Temperaturstigning jmf med projektionerna i FAR

IPCC_FAR

I det här inlägget gör jag en mycket enkel titt i backspegeln och går tillbaka till IPCCs första rapport FAR. Från SPM (Summary for Policymakers) har jag hämtat ovanstående graf som visar förväntad temperaturstigning om vi inte gör något alls (Business as-usual). På den har jag ritat in streck för ungefär var vi borde vara i temperaturstigning 2016 enligt högsta, bästa och lägsta estimatet.

Sedan hämtade jag siffrorna för hur mycket temperaturen har stigit från GISS som har temperatur -0,19 år 1880 och +0,99 år 2016. Enligt GISS har alltså temperaturen stigit med 1,18 grader sedan år 1880.

Det har gått 27 år sedan år 1990 (som är högsta året med data i rapporten) och givetvis förstår jag att forskarna själva utvärderar sina modeller och använder komplexa och förfinade metoder. Det jag visar är en mycket grov och enkel bild men jag tyckte den blev tillräckligt talande för att lägga upp på bloggen. Som ni ser ligger temperaturhöjningen i den lägre delen av modellprojektionen för Business as-usual och då har jag ändå använt mig av det senaste hela året, dvs 2016, där man kan förvänta sig en El Nino-effekt. Går man tillbaka till åren före den senaste El Nino hamnar vi klart under även ”Low estimate” i FAR.

Poängen med det här inlägget är inte att jag som lekman ska försöka leka forskare. Men om man som klimatoroad lekman vill kolla själv om tingens ordning verkligen är ”värre än vi trott” så är det faktiskt inte så svårt.

 

Dela detta inlägg

21 reaktion på “Temperaturstigning jmf med projektionerna i FAR

  1. 2
    Olle R

    Lena, du bör tänka på att FAR-modellerna utgår från årtalet 1765, vilket känns lite påhittat. I alla fall, nivån under 1880-1899, vilket brukar användas som ”förindustriell” referensnivå för Giss, ligger hos modellerna på ca 0,2 grader, så du bör addera detta till Giss för att jämförelsen ska bli rättvis.

    Annars så har Carbon Brief nyligen gjort en utvärdering av olika generationer av klimatmodeller:
    https://www.carbonbrief.org/analysis-how-well-have-climate-models-projected-global-warming
    De går dock inte tillbaka till 1800-talet, utan fokuserar på de senaste 50 åren

  2. 4
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Olle R
    Jo jag såg det men det är ju en väldigt liten höjning i början och jag förmodar att de inte räknar med någon förändring från 1765 mer än den som redan finns med i grafen. Vi pratar egentligen inte detaljer här utan att få en övergripande bild.
    Ska kolla din länk senare.

  3. 6
    tty

    #5

    Och i hela Antarktis finns ingen station som går längre tillbaka än 1957. Det finns visserligen en station på de subarktiska Sydorkneyöarna utanför den Antarktiska halvön som går tillbaka till 1900.

  4. 8
    Arne Nilsson

    #3 Ingvar Ja är det inte intressant att uppvärmning ger större skördar? Men om man som klimatlobbyn vill att det ska bli kallare och skördarna minska så är man ju för att många får svälta. Svälter många så dör några. Jordens befolkning stagnerar eller minskar. Det måste vara målet för de som vill dra ner på användningen av fossila bränslen.

  5. 9
    Ivar Andersson

    #2 Olle R
    Det gäller att välja startpunkt för att styrka sina åsikter. Hur förklarar du temperaturvariationerna under första halvan av 1900-talet? Var det koldioxiden som först höjde temperaturen och sedan minskade temperaturen?

  6. 10
    Lars-Eric Bjerke

    Lena,
    Om jag förstår dina kurvor rätt representerar de tre IPCC kurvorna jämviktsklimatkänsligheterna 1,5, 2,5 respektive 4,5 C för en fördubbling av koldioxidhalten.
    IPCC´s BAU på den tiden överskattade något de växthusgasutsläpp som verkligen har skett. De antog t.ex. 418 ppm CO2 år 2016.

  7. 11
    Daniel Wiklund

    Det är märkligt att det är värmen som är hotfull. Jag minns några kalla vintrar i min ungdom när veden tog slut. Mitt föräldrahem (i en by utanför Piteå) värmdes av vedeldning. Men det var svårt ibland att förutse hur kallt det skulle bli. Vintern 1966 var ordentligt kall, och då räckte inte veden som vi hade skaffat. Och det var inte så lätt att fixa ny ved under vintern. På den tiden kom plusgrader under vintern som en skänk från ovan. Men det finns ju fördelar med sträng kyla, man har tillgång till frys utomhus. Idag när vi har kallt i Luleå (minus 18 just nu) så passar jag på att avfrosta frysen.

  8. 15
    Ingemar Nordin

    Bra Lena. Alltfler studier visar att IPCC har grovt överskattat klimatkänsligheten. Allt färre seriösa klimatforskare tror på deras klimatmodeller, och de prognoser som baseras på dessa.

    Redan tidigare var klimatforskarnas förtroende för sina klimatmodeller ganska låg. Men nu finns det väl knappast några som tror på ett värde på 3 grader vid en fördubbling av koldioxidhalten? För att inte tala om politikers och medias alarmistiska 4-6 grader?

  9. 16
    Roland Salomonsson

    Ironin runt värme.

    Formeln för kolbaserat liv är (CO2 + H2O + värme/solljus) * Klorofyll = Liv

    FN har visat att överdödligheten för människa vid kyla är 20 ggr högre än den från extrem hetta. Vid extrem kyla existerar inget förökande kolbaserat liv.

  10. 17
    Olle R

    Apropå modellers projektioner av framtida klimatförändring, så har det kommit en ny artikel i Nature.
    Artikeln är bakom betalvägg, så man kan med fördel läsa om den på försteförfattarens blogg:

    https://patricktbrown.org/2017/11/29/greater-future-global-warming-inferred-from-earths-recent-energy-budget/

    I enkla drag har de valt modeller efter hur väl de lyckas reproducera den faktiska energiobalansen vid TOA.
    Om ett urval av de modeller som lyckas bäst i detta avseende får styra framtida projektioner, så ökar uppvärmningen till år 2100. Rcp4.5 blir ungefär som Rcp6.0, etc.
    I kommentarsfältet kan man också se att modellernas klimatkänslighet (ECS) ökar från i genomsnitt 3 till 3,7 C med detta förfarande

  11. 18
    Guy

    Att spå framtiden har aldrig lyckats riktigt bra. Om man jämför hur illa det lyckats att spå förgången tid så är chansen liten att det blir rätt eller ens ditåt. Tveksamt om det gjorda arbetet har något värde.

  12. 20
    Ingemar Nordin

    Olle R #17,

    ”I kommentarsfältet kan man också se att modellernas klimatkänslighet (ECS) ökar från i genomsnitt 3 till 3,7 C med detta förfarande”

    Wow! Modellerna visar alltså en klimatkänslighet på 3,7 grader!

    Du har möjligen aldrig funderat på vad detta säger om klimatmodellerna? Eller på kvalitén på den artikel som du refererar till, och deras kommentatorer?

    Jag föreslår att vi håller oss till seriösa klimatforskare, och till riktiga vetenskapliga tidskrifter. Nature – Ha!

  13. 21
    Erik Lindeberg

    #20 Ingemar Nordin ”Jag föreslår att vi håller oss till seriösa klimatforskare, och till riktiga vetenskapliga tidskrifter. Nature – Ha!”

    Om du vill ha fler referenser till artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter som har beräknat klimatkänslighet kan du titta i den här tabellen: https://images.nature.com/original/nature-assets/ngeo/journal/v10/n10/extref/ngeo3017-s1.pdf

    Då fra går det att det ”urval” som #19 Lasse visar till är värsta sortens körsbärplockning. Artikeln av Knutti et al. 2017 som tabellen kommer från, ligger tyvärr bakom en befästningsmur, men referenserna ligger här: https://www.nature.com/articles/ngeo3017#references. Om ni tycker att tabellen är svår att läsa så ligger siffrorna här i ett Excel-schema: https://images.nature.com/original/nature-assets/ngeo/journal/v10/n10/extref/ngeo3017-s2.xlsx Här är det både ECS- och TCR-värden, men eftersom det är ECS som diskuteras här, så är det dom 149 första referenserna i schemat som gäller.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *