Eva Franchell, SMHI och det översvämmade Falsterbonäset

Skanör

SMHIs översvämningsbild

Aftonbladets krönikör, Eva Franchell, skriver 21/8  på ledarsidan bl.a.:

”Halva Skanör kan svämmas över. Hela södra Sverige ligger i riskzonen när havsvatten stiger på grund av klimatförändringarna. SMHI och Statens geotekniska institut, SGI, har nu tagit fram kartorna som visar om ditt hus ligger i riskzonen.
Knappa in själv på http://gis.swedgeo.se/smhi_havsniva/ och se de scenarier som visar hur vattnet kan stiga i framtiden. Zooma in och se hur havet kan komma att svämma över stränder, ängar och sommarstugor. I slutet av seklet kan vattennivåerna ha stigit metervis.” …

”Lucifers hetta

Ingen kan säga exakt hur mycket Sverige kommer att påverkas. De beror på den globala klimatpolitiken. SMHI:s vattenkartor visar på olika scenarier för åren 2050 och 2100. Om inte klimatutsläppen minskar radikalt riskerar Skanör verkligen att försvinna ut i havet till sekelskiftet och det är våra barn och barnbarn som kommer att drabbas. Klimatförändringarna är inte längre ett avlägset hot långt in i framtiden.”

Som alibi för dessa skriverier hänvisar Eva Franchell som synes till SMHI. Och mycket riktigt. När man går in och kollar SMHIs kartor över framtida översvämningar så visar de att en stor del av norra Skanör är ljusblått, dvs att det skall bli översvämmat i framtiden.

Men alla håller inte med om SMHIs och Franchells skrämselvisioner. I en artikel i Sydsvenskan den 23 augusti 2015 skriver man:

Näset växer. Aldrig har det varit så stort till ytan som nu, konstaterar geologen Bertil Ringberg. Han är kritisk mot mediernas ”domedagsprofetior” om en halvö som dränks i havet.

Bertil Ringberg

Vidare: ”Stränderna på näset bredare än någonsin”. ”Bertil Ringberg står på stranden i Skanör. Han betraktar dyner som är tio meter höga men ändå inte äldre än badgästerna.
– De där klitterna började bildas på 1970-talet, säger Ringberg som är pensionerad professor i kvartärgeologi och inledde sin forskarbana med att kartlägga jordarterna i sydvästra Skåne.”

”Den breda stranden avancerar norrut hela tiden: trehundra meter enbart under den gångna vintern. Bara på den här platsen har Falsterbohalvön alltså vuxit med niotusen kvadratmeter sedan i höstas och likadant är det på andra håll: Vid Måkläppen som inte längre är en ö utan en del av halvön. På andra sidan hamnen, där Badreveln växer stadigt mot norr.”

”Vad är det som händer?
– Falsterbonäset växer, svarar Bertil Ringberg.
Sedan när då?
– Sedan ungefär fyratusen år. Men alldeles särskilt väldokumenterat sedan 1960.”

Nedan finns en kartbild från SGU (Sveriges geologiska undersökning) som visar att Falsterbonäset förändras p.g.a. tillförsel av sand och erodering (tack tty!). De gröna och blå områdena innebär stillastående eller tillväxt. Rött och gult betecknar erodering. Helt klart utgör inte ett boende på Falsterbonäset någon större risk. Tvärt om växer näset sett till sin helhet.

skanör eroderin

Den här vilseledande skräckpropagandan har Aftonbladet hållit på med i åtminstone ett decennium nu, se t.ex. här från 2006 (se längst ned i artikeln): ”En grads höjning av jordens medeltemperatur – mer behövs inte för att hela Falsterbonäset ska översvämmas.”

En bra historik av Peter Krabbe om hur Falsterbonäset reste sig ur havet och utvecklades efter vikingatiden finns med sin början här.

Ja, tänk så tokigt det kan bli när Aftonbladet, Franchell och SMHI skall försöka sätta skräck i folk. Det är svårt att säga vem som bär den största skulden för just denna missledande ”nyhet”.

Ingemar Nordin

PS. Nils-Axel Mörner har en ny artikel om havsnivåmätningar här. Våra vänner på Klimatsans tar upp samma tema om Skanör-Falsterbo utifrån Mörners perspektiv. DS.

Dela detta inlägg

29 reaktion på “Eva Franchell, SMHI och det översvämmade Falsterbonäset

  1. 2
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Christer Y #1,

    Tack för länken. Jag lägger till den i inlägget ovan.

  2. 3
    Ann lh

    Bra Ingemar, det klimatindustriella komplexet (CIC) har en stark tvilling vars tentakler når vida omkring till media av alla de slag, The Fake News Industrial Complex (FNIC). Det har drabbat globalt, men särskilt hårt i EU och väl där i vårt i alla avseenden värnlösa land.

  3. 4
    Christopher E

    Jag har studerat SGU:s stranderosionskarta över Skåne också. Det är slående hur få platser det faktiskt finns erosion, till skillnad från den bild alarmister försöker sälja.

    SGU:s kartering är helt OK. Jag var på ett seminarium där de presenterade den. Att sälja konsulttjänster som denna kartering är en bra intäkt, och syftet var att intressera vårt vårt län att beställa samma samma kartering. Jag representerade en västkustkommun som mätansvarig där, och avrådde. Då vi inte har några erosionsproblem vid någon del av vår kust är det inte välanvända pengar. Vi har inte heller någon nettohöjning av strandlinjen, då havsytehöjning och landhöjning är i balans. Det finns dock en närmast religiös övertygelse att havet stiger här ändå, för dem som följer alarmistisk retorik istället för mätvärden.

    Var lite besviken på SGU:s ordval på seminariet att Skåne har ”landsänkning”, vilket ju inte är fallet. De vet egentligen bättre.

  4. 6
    Lars Kamél

    Eva Franchell ger intrycket av att vara helt faktaresistent. Hon skriver ständigt okunnigt om klimat och miljö. Hon är till exempel en av få som fortfarande tror att öknar breder ut sig. Nyheten att de krymper har hon lyckats missa. Hon tycks också inbilla sig att extremväder uppstod samtidigt som industrialismen och att stormar, torka, värmeböljor och skyfall därmed är ganska nya fenomen, orsakade av växthusgasutsläpp.
    Kritiskt tänkande och faktakontroll är okända begrepp för Franchell, men där är hon inte ensam bland svenska journalister. Det är föga förvånande att hon sväljer SMHI:s ovetenskapliga prognoser med hull och hår.

  5. 7
    ces

    Eva Franchell är ganska typisk för journalister. Hon har lärt sig några saker av ”experter” som hon tycker är trevliga, inga allvarliga dystra vetenskapsmän. Allt som strider mot dessa kunskaper är fake news som man inte behöver bry sig om.
    Det skulle bli så jobbigt att läsa en massa saker och behöva värdera det själv. Dessutom har man inte tid. Latten väntar. Så då är det enklare att hålla sig till en uppfattning. Då får man dessutom beröm av sina journalistkollegor.

  6. 8
    Ingvar i Las Palmas

    #6 Lars Kamél
    >Eva Franchell ger intrycket av att vara helt faktaresistent
    För min del tror jag att hon i första hand säljer in klimathotet med vilka medel som helst. Det är hennes agenda. Antingen är hon övertygad om den verkliga avsikten med klimathotet (Makt) är rätt väg att gå eller bara också bara en lydig vasall styrd av de som ligger bakom den politiska avsikten med klimathotet.

    För sådana är fakta ointressant. ”We are on a mission!! Everything is allowed!!)
    Hon är inte faktaresistent hon är faktaignorant

  7. 9
    Lasse

    Skyll inte på de personer som skriver i tidningen. De är betalda löneslavar.
    Skyll på ägare och chefer som låter dem hållas.

    Vi har en mediabild där vissa frågor inte får ifrågasättas eftersom det visar att vi är mindre goda människor om vi gör det.
    Klimatfrågan är en sådan.
    Allt som pekar på att vi går mot en katastrof , om inte.. tas som sanning och ifrågasättande som bakåtsträvande. Fakta hjälper inte!
    Nyss i P1 ekot så talade de om en gastanker som gått från Norge till Korea genom nordostpassagen-utan hjälp från isbrytare. Men båten var isbrytande-vilket krävdes: http://www.aari.ru/odata/_d0015.php?lang=1&mod=0

  8. 11
    Verner

    Att mäta vattenstånd är tydligen mycket knepigt. Sjöfartsverket har en App som heter VIVA (står för VInd och VAtten) Man mäter här kontinuerligt vindrikting och vattennivåer längs våra kuster.
    Ett märkligt fenomen är att det finns två mätpunkter norr och söder om Öresundsbron. Mätpunkten norr om bron heter Flinten 7 och punkten söder om bron heter Flinten 16.
    Mätpunkterna ligger ca 2 km från bron så totalt avstånd mellan punkterna är ca 4 km.
    I morse när jag tittade hade punkten söder om bron 16 cm över normalvattenstånd och punkten norr om bron 10 cm över normalvattenstånd. en skillnad på 6 cm (60mm) på en sträcka av 4 km?

  9. 12
    Lasse

    #11 För den som har seglat utanför Limhamn så är detta inget obekant. Ibland är det uppförsbacke och ibland nerför. Fast det yttrar sig som strömmar i det relativt grunda vattnet.
    DMI har en bra sida där man kan leka med deras prognoser-som dock inte sträcker sig längre fram i tiden än några dar. SMHI koncentrerar sig på längre prognoser av nån anledning?
    http://www.dmi.dk/hav/udsigter/havprognoser/#drogden

  10. 13
    Christopher E

    #11 Verner

    Det låter inte helt orimligt ändå tycker jag. Du ser säkert att du i VIVA (både i browser och appversion) kan få fram grafer över senaste dygnets värden. Du ser mycket snabba kast i vattenstånd vid Flintenstationerna. En liten förskjutning av dessa skulle kunna förklara skillnaderna.

  11. 14
    Svempa

    Själva benämningen ”Lucifer” på en normal återkommande värmebölja är propaganda a la DDR.

  12. 15
    tty

    #11

    ”Att mäta vattenstånd är tydligen mycket knepigt.”

    Det är det. Tänk på alla faktorer som får havsnivån att variera. Vi tar det i ungefärlig tidsordning från snabbt till långsamt:

    1. Vågor. Från millimeter till tiotals meter. Tidsspann: sekunder till någon minut.
    2. Vind. Från millimeter till någon meter. Tidsspann: minuter till månader.
    3. Lufttryck. Från millimeter till någon meter. Tidsspann: timmar till månader
    4. Tidvatten. Från millimeter till >10 meter. Tidsspan: timmar till tusentals år
    5. Havsströmmar. Från millimeter till meter. Tidsspann: månader till miljontals år
    6. Grundvatten/Insjöförändringar. Från millimeter till meter. Tidsspan: månader till miljontals år
    7. Inlandsisar. Från millimeter till ca 75 meter. Tidsspann: tiotals till hundratusentals år
    8. Vattentemperaturen. Från millimeter till meter. Tidsspann: tiotals till miljontals år
    9. Isostasi/Tektonik. Från millimeter till hundratals meter. Tidsspann: tiotals till miljontals år (undantag tsunamis)
    10. Gravitationsfältet. Från millimeter till tiotals meter. Tidsspann: tusentals till miljontals år

    Nu är ju egentligen vind och vågor delvis samma sak, men vinden påverkar ju även den storskaliga havsnivån, t ex genom att trycka upp vattnet mot en kust, eller trycka vattten ut och in ur t ex Östersjön.
    Lufttryckets effekt är både kort- och långsiktigt. Det finns semistationära hög- och lågtryck som varierar på årsbasis eller längre som hör ihop med monsuner.
    Om det finns ännu långvarigare förändringar i medelvind/medelluftryck över årtionden eller längre vet nog ingen helt säkert även om det är troligt.

    Tidvattnet varierar som bekant på dygns- och månadsbasis, men det finns även en komplex längre periodicitet som hör ihop med förändringar i jordens och månens banor (främst förändringar av excentriciteten).

    Grundvatten/insjöar är en faktor man kanske inte tänker på, men när mängden sötvatten ökar sjunker havsnivån och vice versa. När torkan i Australien byttes till sin motsats för några år sedan gjorde det någon millimeters skillnad i havsnivån (framgår av GRACE-mätningar). Ett extremt exempel är att när Medelhavet torkade ut för fem miljoner år sedan så motsvarade det en havsnivåhöjning på ett par meter (medges att detta lika gärna kunde föras till tektonik).

    Sammantaget innebär allt detta att havsnivån torde vara ett skolexempel på en Hurst-Kolmogorovprocess där ett flertal (åtminstone i stort sett) slumpmässiga Gaussprocesser med olika tidskonstanter är överlagrade. Typiskt för sådana processer är att de inte ser ut att vara slumpmässiga, fast de är det, samt att extrema avvikelser från väntevärdet är mycket vanligare är för en normalfördelning. Typ när en orkan (extremt lågt lufttryck + extrema vågor + (i värsta fall) extrem pålandsvind) inträffar vid springflod under en interglacialperiod (litet inlandsis + varma hav).

  13. 16
    tty

    PS. Jag tänkte litet fel för inlandsisar. De inlandsisar som finns idag motsvarar ca 75 meter. Det totala spannet från en maximal nedisning under den nuvarande istidsepoken till en helt isfri planet är drygt 200 meter.

  14. 17
    tty

    #11

    ”en skillnad på 6 cm (60mm) på en sträcka av 4 km?”

    Tänk på en flod. Sex centimeters fall på fyra kilometer blir inte mycket till ström. Jag vet inte vad strömmen i Öresund kan vara men i t ex Bellotsundet i Kanada kan strömmen vara upp till 8 knop (15 km/h) i vardera riktningen beroende på väder och vind.

  15. 18
    Gunnar Strandell

    #11 och #17
    Jag har seglat söderut i Öresund och mött en nordgående ström som höll drygt 4 knop mätt som skillnad mellan GPS och loggen med paddelhjul.

    Vid passage av ett litet men djupt lågtryck över en ö i Öregrundsgrepen har jag sett vattennivån stiga en halvmeter och sedan gå tillbaka inom två timmar.

  16. 21
    Lars Cornell

    Titta på bilden i länk #20, går fartyget framåt eller bakåt?

    Normala fartyg har en bulb i fören för att förbättra skrovformen. Men det kan inte isbrytare ha. Men det är mer sofistikerat än så. Fartyget drivs av sex diesel elektriska generatorer från Wärtsilä på 45 MW (som tolv stora vindkraftverk).
    I tre podar som kan vridas varvet runt under fartyget finns elmotor från ABB på 15 MW var och propeller.

    Motorerna kan drivas med dieselolja eller den gas som förångas. Det senare inte helt lätt eftersom den håller -160°.

    När isen tjocknar vänder man på fartyget och backar. Propellrarna suger då ned och mal sönder isen.
    Fördelen blir att det inte finns något ömtåligt och hindrande roder.

    Att det är nytt är inte helt sant. För 15 år sedan byggdes i Kina (tror jag) för svenskt rederi tankfartyg med bulb i fören. De var avsedda att gå framåt i öppet vatten och när de kom till is i finska viken eller anorstädes vända och backa genom isen sista biten.

    Allt är mycket märkligt. Varför bygger ryssarna sådana isbrytare när alla vet att Arktis kommer att vara isfritt om vi bara väntar några år? Och varför bryr inte fransmän, ryssar och kineser sig om Parisöverenskommelsen?
    -

  17. 22
    Thomas P

    Lars #21 ”. Varför bygger ryssarna sådana isbrytare när alla vet att Arktis kommer att vara isfritt om vi bara väntar några år?”

    Och vilka är dessa ”alla” som tror Arktis kommer vara isfritt året runt? För du inser väl att skall man ha trafik vill man sträcka ut säsongen så långt som möjligt, inte bara använda eventuella isfria dagar någon gång i september.

  18. 26
    tty

    #22

    ”inte bara använda eventuella isfria dagar någon gång i september.”

    Alltså tror nu inte ens ThomasP längre att Norra Ishavet snart är isfritt.

    Västra delen av Nordostpassagen så långt som till Norilsk har f ö trafikerats året runt ganska länge nu. Dock bara med hjälp av atomisbrytare vintertid.

  19. 27
    tty

    #24

    79 grader 47 minuter nord. 613 sjömil (1135 km) kvar till Nordpolen och enda reella chansen att komma nämnvärt längre norrut i Beauforthavet detta år är en rejäl storm de närmaste dagarna. Och det är högst osannolikt enligt prognoserna.
    Hadow borde ha försökt i Karahavet iställe,t där hade han kunnat komma åtminstone tre grader längre norrut. Men isläget är oförutsägbart mellan åren. Ifjol var området norr om Berings sund rätt plats.

    http://www.aari.ru/resources/d0015/arctic/gif.ru/2016/20160823.gif

Kommentarer inaktiverade.