Missväxt och nöd under Lilla Istiden

Här är ett gästinlägg av Tege Tornvall som hittat en intressant historisk källa med klimatnoteringar från förr.

Starvation_image_from_Fäderneslandet_1867

Foto Wikipedia: Illustration av svälten i Norrland ur tidningen Fäderneslandet, 1867. En moder ligger döende medan sonen äter på en känga och en man täljer bark från trädet utanför.

Dalarna är inte världen. Men Lilla Istidens ogynnsamma klimat med återkommande missväxt och nöd kunde tydligt avläsas även i lilla Dalarna. Prästen Emil Åkerström i Amsberg strax norr om Borlänge skildrade i slutet av 1800-talet i tidskriften Tunarötter vädrets och odlingsförhållandenas skiftningar utifrån lokala prästers anteckningar ända sedan 1527.

Det är viktigt att förstå hur mycket väder och klimat under Lilla Istiden kunde variera (klimat kan definieras som genomsnittligt väder under 30 år eller mer). Då var Solens synliga aktivitet i flera perioder minimalt låg, med svagare solvind och få eller nästan inga solfläckar. Nu konstaterar solforskare i många länder att Solen åter är på väg in i en liknande fas.

Prästen Emil Åkerström gjorde följande noteringar.

o 1527–28 rådde hungersnöd på grund av sena vårar och tidiga höstar.

o På 1690-talet tycktes vädret upp- och nervänt. 1692 var det milt från januari till mars, men i april kom en förfärlig kyla så att isarna bar hela maj månad. Vid skördetiden kom ett ihållande regn, som förstörde all gröda.

o 1695 kom vid nyår ovanligt sträng kyla, som såg ut att aldrig ta slut. Vargarna drogs av hunger in i Amsbergs by och anföll t. o. m. människor. Hela maj låg snön kvar, och först efter midsommar kunde man så. Sedan följde en kall och regnig sommar med tidig nattfrost, som tog hela den lilla skörden.

o 1696 började med vårväder, och i februari kunde man se nytt grönt gräs spira. Men i mars kom vintern tillbaka med kyla och snö som låg kvar långt in i maj. Man sådde efter midsommar, men i augusti kom hårda och ihållande nattfroster, som förstörde allt så att åkrarna låg helt svarta. Först i slutet av september kunde man plocka smultron och i oktober mognade hallon.

Massvält och död

o 1697 var tillståndet i hela Norden förfärligt. I det fattiga Finland dog 80.000 människor av svält, och i Sverige över 100.000. Hela socknar i Norrland dog ut, och kyrkorna stängdes. I Amsberg finns inga uppgifter om att någon dött av svält, men eftersom folket under flera år blandat bark, halm och agnar i födan blev många dödligt sjuka i blodsot.

Inte mindre än sju personer dog 1697 i lilla Amsberg, d. v. s. en person i var tredje gård, och sex gårdar låg öde. På sommaren 1697 begravdes 10–20 avlidna varje söndag på Stora Tuna kyrkogård söder om Borlänge.

o 1740 noterades svår torka i Amsberg med missväxt som följd. Prosten Magnus Abraham Sahlstedt betonar detta i Tuna Minne 1743 och tillfogar även att den ostadiga väderleken orsakat folket ohälsa, krämpor och ”helsoter”.

1783 – 1784 rådde en ovanligt lång och sträng vinter. Ända in i maj låg stora snömassor på vägarna, och det var svårt att komma fram med häst och släde. Isarna låg till långt in i juni månad.

Påbud utfärdades om faran att blanda bark, mäsk, agnar, ben och sågspån i brödet, då det orsakade grasserande dödlighet i rödsot och rötfeber. Man borde äta hästkött och andra tama och vilda djur, som av fördomar ej annars åts. Renlav, mossa och rötter av kvickrot och tistlar var ej skadliga.

Ny missväxt

o 1837 förorsakade otjänlig väderlek missväxt, och 1838 kallades barkbrödsåret.

o 1844 var våren och sommaren ovanligt regniga.

o 1850 den 29 januari rådde så sträng kyla i förening med starkt yrväder att i mannaminne dess like icke funnits.

o 1857 under sommaren regnade det alldeles kolossalt. Havren fick stå ute på åkrarna och hemforslades på vinterföret.

o 1866–1867 var Lilla Istidens sista verkliga nödår. Den 15 februari skrev storskifteslantmätaren J. A. Andersson till Lantbruksakademiens tidskrift bl.a.:

”Det börjar gå omsols, att man kan fundera om sommar och vinter skola byta roller. Sålunda ha vi till för 1-2 vecka sedan haft barmark och överhuvudtaget ganska blid väderlek. Men nu har gubben Bore sent omsider kommit och det så väldigt att det är fråga om att komma utom stugdörren, ty drivorna ligga i höjd med åtminstone fähustaken. Vi plogade vägarna de första dagarna, men måste avstå, när man såg att arbetet efter några timmar var förgäves.”

Snabb växling

Dalarnas sista verkliga hungerår anses vara 1867. Från byn Sifferbo har antecknats att mellan pingst och midsommar kom en så stor snödämp att meddon kunde användas. All gröda frös bort. Den 18 maj var isen på sjön Gimmen 29 tum (74 cm). Strax före midsommar efterföljdes kylan av en stark värmebölja. Trädens knoppar utvecklade löv på tre dagar. Likväl slog årsväxten fel och det blev svårt nödår.

Sedan ansågs 1880 vara den varmaste sommaren ”i mannaminne”. Ett ”mannaminne” är sällan längre än en generation. I början av 2000-talet anses den globala medeltemperaturen vara en knapp grad varmare än slutet av 1800-talet – och 3-4 grader varmare än Lilla Istidens kallaste period.

Lilla Istiden anses ha inletts i slutet av 1200-talet och i perioder ha varat till slutet av 1800-talet med varmare avbrott. Dess kallaste perioder med minimal solaktivitet anses ha varit Wolf minimum ca 1280-1350, Spörer minimum ca 1460-1550, Maunder minimum ca 1645-1715 och Dalton minimum ca 1790-1820. Maunder minimum var kallast.

Tege Tornvall, Nätverket Klimatsans

Här finns en sammanfattning av missväxtåren. Här wikipedias beskrivning av missväxten 1867-1869.

Dela detta inlägg

27 reaktion på “Missväxt och nöd under Lilla Istiden

  1. 1
    Ann lh

    Tege T. Intressant! Tack!
    En liten fråga bara, varifrån kommer uppgiften att den globala medeltemperaturen nu anses vara 3-4 grader högre än under den kallaste perioden under Lilla Istiden?

  2. 2
    pekke

    Ahh, den gamla goda tiden när temperaturerna var ” normala ” och ” klimatförändringar/ global uppvärmning ” inte hotade mänskligheten som i dag.

    Lite sarkasm kan förekomma i ovanstående mening.

  3. 3
    Sören G

    På Gotland inrättades de s.k. sockenmagasinen i slutet av 1600-talet där bönderna skulle deponera en del av årets skörd för kommande behov. Det var föranlett av nödåren under 1600-talet.

  4. 4
    Lasse

    Numera pågår dessa katastrofer i Afrika, men lindras med nödhjälp från rika länder.
    Problemet är inte tillgången på förnödenheter utan på transporter.
    Transporter som kräver säkra och körbara vägar och lastbilar.
    Allt byggt på fossila råvaror som asfalt och diesel.

    Jag hade för mig att det var problem även i början av 1800 talet i Sverige.
    Torrår 1813?
    Därav skrönan om hälsningen till den nyvalde drottningen som hälsades i Helsingborg med ramsan:
    ”Vi vill ha regn” som kan via Skånskan lätt kan tolkas till en hyllning till drottningen.

  5. 5
    Allan Forsling

    Ja torkan i Afrika och svält. Det talades på nyheterna igår om ”trötthet” hos givarländerna som orsak till att inte mer hjälp ges till de lidande.. Jag säger politiskt vansinne som strör 1000 tals miljarder över alla lycksökare inom energiområdet. Ge pengar till det som de behövs till

  6. 6
    Svempa

    De värsta nödåren i Afrika under 1900-talet förorsakades av klimatalarmismens tvillingideologi, socialismen, tillsammans med diktaturer gödda av tunnelseende givarorganisationer.

  7. 7
    Kenneth Mikaelsson

    Lägg där till exporttullar till EU som saboterade mycket livsmedels produktion i Afrika..

  8. 8
    Olav Gjelten

    Christopher! Du är inte det minsta bekymrad för att en ny liten istid kan göra sig påmind vare sig nu eller om några hundra år.

    Vad är det som är annorlunda i dag än under den medeltida värmeperioden, som abrupt följdes av flerhundraårig liten istid? Det var barkebrödets tid. Säden blev inte mogen. Folk dog av svält.

    Varför skall vi inte vara lite mer ödmjuka och inse att klimatet fort kan ändra sig? Den dagen det sker har vi åtminstone föga hjälp att förvänta oss av den gröna, troende skaran, som till och med vill få oss att tro att skördarna blir bara större om vi får ett kallare klimat. Det är så dumt att det inte ens förtjänas att kommentera.

  9. 9
    Christopher E

    #8 Olav Gjelten

    ”Christopher! Du är inte det minsta bekymrad för att en ny liten istid kan göra sig påmind vare sig nu eller om några hundra år.”

    Nej, ärligt talat är jag inte det. Jag tror den cykel Lilla Istiden ingår i är Bondcykeln och då är nästa köldperiod en bra bit bort. Det är bara ca 400 år sedan förra minimum.

    Sedan tycker jag inte det är så mycket vi kan göra åt det nu ändå.

    Jag är mer oroad för vad starka ideologier som klimatalarmismen och dess släktingar ställer till med på kort sikt för att försämra våra förutsättningar att få en robust civilisation och en välmående natur.

  10. 10
    Olav Gjelten

    Våra gröna vänner (jag får väl lära mig att uttrycka mig så), påstår att vi kommer att få större skördar om vi får det kallare. Jag har flera gånger raljerat över detta påståendet här på Klimatupplysningen – bara för att bli bemött med kompakt tystnad.
    Vad är det jag inte har förstått denna gången?
    Förra gången, för bara några timmar sedan, hade jag inte förstått skillnaden mellan vår tids värmeperiod och den som fanns under medeltiden och varför den sistnämnda snabbt avbröts med en köldperiod (lilla istiden). Något liknande skulle alltså knappast kunna inträffa denna gången var svaret jag fick. Detta alltså till trots att solens har gått in i en extrem lågaktivitetsperiod, precis som just under den lilla istiden.
    (se # 9)

  11. 11
    Björn

    Tege Tornvall, mycket bra inlägg! Solen är den livgivande källan och förändringar i dess flöde påverkar oss obönhörligt. För att klara en nedkylning behöver vi mycket energi från modernare kärnkraftverk. Intermittent elkraft från vind och sol klarar inte nedisningen som vi med längre och strängare vintrar kan förvänta oss. Nedräkningen har redan börjat. Hur tänker klimatforskarna? Har de inget ansvar när de förnekar solens variabla energiflöde mot jorden?

  12. 12
    jensen

    9,10
    Medeltida värmen orsakade lilla istiden. Denna orsakade i sin tur moderna värmen, Denna i sin tur kommer att orsaka nästa kalla period. Jorden är ett alltför dynamiskt system för att nå jämvikt. Temperaturen svänger i stället fram och tillbaka i alla tidsskalor. T.ex. hundratals år.
    Temp. är dock rangebound. Övre resp. nedre gräns. Jorden har ”velat” +/- 6C senaste 5 milj. år.
    OLR står för regleringen. Ju mer jorden värms desto mer kyler OLR. Och motsatsen.
    F:n. är energigapet + 18W/m2. För att värma upp jorden krävs därför energitillskott. I stället minskar insolationen och vi har istället en brist på betr. NH på-14W/ m2.
    Jorden är i samma situation nu som för 119000 år sedan, när Eemians nedkylning började.
    Redan nu har neoglacialen medfört att det förekommer glaciärer halvvägs till ekvatorn.
    Energy Gap är anomalin i mängden energi som jorden förlorar som resultat av att jordens temperatur är över eller under medel. Om E:G: är litet, orsakar insolationsförändringar små tempförändringar. Om E_G
    är stort, orsakar insolationsförändringar stora förändringar betr. jordens klimat-.
    Sedan 1979 har man mätt OLR. Man kan se hur OLR har svarat mot jordens tempförändring senaste 35 åren. 0,2 C ökning orsakade 2 W/m2 i ökad OLR, Tack och adjö.
    Enl. IPCC ökar jordens värme 3C för en fördubbling av CO2 ( 3,7 W/m2.)
    Men då skulle OLR-ökningen motsvara 7,5W/m2. Go figure!
    Värmeökning motsvaras alltid av avkylning.

  13. 13
    Jan-Åke

    Vet inte hur många av er kunniga här på KU som även är aktiva på Twitter ?
    Där kan man direktdebattera med Per Holmgren, Johan R , och klimathotsaktivister i drivor …
    tty mfl där syns ni !

  14. 14
    Christopher E

    #10

    ”solens har gått in i en extrem lågaktivitetsperiod, precis som just under den lilla istiden”

    Alldeles för tidigt att utnämna något sådant. Lilla Istiden var lång, och vid minimum var en 70-årsperiod helt utan observerbara solfläckar. Där är vi inte. Gör inte AGW-alarmisternas misstag att extrapolera varenda liten avvikelse. Att hota med glacial under uppvärmning är nog inte bättre taktik än att anordna nyval när man redan ligger på topp.

  15. 15
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Christopher E #9,

    ” Jag tror den cykel Lilla Istiden ingår i är Bondcykeln och då är nästa köldperiod en bra bit bort.”

    Jag misstänker samma sak. Om vi nu är inne i en ”medeltidsvärmeperiod” av samma snitt som på medeltiden så kan vi, och våra barnbarnsbarn, glädja sig åt en flerhundraårig värmeperiod. Men om solens låga aktivitet blir långvarig så kan den nog brytas. Oroande på ännu längre sikt (tusen år) är ju att temperaturen sakta är på väg ned sedan 10-8 000 år.

  16. 16
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Jan-Åke #13,

    Twitter används väl snarast som en plattform för att få ut sitt budskap snarare än för att diskutera? Och då ser jag föga poäng i att få lyssna på Holmgren och Rockström en gång till, vid sidan av de vanliga megafonerna?

  17. 17
    Michael

    Judith Curry, Ortmark, Lundbäck m.fl. är aktiva på Twitter. Ofta länkar de till intressanta artiklar.

  18. 18
    Michael

    SI skulle på motsvarande sätt kunna använda Twitter för att annonsera nya artiklar. Med rätt hashtaggning kan man nå ganska breda målgrupper.

  19. 19
    Jan-Åke

    16# Jo men här syns dina argument i en diskussion med tex Wijkman eller Rockström som har många följare , du kan lägga in bilder och diagram ,vissa av av mina tweets har setts av hundratals, man kan tipsa om KU.

  20. 21
    jensen

    15,
    Sedan holocens energitopp 9000 år sedan har 65N insolation minskat 40W/m2, och blivit negativ sedan 3000 år, och kommer så att förbli 20 000 år.
    Trösten är, att insolationsminskningen betr, holocen är mindre än Eemians. Så även temperaturminskningen. Men att jorden kommer att värmas upp gentemot det naturliga fallet är inte troligt.
    D.v.s. den långa skalan ( mer än 1000 år)
    Men vem kan vara säker betr. korta skalan ( 100 års-skalan) ?

  21. 22
    Erik Lindeberg

    Ingemar Nordin/ Tage Tornvall

    Var kommer idén ifrån om att det var 3-4°C kallare under lilla istiden än på början av 2000-talet? Visserligen har temperaturen ökat från 1950 till 2000, men inte så mycket. Det var maximalt 1.9 °C varmare i 2000 än minimum under den lilla istiden (ca 1750 till 1790):
    https://drive.google.com/open?id=0B19Sr_Qmr4GJTVFFSi1mTVc5bjQ

  22. 23
    Ann L-H

    Tege, det vore bra om Du reder ut frågan om temperaturen under Lilla Istiden, se fråga #1.

  23. 24
    Christopher E

    #21 jensen

    Jag håller förstås med om att ett långsamt fortsatt fall från holocena optimum är troligt framöver, men det är på lång sikt. I relevant perspektiv om århundraden tror jag vi har en bra bit kvar till optimum på den moderna värmeperioden. Vad som saknas i din beskrivning av insolationen här uppe i norr är förstås att Milankovich-effekten är omvänd på södra halvklotet, det är endast skillnad i fördelning av land och hav på halvkloten som kan ge en nettoeffekt på klimat globalt.

    Vad vi ser i Bondcykeln är ett antal värmeperioder som gradvis blivit lite svalare; Minoiska, Romanska, Medeltida. Med lite draghjälp av AGW kanske vår innevarande värmeperiod överträffar den medeltida, men det är inget bekymmer. Bondcykeln är driven av variation i solaktivitet om man ska tro på en nära total korrelation.

    Så att oroa sig för framtida kyla känns inte relevant i perspektiv om hundratals år. Längre än så är frågan än mer irrelevant. Antingen har mänskligheten då gått under eller nått en sådan teknologisk nivå att geo-engineering är barnlek.

  24. 25
    jensen

    24:
    Tack för kommentarer.
    Nej, jag oroar mig inte för kyla, varken på kort (100-t) eller lång (1000-t) års sikt. Det är lika dumt som att oroa sig för döden.
    Min tanke var att f.a. ej heller behöva oroa sig för värme, f.a. tipping point.
    Betr. NH är det mest intressanta att varje aspekt av jordens temperatur inklusive ”GHE” bestämmes av NH. Sålunda är GHE inte en konstant baserad på atmosfären. Den enda förklaringen för årstidsbunden variation av GHE är betydelsen av 65 N Insolation. Den årliga variationen av jordens temperatur är ca 4 C och inte en konstant på 33 C
    CO2 kan tänkas stå för endast 2,8% av GHE Sedan har vi ju även logaritmiken att tänka på.

  25. 27
    jensen

    Perspektiv.
    Jordens energibalans beror på NH årstid. Varje år varierar mängden energi som lämnar jorden med ca 10W/m2. sålunda ur fas med insolationen. Detta falsifierar därför CO2-hypotesen.
    Varför är N 65 Så viktig? Kolla jordgloben.
    Jordens OLR har ökat de senaste dekaderna. Från 214 till 216 W/m2, innebärande 0,6% förändring av jordens energibalans. Även innebärande extra–förlust varje timma: 3 670 000 000 000 000 000 kWt till rymden. Eller : varje sekund förlorar jorden extra energi som mänskligheten använder under mer än 50 år.
    Men visst skulle det vara skönt med lite Medeltidsvärme och vin från Norra England.

    co2-hypotesen.

Kommentarer inaktiverade.