39 reaktion på “Öppen Tråd

  1. 3
    Lars Kamél

    Jag tycker att det är för kallt och för mycket snö nu. Var är den globala uppvärmningen?

  2. 4
    PatrikK

    Lars.

    Regeringen har tagit ut för mycket koldioxidskatt så temperaturen har blivit för låg.

  3. 5
    Ingemar Nordin

    Torbjörn #2,

    Här är en bilfirma som inte vill satsa på elbilar mer än vad staten tvingar dem (Fiat Chrysler):

    ”Electric vehicles aren’t profitable, and they show no sign of grabbing enough market share to warrant serious investment. At least not according to Fiat Chrysler Automobiles NV CEO Sergio Marchionne.”

    “I don’t know of a (business) that is making money selling electric vehicles unless you are selling them at the very, very high end of the spectrum,”

    Men de flesta andra bilmärken är entusiastiska inför möjligheterna att fortsätta sina förlustaffärer.

    ”Ford announced its boldest plan yet Sunday at the show. The company will launch 16 new full battery electric models among the 40 electrics planned for 2022.”

    “It’s a big investment. It’s a big bet on the future, and it’s one that we are happily making because we’re a big believer in this and we want to lead.”

    http://www.detroitnews.com/story/business/autos/detroit-auto-show/2018/01/15/fiat-chrysler-ceo-says-electric-cars-are-bad-bet/109467370/

  4. 7
    Sören G

    Det är kallt i dag och ändå hörde jag just någon i programmet Spanarna i P1 säga att vi behöver sänka temperaturen på planeten.

  5. 8
    Christer Löfström

    #5 Ingemar Nordin

    Där är två artiklar på DN kultur debatt. Sofia Ulver LU/Ekonomi och så en psykolog. Flyg och medveten medelklass, vad det nu är för något.
    Vi prenumererar inte på någon dagstidning så jag kunde inte läsa Ulvers artikel, men gick till biblan och kopierade. Sedan sände jag henne ett mail med diverse info.
    Sannolikt får jag ingen reaktion.

    Du kunde ju försöka ett inlägg på DN kultur, och rädda den svenska medvetna medelklassen från dålig sömn.

    Inför valet 2014 försökte jag på DN, SvD och DI i stil med det jag fick in i SkD.
    DN: vi förklarar aldrig.
    SvD: ingen speciell orsak.
    DI: Inte plats.

    Att de inte ger plats åt mig som inte är något/någon är inte så konstigt, men en pro.em. i filosofi har nog en möjlighet. Det beror kanske på hur det formuleras. En reaktion på Ulver borde fungera.

  6. 9
    tty

    Social ingenjörskonst när den är som bäst. Tysk forskargrupp föreslår helt allvarligt ”medicinering” med hormoner för att få befolkningen mera positiv till invandring:

    http://www.pnas.org/content/114/35/9314.full

    Har av någon anledning inte alls uppmärksammats i MSM. Det är nog tur at oxytocin inte upptas oralt utan måste injiceras eller tas som nässpray.

  7. 10
    latoba

    Passerar ofta på E20 en stor anläggning av solpaneler vid Barva. Igår var panelerna helt täckta av snö. Hur fungerar de då?

  8. 11
    Björn

    Klimatforskarna har misstagit sig om sin uppgift, när de istället för att försöka förstå gångna tiders klimatförändringar, skapar fantasifulla berättelser om framtidens. När skall politiker och ansvariga för forskningsmedel fatta detta? Meteorologi innebär att försöka förutse väder och vind för den närmsta tiden och ingenting annat. Genom att försöka förstå sambandet mellan sol och atmosfärsförändringar och därmed påverkan på väder, vind och temperatur, kan praktisk meteorologi ge säkrare prognoser. Att solens varierande utstrålade effekt får konsekvenser över tid borde vara självklart, men förefaller inte vara så bland klimatforskarna.

  9. 12
    Lars Mellblom

    I Öppen Tråd 2016/11/05 ( http://www.klimatupplysningen.se/2016/11/05/oppen-trad-163/ ) berättade jag att man i Normandie just invigt en 1 km lång solpanelväg, 2 800 m². Det första året i drift har nu utvärderats. Resultatet var mindre lysande än den normandiska januarisolen, vilken knappast visar sig alls.

    Kostnaden för vägen uppskattas till 5 miljoner €. När projektet först annonserades med fanfarer ( https://www.youtube.com/watch?v=bSzCq8HeHjM ) på energiministeriets hemsida påstods det att i genomsnitt 17 963 kWh skulle produceras per dag. Någon tid senare skrev man ner det till 767 kWh / dag, alltså 22 gånger mindre. (« La route solaire s’inscrit dans la transition énergétique : promesse de croissance verte, création d’emplois, innovation », s’était félicitée Ségolène Royal lors du lancement du chantier, en octobre. Un peu vite, elle avait alors annoncé que la production attendue était de « 17 963 kilowattheures (kWh) par jour », avant de rectifier sur le site internet du ministère, qui ne fait plus état que de « 790 kWh par jour » ) I verkligheten blev det 409 kWh / dag. Räknat per år blev det 149,4 MWh, jämfört med de beräknade 280 MWh och det till en kostnad av 2,27 € / kWh, om vägen håller 15 år. Vid 7 års livstid blir det cirka 5 € / kWh ( Si la durée de vie de cette route expérimentale est de 15 ans et en prenant comme référence l’année 2017, elle délivrera au total 2,2 millions de kWh. Le coût d’investissement de cette route étant de 5 M€, cela correspond à 2,27 euros le kWh. Et à environ 5 euros le kWh si au final cette route dure 7 ans, ce qui est possible compte-tenu des contraintes physiques qu’elle doit subir, notamment le passage des véhicules mais aussi les variations thermiques ainsi que les effets des orages. En 12 mois 5% des dalles ont déjà dû être remplacées.) . Till detta kommer att 5% av panelerna gick sönder första året.

    Ett annat problem är bullret orsakat av bildäcken. Panelernas yta är knottrig för att öka friktionen. Man var tvungen att sänka hastighetsbegränsningen från 90 till 70, eftersom boende vid vägen klagade. Vidare, fogarna mellan panelerna gick sönder. Nu ska alla panelerna bytas ut till en modell med slät yta. De ny panelerna uppges ha en högre verkningsgrad. Trots den förmodade förbättringen kommer dessa ha 33% lägre verkningsgrad, jämfört med de som nu installeras på normandiska hustak. Inget problem, vägpanelerna bekostas med skattemedel.

    För den som är intresserad av ämnet och läser franska, finns bakom länkarna här ovan länkar som leder till andra artiklar om liknande projekt som är på gång lite varstans.

    Kanske kan någon av de miljöpartistiska läsarna av Klimatupplysningen tipsa partiets ledning om de fantastiska investeringsmöjligheterna som solpanelvägar utgör. Sverige skulle kunna stolt gå före. Finansieringen är inget problem, pensionsfonderna har massor av tillgångar och skatterna ligger fortfarande långt under 100%.

  10. 13
    Sören G

    2017 var det ”2015, 2016 and 2017 are the three warmest years on record” och ”2017 was either the second or third warmest year on record” skriver MetOffice.
    ”2017 blev det tredje varmaste året under satellitmätningarnas 39-åriga historia skriver Roy Spencer”.
    ”2017 ended up being the 3rd warmest year in the satellite record for the globally-averaged lower troposphere, at +0.38 deg. C above the 1981-2010 average, behind 1st place 2016 with +0.51 deg. C, and 2nd place 1998 at +0.48 deg. C.”
    Enligt Roy Spencer UAH var alltså 1998 varmare än 2017.
    I nyhetsmedierna får vi höra att 2017 var ”ett hett år”, samtidigt som vi minns den kalla våren, den kalla och blåsiga sommaren och kallt nu med.
    Temperaturöveskottet 2017 vekar bero på att kylan i delar av Arktis var något mindre sträng. Det kan man väl inte kalla för att ”det var hett”.

  11. 17
    Lars Mellblom

    #15 Håkan Bergman#

    Kanske så, men det är enkelt att lösa. Montera starkare vägbelysning över panelerna så att de fungerar dygnet runt. Kan spanjorerna sälja solel nattetid genererad av dieselkraftverk, kan väl svenskarna belysa solpanelerna med vattenkraftsel. Det kallas smarta energisystem.

  12. 20
    tty

    #10

    ”Hur fungerar de då?”

    Denna årstid bara marginellt sämre än om de inte varit snötäckta, d v s uselt.

    #15

    Det har hittills varit en mild vinter i Europa med mycket moln. Därför blir det också mörkt.

  13. 21
    tty

    #12

    Jag ser fram mot försök med ”solvägar” i Sverige. Skall bli intressant att se hur de ser ut efter några år när salt, sand, dubbdäck, is och tjälskott fått göra sitt.

  14. 22
    PelleB

    #8

    Undvik tidningar som inte tillåter kommentarer i anslutning till opinions eller kulturartiklar.
    Läs ex.vis Wall Street Journal på nätet som gratis eller för en liten peng delar med sig kommentarer
    som är en uppfriskande läsning när man känner motvinden i det svenska opinionsklimatet.
    Btw kommer denna blogg an anses vara ”fake news” i framtiden?

  15. 23
    Bull

    SÄTT DE GAMLA I FÄNGELSE
    och de kriminella på äldreboenden!
    Då får de gamla möjlighet till bad, hobbies och utevistelse. Ingen kan stjäla från dem, de får fri kost och logi, tv och underhållning och de får pengar i stället för att betala.
    De kriminella kan få kall mat, inga pengar, vara helt ensamma, få lyset släckt klockan 20:00 och duscha en gång i veckan!

  16. 26
    Lars Mellblom

    #21 tty#

    Det är väl inte omöjligt att du får din önskan uppfylld. Idéen om solvägar är tillräckligt befängd och dyr för att miljöpartiet ska nappa. Ett kinesiskt företag säljer sådana vägar för 458 $ / m². Vanlig asfalterad väg kostar ungefär 5 $ / m². Självklart ska Sverige välja hållbara, miljövänliga kvalitetsvägar.

    http://www.slate.com/articles/health_and_science/science/2017/12/solar_roads_are_almost_definitely_not_the_future.html

  17. 27
    Olav Gjelten

    Det är miljöhysterin som skapat myten om det skenande klimatet.
    Därför borde alla som ogillar religionen kring klimatet också ta avstånd till miljöfundamentalismen.

    Men ack, det går inte för sig och därmed får följetongen kring ”klimathotet” bara fortsätta och fortsätta…

  18. 28
    sibbe

    En diskussion om att NASA/Grace modeller om Grönlands avsmältning är empiriska eller simulerade avslutade jag så här:

    #Beck
    Det här hittade jag på din länk: och översatte åter till svenska med google…
    En vetenskaplig modell syftar till att representera empiriska objekt, fenomen och fysiska processer på ett logiskt och objektivt sätt. Alla modeller är i ”simulacra”, det vill säga förenklade reflektioner av verkligheten som trots att de är approximationer kan vara mycket användbara. [4] Att bygga och bestrida modeller är grundläggande för det vetenskapliga företaget. Fullständig och sann representation kan vara omöjlig, men den vetenskapliga debatten gäller ofta vilket är den bättre modellen för en given uppgift, t ex vilken är den mer exakta klimatmodellen för prognoser för säson.
    I min enkla tredimensionella värld så avgör ordet simolacra:
    (från wiki!) simulacrum, which means ”likeness, similarity”) is a representation or imitation of a person or thing
    Och enligt filosofen Roland Barthes rekonstruerar ett simulacrum sitt objekt genom att välja och rekombinera och konstruera det på nytt. Resultatet är en ”värld som liknar den första, men kan inte kopiera världen. (4.dimensionen?)
    Med andra ord, ingen mätning utan bara en uppskattning av – i det här fallet – Grönlands ytans förändring genom simulerade antaganden. Det som saknas är väl som i allt som har med klimatologi att göra, långa serier. Och Grace har nu varit uppe i 15 år, alltför kort för att överhuvudtaget kunna dra några slutsatser om ökning eller minskning av glaciärisen på Grönland.
    Så, modeller är simulerade, och ordet empiriskt är absolut fel i det här sammanhanget.
    Hur skulle Popper ha sagt: empiri? :
    Problem – hypotes – tester – falsifieringar ny hypotes – tester – falsifieringar.

    Har jag fel?

  19. 29
    tty

    #28

    Gravitationsmätningarna som GRACE gör är mycket exakta, ehuru rätt ”utsmetade” geografiskt.

    Problemet är tolkningen, närmare bestämt hur mycket av förändringen beror på isens massa har ändrats och hur mycket på att berggrunden under och närmast omkring inlandsisen stiger eller sjunker. Även ändringar av havsnivån och grundvattenivån spelar in litet grann.

    I Grönlands fall finns relativt många och närliggande GPS-stödda nivåmätpunkter runt inlandsisen, så rörelserna där är relativt väl karaktäriserade. Svårare är det med vad som händer under de centrala delarna av inlandsisen. I synnerhet som man på senare år fått starka indikationer på viss vulkanisk aktivitet under isen. Ändå så är Grönlandsisen relativt liten så felen blir inte så enormt stora. Man kan nog med en mycket hög grad av sannolikhet säga att det skett en liten minskning av isens volym på senare år, och troligen faktiskt ända sedan ca 1850 då man först uppmärksammade att isen lokalt började retirera efter att tidigare ha avancerat. Samtidigt kan man lugnt säga att minskningen är liten, just för att iskantens reträtt trots allt är obetydlig, och till stor del inskränkt till ett fåtal ”outlet glaciers”.

    När det gäller Antarktis är det annorlunda. De ”råa” GRACE-mätningarna är inte signifikant skilda från noll, så resultatet blir i princip lika med den GIA-modell man väljer. GPS-nivådata är mycket glesa och saknas helt för det enormt stora inlandet. Historiska landhöjningsdata som det finns rätt gott om på norra halvklotet saknas fullständigt i Antarktis. Landisens historia (som påverkar GIA kraftigt) som också är relativt väl känd på norra halvklotet är mycket dåligt känd i Antarktis, och mycket vad vi trodde vi visste har dessutom fått revideras kraftigt p g a ny forskning de senaste åren. Dessutom finns det mycket som tyder på att den vulkaniska och tektoniska aktiviteten under i synnerhet västantarktisisen är mycket större än vi tidigare trott. Olika GIA-modeller skiljer sig med en faktor 3, och ingen stämmer med de faktiska nivåmätningar som finns.

    Kort sagt. Ingen vet uppriktigt sagt om Antarktisisen ökar eller minskar. Möjligen skulle en ny Icesat kunna ge någon ledning eftersom dess mätningar, ehuru mindre exakta, påverkas betydligt mindre av GIA-osäkerheten än GRACE.

  20. 32
    tty

    #30

    ”Global Isostatic Adjustment”, en global matematisk modell för hur jordytan rör sig vertikalt. Den baseras på existerande mätningar av vertikala rörelser, gravitationsmätningar, vad som är känt om inlandsisarnas och havsnivåns historiska förändringar och antaganden om jordskorpans och mantelns reologiska egenskaper (hur trögflytande de är) .

    Här är en artikel som beskriver den senaste versionen (ICE-6G_C) av den mest gängse GIA-modellen. Jag kan tillägga att jag själv inte är imponerad av den. Den stämmer hyfsat på norra halvklotet vilket framgår av kartorna som visar mätningar relativt modellen. Men lägg märke till att någon motsvarande karta inte finns för Antarktis där den stämmer riktigt dåligt:

    https://www.researchgate.net/publication/268748616_Space_geodesy_constrains_ice_age_terminal_deglaciation_The_global_ICE-6G_C_VM5a_model

    Och här är en bra artikel som jämför olika GIA-modeller och hur väl de stämmer med verkligheten:

    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/2016JB013154/full

  21. 33
    Guy

    Bull # 23

    Fullträff.
    Sätt igång med en namninsamling. 100000 namn är som i en liten ask. Tvinga resultatet på riksdagen.

    En nåd att stilla be om!

  22. 34
    John Silver

    23
    Progressivt tänkande Bull.

    Vaffa ska man lägga panelerna på vägbanan?
    Man kan väl lägga dem på sidan av vägen, över dikena istället.
    Täckdiken har man ju hört talas om.

  23. 37
    Bim

    Bull #23
    Som redan sagts: perfekt förslag. Men de har ju dock höjt pensionen men för lite. Fyra gånger mer vore väl lagom så man får en pizza i veckan.

  24. 38
    Peter Stilbs

    Måndagens Vetenskapens Värld ska tydligen bli en orgie i klimatkatastrof 2017.

Kommentarer inaktiverade.