCC?

  58. 67
    Thomas P

    Ingemar #66 Du kan väl ändå inte tro att något sådant skulle stoppa Pruitt?

  59. 68
    Ingemar Nordin

    Thomas P #67,

    Är det enbart en önskan om att pladdra strunt som du skriver sådant?

  60. 69
    Thomas P

    Ingemar #68 Min poäng är alltså att Trump och hans administration älskar fossila bränslen och precis som du tror att hotet från AGW är falskt. Varför skulle då din hypotetiska svårighet att hitta representanter som försvarar IPCC:s position avskräcka dem? Tvärtom borde väl det bara vara lockande om de kan skapa en panel där ”skeptikerna” representeras av kunniga forskare och mainstream av ”Någon magisterkandidat från Nigeria eller en WWF-representant från IPCC”. Eller har du läst någonstans på Breitbart eller var du nu får dina nyheter att Trump och Pruitt egentligen stödjer AGW och bara låtsas vara skeptiska?

  61. 70
    Daniel Wiklund

    Thomas P är bra på att prata om Trump. Men ber man Thomas P att svara på vad han anser om Rockströms syn på flygandet blir han stum. Gissar att Rockström älskar vindkraften, även om den producerar 0,7% av den totala elproduktionen.

  62. 71
    Ann lh

    # 50 Rider. Du frågade tty om alla lupiner på Island. Han har inte svarat än, men jag tror mig ha ett svar.
    För många år sedan var jag där på ett studiebesök kring skogsfrågor. Bekymret var att den skog som vid kolonisationens början stod tät mellan hav och fjäll i stort sett var borta efter tusen år av överutnyttjande.
    Man ville återplantera, men jorden var fattig på bl a kväve. Därför sådde skogsvården mängder med invasiva jordförbättrare i form av lupiner (ärtväxt) delvis från flygplan. Alla skulle på den tiden ut och plantera till och med drottning Elisabeth vid ett besök på ön. Med plantan i handen ute på heden undrade hon var skogen var där hon skulle sätta plantan och svaret blev ”här om femtio år”.
    Nu några decennier senare var jag där igen och såvitt jag kunde se hade återplanteringarna gett visst resultat. Och lupinerna göder fortfarande år efter år.

  63. 72
    Ingemar Nordin

    forts #16,

    Jag noterar att det nu har gått tre dagar sedan jag mejlade Sverker Sörlin om att hans bok recenserades här och att jag uppmanade honom att svara på den kritik som framförts. Men likt alla klimathotare så vägrar han tydligen att debattera. Det ingår i strategin och visar ganska tydligt att dessa människor saknar den akademiska saklighet och nyfikenhet som krävs. Aktivismens kännemärke.

    Boken bör således omtolkas till att tillhöra kategorin politisk pamflett, inget annat.

  64. 73
    Thomas P

    Ingemar #72 Du är verkligen en arrogant typ som anser sig ha rätt att kräva att bli bemött för vad du skriver på en blogg. Du överskattar din betydelse, helt enkelt.

  65. 74
    Ingemar Nordin

    Thomas #73,

    Normalt får man kanske en recension av sin bok i en tidning med få eller inga möjligheter att svara. Ja, det har nästan utvecklats en kotym att aldrig svara på recensioner, vilket jag som läsare tycker är tråkigt. Men får man en recension på en öppen blogg, som i det här fallet, så är det ju hur enkelt som helst att både svara och få en intressant diskussion till följd.

    Eller också är man helt enkelt inte intresserad av att byta tankar och idéer med sina läsare. Vilket verkar vara fallet i det här fallet.

    Den här bloggen har minst lika många läsare av en given artikel som vilken dagstidning som helst, med omkring 6000 besök om dagen.

Kommentarer inaktiverade.