62 reaktion på “Öppen Tråd

  1. 1
    Johan M

    2018 blir nog som det blir men vad vi vet med säkerhet är att 30-talet kommer bli kallare, för att inte tala om medeltiden.

    Den som kontrollerar historien, kontrollerar framtiden.

  2. 3
    Lasse

    Förhoppningsvis blir 2018 ett mer nyktert år vad gäller våra klimatgrubblerier.
    Det vore önskvärt om en mer ödmjuk inställning till vårt vetande om vad som ligger bakom den ena eller andra processen och inte försöka framkalla en tro om att allt kan regleras om vi slutar släppa ut CO2 .
    Det blir lätt infantila diskussioner om klimatsmart mat och annat ovidkommande.
    Här hoppas jag kunna läsa om olika mediagrodor och annat som kan engagera, men främst få tillfälle lära mig lite mer om den fantastiska naturprocess som skapar väder och klimat.
    Avslutar med en intressant film om ett märkligt fenomen-dubbelvirvlar: http://joannenova.com.au/
    Och drar mig till minnes om en rad lektioner med beräkningar om hur avloppsutsläpp kan späs ut-professorn hade doktorerat på dessa virvlar.

  3. 4
    Sören G

    Man vill ju slippa idiotuttryck som ”klimatsmart, klimatutsläpp,etc”. Men vi får väl dras med dem så länge som medierna inte har avslöjat klimathotsbluffen.

  4. 5
    Björn-Ola J

    Det märkliga med de senaste rekonstruktionerna av historiska temperaturer är att temperaturväxlingarna förr var så små i förhållande till den påverkan de fick på naturen jämfört med det vi hitintills har sett i vår värmeperiod. Jag tycker att det påminner en hel del om hockeyklubban.
    Torkan som mellanamerika drabbades av under den medeltida värmeperioden var betydligt allvarligare än det vi har sett de senaste hundra åren. I Charpentier-Ljungkvists et al rekonstruktion av de senaste tusen års klimatförändringar konstaterar de att klimatförändringarna under de tidigare århundradena var större än under 1900-talet. Jag tycker inte att går ihop med de små rekonstruerade temperaturvariationerna som vi ser exempel på i länken nedan.
    Det skulle alltså vara varmare idag än under den romerska värmeperioden. Men varför har då vädermönstren inte ändrat sig så att Nordafrika fått det regn som då gjorde de norra delarna av Nordafrika till ett land av åkerfält som försörjde romarriket med spannmål?
    Idag skulle det alltså även vara varmare än under det postglaciala klimatoptimet då Sahara var en savann! Inte en skymt av det regn som då gjorde att Sahara grönskande. Borde det inte uppstå tydliga stora förändringar i vädret när den globala medeltemperaturen idag är högre än någonsin under vår interglacialperiod?

    http://www.scienceintheclassroom.org/sites/default/files/research-papers/science-2013-marcott-1198-201.pdf

  5. 7
    jensen

    5 Björn-Ola
    Javisst är det märkligt. Men förklaringen är bl. a. UHI, mätstationsförändringar samt manipulationer av data. Sålunda snarare uttryck för urbanisering och missrepresentationer.
    Lita hellre på observationer. T.ex. Trädgränsförändringar i Skanderna. Från Holocen optimum till ca år 1900 600m sänkning. Senaste seklet ca 100 m höjning.
    Vid besök i Mosel-dalen fick jag följande fackmannamässiga redogörelse: Medeltidens högsta gräns för vinodling mycket högre gräns än för dagens odlingar.

  6. 8
    pekke

    SMHI har lagt upp en sida där man ganska enkelt kan kolla temp och väderrekord på ett antal utvalda orter i Sverige ett drygt halvt århundrade bakåt, man får ju tänka på att lokala förändringar påverkar resultatet.

    http://www.hurvarvadret.se/

    Min hemstad Kallsta: http://www.hurvarvadret.se/stationer/140
    Noteras bör att stationen( flygplatsen ) flyttades i mitten på 1990-talet från stans södra del till skogen nordväst om stan, c:a 15 km.

  7. 9
    tty

    I USA är det ju just nu rekordkallt, vilket enligt de rättrogna beror på ”a dramatic decline in the amount of sea ice” (Jonathan Overpeck).

    Visserligen har arealen havsis varit konstant de senaste tio åren, men det påstås ju, baserat på datormodeller, att den istället blir allt tunnare. Det märkliga är dock att det faktiskt finns mätningar av istjockleken gjorda av CryoSat sedan 2011 och de pekar inte på några större förändringar:

    http://www.cpom.ucl.ac.uk/csopr/seaice.html?show_cell_thk_ts_large=1&ts_area_or_point=all&basin_selected=0&show_basin_thickness=0&year=2017&season=Spring&thk_period=28

    Överhuvud taget tycks CryoSat vara förvånansvärd okänd. Man kan t ex här se hur tjock isen är i Norra Ishavet:

    http://www.cpom.ucl.ac.uk/csopr/seaice.html

    Satelliten behöver ungefär en månad för att täcke hela ytan, men man kan också välja de senaste två eller fjorton dagarnas mätningar som inte är heltäckande men mera aktuella.

    Satelliten har dock begränsningar. Den mäter istjockleken genom att mäta höjdskillnaden mellan isens ovansida och havsytans nivå. Den fungerar därmed inte i områden med fast is, där det inte finns någon ”synlig” havsyta och inte heller under avsmältningssäsongen maj-oktober eftersom det inte går att se skillnad på havsytan och smältvattenpölar ovanpå isen.

    Det kanske bör påpekas att detta är en typ av mätningar som är mycket enklare (och tillförlitligare) än t ex havsnivåmätningar från satellit. Det gäller att mäta skillnader i höjd (mellan is och vatten) som är klart större (cm till decimeter i stället för millimeter) är för havsnivåmätningar. Dessutom är havsytans (och satellitens) absoluta höjd betydelselös, så man slipper ifrån de otaliga justeringar för vind, tidvatten, temperatur, lufttryck, salthalt, gravitationsfält, isostasi, atmosfärisk transmission etc etc som krävs vid havsnivåmätningar.

  8. 10
    rale

    Tydligen är bukfetma 100 gånger energieffektivare än (litium)batteriet.
    Bukfetma är också 10 gånger energieffektivare än TNT (sprängämne).

    Med framtida utveckling kan i bästa fall batteritekniken nå TNT:s energieffektivitet men blir då sannolikt lika farligt!

    Sevärd filmsnutt om bukfetma och batteritekniken:
    https://www.youtube.com/watch?v=8RbwOhM6PUk&t=0s

  9. 11
    Michael E

    I en artikel i SvD kallad, Konsumenterna får betala när forskarna bara anar, så beskriver artikelförfattaren de många fel som begåtts i samband med de otaliga kostråd som givits allmänheten de senaste decennierna.

    Artikeln avslutas med meningen, ”Den viktigaste lärdomen är antagligen att politiker och myndigheter måste vara öppna med vad deras råd baseras på, och inte dölja vilka svagheter som finns. Och att våga omvärdera sina råd när nya forskningsrön kommer fram.”

    För oss som insett de stora överdrifter som serveras dagligen i media avseende klimatet är parallellerna tydliga och tystanden därom öronbedövande.

  10. 13
    Lars Cornell

    Om vi skall begränsa jordens temperaturförändring till 1,5 grader, hur mycket motsvarar det i N-S riktning?
    Vilken är genomsnittstemperaturen i Nice, Amsterdam, Köpenhamn, Stockholm och Umeå som ju alla ligger nära havets nivå?
    Jag har ibland hört att en grad är ”klimatskillnaden” mellan Stockholm och Uppsala.
    I höjdled har vi en minskning med en grad var 150:e meter, eller hur?

    Exempel: Om det är -25° i genomsnitt vid polen och +20° vid ekvatorn (antagna siffror) blir det 0,5° C per latitud-grad som är 111,1 km. 1,5 grader skulle då motsvara 33 mil i latitud, som mellan Stockholm och Karlskrona ungefär.
    0,0°C 63°49′32″N Umeå
    2,2°C 59°19′46″N Stockholm
    3,8°C 56°09′39″N Karlskrona
    4,0°C 55°40′34″N Köpenhamn
    5,5°C 52°22′23″N Amsterdam
    10°C 43°42′00″N Marseille

    Men eftersom 1,5° räknas från förindustriell tid har hälften av den uppvärmningen redan inträffat. Så då blir det bara som mellan Stockholm och Norrköping ungefär, eller hur? Är det verkligen så mycket att larma om och oroa sig för?

    #10 rale
    TNT innehåller redan oxidationsmedel, batteri behöver inget. Till bukfettet måste du tillsätta syre för att få energi.

  11. 14
    latoba

    Det skulle vara intressant att veta hur många år och hur många gånger journalister och forskare har sagt och skrivit ”snart är det för sent” om det framtida klimatet. Senast idag skrev Eskilstuna-Kurirens chefredaktör Eva Burman det i sin krönika. Tröttnar de aldrig?

  12. 15
    Björn

    Solforskaren Dr. David Hathaway har tillsammans med Dr. Lisa Upton skapat en webbsida med information om solen och dess utveckling. Vi måste framöver fokusera mera på solens koppling till väder, vind och klimat. Otvivelaktigt går vi nu mot en kallare global temperatur nu när solen dels går mot ett ytterligare långdraget minimum och dessutom kan förvänta oss en något lägre integrerad energi över solcykel 25 jämfört med cykel 24 som vi nu lämnar.

    http://solarcyclescience.com/home.html

  13. 16
    sibbe

    Ganska intressant är att nog har de flesta medier norr om Alperna lite grann om USA:väder, men Trumps kommentar kommer inte upp. Samtidigt som man inte kan kommentera heller.
    På tal om kylare väder i Europa, i Tyskland blev det några 10-dels garder kallare under de senaste 30 åren, som tom DWD/Deutscher Wetterdienst= statens väderlekstjänst medger. Och som medierna negligerar.
    Enligt ARD-nyheter kl. 20 igår så fick en ”expert” orera om de värsta stormarna nånsin, de högsta temperaturer nånsin både i Tyskland och i världen i år, men reportern glömde fråga var man kan verifiera dessa dåliga nyheter. Mao väderfusk as usual, och tyska vädertjänsten har en särskilt modus då det gäller att få fram högre temperaturer: man ger ut temperatursiffror den 28 i månaden- om det varit varmare än normalt. Annars så får man vänta på siffrorna ända till den 5 in följande månad…

  14. 18
    Lasse

    #17 Thomas P
    Nej det är gamla nyheter- från 2012-2014 . Vilket visar att han följer klimatfrågan sen länge.
    Hade han redan då presidentambitioner?
    Jag tycker många sidor som förut alarmerat på ett tvivelaktigt sätt blivit lite mindre problematiska men ofta utan uppdateringar. Det tycks finnas en del tveksamheter. tty visar i #9 på hur data inte bekräftar utsägelser.

  15. 19
    Daniel Wiklund

    Måste erkänna att jag önskat global uppvärmning några gånger, väl medveten om att det i klimatkyrkan anses syndigt, närapå hädelse. I kvarteret där jag bor hade vi strömavbrott i tre timmar när det var minus 32 grader, en annan gång i sex timmar, också då minus 32 grader. Just nu kan jag ibland önska det, snön vräker ner nästan varje dag, snart ingenstans att lägga snön.

  16. 20
    Thomas P

    Lasse #18 Om du jämför data från CryoSat med den längre serien från PIOMAS ser du att CryoSat råkade börja sin serie när det var ovanligt lite is jämfört med den långsiktiga trenden. Jämför man de två metoderna ger de ingen systematisk skillnad även om det varierar en del mellan dem år från år:
    http://psc.apl.uw.edu/research/projects/arctic-sea-ice-volume-anomaly/
    (Se fig 1 & 9)
    Jag ser ingen anledning att tvivla på att PIOMAS längre serie är korrekt och att därmed också trenden med minskande isvolym i Arktis stämmer.

    tty glömde också ett problem med CryoSat, att den kan ha svårt när det ligger snö på isen.

  17. 21
    Daniel Wiklund

    ”Minskad isvolym i Arktis” skriver Thomas P. Då kanske han kan svara på om ökad snövolym i Luleå har samband med minskad isvolym i Arktis. I så fall är jag för en gångs skull överens med Thomas P, minskad isvolym i Arktis lovar inget gott.

  18. 22
    Ingemar Nordin

    tty #9,

    Tack för länken till CryoSat. Den var ny för mig. PIOMAS har ju valt en startpunkt där isvolymen råkade vara extremt stor (1979) och de får därför en nedåtgående kurva, vilket kan vara en förvillelse om man ser på den arktiska isens utbredning under hela 1900-talet. Och de diskuterar heller inte utplaningen av isminskningen under senare år.

  19. 23
    Guy

    Daniel W # 21

    Håller helt med!

    Ingemar N # 22

    Hade Cryosat någon möjlighet att börja tidigare än dom började? Thomas kommentar kallar det ”råkade”. Månntro han menar på samma sätt som alarmisterna startar sina serier, vilket varit upp till diskussion ett otal gånger.

  20. 24
    Thomas P

    Guy #23 Hade Cryosat-1 inte förlorats vid uppskjutningen hade vi haft data från 2005, men nu kom inte CryoSat-2 upp förrän 2010 så det är inget skumt med att de började mäta just då. Du behöver inte läsa in mer i ”råkade” än vad som faktiskt står där.

    Däremot strider Ingemars tal om hur extrem utbredningen var 1979 mot tillgängliga rekonstruktioner.

  21. 25
    Daniel Wiklund

    Guy # 23 Det kanske är så att vi just nu i Norrbotten och Luleå bevittnar ”några få vill tvinga på jorden ett helt annorlunda klimat”. Det är ett helt annorlunda klimat just nu i Luleå. I varje fall i verkligheten, hur det ser ut i datorsimuleringarna har jag inte koll på.

  22. 28
    Lars Kamél

    Eftersom klimatet alltid varierar och aldrig är stabilt (åtminstone över längre tidsperioder än något årtionde), blir det endera varmare eller kallare. De som inte vill att det ska bli varmare, vill alltså att det ska bli kallare. Varför tycker de att det är bra att det blir kallare?

  23. 31
    femman

    Gällande isen vid grönland så är det väl golfstömmen som påverkar mest både som temp som riktning.
    Gällande klimatflyktningar är jag lite osäker ska man dra till madiera eller räcker det med spanien när det blir kallare. Även Azorena kan vara ett alternativ betydligt billigare där. Men ingen fara på taket har minst två år till att tänka på saken.

    http://klimatsans.com/2014/07/25/klimatet-blir-snart-kallare/

  24. 32
    tty

    #13

    ”Om vi skall begränsa jordens temperaturförändring till 1,5 grader, hur mycket motsvarar det i N-S riktning?”

    Jag gör som vanligt i dylika sammanhang, tar fram min gamla lärobok i klimatologi av Gösta H Liljequist från 1970. Där finns hur mycket klimatstatistik som helst, visserligen från den dåvarande standardperioden 1931-60 (som var klart varmare än 1961-90, vilket visserligen borde stämma bättre med nutida förhållanden än 1961-90). Jag får ihop följande serie årsmedeltemperaturer, som någorlunda ligger i nord-syd, det är tyvärr svårt att pricka 1,5 grader exakt:

    Karesuando -1,5
    Stensele 0,7 (skillnad 2,2)
    Östersund 2,9 (skillnad 2,2)
    Härnösand 4,4 (skillnad 1,5)
    Stockholm 6,6 (skillnad 2,2)
    Köpenhamn 8,5 (skillnad 1,9)
    Bryssel 9,9 (skillnad 1,4)
    Lyon 11,4 (skillnad 1,5)
    Milano 13,5 (skillnad 2,1)
    Marseilles 14,2 (skillnad 0,7)
    Rom 16,1 (skillnad 1,9)
    Palermo 18,2 (skillnad 2.1)
    Gabès, Tunisien 19,3 (skillnad 1,1)
    Hon, Libyen 20,8 (skillnad 1,5)

    Sedan kommer Sahara där det var extremt ont om väderstationer på den tiden (det är det fortfarande förresten), men i Sahel omedelbart söder om Sahara som är ett av Världens varmaste områden ligger årsmedetemperaturerna i spannet 24-29 grader.

    Det är alltså typ 10-12 1,5 graderssteg från Karesuando ned till Medelhavet (varav faktiskt mer än hälften inom Sverige), så varje steg bör bli ca 25 mil.

  25. 33
    Thomas P

    Ingemar, ganska typiskt. I #26 refererar du till en graf över temperatur när vi diskuterar ismängd och i #27 har du grävt fram en gammal graf från IPCC:s första rapport.

    För att inte skrämma dig i onödan med källor du inte anser PK så har du först en graf från WUWT:
    https://wattsupwiththat.files.wordpress.com/2016/10/figure-9.png
    Strunt i försöken till trendberäkning och titta på historiska och uppmätta data.

    Du hittar några rekonstruktioner uppritade här också:
    https://tamino.wordpress.com/2012/08/29/arctic-sea-ice-death-spiral/
    https://skepticalscience.com/Arctic-sea-ice-melt-natural-or-man-made.htm

  26. 34
    Daniel Wiklund

    Vilket väder är det hos dig Thomas P, där du bor. Och då menar jag det väder du ser utanför fönstret, inte i din dator. För det är väl ändå det du bryr dig om mest, det väder som du möter i verkligheten varje dag. Eller är det inte så?

  27. 35
    tty

    #20

    ”tty glömde också ett problem med CryoSat, att den kan ha svårt när det ligger snö på isen.”

    Javisst. Jämförelser med IceBridge visar att medelfelet på snödjupmätningarna är ca 5 cm, och att tendensen är att överskatta snömängden på ettårig is och underskatta den på flerårig is:

    https://www.researchgate.net/publication/307878447_Potential_for_estimation_of_snow_depth_on_Arctic_sea_ice_from_CryoSat-2_and_SARALAltiKa_missions

    För den som vill sätta sig in i CryoSat mera i detalj:

    https://www.researchgate.net/publication/320929563_Estimating_Arctic_sea_ice_thickness_and_volume_using_CryoSat-2_radar_altimeter_data

    Lägg märke till Fig 8 som visar spridningen i havsnivåmätningarna och jämför med den 0.1 mm-precision som andra satelliter gör anspråk på……

  28. 36
    Guy

    Daniel W # 25

    ” Det är ett helt annorlunda klimat just nu i Luleå.”

    Bara lite annorlunda i Helsingfors. Såg solen idag ca två minuter. Före det var på juldagen. Jag har inte hittat var meteorologiska instituten meddelar antalet soltimmar, men jag betvivlar att det är över 48 sedan oktober. Väderprognosen omkring noll grader, mulet, regn till åtminstone den 11.1. Längre går gissningarna inte.

  29. 37
    tty

    #33

    ”i #27 har du grävt fram en gammal graf från IPCC:s första rapport.”

    Ja då fanns det nämligen data fr o m 1973. Sedan dess har de sex första åren på något vis avdunstat….

    ”Strunt i försöken till trendberäkning och titta på historiska och uppmätta data.”

    De ”uppmätta data” kommer härifrån:

    http://webs.ono.com/reclim11/reclim16a.pdf

    Vad författarna gjort är att ta de (visserligen mycket ofullständiga) data från den sibiriska sektorn från AARI som varit tillgängliga sedan 1990-talet och använt dem för att rätta HADCRU:s HADISST ”historiska” (läs påhittade) data. Något som tydligen ingen kommit på idén att göra på 20 år. Som framgår av fig. 5 innebar det att isarealen på 1930-talet i ett slag krympte med ungefär en tredjedel. Aj då…

    Nu behövs bara att någon gör detsamma för den kanadensiska sektorn som fortfarande är fria fantasier fram till 1979. Omöjligt är det inte. Det finns faktiskt en del data i HBC:s och RCMP:s arkiv, i avhemligade spaningssatellitfoton (1960-1972) och i litteraturen. Men det dröjer troligen minst 20 år till.

    ”Du hittar några rekonstruktioner uppritade här också:”

    Vilken lustig tillfällighet att de slutar just 2012. Du kunde väl inte hitta något yngre….

  30. 38
    Ulf

    Någon som vet vad den nya klimatlagen innebär? Reportage i expressen och kommenteras av någon mer än lovligt tokig organisation som heter klimataktion som hoppas på en akut situation som i sin tur utlöser extrema åtgärder. Oklart vilka. Låter dock som hämtat ifrån en fasciststat med något slags råd med oinskränkt makt. Blev mörkrädd när jag läste detta. Är det lika vansinnigt som det låter?
    Nog för att Trump kommer med knepiga uttalanden ibland men knepigare ön denna svenska regering blir det inte, men någon granskning av tokigheterna ser man sällan.

  31. 39
    Sören G

    Hörde årskrönikan av Vtenskapsradion i P1. Den kvinnliga reportern hade återvänt till Island efter 10 år och sett att en glaciär hade dragit sig tillbaka. Hon tyckte att det var sorgligt.
    Men glaciärerna på jorden har större utbredning nu än under den mesta delen av de senaste sex tusen åren. Störst utbredning sedan Istidens slut hade glaciärerna unde Lilla Istiden då de växte. Nu har vi fått en klimatförbättring och helt naturligt smälter många glaciärer, särskilt lägre liggande glaciärer och på lägre latituder. – Men totalt på jorden är havshöjningen obetydlig.

  32. 40
    Thomas P

    tty #39 ”Vilken lustig tillfällighet att de slutar just 2012. Du kunde väl inte hitta något yngre….”

    Du blir bara jobbig när du skall komma med sådana här insinuationer. Eftersom det Ingemar påstod handlade om perioden före 1979, vad spelar det för roll om grafen slutar 2012?

    Om inte ens du lyckas dra fram någon artikel som stödjer Ingemars tes om att ” isvolymen råkade vara extremt stor (1979) ” så antar jag att vi kan lägga det till handlingarna (För att dra upp det igen vid något senare tillfälle, det är ju inte som folk på den här bloggen lär sig av sina misstag).

  33. 41
    Sten Kaijser

    tty # 32

    tack för de siffrorna. Jag har ju någon gång presenterat mina enkla funderingar där jag för att få enklast möjliga tumregler sagt att det är 90 graders temperatur skillnad mellan ekvator och poler +40 till -50 vilket ger cirka 1 temperaturgrad per breddgrad. Det skulle ge 2 grader på 22 mil, medan dina siffror ger 1,5 på 25 mil. Om vi skulle nöja oss med 70 graders differens (mellan ekvator och poler) så ger min banala räkning ungefär 1,5 grader på 22 mil.
    En grad varmare motsvarar att flytta 10 mil närmare ekvatorn. På motsvarande sätt innebär en grad varmare att våren kommer en vecka tidigare och vintern en vecka senare på hösten.
    Banala räkningar är aldrig exakta men är trots det ofta praktiska. Framför allt har man lättare att inse när påstådda siffror är helt omöjliga.

  34. 42
    Sören G

    #39 Reportern borde ha frågat hur stor glaciären var på Vikingatiden. Antagligen mindre än nu.

  35. 44
    Thomas P

    tty #43 Ja, kan man inte glädja sig åt att man tillför något konstruktivt kan man alltid glädja sig åt att man är jobbig. I sakfrågan hade du alltså inget att tillägga? Det blir som när du hävdade att havsvatten vist har ett densitetsmaximum och flydde mattan efter någon ironisk kommentar när jag visade att du hade fel.

  36. 45
    Michael E

    Detta är OT för ova diskussioner men eftersom det är en öppen tråd så hoppas jag att jag ursäktas. Av en händelse så råkade jag läsa om Wilkes kratern i Antarktis, se t.ex. https://en.wikipedia.org/wiki/Wilkes_Land_crater. Det finns de som anser att denna möjligen kan kopplas till Perm-Trias katastrofen för 250 M år sedan. Finns det någon som känner till fler källor där man kan läsa mer om detta?

  37. 46
    Arne Nilsson

    Sten Kaijser # 41 Intressanta fakta. Jag har aldrig tänkt på det du skriver. Först föreföll det orimligt men jag inser nu att det är på det viset. Om det nu blir varmare vilket vi inte vet så är det väl bara bra. Odlingsmöjligheterna flyttas lite uppåt och fler kan försörjas. I fortsättningen kan jag säga till de som är rädda för uppvärmningen: Bor du i Stockholm och vill ha samma klimat som nu när det blir varmare så flytta till Gävle. Sen vet vi ju att många flyttar söderöver när de kan. De orkar inte vänta på Global Warming.

  38. 48
    Ingemar Nordin

    Thomas P #40,

    ”Om inte ens du lyckas dra fram någon artikel som stödjer Ingemars tes om att ” isvolymen råkade vara extremt stor (1979) ”

    Ditt första diagram stöder ju min tes om att isutbredningen var inne i ett optimum på 70-talet om man tittar på den svarta kurvan, kallad ”observed”. Så jag förstår inte riktigt vad du menar. Vad är det du vill försvara? Att isutbredningen i Arktis följer koldioxidhalten/temperaturen i luften i Arktis? Hur förklarar du i så fall isutbredningen i Antarktis?

  39. 49
    tty

    #45

    Det finns inte så mycket publicerat och det som finns är rätt hypotetiskt:

    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2008GC002149/full

    Det är knappast mycket tvivel om att utbrotten av ”the Siberian Traps” på ett eller annat sätt hänger ihop med P/Tr-utdöendet. En intressant hypotes i sammanhanget är den eventuella relationen mellan stora meteoritnedslag och extrem vulkanism nära antipodpunkten där den seismiska energin fokuseras. Det är väl dokumenterat att jordbävningar kan ”stimulera” vulkanism, men den exakta mekanismen är okänd. Ett sådant samband har föreslagits mellan Chicxulub och Deccan:

    http://seismo.berkeley.edu/~manga/richardsetal2015.pdf

    Wilkes land bör ha legat i stort sett antipodalt mot Sibirien vid P/Tr.

  40. 50
    Thomas P

    Ingemar #48 Den figuren visar på en topp någonstans i början på 70-talet som redan var över 1979. Inte var den speciellt stor heller om man jämför med senare tiders nedgång. Det jag vill påpeka är att din insinuanta ” PIOMAS har ju valt en startpunkt där isvolymen råkade vara extremt stor (1979) ” inte stämmer. Det var ingen extremt stor utbredning 1979.

    Vad gäller de där gamla data från IPCC:s första rapport som ingen längre använder upprepar jag citatet jag kom med den gången:
    ”Useful satellite data concerning sea ice began in December 1972 with the Electrically Scanning Microwave Radiometer (ESMR) instrument. However, this was not directly comparable with the later SSMR/SSMI, and so the practical record begins in late 1978 with the launch of NASA’s Scanning Multichannel Microwave Radiometer (SMMR) satellite.”

  41. 51
    Ingemar Nordin

    Thomas P #50,

    Du märker ord märker jag. Men jag kan ge dig att enligt den grafen och den observationsserien så var 70-talets optimum inte så väldigt mycket högre än decennierna innan. Inte desto mindre så bör man vara medveten om att BIOMAS startar sin sammanställning under detta optimum.

    https://wattsupwiththat.files.wordpress.com/2016/10/figure-9.png

    Om det glädjer dig så hyser jag inga tvivel om att isutbredningen i Arktis varit ännu större tidigare. T.ex. under den Lilla Istiden då packisen nådde ner mot Island och t.o.m. ända ned till norra Skottland. Den senare händelsen känner man till då ett par Inuiter kom dit med sin kajak och upptäckte Skottland 1682 https://drmarkjardine.wordpress.com/2015/07/26/the-inuit-discovery-of-scotland-in-1682/ .

  42. 52
    Thomas P

    Ingemar #51 Jag undrar om du ens vet själv vad du försöker säga längre. Menar du med ”optimum” maximal isvolym?

    Som Kinnard 2011 visar var istäcket troligen inte så mycket större under ”lilla istiden” om du ser till hela Arktis och inte bara som du till Nordatlanten.

  43. 53
    Lasse

    #33 Thomas P
    Tack för den bilden.
    Periodicitet med AMO indikerar att vi kanske får se mer is framöver.
    Sen vet jag inte om ni är överens om att istäcket inte är annat än en indikation på värmare hav som kyls eller om ni tror att det är bristen på is som ger värmen. Det finns de som tror på det senare-det gör inte jag.

  44. 55
    Michael E

    #49 tty; Tack för länkarna. Finns det inte spekulationer också om att KT-eventet satte igång vulkanism? Jag vill minnas att jag hört eller sett detta.

  45. 56
    Michael E

    #49 tty, ignorera sista meningen i mitt förra inlägg. Jag läser allt för fort ibland upptäckte nu att du ju redan svarat på den fråga.

  46. 57
    tty

    #52

    ”Som Kinnard 2011 visar var istäcket troligen inte så mycket större under ”lilla istiden” om du ser till hela Arktis och inte bara som du till Nordatlanten.”

    Och var, om jag får fråga, hittar man data utanför Nordatlantområdet från lilla istiden?

    Lilla istiden slutade som bekant omkring 1850. Några årtal som jämförelse:

    Första genomseglingen av Nordostpassagen: 1878-79
    Andra genomseglingen av Nordostpassagen: 1913-15 (även en partiell genomsegling 1893)
    Första genomseglingen av Nordvästpassagen: 1903-1906
    Första korsandet av polarbassängen 1893-96
    Wrangels land upptäcks: 1867
    Frans Josefs land upptäcks: 1873
    Sverdruparkipelagen upptäcks 1898-1902
    Severnaja Zemlja upptäcks: 1914

    Karta över Arktis från 1850-talet:

    https://www.loc.gov/resource/g3270.ct007260/

    Så när Lilla Istiden slutade hade stora delar av Arktis överhuvud taget aldrig besökts (vanligen just p g a ishinder). 1914 hade de flesta kuster runt Ishavet besökts, men ofta bara en enda gång. Litet tunna data kanske?

    Notera att det sista större landområde som upptäcktes på jorden var Air Force Island i Norra Kanada (1700 kvadratkilometer). Det var 1948.

    Kinnard et al. 2011 är skrattretande. De rekonstruerar i stort sett istäcket i hela Arktis från fem (5) borrkärnor. En av dem använder de för att ”rekonstruera” vårisen vid Island. Det enda område där det faktiskt finns bra historiska data långt tillbaka.

  47. 59
    Daniel Wiklund

    Thomas P skriver ”Jag undrar om du ens själv vet vad du försöker säga längre” (syftar på Ingemar N) Och till tty skriver Thomas P ”kan man inte glädja sig åt att man tillför nånting konstruktivt”. Då känns det tryggt med ”några få vill tvinga på jorden ett helt annorlunda klimat”. Här vet Thomas P verkligen vad han vill säga. Mer konstruktivt än så kan det nog inte bli.

  48. 60
    Lars Kamél

    Personen bakom signaturen tty framstår verkligen som kunnig och det är en fröjd att läsa de kommentarerna. Det är dessutom positivt att de retar bloggens flitigaste troll.
    Vad gäller att meteoritnedslag som triggar vulkanutbrott vid antipoden, kan det ha hänt också vid nedslaget för 65 miljoner år sedan. Det finns indikationer på stora vulkanutbrott i Indien vid samma tid. När nedslaget skedde, var Indien fortfarande en ö som var på väg norrut och låg nära antipoden för nedslaget.
    Stora meteoritnedslag dödar allt i deras närhet, men leder också till klimatförändringar i form av avkylning. Stora vulkanutbrott leder till avkylning. Samarbetar de två, blir avkylningen naturligtvis ännu större. Avkylning är värre än uppvärmning, vad än klimataktivister försöker lura i oss andra. Bara ett par grader kallare klimat får katastrofala effekter, medan ett par grader varmare klimat mest har positiva effekter.

  49. 61
    Thomas P

    tty #57 ”Kinnard et al. 2011 är skrattretande. De rekonstruerar i stort sett istäcket i hela Arktis från fem (5) borrkärnor.”

    För att använda deras egna ord: ”We used a circum-Arctic array of 69 proxies primarily derived
    from ice core records (n=52), but also including some long tree-ring chronologies (11), lake sediments (4) and two historical series of sea ice observations (Fig. 1 and Supplementary Table 1). ”

    Att bedöma hur väl deras metod att använda dessa proxies på temperatur runt Arktis fungerar åtar jag mig inte, till skillnad från signaturen tty är jag inte ett universalgeni bäst på allt. Kanske den kunnige tty kan hänvisa till en rekonstruktion han anser bättre, eller i alla fall en som förklarar bristerna i Kinnards?

  50. 62
    tty

    #61

    ”Kanske den kunnige tty kan hänvisa till en rekonstruktion han anser bättre, eller i alla fall en som förklarar bristerna i Kinnards?”

    Nej det kan jag inte. Det finns nämligen inga vettiga proxies för havsis. Man är beroende av historiska data.

    Som tyvärr ofta saknas. Och bristen på historiska data gör det dessutom svårt att verifiera proxydata.

    Isbergsfrekvensen går att följa ganska väl via IRD, men alla biologiska och kemiska proxies som hittills har föreslagits för havsis är extremt osäkra. Biologiska proxies (diatomacéer, foraminiferer, cystformande dinoflagellater) kan i bästa fall ge viss ledning, men har dålig tidsupplösning och kräver ett mycket stort antal borrkärnor för att få vettig täckning. Vilket inte finns i Arktis. Dessutom påverkas resultaten också starkt av vindar och strömmar.

    När det gäller storskaliga förändringar över stora områden (typ hela den kanadensiska övärlden) är troligen bromhalten i iskärnor en användbar proxy. Ett problem är dock att bromhalten beror av mängden ettårig is, inte av den totala isarealen. Sålunda var bromhalten som lägst i grönlandsisen vid istidsmaximum, troligen p g a att Grönland då var helt omgivet av flerårig is.

    Metansulfonsyra i iskärnor har också använts, men är knepig att använda eftersom den snarast tycks vara relaterad till hur stor den årliga avsmältningen av havsis är och ger motsatta korrelationer med isarealen i olika områden.

    Natriumhalten (=salt) i iskärnor har också använts. Problemet här är om saltet kommer från öppet hav (Låg halt = Mycket Havsis) eller från smältande ettårig is (Låg halt = Litet ettårig is). I Antarktis gäller troligen det senare. I Arktis (med mera flerårig is) är det oklart.

    Att använda årsringar i träd är naturligtvis rent nys. Möjligen skulle det kunna fungera längs kuster där havsisen vissa år ligger kvar hela sommaren och ger en exceptionellt kall sommar (t ex norra Island), men på sådana platser finns det oftast inga träd och det finns dessutom inget sätt att veta att det just var havsis som ledde till den dåliga tillväxten ett viist år.

Kommentarer inaktiverade.