Stoppa CO2 – här, men inte där

Under Villach II kapades CO2-frågan av den FN-stödda, postnormala miljörörelsen.

http://www.klimatupplysningen.se/2018/01/22/villach-ii/

Snart därefter bildades IPCC och med ”de små stegens revolution” under Riokonferensen, otaliga COP-möten, Kyotoprotokollet och Parisöverenskommelsen har västvärldens stater mer eller mindre bundit upp sig för att minska sina utsläpp av CO2 och övriga s.k. växthusgaser. I EU lyder vi nu under EU-ledningens diktat och Sveriges alla ”miljöministrar” driver på för att bli bäst i avvecklingsklassen.

Trumpadministrationen arbetar däremot med att bli av med Obamaerans Endangerment Findings (EF), där CO2 juridiskt sett klassas som en förorening och Clean Power Plan (CPP). CFACT (Committee for a Construktive Tomorrow) stöder det arbetet och bjuder oss alla på en högaktuell informativ skrift som sammanfattar ”The Climate Scam” och övertygande motiverar varför både EF och CPP måste skrotas:

http://www.cfact.org/wp-content/uploads/2018/01/CFACT-comments-on-EPAs-proposed-REPEAL-of-the-Clean-Power-Plan-Jan-2018-1.pdf

Argumenten är desamma som återkommit gång efter annan här på bloggen, insikter som varken politiker eller media vill kännas vid:

att naturliga krafter alltid har styrt och förändrat klimatet och gör så än idag och att senare tiders klimatfluktuationer inklusive extremväder och väderhändelser ligger inom de naturliga variationerna

att ”pseudovetenskapen”, med klimatmodellerna i centrum från 1979/80 avviker mer och mer från den verkliga utvecklingen och att hela frågan vilar på konsensus

att sol- och vindkraft ger ökade energikostnader och påverkar både naturmiljön, samhället i stort och enskilda negativt,

men även

att ökad koldioxidhalt i atmosfären ökar jordens grönska och att Cost and Benefit analyser visar att nyttan med användning av fossila bränslen väger över kostnaderna med mellan 50:1 och 500:1.

Skriften ger även en glimt av det globala perspektivet. 65 % av CO2 -utsläppen i dag kommer från tillväxtländerna. Kina och Indien är rätt väl bekanta här, men den påminner om Sydostasiens energikrav. De beräknas öka med 80 % fram till 2040 och då kommer regionens totala energimix att till 80 % bestå av fossila bränslen.

Afrika, som har rikliga tillgångar på fossila bränslen och ämnar använda dem tillsammans med kärnkraft, men energisidan i Sydamerika berörs inte.

Summa summarum, 80% av världens energi är idag kolbaserad och de fossila bränslena beräknas bidra med 75 % av den förmodade 28%-iga ökningen av global energi fram till 2040.

CFACT skriver att det finns ingenting som rättfärdigar att skära ner på de kolbaserade energikällorna. Politik som påverkar liv och hälsa måste baseras på verifierbar och replikerbar vetenskaplig evidens – aldrig junk science, falskt alarm eller konsensus.

”Om det är vetenskap är det inte konsensus, om det är konsensus är det inte vetenskap” M. Crichton

TruelyGreen

Den av EU beslutade utsläppsminskningen ska genomföras med hjälp av den s.k. energiomställningen där de koldioxidproducerande energikällorna ska skrotas till förmån för dyra och opålitliga ”förnybara” energikällor. Det land, som i störst utsträckning både har drivit krav på avvecklingen och underordnat sig pseudovetenskapen är Tyskland.

Michael Miersch är direktör för Tysklands Wildlife Foundation. I höstas höll han en liten föredragning i House of Lords i London under rubriken ”Är vindkraft och biobränslen verkligen gröna?”. Han ger, från sitt perspektiv, exempel på både globala och inhemska konsekvenser av den tysk/europeiska energiomställningen:

https://www.thegwpf.com/truly-green-how-germanys-energy-transition-is-destroying-nature/

Omställningen ödelägger tropisk regnskog inte minst i Sydostasien. Sedan 1990 har Indonesien förlorat så stora arealer regnskog att landet nu släpper ut mer CO2 än Tyskland, Frankrike och Storbritannien tillsammans. Det gör Indonesien till världens tredje största producent av växthusgaser efter Kina och USA och det är till stor del beroende på efterfrågan av palmolja.

Tyskland har satsat stort på solpaneler. Fåglar dras till den reflektorernas blanka ytor och rostas till döds. I Tyskland finns solcellsanläggningar även i naturreservat. ”De Gröna” godkänner det eftersom de prioriterar att ”rädda det globala klimatet”.

Vindkraftsindustrin har ännu större påverkan på landskapet och det vilda. Fladdermöss klarar själva rotorbladen, men deras lungor kollapsar i undertrycket bakom de roterande bladen. Miersch drar åter upp de ”Grönas” agerande. När motorvägar, broar, flygplatser och annan infrastruktur ska byggas ut kan fladdermuskolonier hindra bygget i åratal, men inte när det gäller vindkraft, ”det globala klimatets katastrof” måste hejdas enligt de ”Gröna”.

Fåglar kolliderar i stora mängder med rotorbladen. Den mest uppmärksammade arten är (röd) glada. Tyskland har ett särskilt globalt ansvar för den, eftersom mer än jordens halva population av dessa glador häckar i Tyskland. På senare år har arten minskat kraftigt och anses nu hotad.

Om någon annan industri hade ärrat naturen på samma sätt skulle det blivit en politisk skandal, men nu arbetar politiker från samtliga partier för att mjuka upp Tysklands naturskydds lagar för att kunna tillåta vind- och solkraftsanläggningar i nära nog varje påverkat eller opåverkat hörn i Tyskland, skriver Miersch.

Majsodling för bl. a. biogas är också landhungrig. Ekologiskt sett sterila monokulturer av majs täcker 2,5 miljoner hektar, en yta som Sicilien. Biogasanläggningar släpper med jämna mellanrum ut giftslam i vattendrag, vilket dödar fiskar och andra organismer, men till skillnad från andra likartade händelser rapporteras inte dessa systematiskt. Till råga på eländet är det inte ens säkert att växtodlingar för bioenergi ger en avsedd koldioxidbalans. Vid beräkningar tar man varken hänsyn till gödningsämnena eller destruktionen av regnskog.

De gröna lovade att skydda naturen, men ingen industri konsumerar så mycket land som den ”naturliga energin”.

Och, sist men inte minst, Tysklands Energiwende har gjort att landets beroende av kol ÖKAR.

greening

 Om inte en sammanställning likt CFACTs kan påverka media och politikerna här i EU borde ändå exemplet Tyskland få dem att fundera. Annars kanske Trumps tal i Devos med J. Delingpoles kommentar kunde ge EUs ledare en och annan tankeställare:

http://www.breitbart.com/big-government/2018/01/26/delingpole-apocalypse-trump-is-unleashed-on-davos/

“As president of the United States I will always put America first just like the leaders of other countries should put their country first also”.

Och lite senare i talet ”Energy is abundant and affordable”.

Delingpole: This is Trump’s only reference in his entire speech to one of the most controversial (and, of course, correct) decisions of his presidency: to move the U.S. away from the man-made global warming scare narrative and towards the cheap energy policy which is going to give it a massive competitive advantage over those countries  (notably the EU member states) which continue to push renewables.”.

Det är värt att än en gång fundera över hur Darwall avslutar sin bok The Global Warming Age:

The big question is whether the Western mind will be sovereign at the century´s end and the West remain the core of the world economy or relegated to its periphery – something only the passing of the present century can answer”.

Ann Löfving-Henriksson

Dela detta inlägg

41 reaktion på “Stoppa CO2 – här, men inte där

  1. 1
    Lasse

    Ann
    80 % av använd energi är fossil och den kan bara användas en gång. Var, hur och när är en fråga som inte bör skymmas av klimatfrågan. Den del av klimatfrågan som handlar om resursbesparing tycker jag är angelägen. Det finns även angelägna miljöproblem som kidnappats av klimathysterin. Utsläppen av föroreningar är en fråga som vi tidigt ansträngt oss för att ta itu med men som återstår i Kina och Indien.
    Så att kasta skit på solpaneler ställer jag inte upp bakom.
    Detta innebär dock inte att jag tror att CO2 är ett problem i framtiden-det är de längre kolringarna som kommer att bli mindre vanliga!
    https://wattsupwiththat.com/2018/01/29/illustrating-the-failure-of-the-climate-movement-in-one-graph/

  2. 2
    Johan M

    #1 Lasse

    ” Var, hur och när är en fråga som inte bör skymmas av klimatfrågan.”

    Nej, men att något någon gång tar slut betyder inte att det är smart att köpa solpaneler idag. Inte en av de solpaneler eller vindkraftverk som byggs idag kommer att finnas kvar om några hundra år när kolreserverna börjar tryta. Bättre är väl att lägga pengarna på någonting som i slutändan betyder något för jordens energiförsörjning – kärnkraft.

    För de som vill ha lite framtidstro i vardagen kan jag tipsa om Tokamak Energy. Ett litet forskningsintensivt företag i England som nu bygger sin andra tokamak. Mycket spännande att följa deras utveckling – som om de lyckas kommer att få allt annat att blekna.

    De lägger kontinuerligt upp saker på sin youtube-kanal:

    https://www.youtube.com/channel/UCuSlFJbBUIj1zfJLRnGXSow

  3. 3
    Ivar Andersson

    #1 Lasse
    När solcellsanläggningar, vindkraft och elbilar inte behöver subventioner är det OK. Men behövs subventioner är det för dyrt, omoget och därmed misslyckat.

  4. 4
    Lasse

    #2o3 Johan M o Ivar
    Tack -intressant.
    Utveckling kräver nån form av finansiering.
    Utveckling pågår inom flera områden, bla solceller. Det kan därför finnas en orsak att skapa en begränsad marknad även om lönsamheten är begränsad, även med skattesubventioner!
    Det är så utveckling kan stimuleras.

  5. 5
    Sören G

    Intermitenta elkraftverk är opålitliga och skapar kaos i elsystemet. Vindkraftverk förstör naturen. Solenergi har potential, men inte som producent av el direkt ut på elnätet. Varför inte solenergi som producent av vätgas genom uppspjälkning av vatten?
    Kärnkraft har gott om bränsle under lång tid genom det ”utbrända bränslet” som man vill gräva ner.
    På sikt kommer fusionsreaktorerna.

  6. 6
    Ingvar i Las Palmas

    Ann!
    Utomordentligt bra sammanfattning!
    Det är tråkigt att man tagit bort jämförelsen mellan kärnkraft, solkraft och vindkraft när det gäller hur mycket yta som de olika kraftslagen kräver. Tror att det är någon som sparat den.
    Om nu någon vill investera i vindkraft eller solkraft så gör det på egen mark med egna pengar.

  7. 8
    Johan M

    #4 Lasse

    ”… skapa en begränsad marknad även om lönsamheten är begränsad, även med skattesubventioner!
    Det är så utveckling kan stimuleras.”

    Det tror jag är ett mycket ineffektivt sätt att driva utvecklingen. Om det är effektivare solpaneler eller vindkraftverk man vill åt så räcker det med att utropa ett pris till den som vinner en tävling. Att sätta solpaneler på vart och vartannat hus i Tyskland eller strössla den svenska landsbygden med vindkraftverk torde vara det mest inproduktiva man kan tänka sig. Det tar inte hundra år att få fram en bra teknik om det finns ett problem, det tar några årtionden. Om vi kan skönja slutet på den fossila eran så har vi hundratals år på oss att anpassa oss och det kommer ske gradvis allteftersom det blir lönsamt.

    Hur mycket har bara vi i lilla Sverige spenderat på elcertifikat de senaste 10 åren – 20-30 miljarder! Är det en vettig användning av resurser om målet är att ha energiförsörjningen tryggad den dag kolet tar slut?

  8. 9
    Ingemar Nordin

    Johan M #8,

    Jag håller med. Att skapa konstlade marknader med skattemedel skapar bara företag som blir bra på att dra till sig skattemedel (rent-seeking). De konkurrerar inte primärt om kunder utan om att tillfredsställa de politiker som är generösa med andras pengar. Se bara hur våra energibolag tävlar om att fördyra elproduktionen och elnäten genom att locka med solpaneler och vindkraft. Med högre energipriser så blir vinstmarginalerna högre och subventionerna större.

    Sol- och vindkraft har nu ägnat sig åt subventionerad ”utveckling” sedan början på 80-talet utan att lyckas göra dem marknadsmässigt konkurrenskraftiga.

  9. 11
    Lars Cornell

    #1 Lasse
    ”80 % av använd energi är fossil och den kan bara användas en gång.”
    Där tar du litet fel. Först används bränslet tex till att driva fordon.
    Sedan används avfallet till klimatförbättring.
    Slutligen används avfallet till att öka fotosyntesen så att vi får större skördar och mer bioenergi att använda.

    #4 Lasse
    ”Utveckling kräver nån form av finansiering.”
    Utveckling ja, men vi finansierar utbyggnad, avveckling och miljöförstörelse. Det finns ingen utveckling i subventioner till installation av vindkraft och solkraft.

    #5 Sören G
    ”Varför inte solenergi som producent av vätgas genom uppspjälkning av vatten?”
    Därför att det är på tok för dyrt. Den ineffektiva processen med enorma anläggningar och maskiner går inte att utveckla bort. Kärnkraft GenV med termisk spjälkning av vatten skulle kanska vara framkomligt.

  10. 12
    Sören G

    Å andra sidan är det knappast bråttom att avveckla energiproduktion som använder fossila bränslen. Koldioxiden är inte problemet (möjligen en tillgång genom att den ger näring åt växterna), men det är utsläpp av främst svavel som har varit ett problem men som genom modern rening inte är så stort längre.
    Men på sikt blir dessa bränslen en bristvara.

  11. 13
    Lasse

    Ang solel och utveckling.
    Det är inte bara solceller som kräver utveckling-hela nätet behöver anpassas, därtill så ser vi i Tyskland hur begränsad effekt den levererar i snitt och vad det ställer till det när den effekten som en solig dag drabbar näten. Så nog behövs det även utveckling där. Ett nät som även innehåller batterikapacitet kanske.
    Följer med intresse Eons experiment: https://www.eon.se/om-e-on/innovation/lokala-energisystem/direkt-fran-simris.html
    Just nu helt utan stöd från nätel!
    Vi bör kanske se till världens energibehov och vårt ansvar för utveckling innan vi sätter oss och lutar oss nöjda tillbaka.
    Men vi bör inte implementera det så vårt system havererar.

  12. 14
    tty

    #1

    ”Så att kasta skit på solpaneler ställer jag inte upp bakom.”

    Behövs inte heller i Sverige. Mörker och snö är helt tillräckligt.

  13. 15
    tty

    ”Just nu helt utan stöd från nätel!”

    inte nu längre några minuter senare….

  14. 16
    Ivar Andersson

    #4 Lasse
    Subventioner är OK för utveckling men aldrig för drift. Jag har lite data för solel i Tyskland. I december 2016 var den installerade effekten 40809 MW. Maximal uppmätt effekt från solcellerna denna månad var 12170 MW (30%) och medeleffekt under december från solcellerna var 1064 MW (3%). Solceller i Sverige har mycket långt kvar till att bli lönsamma och klara sig utan subventioner.

  15. 18
    allan forsling

    Ja detta med att stimulera marknader. Vore intressant med en analys av vad Vinnova lyckats åtstadkomma med miljarderna de fått under åren. Min begränsade erfarenhet från deras fält är att det uppstår en kultur av att här finns det pengar att spendera och en inbördes klubb. Ordentlig resultatuppföljning finns inte enligt min mening. Sjöfartsverkets 50 miljoner är småpengar i det sammanhanget.

  16. 19
    Per Erik Kihlstedt

    Det tycks vara en fast rotad föreställning att våra råvaror tar slut någon gång, men så är inte fallet!
    Råvarorna är ändliga, men tar ändå aldrig slut (utom de sällsynt jordartsmetallerna, som kommit till jorden på annat sätt). De som hävdar att de tar slut måste då förklara vart de tar vägen, när man använt dem. Materia kan ju inte bara försvinna. Jorden är ett slutet system vad gäller materia, (men inte energi).
    Nej, den cirkulära ekonomin uppfanns när växter och en del djur lärde sig att spjälka koldioxid till kol och syre med hjälp av solenergi, fotosyntesen. Själva reducerar vi metalloxider till metaller med hjälp av oxidation av kol. Och så fortsätter cirkulationen.
    Politiker har aldrig riktigt fattat detta. Redan när Kol&Stålunionen bildades efter andra världskriget för bevaka att ingen satte igång att rusta igen upptäckte man att det bara fanns kol och stål för c:a 40 års förbrukning! Men efter många års snabbt stigande förbrukning under efterkrigstiden så fanns det fortfarande råvaror för 40 års förbrukning, och på den vägen är det. Orsaken är att prospektering av råvaror är en dyr investering. Att satsa pengar nu och få igen dem om 40 år kräver goda finanser.
    Brist på en råvara leder till prishöjningar. Prishöjningar leder till att allt fattigare fyndigheter blir brytvärda. Naturen har sett till att en fördubbling av priset leder till en tiodubbling av brytvärd mängd av den råvaran (logaritmisk fördelning av råvarorna i jordskorpan).
    En prishöjning leder också till att andra sätt att lösa ett problem än att använda just den råvaran, som hittills använts. Ett tydligt exempel: Överföring av signaler via glasfiber, som tillverkas av sand, i stället för koppar, som är en dyr metall.
    Således: Råvarorna är ändliga, men tar aldrig slut.

  17. 21
    Roland Salomonsson

    Vi som följer Stockholmsinitiativet vet ju att välstånd för ett land kräver massproducerad tillgång till billig och avbrottsfri energi. De enda media som tillgodoser kraven är således kärnkraft, kolbaserad kraft resp vattenkraft. Studerar man hur väl olika länder fyller grundkraven, så inser man att inget u-land vill sitt folk så illa att man följer västvärldens påtryckningar om ”grön” energi, samt att västvärlden själv håller på att demontera sitt välstånd. Bland de länder som går längst är Sverige (som i grunden är fattigt).

    Nu finns det andra faktorer som bidrar till demonteringen av nationella välstånd. Sverige bränner dock veken inom alla faktorer samtidigt.

    Sedan innebär inte mer nyttjande av kolbaserad kraft att man skall tillåta MILJÖFÖRORENINGAR, vilket är något helt annat. Det skall givetvis läggas krav om att stora molokyler, koldamm, tungmetaller skall skall rensas bort i olika avgaser och förbränningsrester etc. Inte minst från fordon. Men detta är en teknisk fråga, som inte behöver leda till olika typer av förbud mm. Och med ökad CO2, innebärande ett gynnande av ALL växtlighet, löser mänskligheten samtidigt en mängd naturvårdsproblem. Haven måste särskilt övervakas, eftersom haven i grunden är jordens lungor (regnskog är eg ”betydelselösa i jämförelse) och här krävs militärt våld för att ta fast syndande sjötrafik.

  18. 22
    Ivar Andersson

    #17 Håkan Bergman
    ”Ska man vara positiv så är solenergins toppar åtminstone förutsägbara i tiden.” Teoretiskt är det riktigt men i praktiken är du beroende av korrekta väderprognoser. Hur tillförlitliga är väderprognoserna?

  19. 23
    Bengt Eriksson

    #13 Fast det är väl ryckigheten med vindkraften som är ett problem, också i Simris. I onsdags producerade vindkraften där 10764 kwh och fredag samma vecka 639 kwh en skillnad med faktor 17.

  20. 24
    Bengt Abelsson

    # 13 Lasse

    Jag ställde frågan till eon: Hur många dagar (dygn) har produktionen varit större än konsuntionen hittills i Simris.
    Jag har ännu inte fått något svar. Tre veckors väntan.

  21. 25
    Björn

    Intressant som vanligt från dig Ann! Ja, varför skall vi stoppa CO2 här, men inte där? Och dom där, som Kina och Indien, är ju de värsta miljöförstörarna. Hur kan man gå med på sådana avtal? Och vi här, medför en emission som är en droppe i havet. Man tar sig för pannan!

  22. 26
    Håkan Bergman

    Man blir så less på att höra tramset om energi och klimat. Människor som blint tror på kilmatmodeller och förespråkar sol- och vind-kraft som lösning har aldrig gjort sig omaket att räkna på sin lösning. Jämfört med klimatmodellering så är en simulering av ett energisystem peanuts, går att göra i ett kalkylark, t.o.m. om man tar in nåt så oberäkneligt som sol och vind. Till råga på allt så har tyskarna varit vänliga nog att köra ett, nästan, fullskaleexperiment, ett experiment som hade totalhavererat utan svensk och norsk vattenkraft och svensk kärnkraft och inte så lie kolkraft från grannarna nere i Europa, och facit finns här:
    https://www.agora-energiewende.de/en/topics/-agothem-/Produkt/produkt/76/Agorameter/

    Det är bara att dyka in och kolla hur det har gått, men icke, det man får höra är svammel om smarta elnät och batterier, give me a break!

  23. 27
    Lasse

    #26
    Less eller ej-det pågår en utveckling som KAN ge oss lite sol och vind-det röstade jag för på 1980 talet och det håller jag på än!
    Nu är jag dock nöjd med kärnkraften.
    I Tyskland så har Mutti sagt att även den skall bort-vi får väl se om hon inte kan övertalas av sina tilltänkta samarbetspartners.
    Solel har bättre förutsättningar i Söder-eftersom solen skiner samtidigt som elen behövs.

    Tillbaka till Anns fråga som är relevant. Är man bekymrad över CO2 så är det kanske inte så smart att tvinga bort vår industri med dyr el och utsläppsbegränsningar och samtidigt tillåta import från länder med miljöproblem.

  24. 28
    Ingemar Nordin

    Lasse #13,

    ”Det är inte bara solceller som kräver utveckling-hela nätet behöver anpassas, därtill så ser vi i Tyskland hur begränsad effekt den levererar i snitt och vad det ställer till det när den effekten som en solig dag drabbar näten. Så nog behövs det även utveckling där”

    Jovisst behöver nätet också anpassas radikalt när vi kopplar in vind- och solkraft i stora mängder. Så vem tycker du skall betala denna omställning från pålitlig och kontinuerlig leverans av el till en opålitligt och ständiga upp- och nedgångar i leveransen?

    Inte nog med att solenergin borde kunna konkurrera med kol- och vattenkraft för sin produktion. Därtill bör den betala hela omställningen av näten. Sol- och vindkraft är och förblir en rejäl förlustaffär för folkhushållet.

  25. 29
    Håkan Bergman

    Lasse #27
    ”Solel har bättre förutsättningar i Söder-eftersom solen skiner samtidigt som elen behövs.”
    Så då har du åtminstone en rudimentär förståelse av att det är en marknad det handlar om. Men här ser marknaden inte ut så, jag och nog alla i Sverige vill ha el 7/24, ingen efterfrågar el enbart under några timmar mitt på dan och under en begränsad tid på året. Varför ska då produktion som inte klarar att möta marknadens efterfrågan prioriteras på marknaden? En sån prioritering snedvrider konkurrensen och ökar konsumentens kostnad till i princip ingen nytta och äventyrar vår konkurrenskraft på en internationell marknad. Vi, hushåll såväl som företag, köper inte kilowattimmar vi köper leverans!

  26. 31
    Erik Lindeberg

    Ann Löfving-Henriksson:
    ”…att ”pseudovetenskapen”, med klimatmodellerna i centrum från 1979/80 avviker mer och mer från den verkliga utvecklingen och att hela frågan vilar på konsensus”

    Jag känner inte till så många klimatmodeller från just 1979/80. Det närmaste är en viktig modell av Jim Hansen från 1981. Det är en 1-D-modell, men mycket intressant för den innehåller det mesta av fysiken. Han hade bestämt klimatkänslighet till 2.8°C. Hans modell underskattade visserligen temperaturstigning något, (https://drive.google.com/open?id=17M3XOUFccd4MVfWXo9NkMQb8HphCPSVX), men man kan absolut inte påstå att den ”avviker mer och mer från den verkliga utvecklingen”.

    För den som vill läsa hela artikeln: http://pubs.giss.nasa.gov/docs/1981/1981_Hansen_ha04600x.pd

  27. 33
    Ingemar Nordin

    Erik L #31,

    Om man håller sig till de mer pålitliga satellitdata så visar Hanssons modell ungefär dubbelt så hög klimatkänslighet som observationerna ger vid handen. På vad sätt menar du att hans modell har någon vetenskaplig relevans idag?

  28. 34
    SatSapiente

    #26 mfl

    Prova gärna att göra en egen elmix med Energifaktas elsimulator:

    https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Elsimulator/

    Notera dock att det förinställda på el från kärnkraft är c:a 1 GW för högt, Oskarshamn 1 och 2 är borta.
    Man ser direkt att även om vind och sol maxas så når man aldrig upp till effektbalansgränsen om kärnkraften tas bort.
    Har någon enda politiker testat elsimulatorn och dragit någon slutsats?

  29. 35
    Lars Cornell

    #34 SatSapiente
    Man kan inte dra de slutsatser som du gör av Ekonomifaktas modell som beräknar effektbalansen. Det behövs ytterligare två modeller, en modell som beräknar energibalansen och en som beräknar kostnaderna (före subventioner och skatter).

    Vi kan inte göra oss av med 120 TWh olja och 60 TWh kärnkraft utan enorma kostnader, konsekvenser och miljöförstörelse. Det var kol och olja och senare kärnkraft som räddade Europas och Sveriges skogar. Så är det fortfarande.

    Hur tänker du Sapiente förse Sverige med 25 – 30 MW el (beroende på hur många batteribilar vi skaffar) en kall vinterdag när kärnkraften avskaffats och vattenmagasinen är nästan tomma? Bioenergins möjligheter är uttömda eftersom den behövs till så mycket. Så här står det på Ekonomifaktas länk som du gav
    – Utmaningen ligger i att ha tillräckligt med effekt när efterfrågan är som störst och att samtidigt hålla koll på miljökonsekvenserna.

    Nackdelarna med mer koldioxid är obetydliga och i marken gör kolet ingen nytta. Står nyttan/skadan i proportion till insatserna? Givetvis inte! Svensk ’förnybar’-politik är mycket mer oroande än vad klimatet är.

  30. 36
    Erik Lindeberg

    #33 Ingemar Nordin:
    ”Om man håller sig till de mer pålitliga satellitdata så visar Hanssons modell ungefär dubbelt så hög klimatkänslighet som observationerna ger vid handen”

    Tvärtom, jämför man med satellitmätningar stämmer prediktionen bara ännu bättre. Satellitmätningarna går visserligen inte så långt tillbaka som modellen (1975), men i grafen har jag använt det första satellitåret (1979) som basisår: https://drive.google.com/open?id=1hRixK6a7D8jBzaMpqiU3H50_2HtP1dmN

    #33 Ingemar Nordin: ”På vad sätt menar du att hans modell har någon vetenskaplig relevans idag?”

    Inte bara är prediktionen bra, men den visar att man med en rätt enkel 1-D strålnings-konvektionsmodell kan beräkna temperaturen som funktion av höjd och inkludera den viktigaste fysiken (Ekvation 4 och 6-9). Det blev inte bättre förrän i 1988 (då dom publicerade den första 3-D GCM-modellen: http://pubs.giss.nasa.gov/docs/1988/1988_Hansen_ha02700w.pdf)

    Nu var det inte jag, men Ann Löfving-Henriksson som ville jämföra med så här gamla prediktioner som enligt hennes utsago i bloggen ”avviker mer och mer från den verkliga utvecklingen”. Detta har jag härmed tillbakavisat.

  31. 37
    Ingemar Nordin

    Erik L #36,

    1. Jag är ledsen men 2,8 i klimatkänslighet är precis dubbelt mot UAHs 1,4. Det är ganska uselt utfall för Hansens modell. Svårt med den enkla matematiken?

    2. Nu frågade jag inte efter det vetenskapliga värdet av Hansens modell 1988 utan efter det vetenskapliga värdet idag. När det visats sig att hans modell starkt överdriver den globala uppvärmningen. Enligt min mening är hans modell färdig för skrothögen och snarast att betrakta som en pinsamhet. Kul att du är villig att försvara sådan pseudovetenskap.

  32. 38
    Erik Lindeberg

    #37 Ingemar Nordin

    1. Hur har du kommit fram till att UAHs satellitdata ger en klimatkänslighet på 1.4 ºC? Evt. ge mig en referens. Här har en översikt över det mesta av litteraturen om beräkning av klimatkänsligheten (148 referenser uppdaterad Januari 2018, men en helt komplett) om det kan vara av någon nytta. Jag hoppas du kan upplysa var din beräkning kommer från och att du kan komplettera listan https://drive.google.com/open?id=1JIDy3eOdN7ocZmKSTtxIwFt9P5GBLHxK ,
    https://drive.google.com/open?id=1cPEpscABwv2VDtsBRWTAIu5HNlzr8ptm

    2. Jag visade just (#31 och #36) att Hansons et al. 1981 modell INTE överdrivet temperaturökningen varken jämfört med satellitdata (han träffade prick) eller med temperaturer mätt nära jordytan (han UNDERestimerade den något). Har du något problem med jämförelsen? Har du satt dig in i det här eller kommer du bara med lösrivna proklamationer?

  33. 39
    Ingemar Nordin

    Erik L #38,

    OK, jag uppskattade lite fel när jag drog till med att diskrepansen var dubbel. Men så här kan man räkna för att förtydliga skillnaden mellan Hansens modellberäkningar och faktiska satellitdata:

    I #31 säger du om Hansens beräkningar: ”Han hade bestämt klimatkänslighet till 2.8°C.” Vilket betyder att temperaturen måste öka med ungefär 1,8 C under knappt 80 år tills vi nått 560 ppm. Det motsvarar att temperaturstegringen måste vara lite drygt 0,22 C/decennium .

    Om man läser på R. Spencers återkommande månatliga redogörelse av UAH-data så skriver han bl.a.: ”The linear temperature trend of the global average lower tropospheric temperature anomalies from January 1979 through December 2017 remains at +0.13 C/decade.” (Lite mer än hälften av hur Hansens prognos måste vara för att få 2,8 i klimatkänslighet.)

    Antar man att temperaturökningen förblir densamma som satellitdata visar så kommer temperaturen att bli ungefär en grad högre än idag vid 560 ppm. Klimatkänsligheten blir då ungefär 2,0, inte 2,8.

    Visst, det är en grov uppskattning, men jag har svårt att se hur Hansens modell visar samma som vad satellitmätningarna indikerar.

  34. 41
    Ann L-H

    # 31 Erik Lindeberg, du skriver att du inte känner till så många klimatmodeller från 1979/80. Hur som helst så kom det 1979 en rapport den s.k. Charney-rapporten som beräknade klimatkänsligheten till 1,5 -4,5 grader C. Utgående från den har det sedan skapats ett stort antal klimatmodeller. De debatterades under Villach II 1985, förkastades som alltför osäkra för att göra annat än spekulationer om det framtida klimatet på. Trots det vilar dagens klimathot på dessa!
    Se Mitt föregående inlägg Villach II – möte som skar av klimatfrågan från den vetenskapliga metoden. länk ett ovan.
    Det här inlägget kan ses som en uppföljning det inlägget.
    Länken till CFACTs kommentarer kring CleanPower Plan diskuterar bland mycket annat just klimatmodellerna, dvs länk två i inlägget.
    Sista sidan i skriften sammanfattar klimathotsfrågan:
    1. Hur mycket värms jorden upp, o något? Hur mycket ändras klimatet, om något?
    2. Kommer framtida förändringar att bli lång- eller kortlivade … bra, dåligt neutralt eller katastrofalt?
    3. I vilken utsträckning är aktuell uppvärmning och andra klimatförändringar ett resultat av människans användning av fossila bränslen och utsläpp av växthusgaser och hur mycket betyder solen och andra drivkrafter över vilka människan inte har någon kontroll?

    Det verkliga hotet är energirestriktioner som CPP.

    Kanske du kan få svar på dina funderingar genom att lusläsa CFACT och kika på mitt förr inlägg.

Kommentarer inaktiverade.