Klimatet och människan under 12000 år

För åtta år sedan kom dåvarande doktoranden i historia Fredrik Charpentier Ljungqvist ut med en uppmärksammad bok Global nedkylning. Klimat och människa under 10000 år. Sedan dess har Ljungqvist blivit fil.dr. och bland annat knutits till Bolincentret för Klimatforskning.

http://www.bolin.su.se/

Under de senaste åren har han, enligt egen utsago, skaffat sig mycket djupare förståelse av klimatvetenskap, vilket medfört att han har ändrat uppfattning i några frågor. Nu har han införlivat sina nyvunna åsikter med den tidigare boken.

klimatet-och-manniskan-under-12000-ar

De dryga 400 sidorna Klimatet och människan under 12000 år verkar lockande med trevliga bilder, många kartor och en intressant innehållsförteckning. En hastig titt väckte med andra ord förväntningar.

Det behövdes inget djupare grävarbete för att avslöja Ljungqvists ändrade uppfattning i ”några frågor”. Förordet inleds med ”Parisavtalets” målsättning och i kapitel efter kapitel kommer det ungefär som författaren skriver en cocktail av historia och klimatvetenskap. De historiska beskrivningarna och resonemangen kring hur klimatförändringar kan ha påverkat människorna och deras möjligheter att försörja sig är intressanta och givande! När det däremot gäller det svårfångade begreppet klimatvetenskap blir cocktailens sammansättning efter hand alltmer obalanserad.

untitled (6)

I kapitlet klimatet och dess ständiga förändringar vill Ljungqvist avliva en seglivad myt, enligt honom baserad på föråldrad forskning, nämligen att klimatet ska ha varit ganska stabilt sedan slutet av den senaste istiden. Här studsar jag till. Ett berikande studieår på naturgeografen (Stockholms universitet) i början av 1970-t gav mig mycket ovärderlig kunskap, inte minst att klimatet alltid har växlat. Dessutom borde varenda unge under sin grundskoletid ha kommit i kontakt med både istidens kyla, värmetidens behagliga klimat osv fram till i våra dagar.

Nej, klimatet förändras ständigt eller som prof. em. Robert M. Carter uttryckte det i Climate: The Counter Consenus: ”Change is simply what climate does”. Sedan Lilla Istidens kallaste perioder har trenden varit global uppvärmning. Om det är detsamma som bokens ”den pågående globala uppvärmningen” framgår inte särskilt tydligt, oftast avses nog de senaste tre-fyra decennierna. Dessutom är det oklart om 2000-talets utplaning ingår i begreppet.

climate_control_scr

Klimatförändringarnas drivkrafter nämns allt som oftast. Ljungqvist skriver att alla variabler, som styr jordens klimatsystem ännu inte är kända, men att variationen i havscirkulationen är betydelsefull och att det verkar som om små förändringar i solens aktivitet möjligen också påverkar molnigheten och kan påverka havscirkulationen. Han snuddar vid intern variabilitet i klimatsystemet och att kunskapen om detta på längre tidsskalor ännu är ganska liten. Dessutom återkommer han ständigt till att det förekommer olika förstärknings- och återkopplingsmekanismer i klimatsystemet.

Allt detta nämns mest i förbifarten. Här är det en väsentlig skillnad mellan de båda böckerna. I förra boken nöjde han sig inte med denna ”namedropping” kring osäkra faktorer, där resonerade han upplysande om dessa variabler.

Ljungqvist skriver, med all rätt, att all denna osäkerhet inte går att ta hänsyn till i klimatmodellerna. Ändå bygger prognoserna/projektionerna för ”den framtida globala uppvärmningen” just på klimatmodellerna. Såväl klimatmodellerna som klimatkänsligheten och Paris”avtalets” tvågradersmål borde naturligtvis först och främst bygga på kännedom om de, som Ljungqvist skriver, betydelsefulla naturliga drivkrafterna.

När det gäller klimatkänsligheten har, enlig Ljungqvist, ”de flesta forskare som studerat den med en rad olika metoder uppskattat den till 1,5-4,5 grader C. En fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären skulle – enligt gängse uppskattningar – i sig själv bara höja temperaturen på jorden med drygt 1 grad C. Men då är inte förstärknings- och återkopplingsmekanismerna i klimatsystemet medräknade”.

Klimatkänsligheten är inte vilken känslighet som helst, det är nog klimathotsfrågans mest centrala begrepp och värt att fundera närmare över. Vad Ljungqvists ”de flesta forskare och en rad olika metoder” innebär får vi ingen upplysning om. Hur som helst låter det oerhört likt Charneyrapporten från 1979. I SEPPs The Week That Was (TWTW) behandlas denna rapport då och då, inte minst under de senaste åren, se bl.a. 16 juli 2016, 18 mars och 1 april 2017.

http://www.sepp.org/the-week-that-was.cfm

Där kan man läsa att NAS (National Academy of Sciences) i slutet av 1970-t gav meteorologen Jule G. Charney i uppdrag att söka beräkna hur en fördubbling av koldioxidhalten skulle kunna påverka den globala temperaturen. Då fanns det ingen realistisk global medeltemperatur, det var sparsamt med landdata utom i ekonomiskt utvecklade länder på norra halvklotet, på södra halvklotet fanns det väderstationer endast i Australien och tekniken för temperaturmätningar i atmosfären hade ännu inte utvecklats. Däremot fanns det klimatmodeller.

Utifrån den tidens synnerligen ofullständiga kunskaper om den globala temperaturen levererade Charneygruppen ”educated guesses”. Gruppen förmodade att ytuppvärmningen skulle medföra en ökning av växthusgasen vattenånga i atmosfären på ca 10 km höjd ovanför tropikerna. Det känner vi igen som den s.k. värmebubblan eller The Hot Spot. Charneygruppen landade i att en fördubbling av CO2-halten skulle ge en global uppvärmning på 3 grader C och det med 50% osäkerhet både upp och ner dvs

3 +/- 1.5 grader C.

Tittar man noga på den tecknade bilden illustrerar den både hur koldioxidhalten tänktes styra den dominerande förstärkande värmebubblan av vattenånga och hur styvmoderligt de naturliga drivkrafterna behandlades.

Men, sedan 1979 har tekniken som bekant utvecklats. Ballonger och satelliter levererar nu ständigt data från atmosfären. De täcker 97-98 procent av globens yta och innefattar det område där värmebubblan beräknades visa upp sig. Det ger möjlighet att testa hur hållbara de tidigare gissningarna är.

Dr. John Christy som, tillsammans med Dr. Roy Spencer, står för dessa mätningar informerade kongressen i USA 29 mars i år om vad resultaten hittills kan berätta. Deras mätningar är själva verket en utvärdering av Charneyrapportens grundtankar.

https://science.house.gov/sites/republicans.science.house.gov/files/documents/HHRG-115-SY-WState-JChristy-20170329.pdf

Mätningarna visar både att Charneyrapporten överskattar uppvärmningen och att värmebubblan vägrar att visa upp sig. Och, kanske det allra mest intressanta, att de globala växlingarna i temperaturen (1979-2016) följde de naturliga drivkrafterna och var oberoende av halten av växthusgaser, vilket även IPCC skriver – på undanskymd plats- i sin senaste rapport (se sid 7-9 i ovanstående rapport).

Den stora osäkerheten byggde bland annat på den förmodade värmebubblan. Finns den inte i verkligheten måste beräkningarna av klimatkänsligheten göras om i grunden.

FNs klimatpanel ignorerar, enligt uppgifter i TWTW, dessa mätningar i atmosfären och fortsätter att arbeta med Charneyrapporten som grund. Satellitmätningarna har givetvis blivit ett rött skynke för dem, som gjort sig till talesmän för att antropogena utsläpp, särskilt koldioxid, förorsakar betydelsefull global uppvärmning.

CMIP5-73-models-vs-obs-20N-20S-MT-5-yr-means1

 Klimatmodellerna ligger till grund för politiska beslut i klimatfrågan

Det finns gott om beräkningar, som visar på låg klimatkänslighet. Skulle det visa sig att de speglar verkligheten faller hela klimathotet. Och, därmed klimatpolitiken?

http://notrickszone.com/2017/10/16/recent-co2-climate-sensitivity-estimates-continue-trending-towards-zero/#sthash.6d3OYJuV.dpbs

(Se även tråden ”Forskarna tonar ner koldioxidens betydelse för klimatförändringen” av Ingemar Nordin här på KU den 19 oktober)

Ljungqvists ”de flesta forskare som studerat klimatkänsligheten med en rad olika metoder uppskattat den till 1,5-4,5 grader visar att han antingen bara rätt och slätt är okunnig om debatten kring klimathotets kanske viktigaste fråga eller inte vill befatta sig med den.

Kapitlet global uppvärmning under tidig medeltid handlar bland annat om ”hockeykurvan”. Ljungqvist konstaterar att somliga använde den som ett huvudargument för att underteckna Kyotoavtalet, men att den idag är vetenskapshistoria. Den höll inte måttet eftersom de, enligt Ljungqvist, statistiska metoderna inte var de mest lämpliga och en hel del av de trädringsdata som användes var processade så att temperaturvariationerna över långa tidsskalor inte kunde rekonstrueras.

Kurvan väckte som bekant debatt och fortfarande enligt Ljungqvist berodde det på att ”jämförelsen mellan den medeltida värmeperioden och dagens globala uppvärmning ofta gjordes av personer som betvivlade att den nuvarande globala uppvärmningen huvudsakligen har orsakats av mänsklig aktivitet. Den medeltida värmeperioden användes framför allt politiskt av en del krafter i USA, som en invändning mot försöken att begränsa utsläppen av växthusgaser”. Men, skriver han, ”det argumentet har stora vetenskapliga brister, bland annat eftersom det inte tar hänsyn till de olika drivkrafter som styr klimatet”. Men hallå! Ljungqvist skriver ju själv att osäkerheten är stor kring drivkrafterna, vilket har betydelse inte minst när det gäller klimatmodellerna.

Ljungqvists kullerbyttor. Trots att Ljungqvist verkar medveten om all osäkerhet kring kända och okända drivkrafter och förstärknings- och återkopplingsmekanismer, som tillsammans styr klimatet och trots det allt större gapet mellan klimatmodellerna och de grafer som vilar på mätningar av den globala temperaturen skriver han:

”beläggen för den globala uppvärmningen är omfattande och ställda utom all tvivel”. (Anm. en definition av vad som menas med den ”globala uppvärmningen” och en redogörelse för beläggen, hade varit på sin plats.)

”de pågående utsläppen av växthusgaser kommer att fortsätt att värma upp klimatet. Inom några årtionden kommer förmodligen den globala medeltemperaturen att överstiga den under det postglaciala klimatoptimet”

”den pågående globala uppvärmningen är en av vår tids största utmaningar”

Det är överraskande påståenden eftersom Ljungqvist skriver att han skaffat sig ”mycket djupare förståelse av klimatvetenskap” dvs om inte Ljungqvist med den nya boken vill deklarera att han sedan sist har lämnat klimatvetenskapen som bygger på den vetenskapliga metoden bakom sig och nu istället lutar sig mot klimatfrågans konsensusvetenskap.

Ann Löfving-Henriksson

 

 

Dela detta inlägg

54 reaktion på “Klimatet och människan under 12000 år

  1. 1
    Lars Jonsson

    Tack Ann för denna redogörelse, och tråkigt att se att även Fredrik C-L har blivit tvungen att delvis rätta sig i leden. Det visar åter på att man för att få en utkomst i den akademiska världen blir tvungen att hålla tillbaka sina tvivel kring dessa frågor. Det finns nu många exempel på vederhäftiga forskare som för att få anslag måste lägga till några svepande meningar om att klimathotet är väl underbyggt, enkom för att kunna fortsätta forska kring sina ämnen, trots att de inte tror på det själva. Får man ett arbete och sin lön från en institution så är man tvungen att följa ”the Party line”, eller åtminstone låtsas att man gör så, det är mänskligt och helt naturligt, men i grunden vetenskapligt ohederligt.

  2. 2
    Lars Jonsson

    Återkommer till uttalandet i början av din artikel ”djupare förståelse för klimatvetenskapen”, det kan ju tolkas, inte som att han skaffat sig djupare förståelse av hur klimatet fungerar utan just en förståelse hur ”klimatvetenskapen” fungerar, dvs vilket socialt och ekonomiskt tryck det den utövar på alla forskare som är beroende av anslag. Dessutom är det spännande att se att omslaget har blivit en romantisk bild av ett uråldrigt agralt landskap (Anderna gissar jag på?) snarare än det av is invaderat stadslandskap som den tidigare boken hade. Detta i sig själv är en intressant vändning.

  3. 3
    sibbe

    Bra artikel, Ann.
    Man måste ändå se, att Ljungkvist inte gömmer bort eller glömmer bort empiriska sanningar.
    Han, som de flesta forskare väljer vägen Follow The Money, om än med viss tvekan, och klimatalarmistiska vägen är stenlagt med klimatguld. Så enkelt är det. TYVÄRR…

  4. 4
    Lars Jonsson

    Tack Ann för detta inlägg. Jag har inte uppmärksammat denna nya version av Fredrik C-L. bok Men jag antar att med din mening i inledningen att han ”skaffat sig mycket djupare förståelse av klimatvetenskap”, innebär att han inte skaffat sig en större förståelse av hur klimatet fungerar, men förstått hur ”klimatvetenskapen” fungerar för forskare som är beroende av utkomst och anslag. Man måste helt enkelt sänka sin vetenskapliga integritet och lägga till några vaga uttalanden att man ställer upp kring ”konsensus”, kring klimatkänsligheten och dess hot.
    Det är ju så som, många påpekat, intressant att ”klimatvetenskapen” sedan 1979 inte kunnat precisera siffran mer än de ursprungliga 1,5–4,5 °. I Charney rapporten sägs detta på lite olika sätt, men 3° är deras ”best guess” med felmarginalen +/- 1,5°. Där sägs också att denna siffra kommer sig av att spannet mellan de realistiska modellerna ligger på mellan 2° och 3,5°, men att de tillåter en felmarginal på den lägre siffran på 0,5° och den högre med 1°, vilket skapar spannet 1,5-4,5°. Men det faktum att vi inte kommit svaret närmare efter nästan 40 år av intensiv forskning och satellit data måste ge slutsatsen att: 1) Vi väljer att ignorera data som möjliggör en precisering av klimatkänsligheten (dvs att den bör sänkas) eller 2) Vi fortfarande vet skrämmande lite om hur klimatet i verkligheten fungerar.

  5. 5
    Sören G

    OT
    Sverige har inbiudit till väckelsemöte förlåt klimatmöte i Malmö. Enligt Isabella Lövin står vi inför den värsta utmaningen någpnsinm p.g.a. klimatförändringar. Sverige har dessutom skjutit till tre extra miljoner för att täcka upp för USA har sänt sina.

  6. 6
    Lasse

    Tack Ann
    Så det är där siffran 1,5-4,5 grader kommer ifrån-en beräkning från 1979!
    En siffra som IPCC är allt mer övertygad om ju fler rapporter de släpper.
    Utvecklingen går långsamt framåt eller är det vetenskapen som är skriven i sten?
    OT Vattenfall funderar över hur de skall varna framtida generationer för avfallet-hänvisade till forntida stentavlor som varnade för Tsunamis i Japan .

  7. 7
    Roland

    Tack Ann för detta tänkvärda inlägg!
    boken Klimatet och människan under 12000 verkar ändå vara värd att läsa, man kanske kan snappa upp något intressant ändå

    OT
    Ann läste du expressen ledarredaktionen artikel ”Vill Lars Adaktusson locka klimatskeptiker till KD?”
    https://www.expressen.se/ledare/vill-lars-adaktusson-locka-klimatskeptiker-till-kd/

    Adaktusson:
    ”Något föregångsland bör Sverige absolut inte vara. Adaktusson skriver tvärtom att han tycker att Sverige ska ha bland de lägsta skatterna på ”resor och avstånd” i hela EU.”

    Förmodligen kanske den enda politiker som våga gå mot strömmen !?

  8. 8
    Jan-Åke

    Misstänker att Ljungqvist är tvungen att göra trosbekännelsen till AGW om han avser att stanna i ”finrummet” Bolincentret.
    Se hur det gick för Jacob Nordangård på Linköpings Universitet

  9. 9
    Peter Stilbs

    Stort tack, Ann.

    Jag kommer närmast att associera till ”Härtill är jag nödd och tvungen”, som kanske går att läsa in mellan raderna i boken. Jo, vill han vara kvar på Bolincentret är det bäst att stödja den rätta trosbekännelsen, konsekvenserna kanske inte är helt olika Stockholms Blodbad, år 1520…

    Ja, jag håller med Jan-Åke #8

  10. 10
    ThomasJ

    Tack Ann för ytterligare ett utengemärkt läsvärt inlägg ! :)

    Tja, vad kan man säga om FCLs ”skaffat sig mycket djupare förståelse av klimatvetenskap” ? Jo, att pengar köper allt och den (f.d.) ‘gode’ FCL har la fått ett erbjudande han ej kunnat tacka nej till, helt i enlighet med ‘the Godfather’s’ modus operandi.

    Mvh/TJ

  11. 11
    jensen

    Titeln på boken borde ändras till:

    KLIMATISMEN OCH MÄNNISKAN UNDER 30 ÅR.

    Den viktigaste funderingen av Ann anser jag vara : var finns definitionerna av begreppet klimatförändringarna. I likhet med IPCC ändras målstolparna för att förvilla läsarna. Detta menar jag utan att ha läst boken, som jag tänkt köpa, men tack vare Ann kommer jag att noga undvika detta. I stället tror jag att boken i historiens ljus kommer att anföras som ett varningens tecken beträffande pseudovetenskaplig, propagandistisk litteratur.
    I samma anda tycks SMHI verka betr. sin prognos om havsytehöjningen i Skåne med 12 mm höjning per år till 2100. Enligt Nils-Axel Mörner var höjningen 10 mm/ år när senaste glacialen slutade och avsmältningen var som störst. Var finns all den isen nu ??.
    Betr. temperaturförändringen 1979-2016 kan anföras att man via satelliter kunnat fastställa hur även OLR förändrats.
    0,2 C resulterade i 2 W/m2 ökning.
    Om jorden är 16,0 C förloras 7 W/m2 mer än vad jorden förlorar vid 14,0 C. Detta är den huvudsakliga termostaten.
    Trenden är ca 3,5 W/m2 per C.

  12. 12
    Sigvard Eriksson

    Tack Ann för ett sedvanligt välskrivet inlägg. Jag har ännu ej tagit mig igenom hela boken men kan ändå tydligt se hur FCL glidit in i korrekthetens pseudovärld. Den förra boken läste jag med stor behållning även om jag anade författarens ängslighet när han kom till nutida klimatförändringar. Han undvek helt att diskutera alternativa naturliga drivkrafter som solaktivitetens samvariation med global temperaturutveckling. Ej heller ett ord om tvistefrågor som t ex koldioxidens uppehållstid i atmosfären. En frisk formulering som förekom i förra boken, men som nu är borta rörde kunskapen om MWP, som han menade var ett faktum som alla måste acceptera och att vi inte kan skriva om historien bara för att den inte passar in i en viss kontext.
    Jag meddelade FCL mina reflexioner, men fick ingen respons. Nu vet jag inte om jag orkar läsa färdigt hela den nya boken.

  13. 14
    Björn

    Tack för den recensionen! Ljungqvist verkar gå emot sin egen övertygelse. Trist eftersom jag har läst hans tidigare bok. Kommer inte att besvära mig med att läsa den nya.

  14. 15
    Lars-Eric Bjerke

    Ann,
    Jag läser att det diagram du valt visar mätningar med satellit och ballonger av temperaturtrenden i mitten av troposfären kring ekvatorn. Jag läser också att de många beräkningarna, som visas i samma diagram, modellerar IPCCs värsta scenario RCP 8.5, men kan inte utläsa om de modellerar samma sak som mätningarna. Gör de det?

  15. 16
    jensen

    Thomasj 13

    Tack för länken, Fantastisk intervju. Tydligen första gången med riktiga vetenskapspersoner som haft diskussioner mellan olika åsikter angående ” Climate Change” på en respektfull, hög vetenskaplig nivå.
    WCC4 Rome.

  16. 17
    Ann lh

    # 15 Lars Erik Bjerke, det vore bra om du förklarade din fråga mer utförligt. Sedan förmodar jag att du kan få utförligt svar från någon av dem på bloggen som är hemma på modellering.
    Har du någon följdfråga beroende på svaret?

  17. 18
    Thomas P

    Så nu har Ljungqvist drabbats av samma öde som tidigare Muller. Från att vara upphöjd så får han ”fel” resultat så då skall han misstänkliggöras med grova personangrepp.

  18. 20
    Ann lh

    # 18 Thomas P.
    Jag har tidigare inte läst Ljungqvists bok som nu är åtta år gammal, inte uttalat mig om den boken och därmed inte upphöjt honom.
    Nu läste jag årets bok och reagerade på sådant som jag redovisat. Det vore värdefullt om du kunde tala om vad i min redovisning som inte är vederhäftigt och vad jag skrivit som kan betraktas som personangrepp.

  19. 21
    Lasse

    Läste Ljunqvist för en tid sen.
    Det som han visade står sig väl fortfarande. Tider med varmare och kallare klimat än dagens.
    Har han backat från detta?
    Bokens behållning var ju detta att betydligt varmare klimat har förekommit över tex Arktis.

    Hoppas att han slipper hålla tyst om det för att få mat på bordet!

  20. 22
    Bim

    Ann LH # 20
    Bry dig inte om Thomas, Han är nog nere för att klimatvetenskapen mer o mer vittrar sönder. Och du redovisar det öppet.
    Personangreppet stod han ju för själv. Mot dig.

  21. 23
    Terra non firma

    Thomas P
    Vem är Du att veta vad som är Rätt eller Fel.
    För mig verkar du vara en sofist som värst.

  22. 24
    Thomas P

    Sören #19 Alla insinuationer om att Ljungqvist bara skriver som han gör för att han sålt ut är att klassa som personangrepp. Ett sätt att försöka ta ifrån honom trovärdighet för att han nu bara följer ”den rätta trosbekännelsen”.

    I övrigt är Anns inlägg bara gammal skåpmat som bemötts hur många gånger tidigare som helst, för den som går utanför filterbubblan här eller WUWT.

  23. 25
    Daniel Wiklund

    Eftersom du tycker att Anns inlägg ”bara är gammal skåpmat” så kan du väl låta bli att kommentera det. Du är bara så tröttsam, verkar få luft av att misstänkliggöra andra. Njut lite av det fina vädret, om du behärskar den konsten. Anns inlägg är alltid läsvärda, till skillnad från dina.

  24. 26
    Olle R

    #15 Lars-Eric Bjerke,

    Temperaturerna i grafen är inte alls från mitten av troposfären, utan från satelliternas TMT-kanal, ett brett lager som innehållet temperaturer från ytan upp till ca 25 km enligt följande viktningskurva:

    https://bobtisdale.files.wordpress.com/2014/04/tlt-tmt-tls-weighting.png

    Modell och väderballongdata finns för olika höjder/trycknivåer och viktas om för att emulera TMT-profilen.
    Egentligen är det att fördärva goda data med vertikal upplösning genom att smeta ut det i TMT. TMT blandar kall stratosfär och varm troposfär och man vet inte längre vad som är vad.

    Om vi istället jämför väderballongdata och modelldata direkt får man en bättre bild av vad som händer på olika höjder. Här datasetet Ratpac mot CMIP5 modellmedel i tropikerna:

    https://drive.google.com/open?id=0B_dL1shkWewablVPVzJ5ZklVZGc

    Uppvärmningen i fria troposfären följer modellmedel ganska väl, men stratosfären kyls snabbare än modellerna. Stratosfärisk avkylning är ett kännetecken på AGW..
    Därför känns det lite oärligt av Christy och Spencer, när de i sina vittnesmål inför kongressen jämför blandade äpplen och päron och påstår att äpplena värms långsammare än i modellerna, när det i huvudsak är päronen som kyls snabbare.

    Visst är uppvärmningen i övre tropiska troposfären och tropopausen lägre än i modellerna, det som brukar kallas ”the missing hotspot”. Det här motbevisar dock inte alls AGW utan beror snarare på avvikelser i tropiska vattentemperaturer som orsakas av ENSO, kraftigare passadvindar, etc.

    Det här att den tropiska tropopausen inte ”vill lyfta” riktigt som i modellerna, kan till stor del förklaras av att trenden hos ytvattentemperaturen i Nino3.4-regionen är i stort sett platt under satelliteran, medan trenden hos modellerna ligger på 0,20 C/decennium i snitt

    Här har jag jämfört trenden i 200 mbar-höjden (ett slags hotspotindex) med trenden i Nino 3.4 hos modeller och observationer:

    https://drive.google.com/open?id=0B_dL1shkWewaTXJJSExKRjBhbVE

    ”Riktiga jorden” ligger lägst i båda parametrarna, men det verkar finnas ett generellt linjärt samband som gäller både modeller och verklighet. Om väljer en tidsperiod som har ungefär samma trend i Nino 3.4 som modellmedel ( t ex 2000-2016), då blir också hotspotindexet som modellmedel.

    Om avvikelsen i Nino3.4-trend är tillfällig eller mer permanent (modellfel) är svårt att säga. Man har har iaf gjort en del modellkörningar där modellerna ”tvingats” följa de observerade tropiska vattentemperaturerna i Stilla havet, och överensstämmelsen med obserbationer har då blivit generellt bättre.

  25. 27
    Bengt Abelsson

    Lysande, Olle R.
    Att modeller tvingas att följa verkligheten, och sedan bli glad över att de sedan stämmer bättre!
    10 poäng, minst

  26. 29
    Lars-Eric Bjerke

    #17 Ann och #25 Olle R,
    Tack Olle för att du förklarade Anns diagram om jämförelser mellan modeller och mätningar.

    Då jag tidigare sökt en sådana jämförelser har jag använt mig av Climate Lab book, https://www.climate-lab-book.ac.uk/comparing-cmip5-observations/. De ger en jämförelse mellan mätningar av lufttemperaturen vid markytan för hela klotet och modeller för samma område för IPCCs samtliga fyra scenarier och uppdateras regelbundet senast i början av 2017. Den kanske hade varit åskådligare att använda?

  27. 30
    Ann lh

    # 27 Peter S., Fredrik Sjöberg recenserade Ljungqvist tidigare bok och skrev just att den följde innehållet i Lambs skrifter väl.

  28. 31
    SIBBE

    Jag uppfattar nog boken som klimatkritiskt, och i stora delar av boken behöver man inte ens läsa mellan raderna: sidan 153 om Hockeyklubban: ”idag är hockeyklubban historia, den visade sig vara FEL. En anledning till det är att en hel del av de trädringdata som användes inte var processade så sätt att temperaturvariationerna över långa tidskaklor kunde rekonstrueras, en annan att de statistiska metoderna inte var de mest lämpliga” ( Med andra ORD -VAD VAR DET VI SADE) Nu går nog Thomas P. upp i lindningarna…
    Möjliga orsaker till den medeltida värmeperioden finns enligt Ljungkvist inte -ännu.. Han skriver om misslyckade klimatmodeller med simulerade uppvärmningar, med men de visade FÖR LITE VÄRME. SIDAN 163….
    Som sagt förut, läs förbi de ställen där Ljungkvist helt enkelt måste själv förneka sig, han vill väl nån gång gärna bli professor i sitt ämne. Det mesta som han grävde fram bevisar utan vidare, att romartiden varit minst lika varmt som nu, att det fanns en lilla istid efter detta och att den medeltida värmeperioden varit minst lika varmt som nu. Och att lilla istiden varit förbaskat kallt. Mest bevis för detta hittar han nog norr om ekvatorn, -där som största delen av landmassan befinner sig. l

  29. 33
    SIBBE

    Nog är boken värt sina pengar. För att det finns mycket mera fakta om klimatförändringar förrän CO2-katastrofen för 40 år började. Som sagt, om man inte bryr sig om det sedvanliga CO2-trams, så är boken en behållning…

  30. 34
    Thomas P

    Olle #25 Andra klurigheter med det där diagrammet är hur Christy medelvärdesbildat för satellit och ballongdata för att dölja hur stor spridning man har mellan olika skattningar, medan medelvärdena av en slump vid just den tid när det där diagrammet gjordes råkade bli rätt lika. Det skulle vara intressant att se hur det skulle se ut idag med några år extra data och reviderade beräkningar för satellitdata.

    Här kan man läsa mer kritik av denna graf:
    http://www.realclimate.org/index.php/archives/2016/05/comparing-models-to-the-satellite-datasets/

  31. 35
    Daniel Wiklund

    Tråden är bara gammal skåpmat skriver du Thomas P. Men du fortsätter att kommentera, det finns garanterat inget väder som är lika tråkigt som dina kommentarer.

  32. 37
    Svempa

    Jag har också läst en bit i boken och håller med Sibbe m.fl. Charpentier Ljungvist redovisar mycket korrekt och man får intrycket att AGW påståendena är av Biskop Brask-typ som Peter Stilbs säger. Det är beklämmande att han blir tvingad till det men samtidigt så devalverar det ju honom och som forskare. Han borde ha integritet och vetenskaplig stolthet nog för att inte föra fram de patetiskt misslyckade IPPC scenariorna.

  33. 38
    Svempa

    #13 Thomas J och#36 Lasse.

    Bra länkar! Kul att höra Mörner på gott humör. Till skillnad från alla svenska zelotiska alarmister som bara larmar så arbetar han med klimatforskning ute på fältet.

  34. 39
    Ingemar Nordin

    Tack Ann,

    Jag var nyfiken på den här boken när den kom i somras. Jag har också med stor behållning läst hans tidigare böcker. Fredrik Ch Lj har måhända inte samma flyt i texten som t.ex. Harrisson men han representerar ju en mycket spännande kombination av historia och klimatologi. Metoderna blir ganska så annorlunda med trädringsräknande etc. (Han gör en lång metodologisk genomgång i sin ”Den Långa Medeltiden”) Nu har jag i alla fall beställt den senaste på biblioteket där den klassas som ”meteorologi”.

    Peter S #27 hänvisar till Hubert Lamb. Lambs försynta invändning mot de överentusiastiska modellbyggarna var ungefär: Borde vi inte först ta reda på de naturliga orsaksfaktorerna bakom klimatförändringarna innan vi börjar med variabel- och parameterantaganden som endast baserar sig på teorier? Självklart blev han överkörd. Vem vill höra talas om empiri när det finns modeller?

    Nå, Jag ser Fredrik (tillsammans med en handfull andra) som en forskare som tar Lambs uppgift att försöka rekonstruera det historiska klimatet på allvar. Han har skrivit flera uppsatser tillsammans med andra klimatforskare. Exempelvis denna http://www.klimatupplysningen.se/2016/04/10/annu-en-myt-om-extremvader-avfardad/ som visar att extremväder och klimatvariationerna varit mycket större under en del tidigare perioder. Men Fredrik är en mycket försiktig general och låtsas som om IPCCs klimatberättelse är den rätta. Min kommentar: ”Fredrik C L presenterar alltså en gedigen artikel som gör slarvsylta av (ännu) en alarmistmyt, och hans enda kommentar till modellgossarna är att beklagande påpeka att det är mycket, mycket svårt att göra prognoser! Han har humor den där Fredrik :-) .”

    Även Lars Jonsson uttryckte också viss förvåning över Fredriks undfallenhet för den rådande ortodoxin i boken från 2009. Lars J skriver: ”Tolkningen av att modellerna inte lyckas avbilda verkligheten bakåt i tiden i en del engelska dagstidningar är dock att eftersom modellerna underskattar variabiliteten så finns det risk för ännu större extrema värmeböljor i framtiden. Ja ibland kan man få till det. Av detta medföljer även att interna variationer kan vara en delförklaring till den uppmätta temperaturökningen. Att sommaren 2003 var varm i Centraleuropa, vet vi alla, men bevisar det att den var mänskligt skapad?” http://www.klimatupplysningen.se/2016/02/05/europas-klimat-2000-ar/

  35. 40
    Ann lh

    # 39 Ingemar, ja det är synd på så rara ärtor. Ljungqvist skriver på flera ställen att paleoklimatologer knappast kan vara väl insatta i både den historiska delen och den klimatologiska, det är lite för mycket milt sagt för en person. En förstärkning med en vetenskapligt inriktad klimatvetare att diskutera och debattera med skulle kanske minska ”obalansen” i framställningen.

  36. 41
    tty

    #32

    ”Är det bara en observation?”

    Ja och nej. Olle R har slagit ihop ett antal observationsserier till ett mätvärde för den verkliga förändringen (eller rättare sagt den totala frånvaron av förändring) och kombinerat det med alla CMIP5-modellernas prognoser.

    Han har därmed faktiskt ganska elegant i en enda bild lyckat visa att alla CMIP 5-modellerna prognosticerar fullständigt åt pepparn både vad beträffar ENSO och ”hot-spoten”. Av någon för mig obegriplig anledning tycks han dock vara fascinerad av att CMIP5-modellerna tycks spå proportionellt ungefär lika mycket fel på båda värdena.

  37. 42
    Olle R

    32 Lasse
    Ja, det är bara en ”observation” för satelliteran 1979-2016. Observationen är förvisso ett medel av två SST-dataset och tre reanalyser, så om man vill kan man sätta felstaplar i x och y-led runt punkten. De skulle dock bli ganska små… Det funkar i princip lika bra att ta alla data (Nino 3.4 ytdata och 200 mbar höjd) från en reanalys enbart.

    Om man vill kan man dock sätta in ytterligare observations- och modellpunkter som representerar andra tidsperioder. Det linjära sambandet med ca 60% förklarad varians (r2) verkar gälla generellt…

    Ska vi ta NCEP/NCAR 1970-1990 tex? 0.20 C/decennium i Nino 3.4 mot 16 m/decennium på 200 mbar. Hamnar nära linjen mitt i smeten…

  38. 43
    sibbe

    Vinodlingen under vikingatidens värmeböljan:
    I England ända upp till York. Det verkar som om förhållandena för vinodlingen för vinodling i England var relativt goda under dom flesta åren mellan 900 och 1200.
    I år blev dom sämre, mitt under den katastrofala klimatuppvärmingen: den globala vinskörden MINSKADE med hela 8 %, sämst sedan 1961!. Minns ni: vinåret 1959 var det bästa året nånsin då det gäller kvaliteten…

  39. 45
    Lars Kamél

    Gång på gång påstår olika klimataktivister och -debattörer saker som strider mot vad klimatvetenskapen har kommit fram till. Ett av de påståendena är det att klimatet har varit stabilt sedan senaste istiden upphörde för 12000 år sedan. Varje rekonstruktion som omfattar tusentals år visar på variationer med 1-2 grader globalt och ännu mer regionalt.
    Min son går nu i trean. Jag tittade i hans SO-bok och kunde till min förvåning, och glädje, se att där beskrevs något som kallas värmetiden. Den var en period ett par tusen år efter senaste istidens slut. Den beskrivs som varmare än nu och även som bättre än kyligare perioder före och efter. Det finns tydligen skolböcker som inte ansluter sig till PK-uppfattningen att klimatet var stabilt fram till industrialismen, att det nu är varmare än på tiotusentals eller hundratusentals år och att värmeperioder är dåliga.

  40. 46
    Lasse

    #41 o 42
    Tack.
    1979-2016 är 37 år vilket ger en absolut förändring av (0,07 grader per 10 år) 0,3 grader.
    Mitt ute i havet är mätningarna osäkra.
    Definitivt påverkade av periodicitet.
    Kanske tom påverkade av ”justeringar”.

    OT I dagens SVD får på klimatsidan en genomgång av flera långsiktiga förändringar jorden utsätts för.
    Varför hon glömmer plattektoniken som ger oss längre flygväg till USA förstår jag inte ;-)

  41. 47
    tty

    #46

    Långsiktigt är det nog plattektoniken som dominerar klimatförändringarna. Vi får nog dras med den nuvarande istidsepoken tills Antarktis behagar flytta på sig, bort från Sydpolen.

  42. Pingback: Forskningsfusk – IPCC ger klimatmodellerna fel, men döljer resultaten p.g.a. politisk agenda | Vetenskapliga partiet

  43. 48
    Ann L-H

    Jag tackar Vetenskapliga partiet för uppmärksamheten!
    Det var en passus i mitt inlägg, som tyvärr inte togs upp bland kommentarerna:
    ”Mätningarna visar både att Charneyrapporten överskattar uppvärmningen och att värmebubblan vägrar att visa upp sig. Och, kanske det allra mest intressanta, att de globala växlingarna i temperaturen (1979-2016) följde de naturliga drivkrafterna och var oberoende av halten av växthusgaser, vilket även IPCC skriver – på undanskymd plats- i sin senaste rapport (se sid 7-9 i ovanstående rapport).”
    IPCC erkänner själva att deras modeller inte är helt att lita på.
    Som sagt, kanske det mest intressanta som Christy hade att berätta!

  44. 50
    sl

    Om inte bokens författare fyllt på med lite klimatreligion hade han varit hädare och förlorat sin finansiering.

  45. 51
    Bengt Andersson

    Jag har läst boken som Ann Löfving-Henriksson recenserar och förstår inte riktigt kritiken. Charpentier förhåller sig kritisk till klimatvetenskapen, om än med viss försiktighet. Han är exempelvis tydlig med att klimatet har varierat mycket genom historien och att nuvarande klimatmodeller inte klarar av att återskapa dessa variationer. Boken är inte alls så dålig som den framstår i recensionen utan tvärtom intressant och välskriven och ger dessutom gott stöd åt den tes som drivs här på bloggen (att klimathotet är överdrivet). Det borde man väl välkomna?

    Kanske förväntade Ann sig en skarpare kritik av IPCC och klimatvetenskapen och blev besviken? Är det bakgrunden till insinuationen att Charpentier ”…har lämnat klimatvetenskapen som bygger på den vetenskapliga metoden bakom sig…” ? Jag tycker det är att sänka sig lite för lågt. Ann har väl koll på att Charpentier har skrivit ett större antal vetenskapliga artiklar i klimatfrågan de senaste åren, varav ett par flitigt citerade temperaturrekonstruktioner?

    Ni som läser på den här sajten är rimligen intresserade av klimathistoria och då är
    ”Klimatet och människan under 12000 år” mycket läsvärd. För mig är den populärvetenskap när den är som bäst.

    Bengt Andersson

  46. 52
    Ann lh

    # 52 Bengt Andersson, jag tror att vi har samma uppfattning om boken i stort, men skiljer oss åt på en viktig punkt.
    Visst är den rent paleoklimatologiska delen intressant vilket jag skrev, men det som störde mig var den obalans som dök upp när han förde in sina ”nya fördjupade kunskaper i klimatfrågan” dvs bl.a. Paris”avtalet”, myten om ett stabilt klimat, hur han hanterar sina kunskaper om drivkrafterna, halvsanningen om debatten om klimatkänsligheten, hur han framställer debaclet kring hockeykurvan och sist men inte minst hans politiskt korrekta slutsats om ”den globala uppvärmningen” som han för fram utan några som helst belägg.
    Det var därför jag skrev att han övergett den klimatvetenskap som bygger på den vetenskapliga metoden och nu istället lutar sig mot klimatfrågans konsensusvetenskap.
    Men igen, som jag skrev de paleoklimatologiska beskrivningarna och resonemangen kring hur klimarförändringar kan ha påverkat människorna att försörja sig är intressanta och givande.
    Men stort tack för att Du ville delge Din uppfattning med oss på bloggen.

  47. 53
    Ann lh

    Rättelse: Det blev ett, språkligt sett, stötande ordval i slutet av mitt svar, bort med delge, det skulle ha stått dela istället på sista raden.

Kommentarer inaktiverade.