Koldioxid-gödning

Under senhösten har jag försökt att främst för egen del men också för KU:s läsare skaffa mig en djupare kunskap om faktorer som styr jordens klimat. Den främsta anledningen är att när det talas om ”faktaresistens” och ”fake news” som tydligen håller på att utökas till ”irrelevanta nyheter” (som underförstått inte ska spridas) så är det för den som dristar sig till att ha en egen uppfattning i klimatfrågan viktigt att visa att det inte är av okunskap som man är skeptisk till alla klimatlarm, utan det är för att man tvärtom har skaffat sig kunskap.

Det som jag själv tycker är ett huvudresultat av mitt arbete är att jag inte längre köper argumentet att i äldre tider när koldioxiden var högre så var solen (mycket?) svagare. Huvudanledningen till att jag inte anser att det argumentet håller är att för 100 miljoner år sedan då man anser att koldioxiden var 5 gånger högre än idag så var solen knappt 1% svagare än idag. Om det nu är någon som envisas och påstår att 1% är mycket så blir nästa steg att notera att i januari så är den solstrålning som når jorden ungefär 4% starkare än i juli. Om 1% starkare gör skillnad så borde 4% göra ännu större skillnad.

Det jag var osäker på i höstas var mer precis när det anses att koldioxidhalterna var höga. Nu hittade jag en Wikipedia-artikel om koldioxid i atmosfären som innehöll en del intressanta fakta. Början av artikeln är standard med allt om koldioxid, global uppvärmning och havsförsurning. Även det andra stycket är helt korrekt med referenser till National Geographic och en IPCC

Där finns även ett påstående som jag är en aning skeptisk till nämligen att den sjunkande koldioxidhalten från maj till oktober främst beror på växtligheten på norra halvklotet. Jag ”medger” att växtsäsongen på norra halvklotet antagligen spelar något större roll för koldioxidupptaget än vad södra halvklotets hav gör, men jag tror att norra halvklotets betydelse som alltid överdrivs.

I mitt inlägg om jordbanans betydelse så noterar jag ju att (om man bortser ifrån eventuella förändringar av albedo) så mottar jorden lika mycket solenergi under det halvår då den är längre ifrån solen som då den är närmare, men den avger mer energi under det halvåret. Det kan innbära att avkylningen av södra halvklotets oceaner kan ha en större betydelse än vad man velat tillmäta dem.

Det är när man kommer till det tredje avsnittet som handlar om jordens tidiga historia som det blir (i mitt tycke) intressantare. Där finns exempelvis ”atmosfärens historia” inklusive den berömda syrekatastrofen. Det var ju ”som bekant” så att jordens tidiga atmosfär förutom av kväve till stor del bestod av koldioxid och metan men nästan inget syre, vilket gjorde att den tidens liv var anaerobt (vilket betyder just att det inte hade tillgång på syre).

När då cyanobakterier skaffade sig en otrolig konkurrensfördel gentemot alla andra levande varelser (som i och för sig alla var encelliga) genom att kunna ta energi direkt ur solljuset, så blev de snabbt dominerande och satte igång den mest genomgripande förändringen av livet på jorden någonsin. De använde koldioxid och vatten för egen del och skickade iväg restprodukten syre åt andra. Det dröjde rätt länge innan det blev några större mängder syre i atmosfären eftersom det fanns massor av oxidationsvillig materia i atmosfären (metan) och på ytan exempelvis järn som glatt tog emot det frisläppta syret under de första hundramljonerna år, men sen

kom syrekatastrofen när allt liv som inte kunde anpassa sig till en syrerik atmosfär dog ut och jorden också blev betydligt kallare. En viktig effekt av de nya livsvillkoren blev uppkomsten av mer avancerade livsformer varvid främst uppkomsten av eukaryota celler (celler med en cellkärna där det mesta av genomet finns) var viktig. Det uppstod också andra former av symbios där många av de organeller som finns i våra egna (och alla djurs och växters) celler helt enkelt har inkorpororerats från andra enkla livsformer.

Så småningom möjliggjordes flercelliga organismer och sedan kom den kambriska revolutionen, när ”det moderna livet” uppstod. Då var tydligen koldioxidhalten omkring 7000 ppm (mer än fyra fördubblingar gentemot idag). Det mesta tyder nog på att sedan vi fick en syrerik atmosfär så har höga koldioxidhalter alltid vara gynnsamma för livet på jorden.

En intressant mening i den artikel som detta inlägg huvudsakligen baseras på är följande:

The beginning of human agriculture during the current Holocene epoch may have been strongly connected to the atmospheric CO2 increase after the last ice age ended, a fertilization effect raising plant biomass growth and reducing stomatal conductance requirements for CO2 intake, consequently reducing transpiration water losses and increasing water usage efficiency.

Google translate översätter meningen så här:

Början av mänskligt jordbruk under den aktuella Holocene-epoken kan ha varit starkt kopplad till den atmosfäriska koldioxidökningen efter den sista istidens slut, en biomasstillväxt av fertiliseringseffekten och minskningen av stomatalkonduktivitetskraven för CO2-intag, vilket minskar transpirationsvattenförlusterna och ökar vattenförbrukningseffektivitet.

Hela Wikipedia-artikeln är en intressant balansgång där det gäller att inte alltför tydligt låta det framgå att höga koldioxidhalter varit gynnsamma. Knepet var främst att låta de positiva effekterna handla om mycket långa tidsperioder medan man tar fram tänkbara negativa effekter för att beskriva dagens situation.

Min nuvarande ståndpunkt när det gäller hur vi ska föra våra egna smådebatter när vi plötsligt får anledning att prata om klimatet med människor som inte anade att de hade en

klimatskeptiker i sin närhet är att jag bryr mig inte om ifall det blir varmare – jag anser att de utlovade klimatförändringarna ska ses som klimatförbättringar och inte som ett hot.

 

Dela detta inlägg

27 reaktion på “Koldioxid-gödning

  1. 1
    Lasse

    Bra Sten om livets gas-CO2
    Denna finns bland mina bokmärken: http://www.co2science.org/
    OT?
    I dagens vetenskapsradio kom en glad forskare fram med en ny hypotes ang syre och högre liv på jorden.
    En hypotes som vänder på ordningsföljden. Först cellförändring sen hög syretolerans.

  2. 2
    Sören G

    Jag är klimathotsskeptiker. Skeptisk till att det finns ett klimat kan man väl inte vara. Förneka att det finns ett klimat gör väl heller ingen.
    Klimathotsförenekare kan man kanske använda. Men de flesta klimathotskeptiker som skriver här är skeptiska till ett klimathot p.g.a att de skaffat sig kunskaper i ämnet.
    Förnekare associerar till att man av känslomässiga eller religiösa skäl inte tror.
    Det är det senare som diverse psykologer och annat löst folk har fått för sig gäller skeptiker till ett klimathot.

  3. 3
    Carin S

    Läst på yr.no
    Ifølge en ny studie vil temperaturen på jorda ikke øke med så mye som 4–5 grader innen år 2100, slik tidligere beregninger har vist. Studien, publisert i det anerkjente forskningsmagasinet Nature, viser at temperaturen vil øke med maksimalt 3,4 grader på grunn av utslipp av drivhusgasser.
    Sedan var det massor av snö oxå så hyttetaken måste skottas. Konstigt då snö var något som inte skulle finnas mer.
    Inte konstigt man blir skeptisk till naturen som verkar bjuda på klimat som struntar I IPCCs agenda.
    Dessutom har temperaturen på Nuuk flygplats har legat mycket under det normala I några veckor nu. Snart så kommer säkert varningar om att det snöar för lite på Grönland – men det verkar bero på kylan. Kallt = tort.
    Ha en härlig helg
    Carin

  4. 4
    Ingvar i Las Palmas

    #2 Sören
    För min del så är klimathotet ett maktprojekt. Så det är varken av vetenskapliga, religiösa eller känslomässiga skäl som jag är emot. Det är ett hot mot frihet och demokrati.

  5. 6
    Ingvar i Las Palmas

    Sten!
    Intressant läsning!!
    Och:
    > jag bryr mig inte om ifall det blir varmare – jag anser att de utlovade >klimatförändringarna ska ses som klimatförbättringar och inte som ett hot.

    Det har ju medfört att planeten blivit grönare och öknar krympt. Kan inte anses negativt!!

  6. 7
    Lars Cornell

    Tack Sten !
    4% ökad solinstrålning kan verka mycket. Men om utstrålningen är proportionell med temperaturen upphöjt till 4 (T^4) blir det inte mer än en temperaturhöjning från ca 288°K till 288,29°K.
    0,29°C är inte mycket. Det är mindre an vad vi förmår uppfatta och på gränsen till vad meteorologernas instrument och datorer kan registrera.
    Nu är inte jorden en ideal svartkropp och jag vet inte hur mycket det påverkar.

  7. 9
    Kristian Fredriksson

    Jag tycker hotet från en för låg koldioxidhalt är ett inte så oviktigt argument. Den absoluta gränsen för undergång skall ligga vid 150 PPM då de flesta växter dör på grund av för låg tillväxt. Under den sista istiden så sjönk koldioxidhalten ner till 180 PPM och det växte nästan inte alls. Svälten gjorde att de flesta större djurarter dog ut under ”Quaternary extinction event” och Neandertalarna likaså. Vi människor klarade att överleva och försök gjordes att börja odla längs övre Nilen redan för ca 14000 år sedan, men skulle ha misslyckats (på grund av för låg koldioxidhalt)? Det var först för 10.000 år sedan som koldioxidhalten nådde upp till 260 PPM och tillväxten blev tillräcklig för att det skulle bli möjligt att odla.

    Under vår senaste missväxt i Sverige 1867-69 så var koldioxidhalten 290 PPM vilket var i minsta laget. Sedan dess har har koldioxidhalten stigit till över 400 PPM eller med ca 40%, vilket också har inneburit att våra växter har ökat i tillväxt med ungefär lika många procent beroende på art. Våra matväxter har ökat betydligt mer än så i avkastning genom bättre odlingsmetoder i övrigt också. Jag har även sett studier på http://www.co2science.org som visar att en annan tumregel är att växternas vattenbehov även sjunker med ungefär lika många procent som koldioxiden stiger. Studier bland annat från Aleppotallar i Djelfaskogen i Algeriet under perioden 1925-2013 visar på det.

    Jag är övertygad om att det var den låga koldioxidnivån för 16.000 år sedan som var huvudorsaken till massdöden under övergången från Pleistocen till Holocen. Det måste ha varit en kronisk missväxt just då och några tusen år framåt. Utdöendet höll på ända fram till 8000 BCE. Att se till att vi ligger över 400 PPM borde vi göra och helst skulle vi nog ligga på 1000 PPM för att ha lite marginal till svälten.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Quaternary_extinction_event

  8. 11
    Sören G

    Att jhordbruket kom i gång Levanten (Syrien, Turkiet, Libanon, Israel) efter Yngre Dryas beror kanske mer på att koldioxidhalten ökade p.g.a. av den öaknde temperaturen, än av temperaturen i sig.

  9. 12
    Peter F

    Jag har 2 växthus och vill få upp halten CO2. De tips jag fått handlar om stor hink fylld med löv och gräs plus vatten. Kan höja halten till 550 ppm om huset är tätt, vilket det inte är när dörr och luckor måste vara öppna en solig dag. Har ni andra knep ?

  10. 13
    Göran Fredriksson

    #12

    Elda med ved eller träpellets och släpp ut rökgaserna i växthuset. I kommersiella växthus eldar man med kol eller olja men de har skattenedsättning.

  11. 14
    Peter F

    #13 Göran F

    Testat det och växthuset sotar igen totalt…inte bra

  12. 16
    Johan M

    Terminologi är viktigt

    Jag har börjat säga ”koldioxidberikning” i stället för ”koldioxidutsläpp”. Det fattar väl alla att man inte kan vara emot ”berikning”, det gäller att muta in begreppen :-)

  13. 17
    Göran Fredriksson

    # 14

    Förbränningen måste vara fullständig så att det inte blir kolmonoxid istället för koldioxid. Det kan vara svårt att nå utan stora luftöverskott om växthusen är små

  14. 18
    Håkan Bergman

    Peter F
    Det där ger ju lite perspektiv på hur otroligt lie CO2 det finns i luften. Finns kalkylatorer för sånt där, en här:
    http://www.aresok.org/npg/nioshdbs/calc.htm
    Fyller man i 400 ppm och molvikt 44 för CO2 får man 0,7g/m3 och för det behöver man bränna 0,2 g kol! Inte undra på att dina växter snabbt förbrukar maten när solen börjar lysa. Bättre ventilation borde var det enklaste.

  15. 19
    Bull

    Jo du PeterF #12, det bästa du kan göra på sommaren när solen lyser och växterna förbrukar CO2 är att öppna fönstren och släppa in mer CO2.
    Ett annat alternativ är att ringa AGA och beställa CO2-berikning per flaska. Det är inte så dyrt och ger samtidigt viss svalka i sommarvärmen.

  16. 21
    tty

    #9

    ”Svälten gjorde att de flesta större djurarter dog ut under ”Quaternary extinction event” och Neandertalarna likaså.”

    Vare sig neandertalarna eller megafaunan dog dock ut när koldioxidhalten var som lägst. Neandertalarna dog ut för ca 40 000 år sedan (samtidigt som Homo sapiens kom till Europa) och huvuddelen av megafaunan vid istidens slut, då koldioxidhalten steg som snabbast.

  17. 22
    tty

    #8

    Jag kommer bara åt rubriken och de första raderna men de hör till det mest förvirrade jag har sett

    ”Forskningsbomb: Trots syre kunde liv uppstå på jorden”

    Liv uppstod givetvis först och syret kom sedan. Total journalistisk härdsmälta.

    ”En etablerad sanning bland geologer har varit att djurlivet uppstod för drygt 500 miljoner år sedan på grund av att syrehalten steg kraftigt. ”

    Mig veterligen är det ingen som hävdar att djurlivet skulle ha uppstått så sent som för drygt 500 miljoner år sedan. Det finns gott om äldre fossil, främst den s k Ediacarafaunan.

  18. 23
    Ulf L

    #12
    om vi tänker oss ett rum 4x4x2,5 m så innehåller det 40 kubikmeter. Med densiteten 1,23 kg/kubikmeter så innehåller rummet 61 kg luft. Om halten CO2 är 400 ppm (wt%) så finns det 24 gram koldioxid i luften där. Att dubbla den mängden kan inte vara så svårt.
    Jäs några damejanner vin där. Jag vet inte hur mycket CO2 vår kropp avsöndrar men att bara gå runt i växthuset och andas borde ge ett tillskott. Men det får någon annan räkna ut.

  19. 24
    Lars-Eric Bjerke

    Sten,
    ”Om 1% starkare (sol) gör skillnad så borde 4% göra ännu större skillnad.”

    SMHI säger på sin hemsida:
    ”SMHI har nära homogena mätserier av globalstrålning sedan 1983. Sedan mitten av 1980-talet och fram till omkring 2005-2006 ökade den årliga globalstrålningen med nära 8 % i Sverige. Liknande tendens ser man i stora delar av Europa. De senaste åren har globalstrålningen över Sverige fortsatt ligga kvar på den högre nivån.”
    Det vore intressant att veta hur den ökande globalstrålningen (solstrålning som når marken) påverkar klimatet.

  20. 25
    Lars Cornell

    #12, #18, #19 och #23
    Man kan räkna från andra hållet också. Antag att du vill odla 100 kg tomater. Det behövs kanske lika mycket löv och stjälkar till det således 200 kg. Hur mycket kol innehåller det?
    Mellan tummen och pekfingret 30 kg (Kan någon ge en bättre siffra? En kubikmeter levande trä innehåller cirka 200 kg kol). Du måste således elda upp bränsle som innehåller minst 30 kg kol för att producera 100 kg tomater.
    Dieselolja och gasol innehåller rätt mycket väte som inte är till någon nytta, så det bästa och renaste är att elda kol med luftöverskott så att inte farlig CO bildas. Sök på orden ”växthus” och ”koldioxid” så hittar du rätt mycket.

    Den här länken ger mycket information
    http://www.aga.se/internet.lg.lg.swe/sv/images/AGA%20Greenhouses%20Brochure%20A4%20SE586_137961.pdf

    ”Vid en fördubbling av koldioxidhalten, ökar den genomsnittliga avkastningen på spannmål som råg, ris och vete med 36 procent. Avkastningen från potatisåkrar och majsfält ökar med 20–30 procent. På sojabönor ger en fördubbling av koldioxidhalten en genomsnittlig ökning med hela 48 procent.” Det är korttidseffekten, långtidseffekten ligger lägre. Fotosyntesen kräver ljus, näring, vatten och CO2. Tänk på att högre växttakt kan behöva ökad mängd näring.

  21. 26
    Roland Salomonsson

    I diverse anti-”Climate Gate” propaganda, så visas en tabell över mätta (kalkylerade) CO2 nivåer under årmiljonerna.

    NOTERA att här visar deras mätningar att CO2 inte har varit så lågt någonsin, som några 1000 år efter istiden. D v s kolbaserade livet på jorden var då nära ett utdöende! Några 1000 år var t o m Amazonas till större delen ökenartad (visste ni det?), lätt mätbart än idag (gud bevare satellitmätningar). Sedan dess har dock en naturlig återhämtning pågått, som pekar mot att CO2-nivåer som rådde för några miljoner år sedan kanske åter nås, när livet frodades och öknar resp tundror var sällsyntheter.

  22. 27
    Roland Salomonsson

    Ni som diskuterar kol-behov för ”naturen”!

    Bästa värdemätaren för kol utförs av professionella växthusodlare. Alla har ni väl sett dessa stora plasthus på Kanarieöarna, i Spanien, i Israel, i Californien m fl? Tälthusen innebär att vatten kan sparas genom att avdunstning begränsas. MEN VIKTIGASTE ÅTGÄRDEN FÖR ODLAREN ÄR ATT TILLFÖRA (INNESLUTA) CO2, för då behöver växterna mindre vatten för att tillgodogöra sig näringsämnen (ju högre grad av ”svält” hos växter, desto mer vatten kräver de) i jorden, samtidigt som skördarna fördubblas eller bättre.

    Växthusodlarna har uppenbarligen inte förstått sitt ”klimatansvar”!

Kommentarer inaktiverade.