Bland gator och torg

20170718_161333

(Egen bild)

Igår var jag på Spårvägsmuseet som ligger på Tegelviksgatan 22 i Stockholm. Jag ville passa på innan de stänger för flytt den elfte september. Det är en mycket speciell känsla att gå omkring bland alla gamla bussar, spårvagnar och tunnelbanevagnar. Väl värt ett besök.

Ovanstående anslag dök upp vid ett tillfälle där de menar att SL använder etanol men att sockerrören inte är odlade på jordbruksmark, dvs om de inte odlade sockerrör så skulle marken ändå inte användas till matproduktion. Men sockerrören växter väl inte vilt på platsen förmodar jag så något ställer det ju till det, antingen för naturen eller för jordbruket.

På toaletten fanns ett anslag där de tackade så mycket för vår medverkan till biogasproduktionen i Stockholm. En biogas som också går till att framföra bussarna.

Vi behöver ju ta oss fram i våra städer och bussar kommer att behövas även i framtiden. Jag tycker att det är bra att SL testar olika möjligheter men i dagsläget saknar jag en satsning på spårvagnar. Enligt mig monterade de ner och tog bort det bästa och mest trivsamma trafikslaget. Det går inte att ersätta alla bussar givetvis men en del kunde bytas tillbaka till spårvagn. Får vi en satsning på kärnkraft av typ generation fyra så är ju deras drivmedel, elen, löst.

Staden vill så gärna att människor ska ta sig till jobbet genom att cykla eller åka kollektivtrafik. Ja men då måste man se till att cykelvägarna är bra och säkra och att det är trivsamt att åka kollektivt.

 

 

Dela detta inlägg

52 reaktion på “Bland gator och torg

  1. 1
    Gunnar Strandell

    Lena!
    Spårvagnar kan man ha av nostalgiska skäl, men de är dyra och ineffektiva. Det är också besvärliga att underhålla eftersom fel på räls eller strömförsörjning påverkar hela linjen. Underhållet brukar göras på sommaren och då behövs ju bussar i alla fall. Tvärbanan är en av Stockholms nyare banor. Prova att åka den. ;-)

    När jag bodde i Norrköping såg jag ofta bussar med texten ”Ersätter spårvagn”, men aldrig det motsatta.

  2. 2
    Istvan

    I charmiga andalusiska städerna Velez- Malaga och Jaen har man storsatsat på spårvagn. Spillernya tjusiga vagnar med egna filer för spåren, som tränger undan biltrafik. Velez har varit i drift i par års tid, men är nedlagd numera pga. dålig ekonomi. Sämre gick det för Jaen (eller kanske klokare) som har stoppats veckan efter invigningen. Totalfiasco.
    Det är gröna satsningar som duger. Spanien har varit bra på sådant.
    Begagnade eller knappt använda spårvagnar är svårsålda. Dyrbara spår och ledningar är bara skrot.

  3. 3
    Sigge

    Anledningen till att SL började köra på etanol i Stockholms innerstad för 30 år sedan berodde på att avgaserna från en etanoldriven motor var mycket renare än från en dieselmotorer. Om det idag påstås att det är av klimatskäl som SL började testa alternativa bränslen så är det fel.

    Jag medverkade på den tiden i ett projekt där trådbussar skulle gå i ett stomnät och eventuellt att någon linje skulle vara spårvagn. Ungefär 10 år senare genomfördes blåbussarna i Stockholm med ungefär den linjesträckning som vår projektgrupp jobbade med. Det jag medverkade i handlade om strömförsörjning till kontaktledningarna. Linjen som eventuellt skulle bli spårväg skulle gå från Klarabergsviadukten-Hamngatan-Strandvägen-Oxenstierngatan och så småningom till Ropsten. Det diskuteras än idag.

  4. 4
    Argus

    Man ska vara försiktig med andras pengar.

    Jag anar att spårvägar kan bli ett snabbt sätt att misshushålla med resurser, här Måste de bestämmande vara på sin vakt och inte ryckas med i en ‘grön’ ond dröm……

    Likaså ‘höghastighetståg’. Bara för att personer som figurerar i media med rosiga kinder hävdar vilken välsignelse detta skulle innebära, betyder det inte att det är sant! Omdömet har måhända fördunklats av okunskap eller inkompetens .

    Japan. +100 miljoner på en i sammanhanget liten yta (tty påpekade alldeles nyligen att befolkningen i Japan är tämligen koncentrerad, där skulle man kunna tillägga: tex utefter västkusten). Japp, där går Shinkanzen som ‘på räls’ :)

    Sverige. Jaha? Varför inte börja med en fokusering på existerande linjer – inklusive kontaktledningar. Inget sjabbel. Håll tassarna borta från ‘dyrt och dåligt’. Hur blev ekonomin för Botniabanan?

    Sammantaget tycks sverige lida av att de som bestämmer fattar okloka/dåliga beslut. Gång på gång.

  5. 6
    Sigge

    #1 Gunnar Strandell
    #2 Istivan

    Jag vet inte så mycket om Spanien i detalj. Men där förbyggde man sig med lånade pengar. Det byggdes både vägar och kollektivtrafik till bostadsområden som aldrig blev byggda eller där bara en liten del byggdes och nästan ingen flyttade in där. T o m byggdes en flygplats som inte togs i användning utan lades i malpåse.

    I Sverige har det varit andra problem när spårbunden kollektivtrafik storstadsområden införts. Efter ganska kort tid har man slagit i kapacitetstaket. Mest märks det på tvärbanan i Stockholm, nu när man ändå stängt av banan för uppgradering av signalsystemet så passar man på att för andra gången göra åtgärder för att höja kapaciteten. Banan som beräknades ha 15 000 passagerare om dagen hade innan avstängning 60 000 passagerare om dagen. Nu har det gjorts åtgärder som naturligt ökat antalet resor på banan och Årstabergs pendeltågsstation gör att många byter till tvärbanan där är en stor orsak till att tvärbanan fick en kraftig trafikökning 2006.

  6. 7
    Sigge

    Att Botniabanan hade problem i början var att det var den första järnvägen som byggdes med bara ERMTS. Den har fortfarande problemet att de flesta lok i Sverige inte är utrustade med ERMTS så att de tågen måste åka via norra stambanan även om det skulle vara kortare och snabbare att åka via Botniabanan.

  7. 8
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Gunnar Strandell

    Jag får erkänna att jag inte vet hur effektiva spårvagnar är. Tänkte nog mer på att om man vill göra kollektivtrafiken i Stockholms innerstad helt fri från dieselbussar så kan det vara en framkomlig väg.

  8. 9
    tty

    #7

    Det är inte det enda problemet med Bottniabanan. Det går t ex inte att köra fullastade godståg beroende på att man inte rustade upp Ådalsbanan tillräckligt när Bottniabanan byggdes. Får ett fullastat godståg stoppsignal på fel ställe på Ådalsbanan kommer det inte igång igen.

    Det är dyrt och komplicerat att bygga om lok så att de kan använda både ERTMS och normal fjärrblockering, så tills ERTMS är infört i full skala lär det förbli fridfullt på Bottniabanan. Enligt nuvarande planer skall ERTMS vara implementerat Stockholm-Malmö och Malmö-Oslo (men inte Stockholm-Göteborg) till 2030 och på övriga stambanor till 2050. Men hittills har implementeringen gått extremt trögt överallt i Europa.

  9. 10
    Håkan Bergman

    Spårväg City som byggs ut i Stockholm nu blir en rätt dyr affär, mycket förstärkningsarbete blir det bara för sträckan från Hamngatan och västerut, kan beskådas nu. Problemet är oftast okunniga politiker, Tamson här i Stockholm blir upprörd när Citybanan, tack för den, inte vill fungera som han vill, han har inte förstått att den trafiken som kommer att behövas rätt snart inte ger utrymme för tåg med olika tidtabell. Samma med höghastighetsbanorna, man måste börja med att lösa propparna runt storstadsområdena. Tvärbanan däremot är en bra investering som fyller ett verkligt behov.

  10. 11
    tty

    Apropå spårvagnar så har jag en god vän som bor alldeles intill en spårvagnslinje i Norrköping. Hela våren har det varit svårt att komma in i huset och omöjligt att parkera i närheten eftersom man grävt upp hela gatan och hållit på att lägga nya spårvagnsspår (ersättningsbussar givetvis). De gamla spåren hade satt sig vilket slet hårt på vagnarna och ledde till problem med buller och vibrationer i kringliggande fastigheter.

    Häromdagen när jag var där stod det åter ett antal lastbilar där och ett arbetslag höll på att bryta upp de nylagda gatstenarna och slänga dem i en container. Tydligen har de nya spåren satt sig…

  11. 12
    Björn

    För den som vill se ett väl utvecklat spårvagnsnät skall åka till Warszawa i Polen. Spårvagnarna blandas inte med biltrafiken annat än i korsningar. Även inne i staden går spåren parallellt med vägarna. Ett utmärkt färdmedel från alla håll in mot centrum och de modernaste vagnarna har luftkonditionering och stötdämpare.

  12. 14
    Sigge

    #10 Håkan Bergman

    Nu är det ungefär 30 år sedan jag flyttade från Stockholm, så det kan ha ändrat sig en del. Anledningen till att man pratade om spårväg mellan centralstationen och Ropsten via Oxenstiernsgatan beror på att Kv Garnisonen och radiohusen har många som jobbar där. Samtidigt är tunnelbanan mellan Centralstationen och Östermalmstorg den hårdast belastade i rusningstrafik. I synnerhet tågen som ska till Ropsten som har många som har jobb i närheten av Karlaplan.

    Vi som har jobbat med infrastruktur har ofta perspektiv på 30, 50 eller 70 år framåt i tiden. Politiker som beslutar om spårsatsningar vill ofta ha snabba resultat. Nu är det elektrisk infrastruktur jag jobbat med, inte spårtrafik.

  13. 15
    Lars Cornell

    #12 #13 Det fungerar bra där, men Krakow har inte riktigt lika raka gator. När jag bodde en tid i Polen på 80- och 90-talen berättade man att Katovice centrum sjunkit 7 m (det är nog mer nu) på grund av kolbrytning under staden. #11, Tala om sättningar i Norrköping!

  14. 17
    L

    Hade man behållit spårvagnarna efter högertrafikomläggningen så hade dom säkert funnits kvar än idag. När man började riva upp rälsen var det många som skakade på huvudet och undrade hur länge det skulle dröja innan man ville ha tillbaka spårvagnarna.

    Så här såg det spårvagnsnätet ut;
    http://www.tramways.com/tramways/stockholm/sthlm1/svenska2.html

    Men det var inte helt riskfritt, det var olyckor dagligen, mest krockar med bilar. Cyklister och skotrar körde ofta omkull på rälsen, speciellt om det regnat. Och dom var inte direkt ljudlösa, husen skakade när spårvagnen kom. Så idag är det nog inte längre någon bra idé att få tillbaka dom i Stockholm…

  15. 18
    Joel

    Budapest har utomordentlig spårvagnstrafik. Och busstrafik. Och tunnelbana. Och lokaltåg. Och flodbåtstrafik.
    Och alla är välfungerande. Tänka sig.

  16. 19
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    L
    Ja vi får väl se men de har med i planerna att de kan komma tillbaka när de bygger om Slussen. Den ut till Djurgården är väl ett första steg i innerstaden.

  17. 20
    Ingemar Nordin

    Jag är emot spårvagnar i trafiken. De sniker upp bakifrån eller från sidan när man mist anar det. Min erfarenhet av att köra i städer med spårvagnar begränsar sig till Göteborg och Norrköping. Livsfarligt!

    Men om man vill ha eldrivet så kanske elbussar är bättre? De finns i Landskrona och uppför sig som vanliga bussar, dvs, förutsägbart och följer vanliga trafikregler. Elen tar de från luftledningar. Inga spår i gatan.

  18. 21
    Ingemar Nordin

    #20,

    Glömde Oslo. Samma elände med ”tricken” som i de andra städerna. De kör enligt egna regler och du måste vara inbodd Oslobo för att klura ut vem som skall väja för vem.

  19. 22
    Gunnar Strandell

    Vänner!
    Går det att komma förbi känslan av att det var bättre förr och koppla det till att vi bör göra samma saker igen? Retro är OK för mig när det gäller det estetiska eller kulturella med undantag för ”kulturrevolutionen”.

    Jag minns också med glädje då mormor tog mig med spårvagn från Klingsberg till centrum i Norrköping sommaren 1958. Det var häftigt att mormor och morbror drev en plantskola i en södersluttning ned mot järnvägen till Söderköping och med perfekt utsikt in i Idrottsparken på norra sidan. Jag såg ”Zamora” Nyholm live, helt gratis!

    Jag har bott i Norrköping 2005-13 och upptäckt att staden faktiskt styrs av människor med liknande erfarenheter eller drömmar. ”På min gata i stan”, Trädgårdsgatan, där jag ofta parkerade blev det så stora snösamlingar att de som inte hade SUV stod lite i vägen för ”Gula faran”. TOTALSTOPP I HELA STADEN!!

    Lösningen blev att man ändrade tider för tillåten parkering för att hinna röja snön. Och den begränsningen gäller förstås året runt. :D

    På 1950- och 60-talen fungerade det hela för att det fanns människor som jobbade i snösvängen, dvs. då det behövdes. Nu har vi global uppvärmning och måste räkna med snöhinder när som helst under året.

  20. 23
    Lasse

    Eldrift utan spår hade vi förr-Trådbussar.
    Nu finns det en hybrid?buss som går på el mellan laddstationer. Ett Umeföretag som är riskkapitalfinansierat. Hybricon buss.
    Spårbunden trafik är bekvämare eftersom de inte svänger så tvärt eller bromsar i onödan.
    Det borde kunna fixas med en kördator och lite utrymme i trafiken. Spår är bara en kvarleva från förr.

  21. 24
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Jag menar nu inte att det ska se ut precis som det gjorde förr. Självklart ska det inte vara cyklar i spåren, det är farligt. Man hade inte cykelbanor förr men det har vi ju nu.

  22. 25
    Gunnar Strandell

    Lena Krantz #24
    Jag håller med dig om att det är säkrast att separera olika trafikslag, men det verkar som att vi inte riktigt har råd med det eller har svårigheter att hitta någon som vill betala för säker och separerad cykeltrafik.
    Om det nu hjälper. Min son håller hög cykelfart på plan väg och blir irriterad på dem som cyklar i bredd och långsamt.

  23. 26
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Gunnar Strandell
    Jag blir mest irriterad på cyklister som håller hög fart. I alla fall i innerstan. Men lite förstår jag ändå din sin eftersom man vill kunna både gå och cykla i sin egen fart. Själv håller jag ett hyfsat promenadtempo och blir irriterad om jag inte kommer förbi exempelvis två mammor med barnvagnar i bredd som lunkar på utan att någon notis om de som vill gå om bakom dem. :-D

  24. 27
    L

    Frågan är väl varför vi ska trängas i innerstan överhuvudtaget? Jag flyttade ut från stan direkt när jag började jobba och sedan internet kom jobbar jag hemifrån. Mina besök i Stockholm numera kan jag räkna på ena handens fingrar, betalar trängselskatt två-tre gånger per år…

    Redan när ”trafiksaneringen” började i Stockholm förstod jag att man bor bättre på annat håll.

  25. 28
    Sigge

    När det gäller kollektivtrafik så väljer resenärerna hest spårbundet om det finns. Det gör jag också. En spårvagn, tåg eller tunnelbana går lugnare än en buss. Det är lättare att läsa en tidning eller bläddra i en telefon på ett spårbundet fordon än på en buss.

  26. 32
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Sigge
    Ja jag vet inte varför riktigt men jag trivs helt enkelt bättre på en spårvagn än på en buss. Det kanske bara är jag men jag tänker ändå att trivsamhet är något att jobba för.

  27. 33
    Roland

    Såg en video med John Coleman berättar om ett möte som skedde en konferens i Stockholm 1972 med Maurice Strong som tydligen redan då startade upp globala klimatförändringarna redan 1972

    https://www.youtube.com/watch?v=RrQxidb4xSQ
    se från 16:21

    Kan det stämma att det var så tidigt man började redan 1972 med globala klimatförändringarna ?

  28. 34
    Gunnar Strandell

    Roland #33
    Jodå miljö och klimat diskuterades i FN-regi redan vid konferensen i Stockholm/Saltsjöbaden 1972.

    Men då var ”atomvinter” och sänkt temperatur av andra orsaker det viktigaste för FN att hantera.
    Och det lyckades så bra att 20 år senare var det dags att slå larm om uppvärmningen!!!

  29. 36
    Lennart Bengtsson

    Lena brukar ju bevaka den Grönländska inlandsisen som enligt mediauppgifter smälter undan i en rasande takt. Som framgår av nedan är det dock inte fallet för tillfället trots att redan halva smältsäsongen för året gått. Kanske något för Jenny Stiernstedt i SvD som brukar hålla reda på landisarna och dess fortlöpande undergång? Vi ser fram emot nya spännande artiklar och förklaringar från fru Stiernstedt. Kanske Lena kan dra i några tåtar?

    http://www.dmi.dk/groenland/maalinger/indlandsisens-massebalance/

  30. 41
    bom

    I SvD råder en extrem ”utrymmesbrist” för den som hotar agendajournalistiken!

  31. 42
    latoba

    #38
    Jag har skickat åtskilliga mail till fru Stiernstedt, men hon svarar aldrig. Läser nog inget som inte är PK. Hon verkar för övrigt för evigt vara knuten till Johan Rockström och Anders Wijkman.

  32. 43
    Lasse

    #36
    SVDs Jenny Stjernstedt är nog mer intresserad om nån etablerad klimatolog visar henne hur det ser ut. Eller tvingar henne att publicera något som inte stämmer överens med den bild som tidningen annars är så ivrig att bygga upp.
    Men hon är inte ensam-inte ens DMI noterar något.

  33. 44
    Peter Stilbs

    Jag har också skrivit till Stiernstedskan, liksom chefredaktör Karen, och kvalitet@svd.se, som ju ska rätta fel i tidningen. De ignorerar allt. Hur uppenbart fel det än är.

  34. 45
    Lars Kamél

    Jag har skrivit flera mejl med både beröm och kritik till medarbetare på SvD de senaste åren. Jag har aldrig fått något svar. Jag misstänker att de lägger in vissa personer, som de upplever som besvärliga, i ett filter så att mejlen aldrig kommer fram. Då kan de ju till och med påstå att de inte har sett till någon kritik mot någonting de skriver.

  35. 46
    latoba

    Tove Lifvendahl på SvD har ett automatsvar som lyder så här
    Tack för ditt mail. Jag vill med detta automatiska svar bekräfta att jag läser allt jag får, men på grund av den stora mängden inkommande mail, har jag tyvärr inte alltid möjlighet att svara i den utsträckning jag skulle önska.
    Ska man tro på att hon läser allt?

  36. 47
    Argus

    @#46
    Njaej. Finns ingen kontrollmekanism (alltså om Tove talar sanning), är fältet öppet och tomt. Får jag gissa: hon läser ej alla mejl.

  37. 48
    Mårten

    Är det spårvagnshatarna från Stockholms handelskammare som är inne och skriver här? Alla trafikslag har sin funktion. Spårvagnar fyller gapet mellan tunnelbana och buss rent kapacitetsmässigt.

    Linje 12 och 21 i Stockholm trafikerades med vagnar från 40talet till inte alls så länge sedan. Har ni åkt en buss som är mer än 10 år gammal?

  38. 49
    Gunnar Strandell

    Mårten #48
    Att spårvagnar fyller ett gap i kapacitet och att kapaciteten kan varieras genom att koppla till flera vagnar är en fördel, men det räcker inte när man också vill ha flexibilitet i vart människor vill åka.
    Att vagnarna håller i 40 år gör att de behöver kunna uppdateras allteftersom tekniken utvecklas. Det är inte lätt att se så långt in i framtiden och i praktiken får man leva med föråldrad teknik. För vägfordon tar det 10-15 år för ny teknik att slå igenom på bred front. Inte mins gäller det miljö och säkerhet.

  39. 50
    Mårten

    #49 Vill du också lägga ner tunnelbanan för att den saknar flexibiliteten?

    4ans busslinje i Stockholm bör göras om till spårväg då den är fullständigt kaosartad. Bussarna åker idag i karavan och är fullproppade.

    Föråldrad teknik? Det handlar om att transportera så många människor som möjligt från punkt A till B. Bussarna rasar samman efter ett par år medan spårvagnar och tunnelbanor rullar på. Vilken teknik är det du väntar på flygande bilar?

  40. 51
    Torbjörn

    #50 Mårten
    Jag väntar med spänning på att fibersatsningen ska slå igenom i Stockholm.
    Då ska ju ingen behöva ta sig till jobbet utan jobba hemifrån. Det var ju syftet till satsningen.
    I Stockholm är det inte så många tillverkande företag där man fysiskt måste vara på plats, utan flest tjänsteföretag där man likaväl kan arbete hemma.

  41. 52
    Gunnar Strandell

    Mårten #50
    Jag har ingen vilja att lägga ned någonting. Det sköter ekonomin och reseunderlaget.
    Tunnelbanan har fördel med att klara högtrafik och har där större flexibilitet än spårvagn. Dessutom konkurrerar den inte med annan trafik på banorna, något som ställer till det för fjärr- och pendeltåg. och för spårvagnar som går på trafikerade gator.

    Alla resor har en start och en destination. Men det innebär inte alla resor går från plats A till plats B. Och här kommer det kinkiga in i långtidsplaneringen. För utbyggnad av arbetsplatser och bostadsområden görs utifrån lokala beslut i Sveriges kommuner även om SKL och EU tycks tro något annat. Ett oflexibelt system tar tid och kostar pengar att rätta till, som t.ex. ”getingmidjan”.

Kommentarer inaktiverade.