Kurvanpassning och klimatkänslighet

Vanliga argument från klimathotstroende är att klimatmodellerna minsann bygger på grundläggande fysik, att de stämmer med verkligheten och att de visar att ingen annan förklaring än mer växthusgaser finns till den globala uppvärmningen.

Visst finns det grundläggande fysik i modellerna, men alls inte tillräckligt för att få till resultat. En gasblandning, som atmosfären, följer till exempel Navier-Stokes lag, som bara går att lösa analytiskt för det enkla fallet en sfär som rör sig sakta relativt en gas eller vätska. I alla andra fall krävs numeriska lösningar, vilket i sin tur kräver en rad antaganden och förenklingar. Det är exempelvis praktisk omöjligt välja ett så finmaskigt beräkningsnät att alla gaspartiklar följs. För väder och klimat, är det till och med praktiskt omöjligt att välja ett så finmaskigt nät att det går att få med åskväder. Vilket nog är allvarligt, för åskväder kyler på olika sätt. En viktig kylmekanism saknas i klimatmodellerna. Hur kan de då få rätt resultat?

En annan komplikation är avdunstning av vatten, som minsann inte beror bara på temperaturen. Åtminstone vindar och luftfuktighet påverkar också hur snabbt vatten kan avdunsta. För att inte tala om moln, där grundläggande fysik inte är till så mycket hjälp när det gäller att förstå vad som sker, från den första kondensationen av vattendroppar kring kondensationskärnor, tills att molnet har bildats och rör sig över himlen.

Det där med att modellerna stämmer med verkligheten, har jag redan tagit upp en gång. Klimatmodellerna utvecklades främst på 80- och 90-talet, då världen blev varmare i rask takt. Modellmakarna stoppade in sina antaganden. Eller ska vi kalla det förutfattade meningar? Bland annat då antagandet att det mesta av den globala uppvärmningen då berodde på ökningen av halten växthusgaser i atmosfären. För att få till det, behövdes förstärkande återkopplingar, framför allt från vattenånga och moln.

Det där med olika återkopplingar är en av de detaljer som inte går att härleda från grundläggande fysik. Det krävs i stället studier av hur väder och klimat fungerar och hur olika faktorer påverkar vad som sker. Vilket klimatforskningspionjären H.H. Lamb begrep, men som de flesta av dagens klimatforskare tycks tro att det går att hoppa över. I stället vill de gå rakt på att skylla på mänskliga aktiviteter, främst då utsläppen av koldioxid.

Nej, klimatmodellerna innehåller många antaganden och parametrar som går att justera för att få passande resultat. De är mera av typen kurvanpassning än formler utvecklade från grundläggande fysik.

Så varför inte göra en kurvanpassning själva, och se vad resultatet blir? Vi kan till och med kalla det en enkel klimatmodell.

Havsindex1880_2017

Detta diagram visar havsytetemperaturen i medel för världen, enligt HadSST3, och olika havsindex som kan tänkas påverka havsytans temperatur. Det rör sig om PDO, SOI och AMO. De två första är index för Stilla Havet, norra respektive södra. Den sistnämnda är för Atlanten. De påverkas av vindar, strömmar och hur varmt det är, men påverkar också själva hur varmt det blir.

Medtaget i diagrammet är också logaritmen av koldioxidhalten, dividerat med 280 ppm, det värde som vanligen anges som det förindustriella. Från och med 1958 kommer koldioxidhalterna från mätningarna på Mauna Loa och före det är det interpolationer från värden i luftbubblor i glaciäris på Low Dome, Antarktis. Dessa koldioxidvärden, liksom indexen och HadSST3 har jag hämtat från Climate Explorer.

En kurvanpassning där temperaturerna från HadSST3 antas bero linjärt på PDO, SOI, AMO och ln(CO2/280), ger resultatet:

T = 2,46 ∗ ln(CO2/280) + 0,21 ∗ AMO – 0,033 ∗ SOI + 0,017 ∗PDO – 0,042

Om det alls finns någon fysikalisk bakgrund till denna kurvanpassning, kan vi till exempel se att minskat SOI- index innebär att världshavens yta blir varmare. Vilket är rimligt, då negativt SOI inträffar vid El Niño, som i sin tur brukar göra världen varmare.

Det intressanta är det som står före koldioxidtermen. 2,46 innebär att en fördubbling av koldioxidhalten leder till att världshavens ytvatten blir 1,7 grader varmare. Det är alltså den klimatkänslighet som fås fram ur denna räkneövning.

Varför då bara ta med globala havstemperaturer och inte både land- och havstemperaturer? Jo därför att atmosfären bara kan bli så varm som haven tillåter. Vilket i sin tur leder till att världens landytor bara kan bli så varma som världshaven tillåter.

Hur ser anpassningen ut då, jämfört med den serie som baseras på temperaturmätningar? Jo, så här:

HadSST3_1880_2017

Den här ”modellen” är bra från och med ungefär 1980, men tämligen dålig före det. Den klarar inte avkylningen under 1900-talets första årtionden och inte den förra värmeperioden, med en topp under tidigt 40-tal. Uppenbarligen saknas faktorer som påverkar klimatet. Förmodligen saknas det naturliga faktorer, för vad skulle mänskligheten ha gjort för att påverka klimatet före 1960? Men påverkade dessa naturliga faktorer klimatet före 1960, borde de göra det nu också. Vilket lämnar mindre utrymme för växthusgasutsläpp.

Samma resonemang går att göra för de mer avancerade klimatmodellerna. Även de lyckas bäst i modern tid och är tämligen mediokra före 1960-talet. Ändå verkar modellmakarna ovilliga att dra slutsatsen att de i sina modeller saknar faktorer som påverkar klimatet.

Dela detta inlägg

65 reaktion på “Kurvanpassning och klimatkänslighet

  1. 1
    Thomas P

    Lars räknar här fram en transient klimatkänslighet över haven på 1,7 grader. Man brukar säga att man skall lägga till ~0,5 grader för att få jämviktskänsligheten, men det är om man mäter transienta känsligheten globalt där kontinenterna värms snabbare än temperaturen över havsytan så man får lägga på någon tiondels grad till. Lars får alltså en klimatkänslighet ungefär i mitten på IPCC:s intervall.

  2. 2
    Lasse

    Hatten av för den analysen Lars!
    Årets orkansäsong visar dessutom att det inte går att värma ytvatten över 27-30 grader på stora hav.
    Orkanerna slår till och kyler av vattnet effektivt.
    För mig som tror stenhårt på periodicitet i klimatet vore det kul att veta om hur kurvan ser ut utan dessa periodiska index.

  3. 3
    Lasse

    #1 Thomas
    Bortser du då inte från många saker då?
    -Varför stämmer den inte före 1960?
    -Vi har en intensivare solinstrålning nu är då molnen dolde solen oftare. Global brightening!

    Sen gillar jag inte när man skriver att man skall lägga till -0,5 grader-vad menar du då?

  4. 4
    tty

    #1

    ”Lars får alltså en klimatkänslighet ungefär i mitten på IPCC:s intervall”

    ThomasP har tydligen en egen definition på ”i mitten”:

    AR5: ”there is high confidence that ECS is extremely unlikely less than 1°C and medium confidence that the ECS is likely between 1.5°C and 4.5°C and very unlikely greater than 6°C.”

    1+6/2 = 3,5
    1,5 + 4,5/2 =3

  5. 5
    Thomas P

    Lasse #3 Jag sa inte att det var en speciellt bra analys av Lars Kamél, jag konstaterade bara att resultatet han fick var i linje med IPCC.

    Sen vart det ett skrivfel där det stod ”-0,5″ skulle det stått ”~0,5″. Det är bara ett ungefärligt värde.

  6. 6
    Lasse

    #5
    Thomas -nu förstår jag..

    varför dina inlägg blir så många och orsakar sån debatt!

  7. 7
    Thomas P

    tty #4 Om jag omvandlar Lars TCS till ECS får jag ett värde på drygt 2,5 grader (vet inte riktigt hur mycket man skall lägga till för att Lars bara tittat över haven som värms långsammare). För att vara en så enkel analys tycker jag det är rätt väl i linje med IPCC.

  8. 8
    Lennart Bengtsson

    Jag tycker detta är en bra pedagogisk presentation och visar tydligt betydelsen av växthuseffekten. Detta är ju inte heller obekant vilket framgår av tillgängliga vetenskapliga artiklar sammanställda av IPCC. Härtill kommer inflytande från vulkanutbrott samt interna stokastiska processer. Tar man hänsyn till dessa faller den observerade temperaturen inom ensemblen av möjliga stokastiska variationer. Att utesluta uppvärmningen över land gör också presentationen klarare då det här finns ett antal lokala faktorer som komplicerar analysen. Dit hör problemen med ”Urban Heat Island” dvs lokala antropogena effekter.
    Det är nödvändigt att separera globala och lokala effekter och inte falskeligen skuldbelägga alla snälla, skötsamma svenskar som för dagbok över sina ”utsläpp” och har slutat flyga, åka bensinbil eller äta biffstekar.

  9. 9
    Ingemar Nordin

    Kars K,

    Tack för din tydliga klimatmodell. Du skriver också:

    ”Samma resonemang går att göra för de mer avancerade klimatmodellerna. Även de lyckas bäst i modern tid och är tämligen mediokra före 1960-talet”

    Det har ju blivit allt tydligare under 2000-talet att de ”avancerade” klimatmodellerna som används för klimat- och energipolitiken, fastställd genom Parisöverenskommelsen och i svensk lag, misslyckats med utplaningen av den globala temperaturen. Dvs, de överdriver uppvärmningen. Detta har ju varit känt i den vetenskapliga litteraturen i minst fem år, men fick en ytterligare bekräftelse från en del medarbetare i IPCC härförleden.

    https://www.nature.com/ngeo/journal/vaop/ncurrent/full/ngeo3031.html

    Om jag förstått saken rätt så är det bara en (en rysk) av 100-talet klimatmodeller som ligger ”rätt” när det gäller klimatkänsligheten.

    Har du några kommentarer om det?

  10. 10
    Björn

    Begreppet klimatkänslighet är så knutet till vad vi kan förvänta oss om koldioxidhalten fördubblas, att det kan liknas vid utfallet av en förväntad profetia. Meteorologerna upprepar som papegojor vad profeterna uttalar. Varför mörkar man solens grand maximum under 1900-talet? Jo, man förstår inte detta fenomen och därför har det inte någon betydelse. Vad händer vid en fördubbling eller minskning av UV? Självfallet kan vi få en fördubbling av den globala temperaturen enbart med solens inverkan. Kopplingen till klimatförändringar är inte helt tydlig, men ändå måste den finnas, eftersom våra liv står och faller med solen. När skall vi få en ärlig klimatdebatt där ingenting mörkas, bara för att man inte förstår komplexiteten.

  11. 11
    Bim

    Det som slår mig mer och mer, är att allt tjafs om vilka detaljer och gissningar i klimatmodellerandet som torgförs, så blir inget rätt.
    Varför inte konstatera att ingen kan modellera ett framtida klimat.
    Meningen är väl att kunna förutsäga hur det framtida klimatet kommer att se ut i framtiden. Ingen har ju ännu lyckats med det. Vi vet ju inte ens om klimatet kommer att bli varmare i en långvarig trend eller om det blir kallare. Vi kan ju inte ens mäta jordens medeltemperatur säkert.
    Det vi dock kan konstatera säkert är att klimathypen kostar oerhört mycket pengar och att massor av alarmisterna lever gott på människors skattepengar. Att det ljugs hej vilt angående klimatet är ju en sanning. Varenda människa kan ju lätt konstatera att olika forskare säger olika saker och dessutom ljuger de så dåligt att man ibland tappar andan och undrar vad det är för människor som sysslar med klimatskrämsel propagandan. Låt de seriösa forska i lugn och ro och koppla bort allt politisk inflytande, så får vi väl se vart det barkar med klimatet. Verkligheten är ju sanningen.

  12. 13
    Ingemar Nordin

    Bim #11,

    Sanningen är väl att inte ens klimatmodellerarna själva har särskilt högt förtroende för sina klimatmodeller som prognosinstrument. De som kan något om dessa modeller känner till flera svagheter som egentligen gör dem helt odugliga som prognosinstrument. (Däremot har de ett berättigande som forskningsinstrument, där man kan köra ”test” med olika parametrar.)

    Nej, felet ligger snarare i att många som har investerade intressen i denna business håller tyst när alarmisterna inom IPCC, löst tyckande ”experter”, politiker, myndigheter och media drar sina ovetenskapliga och alarmistiska budskap. Tack och lov finns det seriösa klimatforskare som inte håller tyst, även om de är i minoritet. Synd bara att allmänheten blir lurade och förlorar mycket på detta spektakel.

  13. 15
    Lennart Bengtsson

    Björn 10
    Du har själv alla möjligheter att presentera en vetenskapligt övertygande beskrivning om solinflytandet. Många har försökt detta med inte lyckats. Att solen påverkar klimatet är väl en truism men man har ännu inte lyckats visa, i den mån man använder kvantitativa emissionsmätningar, att solstrålningen kan förklara den globala uppvärmningen på ca 1°C sedan slutet av 1800-talet. För omväxlingen skull vore det intressant om Du kunde redovisa några fakta.
    Till en början skulle Du ju kunna använda samma metodik som Lars Kamel gjort här. Varför inte kontakta honom och förse honom men aktuella mätningar?
    Under de senaste åren har Du ständigt upprepat solinflytandet som ett slags drapa utan att försöka vidareutveckla Din tankar. Varför inte göra detta. Jag tror det är fler än jag som skulle finna detta värdefullt.

  14. 16
    Lasse

    #15 Lennart B
    Du kan ju utgå från den artikel jag hänvisade till införd i American Meterological Societys skrift och som SMHI försåg mig med när jag frågade om den betydande ökning av solinstrålningen som uppmätts sen 1983 kan ha nån betydelse. Se ref nr 12 här ovan.
    Är den obekant?
    Är den icke relevant?

  15. 17
    KM

    Intressant inlägg!

    Men vågar man lita på HadSST3? Det har ju uttryckts en del kritik mot ”justeringarna” som införts, t.ex. här:
    https://judithcurry.com/2012/03/15/on-the-adjustments-to-the-hadsst3-data-set-2/

    Det verkar som att temperaturvariationer som kommer av skillnader i solinstrålning (TSI) är ”borttvättade” från HadSST3. Följande (lösryckta) meningar är intressanta:

    ”The magnitude of the adjustment is comparable in size to the total warming of the 20th century, ie. the “correction” deemed necessary is almost as big as the effect being observed.”

    ”This confirms what was seen in the FFT analysis: HadSST3 is removing (or totally disrupting) the clear, long term variation found in the climate record.”

    Kan det stämma?

  16. 18
    Björn

    Lennart Bengtsson [15]; Tack för kommentar. Det vore helt fel av mig att inte hävda min övertygelse om solens dominerande inflytande på jordens klimatutveckling både historiskt och fram till nu. Nuvarande klimatforskning vill inte se solen som en konkurrent till AGW. Alltför mycket har investerats i både prestige och pengar för att framhålla denna hypotes om fossil förbrännings orsak till global uppvärmning. Det vore konstigt om inte solens grand maximum eller som det också i litteraturen heter, modern maximum, inte skulle ge avtryck på något sätt. Det vore det samma som att säga att solens lägre aktivitet som Maunder minimum inte skulle ha med den kalla tiden att göra. För mig är den sammanfallande tiden med grand maximum och den tid som AGW-troende påstår beror på antropogen CO2, mycket problematisk när det kommer till påståenden om orsak. I övrigt återkommer jag.

  17. 19
    Svempa

    Det klimatmodellerare ägnat sig åt är kurvpassning mot historiska data med selektiva urval av parametrar och tidsperioder. Enda sättet att validerar detta är att jämföra mot utfall och där är man inte bättre än slumpen. (Det blir samma väder imorgon som idag). Sådana modeller är sålunda värdelösa – skulle inte accepteras inom andra området utom kanske ekonomi som ägnar sig åt samma typ av kurvpassning. Ett försök att dölja detta har varit att manipulera om de historiska data – dvs en slags inverterad kurvpassning. Kan dock svårligen pågå i evighet.

  18. 21
    Thomas P

    Svempa #19 ”Det klimatmodellerare ägnat sig åt är kurvpassning mot historiska data med selektiva urval av parametrar och tidsperioder.”

    Det finns sådana som gör så, Ingemar brukar gilla att dra fram sådana studier, men normal klimatforskning fungerar inte på det sättet.

  19. 22
    Guy

    Det skulle kanske löna sig att titta nogrannare på Björns (och många andras) idéer. Nyligen hade Björn en länk om solen, ”Solens lysande framtid” av Susanne Höfner. Bland annat var det en sak som stack mej i ögona. Här ett citat:

    ”Nya forskningsresultat
    tyder på att solen just nu är på väg ut ur ett moln och att
    den inom de närmaste 3
    000 åren kommer att dyka in i ett
    annat moln, vilket kan leda till förändringar i heliosfären
    och därmed i den kosmiska strålningen.”

    Kanske solar brightening går längre än endast till vår egen jord?

  20. 23
    Daniel Wiklund

    ”Normal klimatforskning fungerar inte på det sättet” skriver Thomas P. Du som vet allt kan väl då berätta hur klimatforskningen som Miljöpartiet lutar sig mot när dom tillsammans med SAP beslutar om Sveriges klimatpolitik fungerar.

  21. 24
    KM

    Daniel Wiklund. #23

    Min personliga gissning är att Thomas P egentligen menar att 3% av klimatforskningen är normal, medan 97% styrs av politiska motiv.

    Men räkna inte med att få detta bekräftat ifrån Thomas själv. ;)

  22. 25
    Lars Kamél Inläggsförfattare

    Det går att ta med nästan hur mycket som helst i en sådan här kurvanpassning, bara data finns. Någonstans passeras ändå en gräns där det blir för mycket. Min analys borde vara långt under den gränsen.
    Klimatmodellerna fungerar bara bra efter 1998 tack vare senaste El Niño. När den effekten försvinner från temperaturdata, kommer modellerna (och de klimathotstroende) att få problem igen.
    Jag har läst om den ryska klimatmodellen som påstås vara den enda som ger ett bra resultat. Jag har inte tittat närmare på den. Rent generellt gäller att alla modeller som klarar av trenden från verkligheten de senaste 30-40 åren borde ha ganska lite uppvärmning i framtiden. Inget för de troende att skrämmas med, med andra ord.
    Ju fler faktorer som tas med i en analys, desto mindre blir koldioxidens bidrag, skulle jag tro. Fast visst kan det finnas ignorerade faktorer som kyler.

  23. 26
    Erik Lindeberg

    #11 Bim ”Varför inte konstatera att ingen kan modellera ett framtida klimat.”
    #13 Ingmar Nordin ”Sanningen är väl att inte ens klimatmodellerarna själva har särskilt högt förtroende för sina klimatmodeller som prognosinstrument”

    Ändå lyckas modellerna rätt bra, troligen för att de viktigaste fysiska processerna är inkluderade:
    Hansen 1981, 41 år prediktion: https://drive.google.com/open?id=0B19Sr_Qmr4GJT0lIblpwZ3hTb1k
    Hansen 1988, 30 år prediktion: https://drive.google.com/open?id=0B19Sr_Qmr4GJOUhDNE1RdnlqY28
    (Den verkliga utvecklingen efter 1987 ligger ungefär mitt mellan Scenario B og C i Hansen et al 1988)

    De modellerade temperaturserierna i mina grafer ligger i :
    första grafen: figur 6 i https://pubs.giss.nasa.gov/docs/1981/1981_Hansen_ha04600x.pdf
    andra grafen: figur 3 i https://pubs.giss.nasa.gov/docs/1988/1988_Hansen_ha02700w.pdf

  24. 27
    Ingemar Nordin

    Erik L #26,

    Har du läst referenserna i #9 och #14? Kanske dags att uppdatera dig? Noterar att du använder den manipulerade NASA/GISS.

  25. 28
    KM

    Erik Lindeberg. #26

    Jag tror också att Björn har en poäng i #18.

    Vet du om Hansen hade tagit hänsyn till solens grand maximum? Om inte, så kan det vara en tillfällighet att modellerna verkar stämma hyfsat bra eftersom både solinstrålning och CO2-halt steg samtidigt under slutet av 1900-talet.

    Dessutom är det som nämnts tidigare ett stort bekymmer att temperaturdata justeras i efterhand för att bättre följa ett tidigare prognosticerat scenario. Bevis för detta bedrägliga förfarande finns arkiverat på diverse håll om någon skulle ha missat det.

  26. 29
    Johan M

    ”och olika havsindex som kan tänkas påverka havsytans temperatur”

    Nu är det väl cirkelbevis på hög nivå?

  27. 30
    Bim

    Erik Lindeberg # 26

    Om man tror att jordens medeltemperatur stiger och är väldigt försiktig i sin förutsägelse och kör hundratals modellkörningar där man förutsätter att CO2 har en viss värmande effekt på jordens medeltemperatur så vore det väl bedrövligt om man inte kom i näreheten av verkligheten.
    Man skulle helt utan modellkörning och enbart en gissning kunna komma lika nära verkligheten eftersom temperaturstigningen är så svag som en enstaka grad på hundrafemtio år. Och dessutom är jordens medeltemperatur väldigt svår att mäta med en nogranhet av tiondels grad.
    Det har ju också visat sig genom alla ”harmoniseringar” = gissningar som görs för att få resultaten något så när trovärdiga.
    Erik. Du eller någon annan vet faktiskt inte om temperaturen stiger eller sjunker just nu. Osäkerheterna + – är ju större än själva resultatet.
    Jag kallar inte sådant för vetenskap, det är ju flum, eller rättare sagt propaganda som enbart är till för en viss agaenda, att beskatta koldioxiden, varför inte lika gärna beskatta syret som ju är Drygt 20% av atmosfären och dessutom är en mycket farligare gas. Syret är ju ett elände genom sin reaktiva förmåga att oxidera järn, aluminium, och en förutsättning för skogsbränder och alla andra bränder som dessutom ökar på koldioxiden i atmosfären.
    Men syret är ju nödvändigt för livet på jorden? Det är ju koldioxiden också?
    Utan syre inget animaliskt liv, utan CO2 inget liv alls.

  28. 31
    Lennart Bengtsson

    16

    Detta är inte relevant. Det är inte den infallande solstrålningen vid jordytan som är viktigt här utan den totala solemissionen som måste mätas i rymden. Inte heller finns det några uppgifter om att jorden albedo ändrats baserat på satellitmätningar CERES EBAF under de senaste ca 15 åren.
    Se te ex Stevens and Schwartz Surv Geophys (2012) 33: 779-816. Se t ex Fig 9

  29. 34
    Roland Salomonsson

    Självklart att vädertyper resp klimat visar periodiska förändringar. Jorden befinner sig i rörelse runt solen och i närheten finns andra objekt som rör sig runt solen. Solen snurrar runt sin egen axel, och motsvarande gäller för jorden och övriga objekt runt solen.
    Ytterligare en tillkommande komplex rörelse är att jordaxeln har en ”gyrorörelse”, vilket även solen och planeterna har. Dessa rörelser är små, men sett till de jämvikter som trots allt föreligger, så kan de orsaka bl a periodiska väder-/klimatförändringar.
    Jorden befinner sig sedan ca 3 miljoner år i en ”istid” där klimatet varierar mellan glacialer och interglacialer. Inte nog, utan kontinuerligt under en glacial, så är det regelbundna värmeperioder vilka med samma periodicitét under interglacialer bildar ”små istider”. Allt detta bör vara effekter av de viktigaste delarna av rörelsesystemen nämnda i inledningen.

    Samlat är alla dessa rörelser och effekter av så stor kraft, att mänskligheten knappast någonsin kommer att kunna påverka mer än minimalt. Och de minimala påverkan mänskligheten lyckas utföra balanseras (relativt) snabbt ut eftersom universums relativa jämviktstillstånd inte kan rubbas.

  30. 35
    Jonas N

    Lennart #31 (#16 och alla övriga som funderar kring ‘klimatkänslighet’)

    Det enda som är relevant är ifall där finns en netto-energiobalans över tiden och hur stor den är. (Och förstås vad som i så fall orsakar en sådan.)

    AGW-hypotesen (som den står idag) baseras på att att en den för jorden är positiv och i storleken ~0.5 W/m2, och tidigare (mer alarmistiska) skattningar har legat kring ~1 W/m2.(*)

    Solens totala energiutstråling, och specifikt antal W/m2 som når jorden, går att mäta ganska noggrant, doch är (i genomsnitt ~341 W/m2, väldigt ojämnt fördelad över jordklotet).

    Andelen därav som tas upp av jorden är 1-albedot. Och albedot går inte att mäta med sådan noggrannhet som skulle krävas för kunna göra kvantitativa uppskattningar av en (ev) energiobalans. Mätnogranhet om albedot på ½ till 1% ger alltså mätosäkerhet på 2-3 W/m2 av vad jorden tar upp från solen.

    Mätningar av vad jorden strålar ut är ännu mer osäkra/oprecisa. Det går knappt ens att prata om mätningar i meningsfull betydelse där. De ‘skattningar’ som gjorts ger fel i storleken ~10 W/m2.

    Och det är alltså skillnaden mellan inkommande absorberad, och utgående långvågig strålning som utgör denna energiobalans, och som hypotetiserats uppkomma pga ökad CO2-halt..

    Artikeln (länkad i #12 av Lasse) talar om SSR, dvs hur mycket av solstrålningen som når jorden, och det är förstås relevant (ännu bättre hade väl varit att veta hur mycket som når troposfären). Att påstå att (variationer i) detta är irrelevant är bara fel. Jag begriper inte hur Lennar B kan hävda detta.

    (*) Det kan vara värt att poängtera att samtliga klimatmodeller behöver ‘trimmas in’, dvs kurvanpassas så att de ger ‘rimliga’ värden på denna hypotetiserade energiobalans över kortare tider, och att denna inte ger (orimligt) skenande energiupptag över längre tid.

  31. 36
    Svempa

    #26 Erik L.

    Att kurvanpassa modeller till historiska data med lämpligt urval av parametrar och tidsperioder låter sig relativt enkel göras med bra processorkraft. Det är när man sedan kör dessa modeller mot ny framtida data som man vet om det funkar eller om de är värdelösa.

    Man kan jämföra med modellering av historiska ekonomiska data. Det låter sig så klart också göras. Dagligdags dyker det upp folk som presenterar modeller som de sedan förutser framtiden med. T.ex. framtida krascher. En person i mängden hade turen att ”förutsäga” kraschen 2008 och blev kallad Dr. Doom och ansedd av sig själv och andra som guru. Sedan dess har han dock inte upprepa bravaden. Av 1000 självutnämnda experter så kommer alltid någon att ha bondturen att pricka rätt. Än mer gäller det alla självutnämnda experter som försöker lura folk till att köpa andelar i deras pensionsfonder. Typ Söderberg och Partner som körde ett 10-tal diskretionära fonder ett antal år. Sedan valde de den som slumpades ha lyckats bäst som sitt marknadsföringobjekt för att visa vilka gurus de var.

  32. 38
    Jonas N

    Det kan tilläggas tilll #35 ovan att Fig 9 (i Stevens and Schwartz Surv Geophys (2012) 33: 779-816) inte visar albedots värde och hur det varierar över tiden.

    Snarare visar det hur (reflekterad) kortvågsstrålningen varierar med latitud över klotet. Och den indikerar (gråa ytan) hur den fördelningen varierat över åren.

    Och det är alltså (som jag antydde nyss) inte den faktiska (kortvågsutstrålade) energin som visas utan en skattning av densamma som är justerad och ifylld för att passa skattningen av den obalans jag påtalade ovan. Faktum är att suffixet EBAF just står för Energy Balanced And Filled. Man kan läsa mer om CERES-EBAF här, och specifikt kommenterar deras ‘experter’ om hur anpassningen gått till här

    Vidare står det direkt under Fig 9 följande:

    Because the globally and annually averaged albedo can be, and is, readily tuned by adjusting global parameters in models, the fidelity with which it is represented is not a critical test of models

    (mina fetningar), men hela artikeln är värd att läsa för att den just går igenom hur väldigt osäkra de allra flesta av de involverade parametrarna/kvantiteterna är som i slutändan redovisas som klimatmodellerade framtidsutfästelser.

  33. 39
    Lasse

    #33
    Du var i mina tankar-måste jag erkänna!
    #38 Intressant graf fig 9 speciellt när man försöker förstå hur jordens yta ger denna variation i albedo.
    Kort fråga: Mannen i båten vid iskanten i Arktis (albedot ökar om isen försvinner det kommer att tippa jorden) är hans förutsägelse att den grå skuggan skall öka så mycket? I År fick han i alla fall fel!

  34. 40
    Erik Lindeberg

    #27 Ingemar Nordin: ”Har du läst referenserna i #9 och #14? Kanske dags att uppdatera dig?”

    Det var inte det jag skrev om i #26, men mycket äldre prediktioner som kan testas över 30 och 40 år. Eftersom du inte kan kommentera dessa, så uppfattar jag det som att håller med att dom var rätt så bra.

    Så tar du upp Millar et al. 2017 som jag inte berörde, men jag tar gärna upp handsken! Jag har definitivt läst referensen i #9 och med stort intresse eftersom jag känner dom två norska författarna som jag har samarbetat med. Deras prediktion av uppvärmningen stämmer bra överens med IPCCs modelleringar från 2013. I figur 2c och 3a så framgår det att från förindustriell tid till i 2025 är uppvärmningen i både IPCC och Millar på 1.1 °C ± 0.2 °C. Du har tydligen varken läst eller ”läst dig upp på” artikeln som du refererar till, vilket just inte är förtroendeväckande när du ber mig läsa den.

    #27 Ingemar Nordin: ”Noterar att du använder den manipulerade NASA/GISS.”

    Ja, jag använde NASA/GISS, och? Vilken temperaturserie skulle jag använda? Det är svårt att veta vad du menar med att serien är manipulerad, men den förbättras ständigt, på samma sätt som alla andra temperaturserier. I figuren jämförs GISS-serien med rådata vilket visar att trenden i den genomsnittliga temperaturökningen har SÄNKTS genom homogenisering och korrektion av data. https://drive.google.com/open?id=0B19Sr_Qmr4GJYlpGSlVPaTBuM0E . Jag räknar inte med att Ingemar Nordin läser så mycket, men för andra intresserade:
    http://www-users.york.ac.uk/~kdc3/papers/homogenization2015/homog.pdf

  35. 41
    Svempa

    #40 Homogenisering är ett typiskt exempel på steg 2 i kurvpassning och det betyder vidare att validiteten hos data sänks ordentligt. Ett medelvärdesfilter med viktade parametrar. Inte minst blir det dubiöst när man ägnar sig åt denna handpåläggning för data före typ andra världskriget då väderstationer endast täckte en bråkdel av jorden.

    Det skulle von Neumann inte gillat

  36. 42
    Erik Lindeberg

    #28 KM: ”Vet du om Hansen hade tagit hänsyn till solens grand maximum?”

    Du hade fått svaret om du hade brytt dig om att läsa Hansen et al. 1988 (H88) som jag gav en länk till. Det värkar som om kommentatorerna på den siten är illiterater när det gäller vetenskaplig litteratur. Det är märkligt när man jämfört med de tvärsäkra åsikter som framfors om ikke-triviala fysiska processer. Men Ok, du skall få svaret. H88 hade en modell för sammanhanget mellan radiens och temperatur, men eftersom dom inte hade tillräcklig kunnskap om hur solaktiviteten kom att förändras framöver genom hundra år (förutom de rent cykliska 11-års perioderna) så hade dom inga ingångsvärden som var meningsfulla. Därför slopade dom detta, vilket inte gav något stort fel när vi nu ser hur utvecklingen har gått. https://drive.google.com/open?id=0B19Sr_Qmr4GJLUpmNVlrSG5QS00 At ”både solinstrålning och CO2-halt steg samtidigt under slutet av 1900-talet” som du påstår är helt fel och utan vetenskaplig grund (dvs det kan varken begrundas med antal solfläckar eller direkt mätning av strålning).

    Vidare : ”Dessutom är det som nämnts tidigare ett stort bekymmer att temperaturdata justeras i efterhand”. Det har jag redan svarat på i sista avsnittet i mitt inlägg #40, men jag kan ju illustrera att detta är något stor problem med en annan graf: https://drive.google.com/open?id=0B19Sr_Qmr4GJQ0xISEVWR25xUUk Alla temperaturserier justeras i efterhand för att förbättra dom alt eftersom det utvecklas bättre metoder att behandla och analysera rådata.

  37. 43
    Ingemar Nordin

    Erik L #40,

    ” Jag har definitivt läst referensen i #9 och med stort intresse eftersom jag känner dom två norska författarna som jag har samarbetat med. Deras prediktion av uppvärmningen stämmer bra överens med IPCCs modelleringar från 2013″

    Du känner dem? Så imponerande. Men du har tydligen inte läst deras slutsatser om att modellerna överskattat uppvärmningen?

    Jämför du med exempelvis UAH så överskattar modellerna uppvärmningen dubbelt mot observationerna där. Det finns, som jag nämnt, flera oberoende studier vid det här laget som säger ungefär samma sak. Men det är förstås inget som du vill kännas vid.

  38. 44
    KM

    Erik Lindeberg. #42

    Det var en ledande fråga förstår du, och inte (nödvändigtvis) ett tecken på att jag är illitterat. :)

    Du har rätt, de hade ingen bra modell för solinstrålningens inflytande så ”därför slopade dom detta”. Istället drog dom upp klimatkänsligheten för CO2.

    Solinstrålningen har inte ökat under slutet av 1900-talet påstår du. Titta gärna på SMHI:s graf över hur solinstrålningen har varierat i Sverige under de senaste årtionderna:
    https://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/solstralning-i-sverige-sedan-1983-1.8243

    Angående historierevisionism när det gäller temperaturdata så finns en hel del att botanisera i här:
    https://realclimatescience.com/alterations-to-climate-data/

  39. 45
    Björn

    Erik Lindeberg [42]; Nog kan man påstå att en ökande solaktivitet under 1900-talet inträffade samtidigt med den ökande emissionen av CO2. Men man kan också påstå att detta var två oberoende händelser som har givit upphov till debatten om klimatforskningens exkluderande av solinflytandet på den uppvärmning som skedde. AGW-hypotesens stora svaghet är just att inte ta hänsyn till detta solar grand maximum som inträffade under ungefär samma tidsspann som påståendet om antropogen CO2 som drivande av klimatet, hävdades.

  40. 46
    Erik Lindeberg

    #36 Svempa: ”Att kurvanpassa modeller till historiska data med lämpligt urval av parametrar och tidsperioder låter sig relativt enkel göras med bra processorkraft. Det är när man sedan kör dessa modeller mot ny framtida data som man vet om det funkar eller om de är värdelösa.”

    Just precis, det är exact vad jag har gjort med de två prediktionerna fra 1981 och 1988. Varför kommenterar du inte det? I stället skriver du om frågor som är helt irrelevanta för klimatmodellering. Det kan du gärna göra, men låt då bli att referera till mitt inlägg #40.

    Modellen från 1981 var förövrigt en 1-D-modell som inte krävde mycket processorkraft, men den tar ändå hand om de viktigaste fysiska processerna. Modellen från 1988 var en av de första kopplade moderna 3-D modellerna och processorkraften var fortfarande rätt begränsad för att köra så tunga beräkningar. Dom publicerade bare tre realisationer: A, B och C…

  41. 47
    Erik Lindeberg

    # KM: ”Du har rätt, de hade ingen bra modell för solinstrålningens inflytande så ”därför slopade dom detta”. Istället drog dom upp klimatkänsligheten för CO2.”

    Du läser heller inte det jag skriver, men ändå ”svarar du”. Som jag skrev hade dom visst en bra modell för solinstrålningen inflytande på temperaturen, men de visste inte hur solstrålning kom att förändra sig i framtiden och därför negligerade dom förändringar i solaktivitet. Eftersom solaktiviteten har varit nästan konstant i den perioden jag jämför med var, det ett ett bra antagande. Om det har varit någon förändring i solaktivitet så har den varit SJUNKANDE i den samma perioden så din logik haltar något.

    Att komma dragande med solinstrålningen i Sverige när vi diskuterar global temperaturökning är bara för dumt. Det nästa blir väl att du tar fram antalet svenska solfläckar?

    https://drive.google.com/open?id=0B19Sr_Qmr4GJdXNXTUQtQlZ0OWc
    https://drive.google.com/open?id=0B19Sr_Qmr4GJQnpCU2JoNnl4RHM
    https://drive.google.com/open?id=0B19Sr_Qmr4GJZ25GUVdvQ3N4dzA

  42. 49
    Erik Lindeberg

    #44 KM: ”Istället drog dom upp klimatkänsligheten för CO2.”

    Du har tydligen inte läst artikeln och mitt påstående om att är illitterat när det gäller vetenskaplig litteratur står sig. Hade du läst artikeln så hade du sett att CO2s klimatkänsligheten i modellen inte går att ”dra upp”. Den är beräknad från en 1-D strålnings-konvektionsmodell som bara bygger på kända fysiska förhållande, det är alltså ingen ”fudge”-faktor. (Lacis et al. 1981: https://pubs.giss.nasa.gov/docs/1981/1981_Lacis_la08000d.pdf)

  43. 50
    Erik Lindeberg

    #43 Ingemar Nordin: ”Men du har tydligen inte läst deras slutsatser om att modellerna överskattat uppvärmningen?”

    I likhet med KM och andra kommentatorerna har du tydligen inte heller läst Millar et al 2017. Annars kan du kanske visa mig var dom skriver att modellerna (IPCCs modeller) har överskattat uppvärmningen? Här har du nog förläst dig på opålitliga andrahandsuppgifter från bloggare i skeptikersfären på nätet i stället för att läsa vetenskapliga artiklar. Ändå framför du dina åsikter med tvärsäkerhet och utan blygsel!

    Millar et al. prediktion av uppvärmningen stämmer helt överens med IPCCs modelleringar från 2013. I figur 2c och 3a så framgår det att uppvärmningen från förindustriell tid till 2025 är på 1.1 °C ± 0.2 °C. både hos IPCC och Millar at al.

    Jag håller andan medan jag väntar på ditt citat från artikeln som visar att Millar et al. påstår att modellerna har överskattat uppvärmningen…

  44. 51
    KM

    Erik Lindeberg. #44 och #49

    Du har en intressant debatteknik märker jag, kul! :)

    Påståendet om att solinstrålningen i Sverige inte är representativ för det globala skeendet är ganska enkelt att kontrollera. Hänvisar till följande artikel, t.ex. figur 1:

    http://www.leif.org/EOS/PMOD-reconstr_TSI_grl_9000.pdf

    Vi kanske läser grafer olika, men jag tycker det ser ut som att TSI har ökat under nästan hela 1900-talet, förutom att det var en första dipp strax före år 1979, ett ovanligt kallt år då satellitmätningarna av temperatur startade. En annan intressant parameter att titta på är antalet solfläckar, som var ovanligt högt under andra halvan av 1900-talet (förutom strax före ca 1979) vilket minskar på molnbildningen och gör att den solstrålning som når marken ökar ytterligare.

    Angående Hansen, så finns det ju ingen garanti för att de ”kända fysikaliska förhållanden” som du menar att CO2-klimatkänsligheten i artikeln utgår från är tillämpbara. Det är heller inte säkert att det ger rätt resultat att räkna i 1D när verkligheten är i 3D. Dessa antaganden kan alltså implicit ha gett en för hög CO2-känslighet, även om modellen inte har en explicit parameter för CO2-känsligheten.

    Men jag vill förstås akta mig för att låta för tvärsäker.

  45. 52
    Ingemar Nordin

    Erik L #50,

    ”Jag håller andan medan jag väntar på ditt citat från artikeln som visar att Millar et al. påstår att modellerna har överskattat uppvärmningen…”

    Tyvärr är själva artikeln bakom en betalvägg så den är inte tillgänglig för mig. Men på en pressträff om artikeln rapporterar bl.a. The Times och The Independent vad forskarna sade där:

    “Professor Grubb told The Times yesterday: “When the facts change, I change my mind, as [John Maynard] Keynes said. It’s still likely to be very difficult to achieve these kind of changes quickly enough but we are in a better place than I thought.”

    Myles Allen, professor of geosystem science at the University of Oxford and another author, said: “We haven’t seen that rapid acceleration in warming after 2000 that we see in the models. We haven’t seen that in the observations.” He added that the group of about a dozen computer models, produced by government institutes and universities around the world, had been assembled a decade ago “so it’s not that surprising that it’s starting to divert a little bit from observations”. Too many of the models used “were on the hot side”, meaning they forecast too much warming. “That’s about 20 years of emissions before temperatures are likely to cross 1.5C,” Professor Allen said. “It’s the difference between being not doable and being just doable.”

    Visst kan citaten vara falska och bara påhittade av journalister. Det är möjligt.

  46. 53
    Erik Lindeberg

    #51 KM: ”Vi kanske läser grafer olika, men jag tycker det ser ut som att TSI har ökat under nästan hela 1900-talet” Vi har aldrig diskuterat ”hela 1900-talet i den här tråden. Du skrev faktiskt i #29: ”.. eftersom både solinstrålning och CO2-halt steg samtidigt under slutet av 1900-talet”. Jag visade att det var fel (trenden har sjunkit sen 1958 vilket också din sista referens bekräftar) och att du nu också drar in första hälften av 1900-talet är ett försök att komma ur ett hopplöst läge

    Oavsett så har inte solaktiviteten ”ökat i hela 1900-talet”. Det framgår både av mina grafer och din graf att aktiviteten ökade fram till 1958 sen har den avtagit i snart 60 år. Det vekar som du tror solaktiviteten de sista 120 åren har haft stor inverkan på den globala genomsnittstemperaturen. Borde inte snart den sjunkande solaktiviteten de lägre temperatur?

    Jag menar också att det är et samband mellan temperatur och solaktivitet, men aktiviteten går åt fel håll för att förklara dagens uppvärmning och dessutom är den liten. Om vi skulle få uppleva ett nytt ”grand minimum” (”Eddy minimum” enligt https://wattsupwiththat.com/2009/06/13/online-petition-the-next-solar-minimum-should-be-called-the-eddy-minimum/) i nära framtid skulle det ge et avkylning på ca 0.1 W/m² jämför med i dag vilket kan jämföras med ca 3.7 W/m² ved en eventuell fördubbling av CO2-halten. (https://www.swsc-journal.org/articles/swsc/pdf/2012/01/swsc120022.pdf)

  47. 54
    Erik Lindeberg

    #52 Ingemar Nordin erkänner att han inte läst artikeln. Bra. Jag tror jag kan hjälpa den kunskapshungrige Ingemar Nordin med det här nyckelhålet som i all fall ger läs-tillgång.
    (Springer Nature Shareit har varit generösa nog att dela, länken är helt legitim: ”Online access to this article has been provided by Springer Nature SharedIt) :
    https://www.nature.com/articles/ngeo3031.epdf?referrer_access_token=bSvtLutmLRp7ZFWNjCfbMdRgN0jAjWel9jnR3ZoTv0OhiLdhtid2wIzB9lmkCPRiC-608LsH4hjjmGpyBVtm5XcLr6iQRk_brXCpf7Zn4ZEuAlg_I-6VGA9okyUAfIPnJ_qSrGCS1dhY9nhwFVlPuy9KXTwBLhdldrg7yEyMkP5jEmYsk3oEEWjg5v_1nVFe&tracking_referrer=www.realclimate.org

    (Hoppas att er texteditor hanterar en så här lång länk)

    Nu kan du kanske dra fram var det står att IPCC- har överskattat uppvärmningen?

  48. 56
    KM

    Erik Lindeberg. #53

    Nej, jag kan tyvärr inte instämma med ditt påstående att solaktiviteten har avtagit mellan 1958 och 2000 trots att vi tittar på samma grafer. Här är din egen länk igen:

    https://drive.google.com/file/d/0B19Sr_Qmr4GJLUpmNVlrSG5QS00/view

    Vi tittar alltså på den röda, streckade kurvan här. Om jag inte – vid sidan av min nyligen diagnosticerade släng av illitteralism – även är synskadad i största allmänhet, så är TSI-värdet för 1958 under 1361 W/m^2 medan värdet för år 2000 ligger över 1361 W/m^2.

    Dessutom bortser du som sagt från solfläckarna som påverkar molnbildningen. Färre solfläckar => mer moln => högre albedo => mindre solinstrålning till lägre troposfären och land/hav. Det är ju denna strålning (som inte reflekteras ut i rymden) som är relevant för vad som händer med temperaturen på jorden.

    Men jag tror att du har rätt i att den sjunkande solaktiviteten kommer att resultera i lägre temperaturer framöver.

  49. 57
    Ingemar Nordin

    Erik L #54,

    Vad är det med dig?

    Har du inte läst vad några av författarna till artikeln säger? Och till vilka tidningar de sagt det. Tror du dem inte?

  50. 58
    Thomas P

    Ingemar #57 Så i slutändan är det gammelmedia vi skall ha som facit för trovärdiga nyheter?

  51. 59
    Ingemar Nordin

    Thomas P #58,

    Nej. Men när det handlar om direkta citat, som dem jag återgav i #52, så får man nog ta det ad notam. Men om Erik L vägrar att tro på dessa citat så drar jag slutsatsen att han har bevis för att antingen så ljuger The Times och The Independent, eller så är Erik L faktaresistent. Eller så menar Erik L att Grubb och Myles Allen ljuger.

    Välj själv.

  52. 60
    Daniel Wiklund

    Det är ju Thomas P vi ska ha som facit för trovärdiga nyheter.

  53. 61
    Ingemar Nordin

    Erik L #54,

    Ha, ha. Artikeln är verkligen en illustration på vetenskapligt snömos-jargong för att dölja det faktum att den globala temperaturen under 2000-talet inte ökat i den takt som modellerna sagt. Eller vad sägs om följande:

    ”Although both quantities are individually
    consistent with the CMIP5 ensemble, in the mean CMIP5 resp onse
    (coloured lines) cumulative emissions do not reach 545 GtC until
    after 2020, by which time the CMIP5 ensemble-mean human-
    induced warming is over 0.3 ◦C warmer than the central estimate
    for human-induced warming to 2015. In estimating the outstanding carbon budget for 1.5
    ◦C, this is an important discrepancy.” (s. 741-42)

    Eller: ”Moreover, since the discrepancy
    in warming between ESMs and observations emerges only af ter
    2000, expressing warming relative to the 1986–2005 reference
    period does not entirely resolve it and also does not address the
    small underestimation of c umulative emissions to date. ” (s. 742) ”It remains
    unclear whether this increase in non-C O2 forcing wil l be observed
    if future reductions in aerosol emissions occur b ecause present-day
    effective non-CO2 forcing is still highly uncertain. Table 2 shows
    budgets for thresholds of f uture warming in the CMIP5 ensemble
    under an RCP2.6 scenario, a stabilization scenario in which non-
    CO2 forcing across the rest of the century remains closer to the
    2010–2019 average than in the RCP8.5 scenario. This allows more
    CO2-induced warming for the same tot al, increasing the median
    TEB of the CMIP5 distribution for an additional 0.6 ◦C to 303 GtC
    and the 66th percentile to 242 GtC.” Osv.

    Budskapet är rätt tydligt ändå, nämligen att eftersom modellerna överdrivit uppvärmningen så är en förestående klimatkatastrof möjlig att undvika och att man kan uppnå Parismålet på 1,5-2 grader även om åtgärder för att minska den totala CO2-minskningen skjuts framåt i tid.

  54. 62
    Erik Lindeberg

    #61 Ingemar Nordin

    Jag bad mig visa var i artikeln det står att IPCC modeller hade överdrivit uppvärmningen. Nu, när du äntligen har läst artikeln, lyckas du inte. Det närmaste du kommer är et citat där det står att ”… both quantities are individually consistent with the CMIP5 ensemble…”, alltså ett erkännande av att deras nya modell (EMS) stämmer överens med IPCC. Skillnaderna mellan Millar et al. och IPCC är karbonbudgeten, inte temperaturmodelleringarna och den skillnaden beror heller inte på skillnader i temperaturökning (för den finns inte).

    Efter att du inte har hittat något i artikeln som stöder att modellerna överdrivit uppvärmningen så avslutar du ändå: ”Budskapet är rätt tydligt ändå, nämligen att eftersom modellerna överdrivit uppvärmningen så …”!!!

    Jag kan bara konstatera att antigen förstår inte du naturvetenskapliga artiklar eller så är din faktaresistens total, vilket borde bekymra. Att man kan hitta många tokiga inlägg i öppna kommentatorsfält på nätet är oundvikligt, men Ingemar Nordin är inget vanligt nättroll, men Klimatupplysningens huvudredaktör och en av bloggens ”funding fathers”.

  55. 63
    KM

    Erik Lindeberg. #62

    En kul grej bara, när jag läser dina inlägg i denna tråd så kommer jag att tänka på följande citat från Top Gun:
    ”Your ego is writing checks your body can’t cash.”

  56. 64
    Ingemar Nordin

    Erik L #62,

    Läs kontexten. Tror du att författarna som uttalat sig i The Times och The Independent heller inte begripit. Att det bara är du som begriper vad där står?

    Du kan sluta trolla nu.

  57. 65
    Svempa

    #46 Erik Lindeberg. Vem har givit dig en snabbkurs i statistik validering – Söderberg och Partner? Också glömde du att ta med Nostradamus i ditt urval.

Kommentarer inaktiverade.