Vi ska slåss för ett bättre klimat

I Förenta Staterna har man länge talat om ”climate wars” om en häftig debatt mellan IPCC-troende och IPCC misstroende. Förmodligen är den mediala övervikten nästan lika total där som här, men det finns, och har länge funnits, ett par viktiga skillnader.

Den första är att det har funnits ett par senatorer, med Marc Morano som den viktigaste, som envist hävdat att klimatotet är åtminstone överdrivet. Den andra är att eftersom det demokratiska partiet har drivit klimatfrågan så hårt har många republikaner, politiker och väljare intagit en motsatt ståndpunkt.

Det har dessutom funnits ett antal respekterade forskare, som Richard Lindzen, John Christy och Judith Curry, som kunnat representera skepticismen.

Naturligtvis innebär valet av Donald Trump som president och tillsättningen av Scott Pruitt som chef för EPA (Environment Protection Agency, Förenta Staternas motsvarighet till vårt Naturvårdsverk) en helt ny situation som alla måste ta ställning till. Efter att Pruitt föreslagit en röd/blå granskning av hela klimatfrågan så har det nu dykt upp en ny liten diskussion där frågan är om det överhuvudtaget är meningsfullt att ha en sådan kritisk granskning.

Egentligen finns det ju faktiskt redan ett rött lag som granskat klimatforskningen ur ett skeptiskt perspektiv, nämligen det som går under benämningen NIPCC (the Non-Governmental Panel of Climate Change) och deras sammanfattningar. Problemet med deras rapporter är förmodligen detsamma som med IPCCs, nämligen att man tar med för mycket, vilket innebär att det finns alltför mycket felaktigheter som kan angripas.

Jag tror att läget kan sammanfattas så att det finns tillräckligt mycket kunskap om att klimathotet är överdrivet för att kunna övertyga alla som inte redan låst sig vid koldioxidhypotesen – d.v.s. en majoritet av politiker och journalister. Som jag ser det så är det själva budskapet om att en uppvärmning är av ondo som ska utmanas.

Vid sidan av uppvärm ingen så finns det några fler eventuella effekter av koldioxidberikningen som utmålas som hot. Det är dem vi ska bemöta.

Ett av dessa påstådda hot är att det ska bli fler och starkare stormar – något som såväl teorin som all tillgänglig statistik motsäger.

Ett annat är påståendet att haven kommer att stiga snabbt – att haven kommer att fortsätta att stiga är högst troligt men att det ska ske med centimetrar per år istället för milimetrar finns det ingenting som tyder på.

Vidare talas det om havens försurning vilket är helt felaktigt eftersom det möjligen handlar om att ytvattnet blir något mindre basiskt. Förmodligen finns det redan nu ett antal hittills opublicerade undersökningar som visar att detta huvudsakligen är till fördel för livet i haven. Att de är opublicerade handlar i så fall om att forskarna är rädda om sina anslag och därför helst publicerar undersökningar som visar att någon havslevande varelse växer något sämre.

Men eftersom även fotosyntesen i haven använder koldioxid så kommer det inom kort att bli helt. uppenbart att koldioxidberikningen av atmosfären även gynnar livet i haven.

Som jag ser det så är det meningslöst att diskutera om det blir varmare eller inte, om pausen är verklig eller inte eller om det finns värme som gömmer sig i haven. Det är belagt att jorden blivit grönare och att skördarna världen runt ökar. Det vi ska göra är att rakt ut hävda att koldioxdberikningen är av godo för växtligheten och därmed för allt liv på jorden.

Om den dessutom medför en viss uppvärmning så är detta en ”fringe benefit”. Varma perioder har alltid varit gynnsamma för livet på jorden.

Dela detta inlägg

25 reaktion på “Vi ska slåss för ett bättre klimat

  1. 1
    Lars-Gunnar Remstrand

    Tack Sten för ett utmärkt inlägg i den infekterade klimatdebatten. Lågmält, sakligt, klokt – precis som jag minns dig från den tid då vi gjorde värnplikten tillsammans. Ska man nå fram till de som inte är så låsta i sina koldioxiduppfattningar tror jag precis som du att man måste begränsa argumenten och fakta till ett fåtal faktorer. Precis som du gör. Personligen tycker jag det är märkligt att inga grävande journalister dyker upp och tar fram fakta om koldioxiden, havsnivåhöjningen, stormarna och isbjörnsstammen. Finns det verkligen inga som vågar?

  2. 2
    elias

    #1
    Det är ju chefredaktörerna o ledningen som avgör detta på alla tidningar. De är alla PK.

  3. 3
    Sören G

    Jag hörde Janne Josefssons sommarpratarprogram. Bland journalisterna var det närmast självklart att alla var kommunister. Det hette ”vi ska inte granska vårt eget parti”. Det lever väl kvar fortfarande ”vi ska inte granska PK-uppfattningen”.

  4. 4
    latoba

    Att slåss för ett bättre klimat är absolut något som vi alla borde ägna oss åt. Men hur? Hur når man fram till de stora drakarna och public service? De verkar ju stoppa alla mail man skickar direkt i papperskorgen. Tove Lifvendahl i SvD har ett automatsvar som säger att hon läser alla mail men inte har tid att svara alla. Jag har försökt flera gånger men aldrig fått något svar. Det finns säkert journalister som håller med om att klimatfrågan borde debatteras öppet, men de vågar för sin försörjning inte lämna PK-spåret. En journalist sam kanske skulle våga är Lotta Gröning vars integritet när det gäller andra frågor jag beundrar. Har någon försökt få kontakt med henne?

  5. 5
    Jonas N

    Marc Morano är inte senator, enbart jobbat som kommunikationschef för Inhofe (se mer nedan)

    Snatorer är däremot Ted Cruz, Rand Paul, James Inhofe, Marco Rubio för att nämna några.

    I representanthuset har vi vidare Lamar Smith mfl.

    The Guardian har här en sammanställning av ‘förnekare’ i kongressen

    Både den artikeln och Wikipedia håller fast vid den fjantigt inrökta etiketten ‘förnekare’ vilket väsentligen illustrerar hur okunniga klimathotsaktivisterna faktiskt är om verkligheten. Och om man skulle räkna upp de mer ‘prominenta’ klimathotsförespråkarna i kongressen (demokrater) och vad dessa faktiskt säger i frågan blir detta faktum ännu mer uppenbart.

    För så är det (tyvärr): Förmågan att ens meningsfullt formulera sin egen ståndpunkt är det knapert med, och ännu sämre att korrekt kunna återge de (dvs andra sidans) ståndpunkter man menar skulle vara felaktiga. Utan oftast är det föga mer än upprepninga av inrökta etiktter i alla möjliga frågor, inte bara ‘förnekare’ utan även ‘rasist’ eller ‘islamofofob’, ‘sexist’, ‘hate speech’ etc, eller för att förenkla det ytterligare för sig, sammanfatta alla dessa epitet i ‘deplorables’ …

    Och sedan undrar de ändå varför de inte övertygar fler än de gör med sådan ‘argumentation’. Som sagt, det är sorgligt ställt med vad de förmår ställa på banan i det allt mer sekteristiska lägret på den sidan ..

  6. 7
    Sigmundb

    Hei
    En liten korreksjon til en ellers god artikkel:
    Marc Morano er ikke Senator men politisk rådgiver. James Inhofe er vel den senatoren som har utmerket seg mest når det gjelder å stå opp mot IPCC-alarmismen.
    Ved å avholde høringer i komiteen han leder har han latt begge sider komme til orde på like fot.
    I land med en differensiert presse, særlig i England og USA, har de som er uenige med klima-alarmistene på politisk, økonomisk eller vitenskapelig grunnlag hatt arenaer i mainstream media der de har kunnet komme til orde.
    Den sterke konformismen i svenske og norske media gjør at det ikke er mulig. Konsensus er definert som så viktig at tvil og motforestillinger er moralsk tvilsomt og det dermed er legitimt å undertrykke dem.
    En stor takk til dere alle som bruker tid og krefter på kampen mot overmakten, før eller siden vil man sannsynligvis få rett. Det er mest et spørsmål om hvor langt det skal gå.

  7. 8
    Olav Gjelten

    I klimatreligionens fotspår uppfattas bara lågmäldhet och saklighet som osäkerhet, egoism och mumlande i skägget.
    Se på våra motståndare som basunerar ut sitt budskap om att moder jord har feber och att tiden håller på att rinna ut om världen ska räddas. Och det är de som samlar folket! Saklighet och lågmäldhet är i denhär sammanhangen att mjölka ut sista droppen att inte bry sig om framtiden.

    Khmerer, talibaner och antidemokrater med bruna och röda rötter är bara uttryck som säger sanningen om den diktaturkramande, gröna rörelsen som steg för steg för oss tillbaka från upplysning och välfärd medeltidens mörker och fattigdom.

  8. 9
    Peter Stilbs

    Utmärkt, Sten – men jag tror inte ”koldioxid” är en bristvara för växtligheten i haven, som den är för de landbaserade växterna. Där finns väl redan ca 40 ggr mer än i atmosfären, mestadels i form av bikarbonatjoner.

  9. 12
    Lars Kamél

    Klimatet blir bättre av sig själv. Det vi kan göra är att motarbeta alla dem som vill att klimatet ska bli sämre igen. Fast egentligen arbetar de bara för en ekonomisk kollaps som knappast påverkar klimatet ett dugg.
    Klimatpanikmakarna finner knappast något stöd hos IPCC. I alla fall inte i rapporterna från WGI eller i specialrapporten SREX. Där står till exempel att stormarna inte förväntas bli fler. Blir det någon förändring, blir det färre stormar, men kanske också något våldsammare. Naturligtvis har stormarna inte blivit vanligare fram till nu heller, fast de troende påstår det. Det är i bästa fall en myt och i sämsta fall en ren lögn, påhittad av panikmakare för att ha något att skrämmas med.
    Det är knappast en slump att ”försurningen” av världshaven dök upp som ett påstått problem samtidigt som den globala uppvärmning saktade in till nästan noll. Fast precis som klimathotet självt, är minskningen av ytvattnets pH ett modellresultat utan stöd i verkliga mätdata. Såvida man nu inte väljer ut bara en begränsad tidsperiod i stället för alla data. Något som de klimathotstroende tycker om att göra.
    Om världshaven plötsligt ska börja stiga med en centimeter eller mer per år: Varifrån ska vattnet komma? Är det meningen att Antarktis och Grönland plötsligt ska bli något tiotal grader varmare och börja smälta, kanske? Planerar måhända klimathotstroende att åka dit och måla glaciärerna svarta, så att de absorberar mer solljus och börjar smälta i rasande takt?
    För att vara klimathotstroende, gäller det att inte kunna någonting om livets och klimatförändringarnas historia på vår planet. Korallrev har till exempel funnits i nästan en halv miljard år. Om de inte hade klarat höga koldioxidhalter, höga temperaturer eller variationer i havsytans nivå, skulle de sedan länge vara utrotade. Geologiska avlagringar ger indikationer på klimatförändringar ungefär en halv miljard år tillbaka, men de måste ha funnits åtminstone lika länge som det har funnits liv, kanske längre. Både liv, väder, klimat och klimatförändringar kräver en atmosfär och finns den kommer åtminstone väder, klimat och klimatförändringar att finnas.

  10. 13
    Per Erik Kihlstedt

    Alla följande villkor måste vara uppfyllda för att kunna hävda att förbränning av fossila bränslen kommer att förstöra mänsklighetens villkor för fortsatt existens på jorden.
    1. Förbränningen av fossila bränslen ska vara av väsentlig omfattning i förhållande till den naturliga produktionen av koldioxid.
    a. Förbränning av fossila bränslen utgör endast 4% av det totala flödet av koldioxid till atmosfären. Detta innebär att förbränningen av fossila bränslen har en viss, men obetydlig, effekt på det totala flödet.
    2. Koldioxidens växthuseffekt ska vara större än andra växthusgasers.
    a. Vattenånga förekommer i flera tusen gånger högre halt än koldioxid i atmosfären.
    b. Vattenmolekylen är krökt som en bumerang och tar därför upp mer energi per styck än koldioxidmolekylen, som är rak.
    c. De bägge gasernas spektralintervall, där de verkar, sammanfaller nästan helt. Vattenångan skuggar därför koldioxidens effekt i stora delar.
    d. Detta innebär att koldioxidens inverkan på jordens temperatur alltid kommer att vara försumbar i förhållande till vattenångans.
    e. Detta förklarar också varför man, trots flera tiotals års forskning till gigantiska belopp inte kunnat mäta eller beräkna den så kallade klimatkänsligheten för koldioxid. Klimatkänsligheten är den förväntade temperaturstegringen vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären. I nuvarande läge från 0,0004% till 0,0008%.
    3. Den ökade värmen från växthuseffekten får inte stråla ut i rymden på grund av naturlagen om exponentiellt ökande strålning vid temperaturstegringar (Stefan-Bolzmans lag).
    a. Detta är ett effektivt hinder för en väsentligt ökad temperatur på jorden. Någon tipping point finns alltså inte.
    4. Jordens råvaror måste vara ändliga. Detta gäller särskilt råvaror för energiproduktion, för att vi inte ska ha tillräcklig tillgång till energi för att kyla de bostäder m m, där vi lever och verkar på samma sätt som vi i dag värmer dem på våra breddgrader.
    a. Resurserna är ändliga, men tack vare kretsloppet tar de aldrig slut.
    b. Mineralråvaror är logaritmiskt fördelade i jordskorpan, vilket innebär att vid en fördubbling av priset för en mineralråvara, t ex olja, blir 10 ggr större volymer värda att ta upp ur jordskorpan. (Gäller ej de s k sällsynta jordartsmetallerna).
    c. Jordens råvaror kommer alltid att vara tillräckliga för mänskligheten.
    5. Isarna i polartrakterna ska vara otillräckliga för att kyla ner en temperaturstegring på jorden.
    a. Det krävs så enorma mängder energi att smälta polarisarna att det inte är ett problem under mänsklighetens tid på jorden.
    6. Vi måste ha spelat bort mänsklighetens resurser att motverka en eventuell skadlig temperaturstegring, om man i framtiden finner metoder att det går att göra så.
    a. Det är precis vad vi håller på med, genom att ösa pengar på meningslösa så kallade klimatåtgärder.

  11. 14
    Svend Ferdinandsen

    #4 Latoba
    ”Att slåss för ett bättre klimat är absolut något som vi alla borde ägna oss åt”
    Andre siger at man bør vælge sine kampe med omhu, og sikre at sandsynligheden for at vinde er rimelig.
    Denne kamp for et bedre klima er en kamp vi ikke bør starte.
    Det er usikkert hvad et bedre ”klima” er.
    Det er usikkert hvor meget vi kan påvirke det.
    Kan vi påvirke det, kan det blive en kamp om hvem der skal have bedre klima.
    Det kan let blive personligt, tilhængere mod skeptikere: Er du ikke med er du imod.
    Det er en tabt kamp allerede før den er startet.

  12. 16
    tty

    #9

    ”Utmärkt, Sten – men jag tror inte ”koldioxid” är en bristvara för växtligheten i haven, som den är för de landbaserade växterna.”

    I vattenområden med bottenvegetation förekommer det definitivt, i synnerhet i tropikerna. pH kan öka med en hel enhet runt korallrev, sjögräs- och kelpbäddar från morgon till kväll p g a att koldioxid förbrukas under fotosyntesen:

    http://rspb.royalsocietypublishing.org/content/royprsb/280/1772/20132201.full.pdf

    http://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/7/2/024026/pdf

  13. 19
    Lars Erik Lundström

    #13
    Antingen är han ett troll eller också vet han inte att promille är 1/10 procent.
    Det blir i alla fall helt fel när han räknar med att vattenångan är tusentals gånger högre än koldioxidens andel. Vattenånghalten variera väldigt mycket och kan bli upp till hundra gånger högre. Vidare anser han att koldioxiden inte är mycket till växthusgas för att den är rak. Den har dock 2 dubbelbindningar som ger en signifikant absorption i IR-bandet.
    Att ingen har reagerat på dessa felaktigheter gör mig bekymrad. Trovärdigheten för denna blogg ifrågasätts inte minst av våra motståndare. Med sådana vänner behöver vi inga fiender.

  14. 20
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Hej Lars-Erik,

    du har rätt, men felaktigheter kommer hela tiden och vi orkar inte alltid rätta till dem – inte ens de värsta

  15. 21
    L

    #18, Politikern Macron mötte affärsmannen Trump och tror att han sålde på honom nya idéer…?

    Trump har visserligen ändrat sig förr, men med dom medarbetare han valt kommer han knappast att köpa klimathotet. Det är fortfarande i huvudsak politiker och journalister som tror på sagorna om den lilla molekylen som åstadkommer extrema regn och samtidigt torka, extrem värme och samtidigt kyla.

    Den där förskräckliga lilla molekylen som vi andas ut dygnet runt, även när vi sover…

  16. 22
    Per Erik Kihlstedt

    Ref #19 Lars-Erik Lundström och #13
    Jag måste erkänna att jag levt ett långt och lyckligt liv i tron att koldioxiden var en svagare växthusgas än vattenångan, men nu har jag fått lära mig något nytt. Detta är i min mening helt i enlighet med denna blogs syfte, nämligen att överföra kunskap från de insatta till de intresserade.
    Därför ber jag dig att i enkla ordalag berätta vad som gäller avseende vattenånga och koldioxid ur följande aspekter:
    1 Vilken relation råder mellan de två molekylernas förmåga att absorbera värme i IR-bandet?
    2 Vilken relation mellan deras förekomst bör man använda för att få fram respektive ämnes andel av absorptionen?
    3 Vad blir effekten när man dessutom lägger till överlappningen av de bägge ämnenas absorption vid olika frekvenser?
    Är något av ämnena dominerande eller är de jämspelta?
    Syftet med mitt inlägg #13 under rubriken ”Vi ska slåss för ett bättre klimat” var att försöka kommunicera i enkla ordalag de viktigaste faktorerna för att man ska kunna tala om ett klimathot från koldioxiden. Jag valde att ta fram faktorer som alla måste vara uppfyllda, för att det överhuvudtaget ska föreligga ett klimathot förorsakat av koldioxid.

  17. 23
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    OK, Per-Erik,
    Mängden koldioxidhandlar om 4 molekyler per 10 000 ”luftmolekyler”. Över varje kvadratmeter jordyta finns det ungefär 1,5 kg kol. När det gäller vattenånga så ser min beräkning ut på följande sätt. Det regnar ungefär en meter vatten per år (i genomsnitt över jorden). Om, vilket påstås, uppehållstiden i atmosfären är 2 veckor så innebär det att en 25:te del finns i atmosfären vid en viss tidpunkt, vilket skulle innebära att det finns 4 cm vatten vilket skulle bli 40 kg över varje kvadratmeter.
    Det innebär att det finns ungefär 16 gånger fler vattenmolekyler än koldioxidmolekyler över varje kvadratmeter.
    En viktig skillnad är att vattenångan är ojämnt fördelad över jorden, medan koldioxiden är (åtminstone i teorin) mer jämnt fördelad.
    Den banalaste uppskattningen är i så fall att vatten spelar en 16 gånger större roll.

  18. 24
    Tor Ekerot

    Sten Kaijser skrev: ”Som jag ser det så är det meningslöst att diskutera om det blir varmare eller inte, om pausen är verklig eller inte eller om det finns värme som gömmer sig i haven.”

    Ett anti-vetenskapligt uttalande. Att ta reda på fakta är aldrig meningslöst.

  19. 25
    Sten Kaijser

    Hej Tor,

    självklart är fakta viktiga, men när det gäller jordens medeltemperatur (det enda som koldioxiden direkt kan påverka så är det en total strid om vad som är fakta. Blir atmosfären varmare, i så fall hur mycket? Gömmer ssig värme i haven. När de frågorna tas upp så finns det så många olika beräkningar så att jag tror inte att det går att få enighet om vad som är fakta.

    Min utgångspunkt är som du såg att det spelar väldigt liten roll om exempelvis värmen gömmer sig i haven. Det jag hävdar är att varmare är bättre och att det viktiga är att bekämpa en klimatpolitik som enligt min uppfattning är människofientlig.

    Om du tycker att detta är anti-vetenskapligt så får det stå för dig.

Kommentarer inaktiverade.