Får vi elbrist?

kraftnat2

Gästinlägg av Sivert Göthlin, tidigare ansvarig för driften av Vattenfalls elproduktion och svenska stamnätet:

Får vi elbrist?

Svaret på frågan är ”Mycket troligt, men det kan dröja några år.”

Leveranssäkerheten i elförsörjningen försämras snabbt när fyra kärnkraftsaggregat tillåts stoppas i förtid.
Energikommissionens slutrapport heter ”Kraftsamling för framtidens energi”. Rapporten hyllades av alla politiker och media, antagligen för att man lyckats komma överens för innehållet och konsekvenserna begrep man antagligen mindre av. Kommissionen tror att kärnkraften kan ersättas med väderberoende el från vind, sol och biobränslen i  kraftvärmeverk tillsammans med att konsumenterna skall förmås reglera sitt eluttag.  Ingen annan ny produktion föreslås men inte heller finns beslut om hur länge resterande kärnkraft får drivas.

Vinterns hittills största elförbrukning inträffade i måndags 5/2 och var drygt 25 000 MW. Tidigare högsta värde är ca 1 000 MW högre.
Tas tidpunkten kl 17 som exempel så var produktionsfördelningen då: 13 100 MW vattenkraft, 8 600 MW kärnkraft, 2 600 MW övrig värmekraft + ospecificerat, 500 MW vindkraft och 200 MW import.

Vattenkraftens installerade effekt är 16 000 MW men detta kan aldrig nås pga hydrologiska och administrativa hinder (ingen gemensam produktionsledning finns utan varje ägare bestämmer själv). Troligen är drygt 13 000 MW ett max.värde.

Kärnkraften producerade maximalt på de åtta aggregat som fortfarande är i drift.

Vindkraften gav vid nästan vindstilla 500 MW med installerad kapacitet på 6 500 MW. Lägsta observerade värde är ca 200 MW och nästan varje månad är lägsta värdet 300 MW. (I Danmark gav vindkraften detta dygn bara 30-100 MW med nästan lika mycket installerad effekt som i Sverige).

Elpriset på börsen ligger vanligen på nivån 30 öre/kWh men var denna dag upp till  tre gånger högre.

Senast 2020 skall ytterligare två kärnkraftsaggregat (Ringhals 1 och 2) stoppas. Då försvinner 2 000 MW. Leveranssäkerheten kan nog upprätthållas med sex kärnkraftsaggregat men problemen uppstår när ett eller två är ur drift. Driftreserven brukar alltid förutsätta att största enhet skall kunna falla bort, i detta fall Oskarshamn 3 på 1 500 MW. Men man måste även räkna med att något ytterligare aggregat kan vara avställt längre tid för reparation eller ombyggnad.

För de flesta borde det vara obegripligt att elförsörjningen skall försämras på detta  sätt helt i onödan. De fyra kärnkraftsaggregaten som stoppas i förtid – varav två ägs av staten – skulle kunna drivas i ytterligare ett par decennier efter komplettering av nödkylutrustningen. Det skulle ge lägre elpris för alla innevånare och högre leveranssäkerhet. Miljömässigt innebär även stoppen att kolanvändningen i andra länder ökar ungefär lika mycket.

Elbrist har vi inte haft i Sverige sedan år 1970. Då hade vi förbud för viss elanvändning under ett par månader i början av året och sparkampanj. Orsaken var kombinationen två torra år i rad, fel på ett par nya oljekraftverk samt kall vinter med snabbt växande elförbrukning. Då var det brist på energi men nu blir det främst effektbrist vid höglast. Skulle detta inträffa kan vi räkna med s k ‘roterande frånkoppling’ av abonnenter – ett par timmar i taget för olika samhällen.

Sivert Göthlin

Dela detta inlägg

61 reaktion på “Får vi elbrist?

  1. 1
    Olav Gjelten

    Under många år har en fundamentalistisk ”renlära” ersatt förnuftet både i Sverige och i stora delar av västvärlden. Utvecklingen kan knappast fortsätta mycket länge till utan att något allvarligt inträffar. Elbrist är tyvärr bara en sannolikhet bland flera andra.

  2. 2
    Joachim

    Får vi bara tillräckligt många återkommande mörkläggningar i Stockholms innerstad så kanske vi äntligen får tillnyktring av energipolitiken.

  3. 3
    Daniel Wiklund

    Med Miljöpartiet i (el)ledningen så har vi inget att oroa oss för. Dom vet ju hur viktigt det är med el. Ett bevis på det är ju satsningen på elcyklar. Köper jag en elcykel för 30000 så får jag tillbaka 7,500 kronor. I Miljöpartiets ögon väl använda skattepengar. Sen förvånar dom sig över låga opinionssiffror.

  4. 4
    Lasse

    Vi har väl lite fossil reservkraft oxå?
    Karlshamn och Stenungsund.
    Sen finns det väl stora industriförbrukare som kan kopplas bort?

    Jag minns Sydkrafts satsning på rening av Karlshamns fossileldade kraftverk. Miljonerna flödade pga krav från myndigheterna. Helt huvudlöst eftersom man samtidigt beslutade att det var fritt fram importera el från Ryssland. Vi behövde el eftersom Barsebäck stängts (efter installation av filter) detta eftersom Köpenhamn låg för nära. Rysk el från grafitreaktorer intill St Petersburg ersatte!
    Så dagens politiker har lärt sig en del av gårdagens!

  5. 5
    verner

    Tyvärr tror jag att så länge vi inte får ett akut problem med elförsörjningen kommer politikerna att vakna.
    Vi kan jämföra med brottsligheten i samhället den har ökat till orimliga proportioner och nu tar politikerna till krafttag. Det är bara det att detta är för sent när skadan redan är skedd får man försöka lappa ihop det som brister. Men den kloke planerar och kan då se brister som kan förebyggas innan skadan är skedd.
    En liten anekdot som jag upplevde som ung var när en av de ”gamle” i båtklubben lade trasmattor i sin klinkbyggda träbåt en vecka för sjösättning och vattnade på mattorna. Det var många som skakade på huvudet åt den tokiga ”gamlingen”. Men när sjösättningsdagen kom lade ”gamlingen” i sin båt som nu var tät. Detta medan hans belackare fick sitta hela sjösättningsnatten och pumpa ur sina båta hela natten?

  6. 7
    Lars-Eric Bjerke

    #4 Lasse
    Effektreserven 2017/2018 består av Karlshamn med kapaciteten 562 MW och bortkoppling av Holmens Bruk AB, Vattenfall AB och Rottneros bruk, totalt 185 MW,
    https://www.svk.se/siteassets/om-oss/organisation/vara-rad/driftradet/2017/drad_4_17_-bilaga7_effektreserven-och-effektbalansen.pdf
    Innan avregleringen av elmarknaden hade vi gott om gasturbiner samt Stenungsunds fyra kraftverk som numera är nerlagda eventuellt med undantag för det fjärde verket i Stenungsund.

  7. 8
    Kristian Fredriksson

    För en vecka sedan ifrågasatte jag det kloka i projekt Hybrit på Vattenfalls Facebooksida. Att lova att leverera en effekt på 2000 MW till produktion av vätgas för stålsmältverken när våra kärnkraftverk skall avvecklas verkar inte så klokt. Varken ekonomiskt eller då det gäller säkerheten i vår elproduktion. 2035 skall projektet stå klart och jag fick som svar från Vattenfall att vi har elöverskott i Sverige. Här låter det ju inte lika trovisst med det. Se länk nedan.

    https://www.facebook.com/vattenfallSE/posts/1612847402129698?comment_id=1612860695461702&reply_comment_id=1614148341999604&notif_id=1517584212813999&notif_t=feed_comment_reply&ref=notif

  8. 9
    Ivar Andersson

    Som jag ser problemet med de gröna förespråkarna är att de inte förstår skillnaden mellan installerad effekt och levererad effekt.
    Solkraften i Tyskland december 2016 installerad effekt 40809 MW och medeleffekt 1064 MW (3%).
    Vindkraft i Tyskland december 2016 installerad effekt 49494 MW och medeleffekt 12448 MW (25%)

  9. 11
    Ann L-H

    Stort Tack för detta skrämmande inlägg i debatten. Självklart är sakinnehållet oerhört skrämmande, men ändå är citat: ”Rapporten hyllades av alla politiker och media, antagligen för att man lyckats komma överens för innehållet och konsekvenserna begrep man antagligen mindre av”, det i särklass mest skrämmande.
    Än en gång Tack!

  10. 12
    Björn

    Hur är det möjligt att man medvetet planerar för elavbrott? Stänger man Ringhals blir avbrotten inte längre undantag, utan en inplanerad verklighet. Förstår de klimatfanatiska politikerna vad de håller på med? När vi nu går mot en sannolik mindre istid på grund av solens dramatiskt minskande aktivitet, borde man istället planera för ny kärnkraft. Vet politiker och energiansvariga vad som håller på att ske?

  11. 13
    Håkan Bergman

    Björn #12
    ”Förstår de klimatfanatiska politikerna vad de håller på med? ”

    Med intill sannolikhet gränsande visshet inte! R1 och R2 producerar dessutom CO2-fri kraft som på två veckor mer än väl kompenserar för det svenska inrikesflyget, om nu det har nån betydelse.

  12. 14
    Sigge

    Någon effektbrist borde det inte bli av att ytterligare två kärnreaktorer med sammanlagd effekt 1800 MW läggs ned. Det finns oljeeldade reserver i form av kraftvärme, kondenskraftverk, gasturbiner och dieselkraftverk som inte var drift 5/2. Det är bara det att elpriset behöver vara väldigt högt innan dessa tas i drift.

    När det gäller driftsreserven så är den gemensam mellan Sverige, Norge och Finland. Även Själland ingår i det området. Driftsreserven är c:a 800 MW + största produktionsenheten som är i drift. Det innebär ungefär 2250 MW när O3 är i drift.

    2010 var det nära effektbrist vid några tillfällen, men det var framförallt energibrist på el den vintern. Många påstår att det berodde på att många kärnreaktorer var ur drift av olika anledningar. De övriga orsakerna till energibristen på el var en väldigt kall vinter och brist på vatten i kraftverksdammarna efter en torr sommar och att vintern kom tidigt hösten 2009 vilket gjorde att nederbörd kom som snö istället för regn.

    När det gäller elförbrukningsrekord i Sverige så var det den 5 februari 2001. Det var en kall vinterdag och det blåste väldigt mycket. Då var elförbrukningen över 27 000 MW.

    Det finns några saker som talar för att effektbehovet kommer att minska kalla vinterdagar framöver. Många som skaffat värmepump under 90-talet och 00-talet måste byta ut dessa. Då byter de ofta till en något större värmepump som gör spetsvärme med el behövs i mindre utsträckning. Rekommendationerna som försäljarna har över dimensionering har ändrats.
    Det som talar emot minskat effektbehov är ju att befolkningen ökar.

  13. 15
    Ingvar i Las Palmas

    #14 Sigge
    Att uppgradering av befintliga värmepumpar skulle ha någon märkbar påverkan på det totala elbehovet är önskedrömmande.
    Att använda oljebaserade kraftverk motverkar ju hela syftet med den svenska ”energivände”
    BEHÅLL ALLA KÄRNKRAFTVERK!!!!!!!!!
    Här skulle jag vilja svära en rejäl svordomsramsa och använda svart magi för att ”störa”
    de gröna khmererna

  14. 16
    Håkan Bergman

    Ska vi inte slänga in några hundratusen elbilar i ekvationen också?

  15. 17
    Ingvar i Las Palmas

    #16 Håkan
    >Ska vi inte slänga in några hundratusen elbilar i ekvationen också?
    Jo, det är väl lämpligt. Plus att vi går mot ett rejält solfläcksminima.
    Dags att dra söderut permanent.

  16. 18
    Daniel Wiklund

    OT Läser i dagens tidning om ett nytt projekt för att få oss Luleåbor att åka buss. 15 bilister ska få gratis busskort under tre månader. Ett annat projekt är Vintertramparna, 13 stycken ska cykla under vintern. Kampanjerna ingår i projektet ”Hållbart resande”. Kommunen vill ”att vi ska röra oss mer hållbart, alltså gå mer, cykla mer och åka mer kollektivt för att förbättra för miljön och vår hälsa”. Hur skulle det gå om vi fick bestämma vårat resande själva, förmodligen åt pipan. Väntar bara på nästa projekt. Att få dom som regelbundet åker flyg till tex Stockholm att istället åka buss eller tåg, eller varför inte elcykel. Att rädda klimatet och miljön ger i varje fall många nya arbetstillfällen. Förmodligen sponsrade av skattemedel.

  17. 19
    Robert N.

    Vindkraftsbolaget Arise uppger att svagare vindar än normalt under januari månad resulterade i en elproduktion om 52,7 gigawattimmar, vilket var lägre än månadens budget om 70,1 gigawattimmar.

  18. 20
    Roland Salomonsson

    Australien visar vägen för hur svenskt samhälle i framtiden kommer att fungera. Där sker det numera regelbundet delstatsövergripande Blow-Outs m anl av vindkraft och stoppade kolkraftverk. Kolen säljs till Indien istället. Människor dör således av att livsuppehållande utrustningar inte kan köras, samt att luftkonditioneringar måste stängas i extrem hetta (typ + 50grader). Uttorkninger sker snabbt.

    Eftersom värsta delstaten New South Wales med sina Blow-Outs även slår ut stora delar av grannstaternas glesbygder, så har granndelstaterna kopplat bort sina eldistuberingssystem från New South Wales. Liknande har Danmark, Norge, Finland förberett klart 2017 gentemot Sverige.

    Efter flera års osäker el-tillgång, så har elberoende företag, och med dem även andra företag, flyttat ut från delstaten. Dessa flyttar hade ansetts skulle ske inom Australien om det blev !miljöflykt”. Nu visar det sig att om ett större företag och dess underleverantörer, ändå skall flytta på sig, så flyttar man ut ur Australien till länder som lovar att INTE omvandla samhället till något ”grönt paradis”. I detta fall visar det sig att Indien kan glädjas åt 10000-tals nya arbetstillfällen och New South Wales får äran finansiera en accelererande arbetslöshet.
    Se nästa inlägg!

  19. 21
    Ann Lh

    Lite OT. Har just haft förmånen att kunna sjunka in i OS-invigningen från Pyeongchang. Hisnande vackert, perspektiv, glädje, framtidstro, en värld man knappast trodde fanns längre.
    Minnen fladdrar förbi. I mitten av 1950t, före TV och minimalt med TT-nyheter satt jag i ett klassrum, i en folkskola, i en välmående jordbruksbygd i Västergötland och plitade med en geografiuppgift om Korea. Man fick inte skriva i sina läroböcker, men jag kunde tydligen inte hålla mig utan skrev försiktigt i kanten ”det är krig där nu”. Av någon anledning var det viktigt.
    Sedan har vi fått info om delningen av landet och skillnaden i utvecklingen mellan Nord- och Sydkorea och vi har lärt känna många nu medelålders, som föddes i efterkrigstidens S-Korea, var efterlängtade, blev adopterade, integrerade och nu lever ett gott liv här i landet.
    Skillnaden i utvecklingen mellan nord och i syd borde ge alla rysningar, inte minst de som vurmar för UNFCCCs mål om sin uthålliga och ”globala demokrati”. I Sydkorea, numera ett av de mest demokratiska länderna i Asien, bjuder man nu på en mäktig, lärorik OS-invigning förankrad i landets rika kultur och historia. Spelens symbol är en vit tiger, symbol för ett land med mångsidig, kreativ marknadsekonomi och framför allt glad framtidstro. För att ”undvika elbrist” importeras fossila bränslen och framför allt satsar landet stort på kärnkraft.
    Som sagt en värld man nästan inte trodde fanns längre. Men, besökarna från norr skulle kunna berätta om en annan demokrati kanske ”miniglobal”, om de bara fick möjlighet att utbyta erfarenheter.

  20. 22
    Evert Andersson

    Vid besök i Sydkorea har jag haft tillfälle att höra en presentation omlandets historia. Med tonvikt på den moderna historien d v s efter Koreakriget. Det är imponerande i vilken jämförelse som helst i världen. Disciplin och idoghet är nog en viktig faktor enligt min tro.

  21. 23
    Evert Andersson

    Ingen som är fri att tala förstår kraftförsörjningen i vårt land bättre än Sivert Göthlin, skulle jag tro. Jag undrar över en sak. Svenska Kraftnät har inför den här vintern skrivit upp vindkraftens säkra effekt från 6 procent till 11 procent av installerad effekt. Uppseendeväckande stor skillnad. Beror det på en ny mer politiskt anpassningsbar generaldirektör eller finns det tekniska förklaringar?

  22. 24
    Lasse

    #14 Sigge
    2010 års effektbrist -Det kostade oss Svenskar lite över 100 Mdr!
    Vattenfall trodde på evigt högt elpris och köpte på sig kapacitet utomlands!
    Nordkorea är miljöpartiets drömland vid sidan om Kuba. Litet fotavtryck!
    Kärnkraftsmotståndare brukar dra fram kärnvapenrisken. Den argumentationen försvann med Nord Korea-ingen el men full raketkapacitet med Kärnvapen.

  23. 26
    Sigge

    #15 Ingvar i Las Palmas

    Att använda oljeeldade kraftverk vid extrema tillfällen är väl inget fel. Det finns några stycken gas- och oljeeldade kraftvärmeverk i Sverige. De används lite då och då när elpriserna blir höga och det samtidigt är kallt ute. Olja är fortfarande vanligt vid värmeverk som spetslastreserv. Därmot så har inte oljeeldad kondenskraft och gasturbiner används sedan 2010 annat än vid testkörningar.

    När det gäller värmepumpar så kommer uppgraderingarna inte att ha någon större påverkan på totala elbehovet, men en kall vinterdag när det är små marginaler i elförsörjningen så blir det minskade effektbehovet märkbart. Det är inte ovanligt att de som byter värmepump som var installerad runt millennieskiftet skaffar idag en som har 25-30% större effekt. Det gör att behovet för spetsvärme med elpatron blir lägre.

  24. 27
    Sigge

    #16 Håkan Bergman

    Jag tycker man överdriver elbilarnas energi- och effektbehov. De allra flesta elbilar kommer att laddas nattetid när de är parkerade vid bostaden.

  25. 28
    Lars-Eric Bjerke

    #10 Håkan Bergman,
    Du har rätt vad gäller gasturbiner. Det verkar som om Vattenfall har sålt de flesta av sina till Svenska Kraftnät Gasturbiner AB medan Uniper har behållit sina. De är dock bara tänkta att användas vid bortfall av ett stort kraftverk och inte som effektreserv under en längre tid.

  26. 30
    Lasse

    #27
    Sigge
    Energin behövs när den än laddas.
    Effektbehovet kanske kan begränsas om laddning sker på rätt tid.
    Smarta elnät/kopplingar kommer kanske.
    IOT , uppkopplade maskiner, kommer att kunna styras så man inte tvättar när elen är som mest dyr.
    Vill minnas att detta varit på gång länge, bla i min olje/el panna (Thermia)
    Kan bekräfta att nya värmepumpen täcker 50% mer av effektbehovet och att den är en sk inverter som aldrig startar från noll till max utan växlar in steg efter steg.

  27. 31
    Stig H. Moberg

    När den effektmässiga leveranssäkerheten under kommande år diskuteras bär man inte glömma bort den momentana effektsäkerheten dvs. elsystemets stabilitet. När balansen mellan produktion och efterfrågan rubbas ändras frekvensen momentant. För att möta avvikelsen används den energibuffert, i branschen kallad svängmassan, som alla stora roterande maskiner erbjuder, detta innan regleringen av produktionen hinner verkar. Vi talar här om det som skall ske systemet inom den första sekunden av en avvikelse. De stora vattenkraftaggregaten bidrar till att systemet inte kollapsar, men allra bäst bidrag kommer från kärnkraftaggregatens tunga turbiner och generatorer. Vindkraften kan inte bidra ett dugg! När nu två av våra kärnkraftaggregat tas ur drift ökar riskerna för vidsträckta strömavbrott, och om ytterligare kärnkraftaggregat efter 2020 tas ur systemet kan det bli verkligt allvarligt. Alltså, för att inte försämra kraftsystemets stabilitet slå vakt om kärnkraften!
    Om detta och svängmassans magi skrev jag för ett drygt år sedan följande debattinlägg som publicerades i några landsortstidningar (om någon nu orkar läsa detta):

    ”Se upp för brist på svängmassa!
    I den nyligen träffade energiöverenskommelsen mellan de politiska partierna sägs att elsystemet skall ställas om på sikt på sådant sätt att det är/förblir robust med hög leveranssäkerhet. Detta kräver att det finns tillgänglig effekt så att det över dygnet och året varierande elbehovet alltid kan tillgodoses. Detta kräver i sin tur att den icke planerbara elproduktionen i vindkraftverk och solpaneler kan kompletteras med planerbar produktion. Alla elkonsumenter i samhället, stora som små, vill ju ha tillgång till el under årets alla 8760 timmar, även när det inte blåser och är mulet. Vårt digitaliserade samhälle har blivit extremt elberoende.
    Väntad elefterfrågan över dygnet och året kan hanteras genom att produktionen planeras därefter. Marknadsmodeller finns också för detta ändamål. När balans mellan produktion och efterfrågan föreligger är spänningens frekvens 50 Hz. Men det inträffar också ständigt oväntade avvikelser som påverkar balansen, t.ex. när vi konsumenter vrider på strömbrytaren eller industrin kör igång någon stor motor. Plötsligt bortfall av produktion på grund av tekniskt fel rubbar också balansen allvarligt. Till viss del hanteras uppstående obalans genom automatisk och manuell frekvens- och spänningsreglering. Systemet är byggt för att hålla frekvensen inom intervallet 49,9 – 50,1 Hz. Hamnar man utanför detta reglerområde genom plötslig stor balansrubbning riskeras dock systemets stabilitet med omfattande elavbrott eller i värsta fallet systemkollaps i hela landet som följd.
    Stabil elförsörjning kräver därför att alla balansrubbningar, även de oväntade, kan mötas. Men all reglering sker med viss fördröjning. Det tar tid att ”gasa på” eller ”bromsa in”. Det vi måste förlitas oss på är den inneboende mekaniska trögheten i roterande generatorer som främst finns i vattenkraftverk och kärnkraftaggregat. Detta ”mellanlager” av energi brukar i branschen kallas svängmassa och det är den som utgör en för stabiliteten livsviktig buffert.
    Det kommande ”förnybara” elproduktionssystem som politikerna vill skapa till 2040 skall baseras främst på vindkraft och solkraft. Kärnkraften tycks inte vara önskvärd längre. Redan 2020 skall fyra kärnkraftaggregat ha stängts. När vi därigenom storskaligt förlorar svängmassa blir det problematiskt att säkra stabiliteten i elsystemet. Med dagens teknik kan vindkraftaggregaten inte ersätta det som förloras. Av naturliga skäl kan inte heller solpanelerna ge något bidrag.
    Ny teknologi kan lösa en del av problemen, t.ex. ny reglerteknik, batterianläggningar mm, men tiden det tar från teori till färdiga och i stor skala införda lösningar är lång och det blir dyrt. Men grannländerna då? Kan de inte säkra stabiliteten i det svenska systemet? Kanske till viss del, men hur mycket skall vi avhända oss vår försörjningsberedskap (jfr livsmedelsförsörjningen)?

    Sammantaget talar utmaningarna för att vi skall vara rädda om de sex kärnkraftaggregat vi har kvar efter 2020 och undvika alltför tidig avveckling av dessa.

    Den smått magiska svängmassan och dess betydelse för att säkra vår tillgång på el får nu energipolitisk betydelse.* Lägg begreppet på minnet och ställ ofta frågor till politikerna om detta under kommande år.

    Stig H. Moberg
    Civilingenjör

    *) Läs gärna mer i rapporten Svängmassan i elsystemet utgiven av IVA-projektet Vägval el”

  28. 32
    Sigge

    #23 Evert Andersson

    Förklaringen är att mellan år 2009-2015 så förde Svenska Kraftnät noggrann statistik på hur mycket som vindkraften bidrog med under de 150 timmarna med högst belastning varje år. Under dessa år var elproduktionen aldrig under 11% under dessa timmar. 6% som det var tidigare finns det inte någon direkt förklaring för. Om några år när det finns mer statistik skall man justera ytterligare med en lite komplicerad beräkningsmodell. Då kommer det sannolikt att bli någon eller några procentenheter mer vindkraft man räknar med vid extrembelastning.

  29. 33
    Sigge

    #24 Lasse

    Jag tror du minns lite fel. Nuon-affären gjorde 2009. De andra dåliga affärerna gjordes i början på 2000-talet och i slutet på 90-talet.

    Jag tror inte miljöpartister är så imponerade av Nordkorea p g a det stora kolberoendet.

  30. 34
    Sigge

    #30 Lasse

    Det här med smarta elnät tycker jag att de flesta som debatterar har fått om bakfoten hur det skall fungera. Smart elnät kan i o f s ha många funktioner. Men det som diskuteras mest är att kapa effekttoppar. Värmepumpars elpatroner för spetsvärme vore utmärkt att koppla till ett smart elnät. Det är 2 ggr om dagen i ungefär 1 timme som det är höglast. Det skulle inte märkas hos brukarna om elpatronerna var urkopplade när nätet är som högst belastat. Den andra användningen är att det skulle vara frånkopplingar istället för snabb effektreserv. På vintern när det är mycket elvärmare igång så skulle det inte vara något problem att att ersätta snabba reserven med frånkopplingar. Däremot så tycker jag det är lite löjligt med att ansluta kylar och frysar till smart elnät.

    Beträffande din nya värmepump så antar jag att den har bättre COP än den gamla. Fast jag tror inte du märker så mycket på elräkningarna att du har effektivare och större värmepump. Möjligen i januari och februari.

  31. 35
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Stig M #31,

    ”Ny teknologi kan lösa en del av problemen, t.ex. ny reglerteknik, batterianläggningar mm, men tiden det tar från teori till färdiga och i stor skala införda lösningar är lång och det blir dyrt.”

    Det jag undrar är varför inte dessa ombyggnader av elnätet inte bekostas av vind- och solkraften. Inte nog med att dessa subventioneras direkt utan de slipper dessutom att betala vad det kostar att kopplas in i nätet. När energibolagen går ut med lockande erbjudande till privatpersoner så nämns aldrig dessa kostnader för alla andra. Detta är falsk marknadsföring borde läggas till priset för att installera solkraft på taken.

  32. 37
    Sigge

    #29 Håkan Bergman

    Det är ett löjligt påstående som energiministern gör. Jag har missat det och det har inte varit några diskussioner om det vad jag sett.

    De oljeeldade anläggningar vi har är dumt att lägga ner. De är inte så slitna trots att de är gamla för att olja är ett dyrt bränsle. De används så lite så att ersätta dessa med biobränsleeldade anläggningar gör att koldioxidutsläppen från byggandet av biobränsleanläggningen är större än vad de oljeeldade anläggningarna kommer att släppa ut på 20 år eftersom de används så lite.

  33. 38
    Sigge

    #31 Stig H Mobeg

    Vattenkraftverk i Sverige, med mest kaplan- och francisturbiner har som regel mer svängmassa i förhållande till effekt än vad kärnkraftverken har. I Norge, som vårat elnät är sammankopplat med så är det mycket peltonturbiner som inte har så stor svängmassa i förhållande till effekt.

    Även asynkronmaskiner har svängmassa. Den är inte statisk mot frekvensen. En asynkron elmotor minskar momentant effekten om frekvensen i elnätet sjunker.

  34. 39
    Ingvar i Las Palmas

    Sigge #26
    >Att använda oljeeldade kraftverk vid extrema tillfällen är väl inget fel
    Nej, det har jag inte påstått. Det är de gröna som blundar för det i deras ögon hemska om det passar dem.
    Fast det är ju egentligen inte konstigt eftersom det i grunden inte är koldioxidutsläppen som är nyckeln till klimatprojektet.

    Jag ställer mig fortfarande mycket tveksam till att förbättringen av värmepumpar kommer att vara märkbar i den totala förbrukningen. Och att de som har en bra fungerande värmepump skulle byta upp sig i den utsträckningen att det överhuvudtaget skulle märkas är också tveksamt. 2 tveksamma faktorer är inte vad jag skulle förlita mig på i ett så viktigt område som svensk energiförsörjning.
    Det finns bättre alternativ. Gen4 kärnkraftverk!

  35. 40
    Håkan Bergman

    Sigge #37 38
    Och vad har ”i förhållande till effekt” med saken att göra, svängmassa som svängmassa. Glöm inte att räkna in generatorn också, inte så tung på vindsnurror, by design s.a.s. Kan vi vara överens om att det är lite skrämmande med Baylan som energiminister?

  36. 42
    Sigge

    #39 Ingvar i Las Palmas

    Du kan läsa vad Lasse #30 skrev om sin värmepump. 50% mer effekt är ovanligt mycket men de kanske en lågt dimensionerad värmepump tidigare.

    Du ser också att skaffat en inverter värmepump. Tidigare var det nog en 3-fas asynkronmotor. Det är ju bättre med inverter men beträffande stabilitet i elnätet så är det bättre med asynkronmotor.

  37. 43
    Sigge

    #40 Håkan Bergman

    ”Och vad har ”i förhållande till effekt” med saken att göra, svängmassa som svängmassa.”

    Svängmassan i förhållande till effekt har mycket med stabiliteten i elnätet att göra.

  38. 44
    Ingvar i Las Palmas

    #42 Sigge.
    Bor inte i villa längre.För många år sen bodde jag i en villa på Ekerö. Gjorde då en utvärdering av värmesystem. Oljepannan var i dåligt skick. Värmepump. DYRT! Ny oljetank och panna också dyrt. Så småningom blev det en accumulatortank med vatten och eluppvärmd med ”natt-taxa” och säsongstaxa. Fungerade utmärkt tillsammans med nya fönster och påbättrad isolering på vinden och yttervägg mot gillestugan (källarplan)

  39. 45
    Bert Nilsson

    Nordkorea är väl det närmaste ett idealsamhälle man kan komma. Alla cyklar och ingen lampa brinner i onödan. Eller?

  40. 46
    Roland Salomonsson

    Forts #20:
    Av en händelse så råkade jag titta på en video från Australien ang en föreläsning från en känd Australisk politiker där forumet var en internationell samling ”klimatbedragare”. Politikern, vars namn jag inte minns nu, var densamma som ledde Australiens invandringspolitik till den lösning Australien idag har. Notera att själva genomförandet överlät han till andra politiker efter att ha avgått, eftersom hans prioritét var att leda sitt/sina företag och han var även akademiker.

    Således tillkännagav han inför en skruvande församling att nu skulle han återuppta sin politiska gärning de närmaste 4-8 åren för att leda Australien till rätt väg i klimatträsken. Han lovade högtidligt att under hans ledning skulle seriös vetenskap läggas till grund för samhällsutvecklingen innebärande bl a att Australiens kol skulle eldas i Australien och inte i Indien, Japan, Indonesien etc. Likaså skulle alla typer av subventioner plockas bort rörande Australiens energiproduktionssystem och dess distributionssystem. Man såg hur åhörarna stelnade till!

    Jag brukar använda en slogan om att ”välstånd” definitionsmässigt är detsamma som ”obegränsad, avbrottsfri” tillgång till ”billig” energi (i praktiken elektricitét). Under sin föreläsning proklamerade politikern detta som sitt mål för Australien in i framtiden. På ”diplomatiska” så kan man säga att han gav sällskapet en formidabel utskällning för vad de höll på med.

    Åhörarna gick inte, men satt knäpptysta och tittade i golvet. Applåderna efter föreläsningen var chockat lama.

  41. 47
    Håkan Bergman

    Sigge #43
    Men svängmassan varierar inte slumpmässigt i förhållande till effekten, det finns en annan bakomliggande faktor, produktionsformen. Vindkraft har låg effekt per enhet och extremt låg svängmassa, solenergi har noll svängmassa, kärnkraftsblock och vattenturbiner har hög effekt och stor svängmassa, även i relation till effekten, så i elnätet är det i första hand produktionsformen som avgör. En annan faktor som skiljer mellan svensk och norsk vattenkraft är förhållandet volym/fallhöjd, norsk vattenkraft har genomsnittligt högre fallhöjd, vilket styr valet av turbiner, men som också ytterligare påverkar systemets tröghet, stor vattenvolym genom turbinerna per tidsenhet blir helt enkelt stabilare. Sen tror jag som sagt inte att skillnaden blir särskilt stor om man räknar in generatorns massa, generatorer är massiva saker, utom i fallet kratfverk på en pinne upp i luften.

  42. 49
    Sigge

    #44 Ingvar i Las Palmas

    På 90-talet så var min rådgivning till elkunder att det var bättre att satsa pengar på tilläggsisolera istället för att satsa på en värmepump och skaffa en värmelösning lika som din. Nästan alla hus byggda före 1975 har högtemperatursystem. Värmepumparna på den tiden klarade av som högst 55 grader och nätt och jämt det.

  43. 50
    Sigge

    #47 Håkan Bergman

    Det finns i huvudsak två typer av vindkraftverk. De med asynkrongeneratorer och direktdrivna med frekvensomriktare. De direktdrivna med frekvensomriktare har ingen svängmassa. De asynkrondrivna har mycket stor svängmassa i förhållande till effekt men den är ”fjädrande” mot frekvensen. Det finns några typer av vindkraftverk till. De första direktdrivna vindkraftverken hade roterande omformare med synkron generatordel på omformaren. Det finns också vindkraftverk som har synkrongenerator.

  44. 51
    Lasse

    #33 o 34 sigge
    Minns tiden fel men samma orsak till de dåliga affärerna. Vattenfall satte elpriset på ”marginalen” och lyckades då få in kolkraftens dyra pris att gälla för vatten och kärnkraften-med stor lönsamhet som följd-alltför stor vilket gav hybris och en omotiverad expansion utomlands. Dyrt att vara utomlands fick vi erfara!
    Nu är de lönsamma igen-tack vare höjda elöverföringsavgifter för framtida nätinvesteringar.

    COP har ökat betydligt med ny Värmepump. 12 KW med COP på 3 byttes mot 17 KW med COP på 4-5.
    (flerfamiljshus)
    Ca 10% lägre elförbrukning håller elprisökningen stången!

  45. 53
    Björn-Ola J

    Min luft-luft värmepump ger en värmefaktor på 2 vid -20°C.
    Visst har luft-värmepumpar blivit bättre vid låga utetemperaturer. Jag upplever också att avfrostningen sällan går igång när det är riktigt kallt ute. Vatteninnehållet i luften är ju väldigt låg då. Men många värmepumpar är ju bergvärmepumpar som inte påverkas av utetemperaturen.

  46. 54
    Sigge

    #42 Björn-Ola J

    Svenska Kraftnät har använt statistik för åren 2009-2015 som underlag för 11% vid effekttoppar. Det finns flera anledningar till att man inte tagit med tidigare år, men en viktig anledning är att man har inte korrekta uppgifter för hur mycket vindkraften producerade varje timme före 2009. En annan anledning är att de vindkraftverk som byggdes för 10-15 år sedan hade som regel en utnyttjandegrad på 20-25%. De som byggts under senare tid utnyttjandegrader på 30-40%. En tredje anledning är att före 2009 var nästan all vindkraft koncentrerad till Skåne, Halland och Gotland.

  47. 55
    Sigge

    #51 Lasse

    Jag försöker just nu övertyga en bostadsrättsförening att de skall tilläggsisolera när de putsar om fasaden och byter fönster. För om några år när värmepumparna skall bytas ut kan de byta till större som täcker hela värmebehovet och skrota gamla oljepannan för spetsvärme. De behöver inte byta radiatorer eller borra fler hål.

    Jag tycker det är bra att du delar med Dig av dina erfarenheter. Det verkar vara en del här som skeptiska till värmepumpar utvecklats så mycket på 15-20 år.
    Jag antar att effektbehovet när det är som kallast har effektbehovet minskat med nästan 5 kW. Har du kunnat minska huvudsäkringarna?

  48. 56
    Richard

    #55
    Om ni tilläggsisolerar så glöm inte bort att isolera vinden.

  49. 57
    Sigge

    #56 Richard

    Vinden brukar de flesta tilläggsisolera. Det som ofta glöms bort är källarvåningen. Även om det inte är fullt uppvärmt kan mer än halva uppvärmningen försvinna genom källarytterväggarna. Ett 2-glasfönster har bättre U-värde än en 20 cm betongvägg.

  50. 58
    Kalle

    #sigge 43

    ”Svängmassan i förhållande till effekt har mycket med stabiliteten i elnätet att göra.”

    Vika matematiska formler berättar detta eftersom det är inte nivån på effekt som diskuteras utan den antas vara fixerad? Därmed är det den totala svängmassan som spelar roll och inte ration inom specifika energislag.

  51. 59
    Sigge

    #58 Kalle

    Du har rätt att det är det totala mängden svängmassan i förhållande till det största felet som kan uppstå som har betydelse. De största felen som kan uppstå är haverier i ställverk. Det är inte så vanligt men snabbstopp i kärnreaktorer är vanliga. Normalt skall frekvensen vara 49,90 – 50,10 Hz. Man har nyligen skärpt kraven, för några år sedan var det mellan 49,85 – 50,15. När jag började jobba på 70-talet var det mellan 49,5 – 50,5. Normalt är det inga problem om frekvensen skulle komma ned till 48 Hz eller gå upp till 52 Hz.

    När Oskarshamn 3 är i full drift sommartid och får ett snabbstopp så minskar frekvensen oftast ned till under 49,5 Hz innan snabba reserverna startat. Med mer elproduktion utan svängmassa som solenergi finns risken att frekvensen kan sjunka till en bra bit under 49 Hz vid ett stort produktionsbortfall som Oskarshamn 3.

    Nu börjar man att diskutera andra lösningar än svängmassa för att få stabilitet i nätet. Man skulle kunna ha artificiell svängmassa i vindkraftverk som har frekvensomriktare eller back-up batterier och med smart elnät skulle viss elprodukter kunna kopplas ifrån. Men jag har kommit ifrån branschen nu så jag har inte hängt med i alla detaljer kring det.

  52. 60
    Kalle

    Sigge #59

    ”De största felen som kan uppstå är haverier i ställverk. Det är inte så vanligt men snabbstopp i kärnreaktorer är vanliga. Normalt skall frekvensen vara 49,90 – 50,10 Hz. Man har nyligen skärpt kraven, för några år sedan var det mellan 49,85 – 50,15. När jag började jobba på 70-talet var det mellan 49,5 – 50,5. Normalt är det inga problem om frekvensen skulle komma ned till 48 Hz eller gå upp till 52 Hz.”

    Idag har vi datorer på varje bord. På 70-talet existerade dessa inte. Du använder riktigt värdelös härskarteknik när du hänvisar till egna erfarenheter från 70-talet eller ens till systemnivå på 70-talet.

    ”När Oskarshamn 3 är i full drift sommartid och får ett snabbstopp så minskar frekvensen oftast ned till under 49,5 Hz innan snabba reserverna startat. Med mer elproduktion utan svängmassa som solenergi finns risken att frekvensen kan sjunka till en bra bit under 49 Hz vid ett stort produktionsbortfall som Oskarshamn 3.”

    En frikyrkopastor har talat med sina fritt tolkningsbara värdeord.

    ”Nu börjar man att diskutera andra lösningar än svängmassa för att få stabilitet i nätet.”

    Detta diskuteras endast av de som förespråkar energislag som by design inte tillför svängmassa såsom sol- och vindkraft. Tydligen så är det inte bara frikyrka osakliga predikningar du pysslar med utan också att ta imaginära ej förekommande diskussioner på allvar.

  53. 61
    Sigge

    #60 Kalle

    Datorer är ganska okänsliga när det gäller spänningsfall och spänningstoppar. De har inbyggda ström- och spänningsomriktare. Överlag så tål dagens dagens teknik större variationer. Tv-apparater förr var känsligare än dagens. Inom ett område som jag jobbat inom så har styr- och reglerutrustning för värme blivit tåligare.

    Det utvecklas teknik för att kunna få stabil frekvens med mindre svängmassa. I princip har det funnits teknik för det i 60 år. Gotland har ingen svängmassa alls när vinkraftverken står stilla och så har det varit sedan sjökabeln till Gotland lades ned på 50-talet. Tekniken som används på Gotland är inte så pålitlig som man skulle önska.

    Från 70-talet fram till nu har elförsörjningen blivit mycket stabilare. Samtidigt har den mesta utrustningen vi använder mycket tåligare mot variationer.

    För övrigt tycker jag det är tråkigt att du använder vokabulär som ”härskarteknik” och ”frikyrkopastor”. Det vore bättre du kom med konstruktiv kritik istället för okvädningsord.

Kommentarer inaktiverade.