Klimathotet – myt eller verklighet?

Gästinlägg av Mats Zetterberg

En jämförelse av 1990 och 2012:s totala utsläpp och utsläpp per invånare för de 40 länder med högst koldioxidutsläpp. Data från EU:s databas Edgar. Bilden är hämtad från Wikipedias sida om COP 21.

MZFIG1

Klimatförändringarna skenar, temperaturen ökar mer än någonsin och havsnivåhöjningen accelererar. Ord som likt ryggmärgsreflexer poppar ur politiker, journalister, celebriteter och gröna organisationer, nästan oavsett vilket ämne som för stunden avhandlas. Ofta hänvisas till klimatvetenskapen (IPCC). Men, vad säger egentligen klimatforskarna, IPCC WG1, och hur agerar politikerna utifrån deras forskning.

IPCC

IPCC bildades 1988 och sammanställer klimatforskning genom tre arbetsgrupper. Under 2013-2014 kom den femte rapporten, AR5.

IPCC WG1 (arbetsgrupp 1) bedriver ingen egen forskning utan sammanställer den samlade forskningen i ett dokument.

WG2 tar sedan vid och behandlar följderna av de förändringar som WG1 förutser.

WG3:s uppdrag är att utifrån informationen som WG2 lämnar, behandla möjliga sätt att begränsa utsläpp av växthusgaser och klimatförändringar.

Det sammanställs också en syntesrapport, där politiker eller politiska företrädare godkänner vad forskarna kommit fram till.

Klimatkonferensen i Paris 2015 (COP 21).

På Wikipedia kan man läsa om klimatkonferensen i Paris 2015 (COP 21). Förväntningarna på mötet var stora eftersom det av många anses vara sista chansen att nå ett avtal som kan förhindra de värsta klimatförändringarna. Inför konferensen hade 146 nationella klimatpaneler publikt redovisat sina förslag till nationella klimatbidrag (så kallade Intended Nationally Determined Contributions, INDCs) innan den 1 oktober 2015. Dessa åtaganden uppskattades begränsa den globala uppvärmningen till 2,7 grader Celsius år 2100.

I grunden handlade det om att begränsa den globala uppvärmningen till 2 °C för att förhindra farliga konsekvenser för ekosystem och människors överlevnad, vilket skulle kräva en minskning av växthusgasutsläppen med 70 % till 2050 jämfört med 2010. Därutöver var frågan om klimaträttvisa avgörande, det vill säga vilka länder som har en historisk skuld och ansvar för de klimatförändringar som redan har skett, samt vilka länder som har råd att agera.

I det överenskomna avtalet åtar sig varje land bidra till att den globala uppvärmningen ska bli mindre än 2°C samt en intention om att göra ytterligare ansträngningar för den globala uppvärmningen ska bli begränsad till 1,5°C.

Klimatvetenskapen, IPCC WG1

IPCC, WG1, bedömer att en fördubbling av koldioxid och/eller koldioxidekvivalenter kan öka temperaturen med mellan 1,5 och 4,5 °C (ECS). Detta utan att ange vad som är troligast.

Equilibrium climate sensitivity (ECS) är den långsiktiga temperaturökning som förväntas ske nära jordytan vid en fördubbling av koldioxid inklusive omräkning av andra långlivade växthusgaser till koldioxidekvivalenter i atmosfären. Tidskalan är ett antal hundraårsperioder.

The equilibrium climate sensitivity quantifies the response of the climate system to constant radiative forcing on multi-century time scales. It is defined as the change in global mean surface temperature at equilibrium that is caused by a doubling of the atmospheric CO2concentration. Equilibrium climate sensitivity is likely in the range 1.5°C to 4.5°C (high confidence), extremely unlikely less than 1°C (high confidence), and very unlikely greater than 6°C (medium confidence)16.

The lower temperature limit of the assessed likely range is thus less than the 2°C in the AR4, but the upper limit is the same. This assessment reflects improved understanding, the extended temperature record in the atmosphere and ocean, and new estimates of radiative forcing.

Ett annat mått för att beskriva hur de långlivade växthusgaserna påverkar temperaturen är TCR, transient climate response. Den visar förväntad temperaturökning vid en fördubbling av koldioxid inklusive omräkning av andra långlivade växthusgaser till koldioxidekvivalenter i atmosfären där koncentrationen i atmosfären ökar med 1% per år. Tidskalan är enligt huvudrapporten 50-100 år.

The transient climate response quantifies the response of the climate system to an increasing radiative forcing on a decadal to century timescale. It is defined as the change in global mean surface temperature at the time when the atmospheric CO2concentration has doubled in a scenario of concentration increasing at 1% per year. The transient climate response is likely in the range of 1.0°C to 2.5°C (high confidence) and extremely unlikely greater than 3°C.

MZFIG2

Genom fyra scenarios har IPCC, WG1 försökt att med hjälp datormodeller beskriva vad som kan hända med temperaturen, havsnivå mm. fram till år 2100 utifrån våra utsläpp av koldioxid. Bilden ovan visar utsläppen omräknat till kol. Omräkningsfaktorn 3,667 ger CO2 i Giga ton. Den infällda bilden visar koncentrationen av koldioxid i atmosfären för de fyra alternativen.

Tabellen nedan visar de ackumulerade utsläppen för de scenarios som man räknat med från 2012 till år 2100. Jag har delat de totala utsläppen med 88 år för att få de genomsnittliga utsläppen per år. Nuvarande årliga utsläpp (utläst från bilden ovan) är 9 PgC (1015 gram kol) eller 33 Gt CO2. Den högra tabellen visar differensen mot nuvarande nivå.

MZTABSPM3

Utifrån årliga utsläppsnivåer och därigenom beräknad koncentration av CO2 i atmosfären försöker man fastställa hur medeltemperaturen och havsnivåerna påverkas.

MZTABSPM2

I huvudrapporten som är på över 1000 sidor redovisas mer än påverkan på temperatur och havsnivåer. Finns att läsa på nätet för den som är intresserat av att fördjupa sig.

RPC, Representative Concentration Pathways

Projections of changes in the climate system are made using a hierarchy of climate models ranging from simple climate models, to models of intermediate complexity, to comprehensive climate models, and Earth System Models. These models simulate changes based on a set of scenarios of anthropogenic forcings. A new set of scenarios, the Representative Concentration Pathways (RCPs), was used for the new climate model simulations carried out under the framework of the Coupled Model Intercomparison Project Phase 5 (CMIP5) of the World Climate Research Programme.

RCP 8,5

MZTABRCP85

Mot bakgrund av vad politikerna kom överens om under Parismötet, COP21, känns det helt orealistiskt att utsläppen kommer att öka till nivåerna i detta scenario. Att förmedla klimathotet utifrån detta alternativ är att överdriva hotbilden. Det hindrar naturligtvis inte våra politiker att utgå från det här scenariot när man pratar om framtida klimathot.

På Regeringskansliets hemsida står följande:

Uttalande om FN:s klimatpanels (IPCC) syntesrapport och femte utvärderingsrapport. De globala växtgasutsläppen fortsätter att öka kraftigt och vi är på väg mot en temperaturökning på mellan 3-8 grader vid slutet av detta århundrande. Forskarna varnar för att förändringarna blir så omvälvande att det blir omöjligt att anpassa våra samhällen.

Uppgiften om temperaturintervallet har de hämtat från IPCC WG3, tabell SPM.1. Där redovisas intervallet 4,1-4,8 °C och inom parantes 2,8-7,8 °C. Det kan jämföras med sammanställningen av klimatforskningen i WG1:s rapport som anger intervallet 2,6-4,8 °C.

RCP 6,0

MZTABRCP60

Det här scenariot innebär att utsläppen kommer att fortsätta att öka i nuvarande takt till år 2080 för att sedan minska till år 2100. Det här alternativet känns som ett mellanting, ett varken eller. Vi har redan börjat en omställning med energibesparing, geovärme, luftvärmepumpar och satsningar på nya förbättrade batterier. En utbyggnad av lokal elproduktion genom sol och vind för att värma eller kyla kommer att fortsätta. Det finns ingen anledning att tro att det ska ta 60 år innan utsläppskurvan vänder om IPCC bedömningar visar sig vara riktiga.

RCP 2,6

MZTABRCP26

Det är det här scenariot som ligger till grund för klimatpolitiken. Det är det här scenariot som politikerna kom överens om att genomföra under Parismötet, COP 21. Det innebär kraftigt minskade utsläpp av koldioxid från år 2020, om två år. Om 50 år kommer utsläppen vara på samma nivå som det var år 1850, för att sedan fortsätta att minska till år 2100. Regeringskansliet tror inte att det kommer att påverka världsekonomin märkbart. På hemsidan skriver de:

Rubrik: Omställningen ger positiva synergieffekter på samhället.

Glädjande nog visar IPCC att kostnaderna för omställningen till ett klimatneutralt samhälle skulle ge mycket liten minskning av den globala tillväxten, endast -0,06% per år vid en förväntad global tillväxt på 1,5 – 3%.

I bilden nedan har jag lagt in en streckad linje på nuvarande utsläppsnivå. Rent visuellt, utan att jag gjort några beräkningar ser jag en överhängande risk för en kollaps av världsekonomin om Parisöverenskommelsen genomförs enligt den mörkblå kurvan.

MZFIG3

Om man bara ser till utsläppen av koldioxid och tar med försiktighetsprincipen, är det då inte bara bra att minska utsläppen med 70% till 2050, om det garanterar att jorden kan räddas från en klimatkatastrof?

Om man som jag gör i det här inlägget, utgår ifrån att klimatforskarnas, (IPCC WG1) rapporter är rimliga och att deras slutsatser beskriver vad vi kan förvänta oss i framtiden. Tar med vad som konkret kommer att hända genom en utsläppsminskning enligt RCP 2,6, är det för mig inte självklart att svara ja på frågan. Nedan har jag tagit med en bild från IPCC WG3 som visar vad vi måste minska på eller kanske avveckla till år 2050. AFLU står för jordbruk, skogsbruk och övrig markbearbetning. Totala utsläpp på 49 Gt CO2eq inkluderar CO2 ekvivalenter från andra långlivade växthusgaser.

MZFIG4

Vi måste helt enkelt ta politikerna på allvar när de säger att vi måste ändra vår livsstil om de genomför vad de kom överens om i Paris 2015. Vi har idag och i den närmaste framtiden inget alternativ till energi genom fossil förbränning, om vill fortsätta att ha rimliga levnadsvillkor.

Att göra som Tyskland och bygga ut vindkraften, avveckla kärnkraften och samtidigt fortsätta med fossil förbränning för att kunna behålla sin livsstil, är att stoppa huvudet i sanden.

Vad är då alternativet om man ska tro på IPCC WG1. Jag har kommit fram till att RCP 4,5 är det enda rimliga och mest tilltalande alternativet. Det enda som är genomförbart om vi vill fortsätta att leva som vi gör och om den fattiga delen av värden i närtid, ska få drägliga levnadsvillkor.

RCP 4,5

Det här scenariot innebär att vi kan uppfylla löftet till Indien och Kina (till 2030) att fortsätt bygga ut kolkraften för att få säker kontinuerlig energiproduktion. I den rika kallare delen av världen får vi samtidigt fasa ut uppvärmning genom fossilenergi med utbyggnad av spillvärme, geoenergi (bergvärme, jordvärme, sjövärme) och olika typer av luftvärmepumpar. En utbyggnad av säker och bränsleeffektiv kärnkraft när detta är möjligt. Komplettera med lokal sol och vindenergi. Detta gör det möjligt med en omställning av den landbaserade transportsektorn till eldrift.

I den fattiga varmare delen av världen går det att bygga ut leveranssäker energiproduktion genom naturgas och kolkraft. Ett behagligt inomhusklimat kan åstadkommas med solkraft redan idag. På längre sikt 20 – 40 år går det att bygga ut solkraften för mer storskalig elproduktion. Det går också att komplettera med vindenergi.

Med det här scenariot går det att behålla en rimlig levnadsstandard med en utfasning av fossil energi.

Konsensus

Ett argument för RPC 2,6 och mot övriga RCP scenarios är koncensusargumentet. Det politiskt användbara koncensusargumentet har blivit det viktigaste ”vetenskapliga” argumentet för politiker och gröna aktivister. Det innebär, enligt deras uppfattning, att klimatforskarna är överens om att RCP 2,6 är det enda sättet att förhindra de värsta klimatförändringarna. Att på något sätt ifrågasätta aktivisternas tro, är att vara faktaresistent.

Det finns en handfull undersökningar som kommit fram till att mellan 95 och 97 procent av forskarna är överens om klimathotet. Det beror dels på hur man gått till väga, vilka frågor som ställts, hur sammanställningen av data har gjorts. Framförallt beror det på att oavsett om forskarna tillhör de så kallade klimathotstroende eller klimathotsskeptiker är de på det stora hela överens om hur klimatsystemet fungerar. Detta gör att sådana här undersökningar är meningslösa och att konsensus-argumentet är missvisande.

Däremot är det många gånger tydligt att det är stor skillnad mellan vad klimatforskarna, IPCC WG1, kommit fram till och politikernas uppfattning. Skälet till det tror jag beror på att de huvudsakligen blir informerade av gröna organisationer, samt de politiska sammanfattningarna och godkännandet av klimatforskarnas arbeten enligt nedan.

Följande publicerades på Lunds Universitets hemsida, Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, den 14 november 2014:

IPCC är FN:s mellanstatliga klimatpanel. Under den gångna veckan har delegater från världens länder samlats i Köpenhamn för att slutligen godkänna klimatpanelen IPCC:s rapport om klimatförändringarna, AR5. Mötet ledde fram till en gemensam slutsats om kunskapsläget i klimatfrågan. Det handlar om hur klimatet förändras och hur vi kan motverka klimatförändringarna och effekterna. Som utgångspunkt har delegaterna tre rapporter om klimatförändringarna som IPCC offentliggjort under 2013-2014.

Politisk hotbild och målstyrning

Den politiska hotbilden är glasklar. Temperaturen kan öka med så mycket som 8 °C mot slutet av detta århundrade. Målet är 1,5 °C enligt COP21. IPCC WG1 anger intervallet 0,3 – 1,7 °C. Det betyder att vi kan få en temperatursänkning med 0,7 °C om Parisöverenskommelsen genomförs enligt RCP2,6.

Klimathotet utifrån RCP 4,5

För att kunna strukturera upp vad i klimathotet består av har jag delat in det i tre nivåer:

  1. Det planetära hotet
  2. Det ekologiska hotet
  3. Det ekonomiska hotet

Det planetära hotet

Jorden har varit 6-8 grader varmare än nu och 6-8 grader kallare. Den har varit helt isfri och näst intill helt täckt av is. Atmosfären var från början fri från syre. Koldioxidhalten har varit 8-10 gånger högre än idag. Meteorer har bombarderat jorden. För 65 miljoner år sedan är en teori att en meteor eller asteroid kolliderade med jorden och orsakade dinosauriernas död. För 35 miljoner år sedan skildes Antarktis från Sydamerika med påföljden att Antarktis fick ett permanent istäcke. För 3,5 miljoner år sedan bildades Golfströmmen när Syd- och Nordamerika bands samman. För 2,6 miljoner år sedan startade den innevarande istidsperioden med återkommande istider och mellanistider. Enligt IPCC var den förra mellanistiden åtminstone 2 grader C varmare än nu.

Att en temperaturökning med 2-3 °C jämfört med slutet av lilla istiden i mitten av 1800-talet skulle innebära ett hot mot planeten har jag svårt att föreställa mig. 

Det ekologiska hotet.

Jorden har genomgått många förändringar i klimatet. Det har, vad man vet orsakat minst fem massutdöenden. Det är uppskattat att 95 % av alla arter som någonsin har funnits har dött ut, enligt Wikipedia (utdöd). Människan (Homo sapiens) har funnits i 200.000, kanske 300.000 år. Under den senaste mellanistiden (Eem) för 129.000 till 116.000 år sedan levde tre till fyra människoarter. När den senaste istiden tog slut hade bara människan överlevt. Det råder ingen tvekan om att stora förändringar av klimatet är till skada ekosystem och människan.

Enligt IPCC var medeltemperaturen vid höga latituder minst 2 °C högra än nu under flera tusen år. Frågan är vilken skada 1-2 °C medeltemperaturökning från nu kommer att orsaka.

IPCC WG1, TFE.5 (översatt med Google)

Ett antal komponenter eller fenomen inom klimatsystemet har föreslagits som potentiellt uppvisande tröskelbeteende. Att korsa sådana tröskelvärden kan leda till en plötslig eller irreversibel övergång till ett annat tillstånd av klimatsystemet eller några av dess komponenter.

Abrupt klimatförändring definieras i denna IPCC: s femte bedömningsrapport (AR5) som en storskalig klimatförändring system som äger rum under några decennier eller mindre, kvarstår (eller förväntas fortsätta) i minst några årtionden och orsakar väsentliga störningar i mänskliga och naturliga system. Det finns information om potentiella konsekvenser av några plötsliga förändringar, men i allmänhet finns det lågt förtroende och lite konsensus om sannolikheten för sådana händelser över det 21:a århundradet.

Det ekonomiska hotet

Det ekonomiska hotet har jag sammanfattat till vilken skada oväder och havsnivåhöjning kan orsaka. Enligt RCP 4,5 kan haven komma att stiga med mellan 0,32 till 0,63 meter till århundradets slut. Under Eem var enligt IPCC havsnivån minst 5 meter, men knappast 10 meter högre än i dag under flera tusen år. Grönlands inlandsis beräknas ha bidragit med 1,4 till 4,3 meter. Möjligen bidrog också isen på Antarktis en del.

Tropiska och extratropiska cykloner. IPCC WG1, TFE.9 (översatt med Google, med lätta språkkorrigeringar  av PS)

Det finns lågt förtroende i långsiktiga (hundraåriga) förändringar i tropisk cyklonaktivitet, efter redovisning av förflutna förändringar i observationskapacitet. Men över satellittiden, ökar frekvensen och intensiteten hos starkaste stormar i norra Atlanten är robusta (mycket högt förtroende). Orsaken till denna ökning är emellertid debatteras och det finns lågt förtroende i tillskrivning av förändringar i tropisk cyklonaktivitet till mänsklig påverkan på grund av till otillräckliga observationsbevis, brist på fysisk förståelse av sambandet mellan antropogena förare av klimat- och tropisk cyklonaktivitet och den låga överenskommelsen mellan studierna om den relativa betydelsen av interna variabilitet och antropogena och naturliga forcings.

Medan prognoser visar att det är troligt att den globala frekvensen av tropiska cykloner antingen kommer att minska eller förbli i huvudsak oförändrad, samtidigt med en trolig ökning i både globala genomsnittliga tropiska cykloners maximala vindhastighet och regnfall, finns det lägre förtroende för regionspecifika prognoser av frekvens och intensitet. Men på grund av förbättringar i modellupplösning och nedskalningsteknik är det mer sannolikt än inte, att frekvensen av de mest intensiva stormarna kommer att öka väsentligt i vissa bassänger under 21:a århundradets projicerade uppvärmning.

Mats Zetterberg

 

 

Dela detta inlägg

46 reaktion på “Klimathotet – myt eller verklighet?

  1. 2
    Lasse

    Tack för en bra genomgång Mats Z.

    Men var finns Sveriges utsläpp?
    Vi syns inte i det inledande diagrammet. Är det för att vi är drabbade av klimatfrossan mer än andra?
    Vid beräkningar av per capita utsläpp så ligger vi på 3,9 ton per år om inte importen medräknas.
    Ändå vill vissa göra mer och gå före , trots stora kostnader (NT idag)

  2. 3
    Mats Zetterberg

    #2 Lasse
    Grafen är sorterad efter totala utsläpp per 1990. Då var Sverige på plats 46. 2012 hade vi plats 64.

  3. 5
    Lasse

    #3o4 Mats Z
    Tack -frågan var lite retorisk eftersom jag är av den åsikten att vi gör fel beslut om vi väljer att stänga ner våra utsläpp genom att gå före. Det blir rent av kontraproduktivt om vi ”släcker” här men importerar samma ljus från utlandet.
    Det finns bra diagram även här: https://www.ekonomifakta.se/Artiklar/2017/maj/utslappen-i-sverige-fortsatter-minska/
    ”Det är inte heller bara växthusgaserna som minskat under de senaste 25 åren utan majoriteten av de luftföroreningar som Naturvårdsverket mäter. ”

  4. 6
    Språkpolisen

    Du menar nog Antarktis när du skriver att Arktis skiljde sig från Sydamerika och blev istäckt.

  5. 7
    Björn

    Att älta AGW från A till Ö leder inte någonstans annat än till den återvändsgränd som alla kommer att få uppleva. Även fast emissionen av CO2 ökar finns det inga bevis för något samband mellan denna ökning och temperaturhöjningar. Detta ältande vänder bara bort blicken från verkliga faktorer som variationer i energiflödet mot jorden utifrån. Hur är det möjligt att en värld av meteorologer och deras s.k klimatforskning, utan att skämmas, helt bortser ifrån att solen på relativt kort tid kan skapa tider som Lilla istiden, 1900-talets solar grand maximum o.s.v och det utan att lossas om dessa fenomen och inkludera dessa i klimatförändringars orsaker? Vi går nu kanske mot det motsatta, nämligen ett solar grand minimum. När skall de meteorologiska klimatforskarna börja inse att de inte förstår vidden av klimatkomplexet? Detta är en farlig situation eftersom tillgången på både energi och födoämnen kan bli en bristvara om vi får en kraftig nedkylning som exempelvis den kallaste tiden Maunder minimum under den flerhundraåriga Lilla istiden.

  6. 8
    Lasse

    #6
    Vansinne eller ej-
    1500 000 000 000 SEK står på spel (Ny Teknik) ang kostnader för elomställning i Sverige.
    Vi som har nära nog fossilfri el.

  7. 10
    jensen

    Dagens Sydsvenska:
    Reportage från FN´s klimatpanel i Malmö:

    Verbatim:
    De internationella beslut som tagits och politiska löften som givits pekar nu mot 3 graders uppvärmning. Det behövs alltså betydligt hårdare tag för att stanna vid 1,5 grader.

    Min kommentar: Och IPCC kallar sig vetenskapligt. Vilket pladask-aktigt självmål.

  8. 11
    Roland Salomonsson

    Parisavtalet m fl är ju inget annat än globalismens metod för att kvarhålla u-länderna i ett nykolonialistiskt slaveri. Deras djupa befolkningsled vill ha välfärd medan deras, allt för ofta korrupta politiker, naturligtvis inte bekämpar västvärldens, via IMF resp ”fördelningsgruppen”, krav på att de skall bygga vindkraft, solkraft etc som ger kraft när det blåser resp är klar himmel, vilket definitivt snarare raserar välfärd än bygger upp densamma.

    Så medan IMF m fl kör sitt race, ger BRICS nya investeringsbank u-länderna vad de behöver för att utöka välfärden för sina befolkningar, d v s investeringar i el-kraft som skall ge tillräckligt med billig och avbrottsfri kraft – vilket är definitionen för ”välfärd”. Detta innebär samtidigt att dessa investeringar byggs med arbetskraft ur BRICS-länderna och att byggena blir snabbt och väl utförda utan allt för hög korruption. Och utan dessa investeringar kan f ö vind- resp solkraft inte transporteras till underskottsområden. 1000-tals kolkraftverk ligger alltså i pipe-linen i tysthet inom u-länderna, men även inom västvärlden. Konsekvensen blir att BRICS får ett oproportionerligt stort politiskt inflytande i u-länderna i framtiden. När Trump således kliver av Parisavtalet men inte dess fördelningsgrupp, så handlar det således om att ge moteld mot BRICS ökade politiska inflytande i världen inom de länder som arbetar sig upp från u-land till välfärdsland.

    Parisavtalet har således i princip inget med omsorg om klimat eller miljö att göra – även om det ger sken av det!

    Än värre är det att de enda 2 ämnen allt liv på jorden är beroende av, d v s CO2 resp H2O (sötvatten) står under press. Sötvatten är en bristvara och denna är beroenda av att jordens öknar är minimala, för växtlighet (särskilt skog) bidrar genom rotsystem till att grundvattennivåerna hålls höga eller ens existerar. Samtidigt bekämpas CO2, som är ”mat” för all växtlighet och allt som lever av växtlighet. I korthet, så behöver CO2 på jorden ökas från nuvarande 0,04% till det dubbla, vilket enkla labb visar kommer att innebära att öknar i stort växer igen, tundror beskogas, skogar växer ut. Skördarna vid odling är lätt att visa att de mångfaldigas (bara ökningen från 0,03 till 0,04 % har gett ca 30% ökade skördar) med ökad CO2 (bara det finns sötvatten). Med nivån 0,08% CO2 kan hälften av dagens odlade arealer återlämnas till naturen och ändå 10+ ggr världsbefolkningen försörjas med livsmedel. Istället lockar globalismen med GMO-grödor som i de flesta fall kräver glyofosfatspridning, vilka dödar mängder med liv och fortsätter döda även ansamlat i haven. Utan glyofosfater och specialkemikalier ger GMO rätt beskedliga skördar – samtidigt som naturen ges dödliga skador.

    Är risken för att mer CO2 ökar uppvärmningen globalt? Varför se det som en risk? Det är ju snarare en möjlighet med för och nackdelar. Haven kan höjas någon meter m anl av smältande isar – so what! Vattenfattiga igenväxande öknar kommer samtidigt att suga åt sig enorma volymer av sötvatten, så balansen kan lika väl bli ”noll”. Ingen vet säkert!

    Lite varmare klimat och helst fuktigare, är inget problem för mänskligheten, snarare är det kyla som är dödligt – vad blir effekterna på jorden av de nuvarande solfläcksminimumet? Vi har nog inte sett ännu vart det bär av. Emellertid vallfärdar inte människor till Arktis/Antarktis på semestrar utan väljer områdena med värme.

  9. 12
    jensen

    Och solen har sin gång.
    D.v.s. roterar snabbare. Detta var en av de intressantaste diskussionerna jag läst på denna site.
    Häpnadsväckande att enstaka tusendelar av en sekund kan ha betydelse för vem som kan ha rätt eller fel beträffande CAGW. Sålunda Neoglacialen fortsätter.

  10. 13
    Ingvar i Las Palmas

    Bra Roland #11
    Et försök att med ett påstått vetenskapligt projekt rädda världen är i själva verket ett politiskt maktprojekt för att skapa ”Global Governance” och hindra utvecklingsländerna att bli lika välmående med energi (läs olja) .
    Bric har genomskådat spelet och kör på. Vilka är det som ”torskar”? De som helhjärtat köpt den pseudovetenskapliga argumentationen. Vilka backar ur?
    I tur och ordning USA Australien, Schweiz? Tyskland?

  11. 15
    Arne Nilsson

    Ingvar i Las Palmas #14 Om miljöpartisterna får hållas ett tag till kanske även vi här hemma får investera i ett litet dieselelverk för att få pålitlig el. Energiewende verkar bli energielände.

  12. 16
    Karl Eider

    #2 Lasse

    ”Vid beräkningar av per capita utsläpp så ligger vi på 3,9 ton per år om inte importen medräknas.”

    Och vi andas ut ca 800 kg per capita och år (vilket inte heller är medräknat). Motsvarar alltså ca 20% av utsläppen.

  13. 17
    tty

    Några framför allt paleoklimatiska synpunkter:

    ” Jorden har genomgått många förändringar i klimatet. Det har, vad man vet orsakat minst fem massutdöenden.”
    Det är långt ifrån klart att det var klimatförändringar som var huvudanledningen till dessa massutdöenden. När det gäller K/Pg är det t o m ganska klart att det inte var det (det känns långsökt att betrakta ett asteroidnedslag som en ”klimatförändring”). När det gäller P/Tr och Tr/J-utdöendena är ett samband med extrem vulkanism troligt, men själva orsakssammanhanget mellan vulkanisme och utdöendena är mycket oklart.

    ” Under den senaste mellanistiden (Eem) för 129.000 till 116.000 år sedan levde tre till fyra människoarter.”
    Absolut minimum fyra (sapiens, neanderthalensis, floresiensis och ”denisovanerna”), men troligen ännu flera. Genetiska studier tyder på en hybridisering mellan afrikanska sapiens och ytterligare en art i Centralafrika under den senaste istiden. Detta skulle möjligen kunna varit Homo naledi, men det verkar tveksamt att den arten verkligen kunde hybridisera med sapiens. Dessutom fanns det öpopulationer på åtminstone Celebes och Filippinerna som med rätt stor sannolikhet var egna arter liksom floresiensis. Det kan mycket väl ha funnits ett tiotal människoarter under Eem!
    Genetiska studier av vilka neandertal- och denisova-gener som ”överlevt” hos sapiens indikerar f ö mycket starkt att åtminstone manliga hybrider mellan arterna var mer eller mindre sterila, så det kan knappast förnekas att det rörde sig om olika biologiska arter.

    ” När den senaste istiden tog slut hade bara människan överlevt. ”
    Vilket nog inte hade mycket med klimatet att göra, men desto mera med Homo sapiens expansion. De andra arternas försvinnande överensstämmer mycket nära med sapiens invandring.

    ” Det råder ingen tvekan om att stora förändringar av klimatet är till skada ekosystem och människan.”
    Ja, men det är mycket svårt att hitta exempel på att varmare klimat skadat vare sig ekosystem eller människor.

    ” Enligt IPCC var medeltemperaturen vid höga latituder minst 2 °C högra än nu under flera tusen år.”
    Vilket är en extremt låg bedömning. Det är svårt att hitta arktiska eller boreala områden där höjningen under Eem var så litet som två grader. Som mest var det mer än 10 grader i Sibirien.

    ” Under Eem var enligt IPCC havsnivån minst 5 meter, men knappast 10 meter högre än i dag under flera tusen år. Grönlands inlandsis beräknas ha bidragit med 1,4 till 4,3 meter. Möjligen bidrog också isen på Antarktis en del.”
    Detta är däremot rejält i överkant. Det kan precis lika gärna ha varit 3 meter som 7 i globalt genomsnitt. Att ge en ”medelsiffra” för Eem är extremt svårt p g a att geoiden inte ser likadan ut nu som då och att marknivån i princip aldrig ligger stilla:

    https://perso.univ-rennes1.fr/laurent.husson/PAP/pedojaetal14.pdf

    Siffran 4,3 meter för Grönland är också extrem. Den erhålls om man förutsätter att isen smälte bort överallt där vi inte med absolut säkerhet vet att den inte gjorde det, eller kort sagt att vi haft en absurd tur att alltid ta upp iskärnor just där isen inte smälte.

  14. 18
    Lars Cornell

    ” .. och vi är på väg mot en temperaturökning på mellan 3-8 grader vid slutet av detta århundrade.” har du tydligen hittat här
    http://www.regeringen.se/uttalanden/2014/11/uttalande-om-fns-klimatpanels-ipcc-syntesrapport-och-femte-utvarderingsrapport/

    Det är onekligen betydande skillnad till TCR med RCP4.5 som mest sannolikt
    ”The transient climate response is likely in the range of 1.0°C to 2.5°C (high confidence) and extremely unlikely greater than 3°C.”

    Bör man utgå från TCR eller ECR?

    En rödgrön Regering väljer rådgivare som politikerna och agitatorerna Wijkman och Rockström som ger alibi för en rödgrön politik och någon form av världskommunism. Det blir hundra procent återkoppling i ett sådant politiskt system.

    Hur annorlunda skulle det bli om rådgivarna i stället hette Ole Humlum, Lennart Bengtsson, Bjørn Lomborg, Ingemar Nordin och Nils-Axel Mörner för att nämna några av de internationellt mest meriterade?

    # 12 Jensen # 17 tty
    Att Jorden snurrar litet snabbare är väl ett starkt bevis för att polarisarna inte smälter? Jämför en isprinsessas piruett.

  15. 19
    Evert Andersson

    Enligt Björn Lomborg skulle det påverka planetens temperatur med 0,17 grader C vid seklets slut om Parisöverenskommelsens frivilliga åtaganden till 2030 infrias till punkt och pricka. Beräknat med IPCC-modellerna. 98 procent om det de anser måste göras ligger efter 2030 och får väl betraktas som en gemensam avsiktsförklaring. Håller Mats Zetterberg med om den analysen?

  16. 20
    Mats Zetterberg

    #17 TTY
    Bra klargörande om antalet människoarter. Det verkade som det var en del osäkerheter om antalet arter när jag läste om det. Jag kom fram till att det åtminstone var 3 till 4 stycken. Även om en stor meteor inte direkt kan ha orsakat en klimatförändring, kan den väl indirekt orsaka förändringar i jordens ekosystem?

  17. 21
    Ingemar Nordin

    Evert #19,

    Man fattar inte att EUs beslutsfattare tar Parisöverenskommelsen på allvar: Usel vetenskap, usel konsekvensanalys och usel politisk förståelse av hur världen fungerar. Varför har just EU fått så världsfrånvända och inkompetenta politiska ledare?

  18. 22
    Mats Zetterberg

    #17 TTY
    ”Siffran 4,3 meter för Grönland är också extrem. Den erhålls om man förutsätter att isen smälte bort överallt där vi inte med absolut säkerhet vet att den inte gjorde det, eller kort sagt att vi haft en absurd tur att alltid ta upp iskärnor just där isen inte smälte.”

    Jag hade en del funderingar kring detta.

    Om man antar att inlandsisen på Grönland motsvarar en nivåhöjning på 7 meter så skulle det kunna innebära att 20 – 60 % av isen smälte. De (IPCC) skriver också att sedan början av 1970-talet så beror 75% av nivåökningen på varmare hav och 25% på smältande inlandsisar. Om samma gällde under Eem så skulle det kunna innebära att de anser att 5 – 20 % av Grönlands is smälte.

  19. 23
    Lars-Eric Bjerke

    Mats Zetterberg,
    ”Det här scenariot innebär att vi kan uppfylla löftet till Indien och Kina (till 2030) att fortsätt bygga ut kolkraften för att få säker kontinuerlig energiproduktion. ”

    De senaste tre åren har Kina enligt BP haft en stadigt sjunkande kolkonsumtion.
    2013 1969.1 Mton oljeekvivalenter
    2014 1954.5
    2015 1913.6
    2016 1887.6
    https://www.bp.com/content/dam/bp/en/corporate/pdf/energy-economics/statistical-review-2017/bp-statistical-review-of-world-energy-2017-full-report.pdf

  20. 24
    Mats Zetterberg

    #23 Lars-Erik Bjerke

    Enligt EU:s databas Edgar som redovisar till 2015 har Kina haft följande CO2-utsläpp i Gt:

    2011 9,8
    2012 10,1
    2013 10,5
    2014 10,7
    2015 10,6

    Ganska stabilt, men ingen ökning. Det kan hända att det blir en minskning 2016 enligt vad du skriver. Hur som helst har löfte om att öka till 2030. http://edgar.jrc.ec.europa.eu/overview.php?v=CO2ts1990-2013

  21. 25
    Lars Kamél

    På en rad punkter håller jag INTE med denna text. Olika undersökningar tyder till exempel på att ungefär 97 % av forskarna anser att världen har blivit varmare de senaste 150 åren och att människor har bidragit. Det finns verkligen inte så stor enighet om hur stort människans bidrag har varit. Uppfattningen att klimatförändringarna är ett stort hot som måste lösas med en avindustrialisering, har bara en liten med högljudd minoritet av forskarna. Inga undersökningar visar på någon enighet utöver grundläggande fakta, som att världen har blivit varmare och att halten av växthusgaserna har ökat, vilket borde ha någon effekt förr eller senare.
    Klimatkänsligheten har länge överskattats. IPCC ignorerar till exempel de studier som tyder på att den kan vara mindre än 1 grad. Alla värden över 3 grader är mycket osannolika.
    Jordens historia visar att avkylning är dåligt för arter och biologisk mångfald. Stora vulkanutbrott och meteoritnedslag ger i sig stora och förödande effekter. Det stoft som kastas högt upp i atmosfären skymmer dessutom solljus och kommer att leda till avkylning under lång tid. Vilket i sin tur också bidrar till utrotning. Finns det några belägg alls för att uppvärmning har lett till utrotning?
    Försök till kraftiga utsläppsminskningar nu kommer att kosta enorma summor och knappt ha någon effekt. På klimatet. Världsekonomin kommer däremot att drabbas hårt. Det är billigare att avvakta och vänta på att teknisk utveckling göra att de fossila bränslena ersätts med nya energislag. På köpet lär ekonomisk tillväxt göra framtida generationer mycket rikare än oss, och därmed i bättre stånd att ta hand om eventuella problem som klimatförändringar kan orsaka.

  22. 26
    Håkan Bergman

    Det är knappast överraskande att kolförbrukningen i Kina planar ut eller t.o.m. börjar sjunka. Utbyggnaden av industrin, infrastrukturen, kraftverk, järnvägar, vägar och hamnar, och t.o.m. hela nya städer har varit halsbrytande under en lång period nu och sånt drar enorma mängder stål och betong. Och regeringen säger också att Kina nu går in i en mera konsumtionsdriven tillväxt.

  23. 27
    Lars Cornell

    Tack Lars Kamél #25 och tack Mats Zetterberg.

    Jag är mycket tacksam för den information och debatt som Mats Zetterberg tillför.
    Samtidigt håller jag med dig Lars Kamél i din kritik.
    ”Klimatkänsligheten har länge överskattats. IPCC ignorerar till exempel de studier som tyder på att den kan vara mindre än 1 grad. Alla värden över 3 grader är mycket osannolika.”

    Det skall jämföras med Regeringens
    ” .. och vi är på väg mot en temperaturökning på mellan 3-8 grader vid slutet av detta århundrade.”
    samt
    ”Klimatpolitiken skrämmer mig mer än klimatet” /Sten Kaijser
    samt
    ”The transient climate response is likely in the range of 1.0°C to 2.5°C (high confidence) and extremely unlikely greater than 3°C.” /IPCC
    #18 LC

  24. 28
    Mats Zetterberg

    #25 Lars Kamél
    Jag vet inte riktigt vad vi inte är överens om. Antar att jag varit otydlig.
    Syftet med inlägget är att visa på skillnaden mellan politiska beslut och det forskningsunderlag som IPCC WG1 redovisar. Politiker hänvisar alltid till IPCC.

    Jag skriver att forskarna är på det stora hela överens om hur klimatsystemet fungerar. Inget om att det inte har skett någon uppvärmning. Att det skett en uppvärmning, är som du skriver alla överens om. Storleken på människans bidrag till uppvärmningen är en av de punkter som inte alla är överens om. Likaså klimatkänsligheten.

    Parisöverenskommelsen innebär i princip att man följer RCP 2.6. Det är politikerna som valt att följa det scenariot. Jag tror som du att RCP 2.6 kommer att innebära en onödig avveckling av industrin. Jag skriver att jag ser en överhängande risk för en kollaps om Parisöverenskommelsen genomförs enligt RCP 2.6.

    Jag förordar därför att det vore bättre om vi skulle följa RCP 4.5, då har vi 30 år på oss att utveckla nya energislag, precis som du skriver. Under tiden tycker jag att vi borde styra mot sådant som geovärme, luftvärmepumpar och spillvärme.

  25. 29
    Robert N.

    Klipp ur Illustrerad Vetenskap.

    Vilda visioner: Snökanoner ska frysa ned glaciärer
    En holländsk forskare tänker rädda jordens smältande glaciärer genom att blåsa ut konstgjord snö på dem varje sommar.
    4 000 snömaskiner och en halv glaciär. Det är beståndsdelarna i den plan som en holländsk forskare har för att vända klimatförändringarna i Schweiz.
    Planen har tagits fram av glaciärforskaren Johannes Oerlemans, som presenterade sin spektakulära idé under det årliga mötet för European Geosciences Union i Wien i Österrike.
    Han vill placera ut snömaskiner som ska spruta ut snö över den stora Morteratsch-glaciären i östra schweiziska alperna. 
    Tanken är att maskinerna ska spruta ut snö över istäcket varje sommar så att solens varma strålar hindras från att få isen att smälta.
    Ta reda på hur det egentligen står till med med vår planet i Illustrerad Vetenskaps temanummer om ”Jordens verkliga tillstånd”.
    Blåser snö på glaciär
    Även ett tunt lager snökristaller räcker för att reflektera tillräckligt mycket solljus så att isen under snötäcket skyddas, anser glaciärforskaren.
    Snömaskinerna ska omvandla smältvatten från små sjöar längs glaciären till iskristaller med hjälp av kalla vindar och därefter blåsa ut dem på det krympande istäcket.
    Morteratsch-glaciären, som är en känd turistattraktion bland skidåkare i Schweiz, minskar med 30-40 meter varje år. 
    Glaciärforskaren har räknat ut att glaciären kan växa med  cirka 800 meter under 20 år om snömaskinerna blåser ut några få centimeter snö över den varje sommar.
    Vill utvidga Arktis på samma sätt
    Morteratsch-glaciären är inte det den enda glaciären som minskar med skrämmande hastighet – Arktis lider också, här blev till exempel isen i den centrala delen av Polarhavet 65 procent tunnare under perioden 1975–2012.
    Därför har ett annat forskarteam föreslagit en liknande lösning i betydligt större skala. De vill frysa ned Arktis igen genom att ställa dit tio miljoner vindmaskiner – och därefter utöka antalet till 100 miljoner – som ska spreja vatten över Arktis smältande istäcke.

    Bra sätt att påskynda kommande istid?

  26. 30
    Olav Gjelten

    En splittring kan skönjas hos de gröna, som sedan länge direkt och indirekt styr vårt land.
    Den indoktrinerade mobben vill givetvis fortsätta köra på kortet där en värmekatastrof är nära förestående. Men med 20 års stillastående eller fallande global temperatur blir dock detta kortet allt mindre gångbart.
    Därför börjar det mullra i de gröna, vänsterradikala leden. Det skulle kanske ge större utdelning att skrämma upp med en kommande köldkatastrof? Givetvis under förutsättning av att människan ges skulden även här. En naturlig ändring av solfläckar och jetströmmar ger ingen utdelning för de som vill införa en grön diktatur. Det gäller att hitta på orsaker där människan ligger bakom. Där har de gröna visat sig vara suveränt duktiga.

    Spännande att se vilket kort de gröna väljer framöver.

  27. 31
    Erik Lindeberg

    #13 Ingvar i Las Palmas frågar sig vilka som i tur och ordning kommer att backa ur det ”påstått vetenskapligt projekt rädda världen..” och föreslår följande lista: USA Australien, Schweiz? Tyskland?
    Efter att Trump 2. juni annonserade att USA skulle dra sig ur Parisavtalet november 2020, upprepade Australien omedelbart sina förpliktelser i Parisavtalet https://www.theguardian.com/environment/2017/jun/02/australia-recommits-to-paris-agreement-after-trumps-withdrawal

    Då hade 196 länder skrivit under avtalet och 146 länder hade ratificerat det. Efter 2. juni har ytterligare 23 länder ratificerat, bland andra Schweitz (6. oktober).

    Till slut Tyskland av alla: jo AfD hade framgång i Förbundsdagsvalet, men i vilken politisk realistisk regeringskoalition skulle dom få inflytande i klimatfrågan?

  28. 32
    Sören G

    Varför skulle det innebära en kostnad med något högre temperatur och högre koldioxidhalt? Växtligheten frodas, fler områden i norr blir lämpliga för odling, samt att uppvärmningskostnaderna minskar. – I stället borde man väl få betalt för att släppa ut koldioxid.

  29. 33
    Lennart Bengtsson

    Detta är en utmärkt presentation och lämplig läsning för den bildade allmänheten. Man får hoppas att även en del av våra riksdagsmän kan räknas dit. RCP 4.5 är en realistisk målsättning och bör vara genomförbar och ge en måttlig temperaturökning på kanske 1°C under senare hälften av detta århundrade. Jämfört med mänsklighetens andra ”utmaningar” är detta inget större problem och i vissa områden som i Arktis vara en stor fördel. Även inuiter och samer har ju rätt till ett civiliserat liv. Omställningen av jordens energisystem är i full gång vilket borde lugna en orolig allmänhet och få stopp på den gröna rörelsens skräckvisioner. Dessvärre hittar de säkert andra områden för sin vetenskapsfientliga politik som till exempel inom genetik och medicin där de också flyttar fram sina positioner.

  30. 34
    Daniel Wiklund

    OT Råkade se på TV för en stund sen. Där fick jag en lektion av klimatforskaren Johan Jansson hur planeten ska räddas. Han pratade på som en väckelsepredikant. Han berättade om dom 5 B-a, Barnen, Biffen, Bilen (ville egentligen ha ett F där för flyget), Bostaden och Börsen. När det gällde maten hade han efter flera års forskning kommit fram till att det viktigaste var att inte slänga nån mat, att äta upp allt på tallriken, för att rädda planeten. När det gäller barnen så tyckte han med tanke på överbefolkningen att adoption skulle vara en framkomlig väg. Eller att dom barn man fick på biologisk väg skulle bli miljöhjältar, för att rädda planeten. Här fick jag också för första gången höra ordet planetskötare. Inte konstigt att man tycker att vissa klimatforskare drabbats av hybris. Efter att ha hört på klimatforskarens predikan så förstår man hur lätt det är att begå synder idag. Nästa steg blir väl att bilda en motsvarighet till STASI, för att kunna ha kontroll på människornas syndiga leverne. Det verkar ju inte vara tillräckligt med att straffa det olydiga folket med olika klimatskatter.

  31. 36
    Sören G

    #34 Daniel Wiklund
    I de forna öststaerna kunde barnen uppmasa att rapportera föräldrarnas förehavanden.

    På vad sätt har denn Johan Jansson forskat? Han tycks ha fantiserat. Det är väl så som klimathotsforskning går till.

  32. 37
    Sören G

    #34 Daniel Wiklund
    I de forna öststaerna kunde barnen uppmasa att rapportera föräldrarnas förehavanden.

    På vad sätt har denn Johan Jansson forskat? Han tycks ha fantiserat. Det är väl så som klimathotsforskning går till.

  33. 38
    sibbe

    Tyskland kommer nog knappast att dra sig ur Parisöverenskommelsen. Men vägen till himlariket blir nog en annan: En evt. blivande Jamaicakoalition måste inkludera avstängningen av 20 brunkolkraftverk inom de närmaste 4 åren men samtidigt bibehålla eltillförseln på nuvarande nivå. Och även brunkolgruvorna vill de gröna stänga. Och samtidigt bör man minska koldioxid med 40 % till 2030 och så är man ju redan 20 % på minus då det gäller mellan målet till 2020.
    Antagligen måste de gröna ge efter, eller man hittar förtvivlade åtgärder: låt kärnkraften vara kvar några år till.
    Bygg ut de förnybara energier i u-länderna, (använd u-hjälp till detta, då blir det billigt) och använd u-ländernas minskade CO2-utsläpp som om man själv hade minskad sina fossila utsläpp. Det här scenario nämns allt oftare. Bilfabrikerna och kemiindustri måste få billig el. Vänstern hos de gröna kan knappast godkänna förlängning av kärnkraften, än mindre avstå från stängningen av ALLA kolkraftverk, samt kolgruvor. Hur pass starka de är kommer vi inom någon vecka att veta, för sonderingssamtalsresultat som förs nu ska man röstas om, om man fortsätter koalitionsförhandlingar. Ganska komplicerad.
    Sonderingar har gått trög, så att Mutti Merkel måste ingripa redan i med hårdhandskarna i går.
    sonderingen skall hädanefter inte diskuteras längre i offentligheten. Man hade sondering i går, inte ett ljud om detta i dag. Tydligen håller sig också medierna till tystnadsplikten…

  34. 40
    Lennart Bengtsson

    *39

    Vilken uppfattning man än har om graden av uppvärmning till följd av växthusgaserna så tror jag ändå att klimatsimuleringarna indikerar att klimatuppvärmningen är mer allvarlig i tropiska och subtropiska områden än på höga latituder. Detta känner givetvis de ledandes människorna i Sydostasien till likaväl som vår svenska klimatminister eftersom de är minst lika insatta i klimatfrågan som svenska klimatföreträdare. Vilka slutsatser kan man dra av detta? Min konklusion är enkel. De är mer bekymrade över energibrist än för en mindre temperaturhöjning. En alternativ förklaring kan ju vara att svenska klimatpolitiker inte anser sydostasiaterna kompetenta att bedöma sin egen situation. Men i så fall är det ju fråga om en intellektuell diskriminering, eller hur? Resultatet kan ju bli en #-tag protest av medborgarna i Sydostasien!

  35. 41
    Thomas P

    Lennart #40 Funderat på att politikerna tänker kortsiktigt? Mindre eller dyrare energi gör att de kan förlora nästa val. Klimatproblem om några decennier? Då är de sedan länge pensionerade.

  36. 42
    Daniel Wiklund

    Vad bra då att Miljöpartiet och Centerpartiet tänker långsiktigt.

  37. 43
    Guy

    Thomas P # 41

    Ja, du har så rätt. Politikerna tänker kortsiktigt, dvs till nästa val. Tyvärr tänker många forskare lika kortsiktigt, dvs till nästa anslag. Skyldiga på så sätt att dom inte korrigerar dumheterna som politikerna släpper ur sig i form av klimatutsläpp (enda platsen där det ordet passar in).

    Inte precis en andligt upplyftande värld vi lever i :-(

  38. 44
    Gunnar Strandell

    Daniel Wiklund #34
    Bra inlägg och inte off topic när trådens rubrik är klimathotet – myt eller verklighet.
    Du har ju hittat en tiopoängare när det gäller att blanda en kompott av myter och verklighet kring klimathotet.

    Jag frågar mig bara om han insett att det han förespråkar kan sammanfattas i en mening:
    ”Det bästa du kan göra för dina barn och barnbarn är att inte skaffa dem!”

  39. 45
    AG

    Det finns ett problem med alla RCP-scenariorna: de bygger på gamla siffror för ECS och TCS!!! I AR5 reducerades TCS med >30%. Detta har aldrig implementerats i RCP!!!!! Jag håller med om att politikerna bara ljuger och svamlar när det hänvisar till RCP 8.5. Det borde vara brottsligt att göra det. Det märkliga är att också SSM gör det. Otaliga ggr har jag frågat varför de har fixerat sig vid detta orimliga ”business as usual” scenario som egentligen borde heta ”totally unrealistic”.
    Lägg märke till språkbruket. Det är ett språkbruk som INTE förknippas med en demokrati precis.

  40. 46
    AG

    #45 SMHI naturligtvis. SSM vilar fortfarande på vetenskap – gudskelov…

Kommentarer inaktiverade.