Öppen Tråd

 

blame-trump-weather-paris

Så här ser skämttecknaren ”Josh” på hur man kan utnyttja vanligt väder i den politiska propagandan. Öppen tråd om väder, klimat och energi (och politiken kring detta).

Trevlig Helg, önskar
Redaktionen

Dela detta inlägg

69 reaktion på “Öppen Tråd

  1. 1
    Abraham

    Oj vad tyst det blev i tidningarna om Trump och klimatavtalet. Nästan så det är rädda att prata för mycket om det, det skulle ju kunna leda till en debatt…

  2. 2
    Lasse

    Vad utmärker en religion?
    Den som vill starta en religiös rörelse behöver en allsmäktig Gud och en motkraft.
    Helst bör alla oönskade företeelser kopplas till motkraften.
    Om inte denna kraft gynnades skulle världen bli perfekt.
    Om den gynnas så är världen på väg käpprätt åt helvete.
    Det krävs offer för att tillfredsställa guden och präster för att predika dess godhet.

    Fast vi är väl mer upplysta än så?
    Nu är det vetenskapen som skall förklara för oss hur det står till och den som påpekar att det finns andra rön från andra tider kallas för förnekare.

  3. 3
    ceebee

    Patrik Kronkvist i Expressen 18 maj
    ”Centerpartiet öppnar för siffertrixande
    Frågan det rör sig om är både teknisk och snårig. Men i korthet handlar det om hur EU:s medlemsländer ska få tillgodoräkna sig den klimatnytta det innebär att koldioxid kan lagras i skogen.
    Finland driver i strid med EU-kommissionen linjen att länderna själva ska få stor frihet att välja beräkningssätt för denna koldioxidinlagring. I praktiken öppnar det för att skogsrika länder kan nå klimatmålen på pappret utan att göra några betungande utsläppsminskningar i verkligheten.”
    http://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/loof-struntar-i-miljon-nar-det-verkligen-galler/

    Om nu kodioxidutsläpp anses vara en miljöstörning borde ju koldioxid-omvandling/lagring innebära en viktig positiv miljöinsats.
    Jag har läst någonstans att jordens gröna växtlighet ”suger i sig” 120 Gt CO2/år medan våra fossilutsläpp uppgår till 9 Gt

    För att få perspektiv på detta vore det intressant att veta hur stor andel av jordens CO2 omvandlingskapacitet som olika länder besitter? Kanske kan någon ur den kunniga och bildade skara skribenter här på KU veta svaret.

  4. 4
    Håkan Bergman

    Australien måste göra nåt åt koralldöden, enligt SvD.
    https://www.svd.se/fn-uppmanar-australien-att-stoppa-koralldoden/i/senaste
    ”Unesco oroar sig för att Australien inte kommer att nå målen fram till 2050 för att skydda korallerna, och vill därför att myndigheterna lägger i en högre växel, skriver Unesco i ett utkast i samband med ett möte i Polen om världsarven.”
    Vad förväntar sig Unesco att Australien ska göra? Bortsett från att ”lägga in en högre växel” alltså?

  5. 5
    latoba

    Dagens SvD inklusive bilagan SVD Näringsliv är det totala bottennappet när det gäller klimatfrågan. Total brist på debatt och allsidighet. Inga svar på mail. Tidningen borde skämmas.

  6. 6
    Lars Kamél

    latoba: SvD har länge varit under all kritik när det gäller klimatskriverier. De låter en statsvetare-journalist skriva om klimatfrågor. Jag tror att jag har klagat så mycket och så hårt att jag har hamnat i ett filter så att mina mejl numera inte kommer fram.

  7. 7
    Sören G

    På lördagsmorgnarna är det Naturmorgon i P1. Jag brukar vrida på radion men jag somnar ofta ifrån en stor del av programmet. Jag vaknade till när de började prata om klimatförändringar. Vattenståndet i Dellen-sjöarna i Hälsingland, varifrån programmet sändes, var ovanligt lågt efter en lång regn- och snöfattig period. Bäckarna och åarna hade inte fåror ända fram till vattnet eftersom vattnet normalt går högre upp, vilket får till följd fiskar och andra djur inte kan ta sig upp i bäckarna och åarna. Då blir det svårt med föryngringen.
    Och så kan vattnet när det är grunt bli för varmt för vissa istidsrelikter.
    Det antyddes förstås att det är klimatförändringar som givetvis är människans fel. Och Trump och Paris-avtalet nämndes som en möjlig förvärrad situation i framtiden.
    Som vanligt alltså, varje avvikelse för vad man betraktar som normalt kallas för klimatförändring.

    Klimat kan vara varmt och fuktigt, varmt och torrt, kallt och fuktigt eller kallt och torrt.
    Temperaturen sedan istidens slut har varierat en hel del. De senaste 5000 åren har det varit ungefär en varmperiod och en kallperiod under varje årtusende.
    Det påstås att ett varmare klimat leder till mer extremt väder, men en högre global medeltemperatur betyder ett jämnare klimat och därmed mindre motsättning mellan varma och kalla luftmassor. Ekvatorsområdet blir inte varmare. Däremot förskjuts klimatzoner mer mot polerna och polerna värms således mest.
    Under Holocenska optimat, som sammanfaller med den klimatperiod som vi kallar Atlantisk tid, var det varmt och fuktigt. Atlantisk tid eftersom vädersystemen dominerades av vindsystem från Atlanten. Den nuvarande klimatperioden kallas Subatlantisk tid eftersom den också domineras av vindsystem från Atlanten. Klimatet är kallt och fuktigt.
    Klimatperioden strax efter istidens slut och innan den Atlantiska tiden kallas Boreal tid då det var kallt och torrt. Vindsystemen dominerades av ostliga och därmed torra vindar.
    Mellan den Atlantiska tiden och den Subatlantiska tiden inföll den Subboreala tiden då det också var torrt. Men det inföll en kallperiod i början av den tiden och sedan kom den Minoiska värmeperioden som tydligen i Skandinavien var en del av den Subboreala tiden.
    Att klimatet hos oss var torrt åtminstone under delar av tiden bevisas av att man på Gotland i myrar och träsk (sjöar) hittar stenåldersartefakter långt ut från var stranden normalt går. Vilket visar att vattenytan stod under pasströskeln.
    För att återvända till Naturmorgon så menade man att istidsrelikter vara hotade, men tittar man tillbaka i historien så borde de vara utrotade för länge sedan.

  8. 8
    Lasse

    SVT granskar Trumps påståenden om klimatavtalet:
    https://www.svt.se/nyheter/utrikes/trumps-argument-mot-klimatavtalet-granskade-kina-och-indien-far-skulden
    Lägg märke till hur rätt Trump har och hur svårt det är för SVT att medge det!

    Den granskningen visar att vi , som vanligt, är extrema!
    ”Sverige är den största bidragsgivaren räknat per invånare med 581 miljoner dollar, eller 59 dollar per invånare.”(Klimatfonden som skall överföra pengar till andra länder)

    Klaga gärna på SVD men där läste jag om ett projekt där flyktingar i läger får hjälp göra briketter för att elda med. Steg två i en kedja som kan hjälpa dem till elspisar? El från kol kanske?

  9. 9
    Ingvar i Las Palmas

    Jenny Stiernstedt Svd:
    ”Trump borde lyssna på omvärlden”
    Han lyssnade på sina väljare. Kallas demokrati

    OT
    Nästa vecka flyttar vi till Telde. Las Palmas blir allt dyrare
    Så då blir det ”Ingvar i Telde”
    :-)

  10. 10
    Karl Eider

    #8

    Stämmer detta som Erika Bjerström påstår? Vad som skrivits här på bloggen, verkar Kina inte lova någonting innan 2030.

    ”Kina har lovat att öka sin andel av icke-fossila bränslen med 20 procent till 2030.”

    ”Kina lovar enligt avtalet att minska sina utsläpp med 60-65 procent jämfört med 2005 års nivåer till 2030.”

  11. 11
    Olav Gjelten

    Jag känner mig jättebesviken. USA bröt klimatöverenskommelsen enbart av ekonomiska skäl. Så snart en bättre överenskommelse är möjlig kan amerikanerna åter tänka sig tillträda. Det kommer de absolut få för hela världens klimathotspredikanter vill ha med USA.

    Så God Dag Yxskaft !

  12. 12
    Olav Gjelten

    # 11Ser jag använde fel uttryck. Klimathotsskeptiker fåt bytas ut mot klimathotstroende predikanter.

  13. 14
    Bernt O

    Efter denna vintriga försommar inser man att vi kan vara tillbaka i ett 60 – tals klimat
    med isande kalla vindar och kortare ”somrar”.
    Allt hysteriskt prat om hur vi själva har åstadkommit de ovanligt varma år som vi blivit bortskämda med
    faller på sin egen orimlighet. De nordliga delarna av Nordens länder räknas ju faktist till en del av ett Arktis som lätt söker sig en bit söderut.

    Den här våren har jag många gånger fått inse att många andra saker som vetenskapen, experterna
    och 97 % av allmänheten anstt som självklara kan vara precis tvärtom.
    Här i Finland har man börjat elda med våt ved, en tredjedel mindre råvara och ingen tork/ upplagringstid
    är inte så dåligt. Tyvärr gäller det bara vid temperaturer över 800 grader C men ändå!
    Jag råkade också lyssna till en viss Allan Savory på TEDTALKS om hur man kan få öknar att grönska
    genom att öka på djurhållningen – i stället för att minska dem, men se till att de flyttar på sig. Intessant!
    Att människokroppen inte kan syntetisera C – vitamin lärde vi oss redan av Paulig – men hoppsan, det stämmer inte alls. En liten bakterie tar hand den saken!
    Det gäller bara att akta sig för SJUK – VÅRDEN. Den är det största hotet mot vårt inre ekosystem!

  14. 15
    Lejeune

    Den enda inom MSM som har rapporterat någorlunda sakligt om Trump & klimtavtalet idag är faktiskt GP.

    En tillnyktring på gång?

  15. 17
    Sigge

    #3 ceebee

    De fossila utsläppen är ungefär 35 Gt koldioxid. Hur mycket koldioxid växtligheten tar upp resp hur mycket naturliga utsläpp der råder det osäkerhet om. För 15-20 år sedan gjordes bedömningen att växtlighetens upptag av koldioxid var ungefär 10 Gt större än ån de naturliga utsläppen.

  16. 19
    Argus

    Låktatjåkko.

    Snygg bild på legendarisk station. Men för en fair bedömning av snöläget ska man måhända ha i åtanke att stationen ligger relativt högt. Tror att det rör sig om >1200 möh

  17. 20
    pekke

    Kina är gökungen i klimatavtalet
    http://dailycaller.com/2017/06/01/china-is-sticking-to-the-paris-agreement-in-name-only-their-plans-show-a-much-different-intent/

    Kina anser att de är ett U-land och inte ett I-land vilket gör att de slipper alla politiska, ekonomiska och moraliska ansvar för avtalet, de slipper att bidra till klimatfonden och kan i stället få bidrag !

    ” 1
    (UNOFFICIAL TRANSLATION)
    ENHANCED ACTIONS ON CLIMATE CHANGE:
    CHINAS INTENDED NATIONALLY DETERMINED CONTRIBUTIONS
    1
    Climate change is todays common challenge faced by all humanity. Human
    activities since the Industrial Revolution, especially the accumulated carbon
    dioxide emissions from the intensive fossil fuels consumption of developed
    countries, have resulted in significantly increasing the atmospheric concentration
    of greenhouse gases, exacerbated climate change primarily characterized by global
    warming. Climate change has significant impacts on global natural ecosystems,
    causing temperature increase and sea level rise as well as more frequent extreme
    climate events, all of which pose a huge challenge to the survival and development
    of the human race.
    Climate change is a global issue that requires the collaboration of the international
    community. For years, in accordance with the principles of equity and common
    but differentiated responsibilities and respective capabilities, the Parties to
    the United Nations Framework Convention on Climate Change
    (hereinafter referred to as the Convention) have been working to enhance cooperation and achieved positive progress in the implementation of the Convention. To further enhance the
    full, effective and sustained implementation of the Convention, negotiations and
    consultations are now under way on enhanced actions beyond 2020, so as to reach
    an agreement at the Conference of the Parties to the Convention in Paris at the end
    of 2015. This will open up a new prospect for green and low carbon development
    across the globe and promote sustainable development worldwide.

    As a developing country with a population of more than 1.3 billion, China is
    among those countries that are most severely affected by the adverse impac
    ts of climate change. China is currently in the process of rapid industrialization and
    urbanization, confronting with multiple challenges including economic
    development, poverty eradication, improvement of living standards, environmental
    protection and combating climate change. To act on climate change in terms of
    mitigating greenhouse gas emissions and enhancing climate resilience, is not only
    driven by China’s domestic needs for sustainable development in ensuring its
    economic security, energy security, ecological security, food security as well as
    the safety of people’s life and property and to achieve sustainable development,
    but also driven by its sense of responsibility to fully engage in global governance,
    to forge a community of shared destiny for humankind and to promote common
    development for all human beings.
    In accordance with relevant decisions of the Conference of the Parties to the
    Convention, China hereby presents its enhanced actions and measures on climate
    change as its nationally determined contributions towards achieving the objective
    set out in Article 2 of the Convention, which represent its utmost efforts in
    addressing climate change, and contributes its views on the 2015 agreement
    negotiations with a view to making the Paris Conference a great success ”

    http://www4.unfccc.int/Submissions/INDC/Published%20Documents/China/1/China%27s%20INDC%20-%20on%2030%20June%202015.pdf

    Dokumentet är på kinesiska och längre ner på engelska.
    Det mesta verkar mest handla om att förbättra miljön i Kina samt att ersätta gamla lortiga kraftverk med nya effektiva.

  18. 21
    ingvar i Las Palmas

    Pekke #20

    >Kina är gökungen i klimatavtalet

    Bra beskrivning

  19. 22
    Björn

    Först vill jag kommentera taktiken i USA´s tillbakadragande av Parisöverenskommelsen. Det är ju smart att inte nästla in sig i själva klimatfrågan, utan i stället peka på överenskommelsens ofördelaktighet för Amerikas skattebetalare. För vem betalar till den ”gröna fonden”, naturligtvis landar räkningen på skattebetalarna. Så även i alla länder som betalar till denna fond. En mäktig finansiär har lämnat fonden och därmed är det bara en tidsfråga innan andra pragmatiker börjar fråga sig vad man får i utbyte mot att fylla på den gröna fonden. För det är helt klart, att utan bidrag från USA måste andra bidra med mycket mer och detta går nog inte att politiskt manipulera sig förbi. Huvudargumenten kommer sannolikt inte längre vara klimatfrågan i sig, utan vad det kostar och vad skattebetalarna i bidragsländerna måste konkret avstå från. Kan man motivera folk att backa i utvecklingen i en fråga som är mer tro än vetande?

  20. 23
    Lennart Bengtsson

    3 och 17
    Fördelning av alla C02 utsläpp fördelas mellan atmosfär/land/ hav i proportionerna 45/29/26 enligt beräkningar för perioden 2000-2008 ( Källa IPCC) vilket stämmer hyggligt med beräkningar som jag fick från en kollega i US i februari i år som sysslar med detta. Utsläppen här inkluderar också CO2 utsläpp från land i årsmedelvärden. Jag bedömer dock skattningars som osäkra med stora felgränser Ackumulationen i atmosfären mäts fortlöpande och en annan faktor är havsförsurningen som ger ett mått på nettoökningen i havet. Intressant är att nettoökningen i atmosfären i stort har följt utsläppens ökning och ökar nu genomsnitt med 2.5 ppmv/år vilket motsvarar ca 15Gton CO2/år

  21. 25
    Sten Kaijser

    Hej Lennart,

    intressanta siffror även om 2 siffrors noggrannhet förefaller lite överdrivet

    men handlar det inte om 15 Gton kol?

    (d.v.s 55 Gton CO2

  22. 26
    Olav Gjelten

    Skulle kärnvapenkriget mellan USA och Nord-Korea trots allt bli av så kommer åtminstone de av oss som lyckas överleva befrias från den ännu värre gröna katastrofen som sakta men säkert förstör våra liv.
    Alltid någon tröst.

  23. 27
    Ivar Andersson

    #9 Ingvar i Las Palmas
    Det är helt ok att Ingvar i Las Palmas inte bor i Las Palmas. Byt inte signatur.

  24. 30
    Sigge

    #25 Sten Kaijser

    2,5 ppm är 13 Gt av jordens atmosfär, så det är koldioxid Lennart menar.

  25. 31
    ceebee

    Tack Sigge och Lennart. för svar på min första fråga.
    Hur är det med klorofyllens fördelning över klotet, var finns information att hämta?
    Får det anses självklart att alla ska minska sina utsläpp oavsett nettotillskottet.

  26. 32
    Christopher E

    #29 Håkan Bergman

    Jag är med i samma klubb. Läs detta då:

    http://www.nyteknik.se/fordon/stora-utslapp-fran-elbilarnas-batterier-6851761#conversion-1775131942

    Det tar över 8 år innan en genomsnittlig svensk fossilbränslebil med genomsnittlig körsträcka släppt ut lika koldioxid som en Tesla!

    Eftersom ingen Tesla lär rulla i åtta år (åtminstone inte utan batteribyte) men en hederlig fossilbil gör det så gott som säkert, är det ännu absurdare än man redan tycker att elbilar ska subventioneras genom extra beskattning av oss aom köper riktiga bilar.

  27. 33
    pek(01)

    Lennart Bengtsson #23
    Tack för sifferuppgifterna!
    Jag har under en tid ”samlat på mig” olika siffror i klimatsammanhang för att göra en kolbalans och har kommit till följande amatörmässiga slutsatser: (Allt räknat som kol, inte CO2).
    400 ppm CO2 väger c:a 840 Gton (mätt som kol)
    Den årliga ökningen av 2 ppm CO2 väger alltså 4 Gton, som kol.
    Mänskligheten tar upp c:a 8 Gton kol i form av olja, gas och kol. Om man bortser från lagerförändringar i ett sådant här grovt resonemang motsvarar det den mängd som tillförs atmosfären årligen genom förbränning av fossil energi.
    Netto tillgodogör sig jorden 4 Gton kol i ökad biomassa genom att ”planeten blir grönare”, men här ingår också livet i havet (alger och bl a vissa maneter).
    Rotar man i bruttoflödena, d v s hur mycket kol som tillförs och avgår från Atmosfär, Land och Hav blir det genast mycket osäkrare siffror, men det kan vara intressant att ”gissa” vad fotosyntesen tillför Land per år. Det verkar vara i storleksordningen 5 ton kol per hektar landyta och 1 ton per hektar havsyta per år.
    Det skulle vara intressant om någon kunde kommentera siffrorna.

  28. 34
    Lars Cornell

    Tack Lennart för uppgifterna i #23 samt #33, #30 och #25

    Med 2.5 ppm/år tar det 160 år att komma upp i 800 ppm. Men eftersom återflödet kommer att accelerera når vi nog aldrig upp till den nivån vilket är att beklaga. Det skulle vi behöva i kommande kalla tider.

  29. 35
    jensen

    Egentligen har det hela AGW-tiden varit väldigt enkelt att avfärda hela iden. Bara detta att man ändrat definitionen från global warming (med sina olika deldefinitioner) till global change och dessutom prövat ytterligare ett par, är ju ett klart underkännande.
    Dessutom allt ljugande och manipulerande.
    Som igår, på TV-nyheterna , när jag entydigt hörde att man översatte Paris-agreement med Parisavtal.
    I dagens sydsvenska läser man från en renommerad skribent: Klimatet allt varmare. Varje år slås nya värmerekord.
    ”Målet” med Parisavtalet är att den globala temperaturökningen inte skall bli mer än 2 C jämfört med 1880 Helst ännu mindre.
    Varje land skall upprätta sin egen plan
    Planerna : En brokig samling.
    Bristvara: pålitliga data.
    Bristvara : Pengar.
    Ett klimatavtal som tog 20 år att förhandla fram ändrar ingen på.
    Dessutom krävs ännu större åtaganden.
    Slut på notiser från SDS.

    Min reflexion: En sådan soppa.

  30. 36
    Verner

    SMHI skall i år delta i Almedalen och berätta vad dom vet om Klimatforskningen.

    Så här skriver dom på sin hemsida.

    ”Klimatforskningen ger tydliga svar: havet stiger, det blir varmare, vi får problem med torka och tillgång till vatten. Samtidigt kan det bli mer nederbörd som leder till översvämningar”.

    Är det detta som kallas vetenskap?

    SMHI där kan man både ha kakan och äta upp den.

  31. 37
    Karl Eider

    #36 Verner

    Ja, klimatvetenskapen är en sorts TOE (Theory of Everything). Blir det varmare så beror det på klimatförändringarna, men blir det kallare så är det också klimatförändringar. Blir det våtare eller torrare så förklara den det också, blåser det mer eller är vindstilla, så …ja… då har vi en förklaring då med. Underbart, man kan aldrig ha fel, vad som än händer.

  32. 38
    Karl Eider

    #34 Lars

    Det intressanta är att ökningen per år varierar så mycket. Detta tyder på att vi inte riktig vet hur upptaget av CO2 sker, eftersom utsläppstakten inte kan variera på detta sätt.

    Vissa år ökar det med mindre än 0,5 ppm. Andra år ökar det med 3 ppm. T ex är skillnaden mellan 98 och 99 otroligt stor.

    https://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/gr.html

  33. 39
    Håkan Bergman

    Christopher E #32
    Fossilbränslebilen kommer aldrig ikapp Teslan i fråga om CO₂-utsläpp. Det hjälper inte ens om Teslan körs på norsk el från vattenkraft, våra elnät är sammankopplade med kontinentens elnät och där är kolkondens dominerande. Tar jag t.ex. 50 kWh, norsk eller svensk elmix spelar ingen roll, och laddar min Tesla med så tas den energin på marginalen från kolkondens på kontinenten, till råga på allt från ett kraftverk som borde vara nerlagt för länge sen om det inte vore för Merkels energiewende, kanske med så låg verkningsgrad som 30-35%. Enda möjligheten till förändring där är om Merkel ramlar och slår huvet i nåt hårt, ligger i koma ett par veckor och vaknar upp helt personlighetsförändrad.

  34. 41
    Karl Eider

    #40

    Den kurvan visar ju den absoluta värdet. Noggrannheten är sämre, men tittar man noga på topparna för varje år, så ser man ändå att tillskottet för varje år varierar ganska mycket.

    Tror att den årliga variationen inte bara beror på att växterna tar upp CO2 på sommaren och ruttnar på hösten, som det står på Wikipedia. Tror att haven spelar in också. Det stämmer då med att variationerna sammanfaller med El Nino.

  35. 43
    Ingemar Nordin

    Ann L-H #42,
    Inflytelserika grupper börjar på allvar protestera mot Merkels gröna klimatagenda.

    “Two-degree goal no longer achievable”

    The “Berlin Circle” is particularly critical of the federal government’s climate policy. It claims that the goal of limiting global warming to two degrees Celsius is “no longer realistic”. Accordingly, it is wrong trying to close the gap by “aggressive policy measures to reduce CO2”. “Even in Germany it is no longer politically sustainable to implement such a policy which would surely lead to massive social upheavals”.
    German climate policy as a negative example

    According to the authors’ views, German climate policy should therefore no longer focus on mitigating climate change, but on adapting to changes. Germany’s current policy has not been an international model, but a “negative example”.

    Specifically, the criticism is directed primarily against the promotion of solar and wind power. The document says that the Renewable Energy Act (EEG) cannot be reformed and should be abolished accordingly.

    När vänder det i Sverige?

  36. 45
    Björn

    Ann L-H [42]; Ja, detta är intressant. Det är som med en naturkraft, när en hållfasthetsgräns inom mekaniken eller elektriciteten nås, brister något. Samma är det med hjärnans tankekraft som måste få utlopp. Det finns alltså många motkrafter inom klimattänkandet som nu kan börja få utlopp. Någon auktoritet säger någonting och vips får andra mod att uttala det som länge har grott.

  37. 47
    Sten Kaijser

    Sigge #30
    tack för påpekandet – jag tänkte inte på att det var de 45 % som stannade i atmosfären. Jag är ju van vid att tänka på kol och inte koldioxid. Då blir det 4 Gton kol i atmosfären och ungefär 9 Gton kol totalt. Då stämmer det för mig också. Tack igen.

  38. 48
    Olav Gjelten

    Är det verkligen enligt lagen att få använda några av världens finaste byggnadsverk för att sprida grön, falsk ideologi? I Sverige avvändes Globen.

    Går det att göra polisanmälan mot förnedringen?

    Om inte, hur skulle det vara om någon vill använda svart färg i något sammanhang för att sprida IS-propaganda? I ett land som fortfarande vill låtsas vara demokratiskt kan man väl inte välsigna en ideologi och strängligen förbjuda en annan att ens få framföra sina åsikter?

  39. 49
    Lars Cornell

    #33 pek(01)
    ”… vad fotosyntesen tillför Land per år. Det verkar vara i storleksordningen 5 ton kol per hektar landyta och 1 ton per hektar havsyta per år.”
    Det blir snarare 5 ton ved torrmassa per hektar men då bara på den produktiva delen.

    Sveriges officiella statistik från SLU, SKOGSDATA 2017, har mycket information.

    Sid 29, det finns 2,3 ha produktiv skogsmark per svensk invånare (10 miljoner).
    Fig 3.17 det finns 310 kubikmeter produktiv skog per invånare.
    Fig 3.24 det finns ungefär 3000 träd per ha produktiv skogsmark.
    Fig 3.30 årlig tillväxt produktiv skogsmark är 120 miljoner kubikmeter dvs .
    Fig 3.30 total avverkning är ca 90 miljoner kbm.

    Man får ut mellan 2000 och 2500 kWh per kbm torr ved,
    och 1700 – 2400 kmWh vid 20 % fukthalt.
    Ett hus som behöver 20 000 kWh/år behöver ca 20 kbm staplad ved för uppvärmning.

    Låt oss räkna litet. Antag att vi kan öka avverkningen till 100 milj kbm. Det skall användas till mycket. Antag att vi kommer att använda 20% till biobränsle varav hälften till att tillverka fordonsbränsle, således 10 milj kbm (vilket är en lastbil per minut). Hur mycket bränsle vi kan få ut av det vet jag inte. Tekniken att omvandla trä till fordonsbränsle finns inte ännu. Gobigas misslyckades men det tycks som om finnländarna lyckas bättre. Antag att vi kommer att kunna tillverka 100 kg bränsle av en kbm träråvara dvs en miljard kg bränsle. Då skulle de svenska skogarna med 9,1 MWh per kg bränsle kunna ge (1 TWh = 1 miljard kWh) en miljard * 9,1 MWh = 9 TWh (Kontrollräkna gärna).

    Det är inte mycket när Sveriges behov för transporter är 80 TWh.

    Miljöpåverkan kan man få onda aningar om. Men låt oss se litet på kostnaderna. Antag råvarupris vid fabriken 1000:-/kbm. Det blir 10:-/kg på färdigt bränsle. Lägger vi till tillverkning så hamnar vi nog på 15:- per liter syntetiskt fordonsbränsle, skatter och subventioner oräknat.

    Principen att räkna håller nog, men siffrorna är skakiga. Har någon bättre siffror?

  40. 50
    Björn-Ola J

    Sverige är ett skogsrikt land men har bara 4% naturskog kvar.
    Man kan inte ta Sverige som ett exempel hur världen ska lösa energiproblemet.
    Få länder har Sveriges naturtillgångar på skog och vattenkraft. Dessutom, skulle Brasilien driva skogsbruk som vi gör i Sverige idag, så skulle vi kalla det skogsskövling. Good bye biologiska mångfald.
    Hållbarhet och miljövänlighet är två olika saker där det ena inte nödvändigtvis ger det andra.

  41. 51
    Johan M

    #23 Lennart Bengtsson

    Jag är ledsen att säga det men du har in din roll på KVA bidragit till den absurda situation vi har idag. När KVA för många år sedan gjorde sitt uttalande och svansade med i den politik korrekta dansen istället för att försvara vetenskapen så satte ni en spik i kistan som det har tagit åtskilliga år att lossa på. Spiken kommer naturligtvis att trilla bort vad det lider men det är till en kostnad av åtskilliga miljarder. Det är också till en kostnad av KVA:s integritet, vi vet nu hur KVA kommer att reagera på nästa politiskt opportuna villfarelse.

  42. 52
    Lars-Eric Bjerke

    #49 Lars Cornell,
    ”Tekniken att omvandla trä till fordonsbränsle finns inte ännu. Gobigas misslyckades men det tycks som om finländarna lyckas bättre.”

    Henrik Thunman, professor i energiteknik på Chalmers säger:
    – Efter en del inkörningsproblem fungerar tekniken utmärkt. Vi har utvecklat en unik styrning av processen som är extremt effektiv.”
    Gobigas etapp 1 är ett pilotprojekt och någon lönsam marknad för gasen från Gobigas finns inte. Priset på naturgas och andra fossila drivmedel är betydligt lägre enligt IVA. http://www.iva.se/publicerat/jatteanlaggning-producerar-svarsald-biogas/

    Vad gäller energitillförsel från biobränslen i Sverige var den 2016 nästan lika stor som tillförseln från fossila bränslen. Se t.ex. Energimyndighetens rapporter om energianvändning.

  43. 53
    Björn-Ola J

    #52
    Felet är inte att bygga en testanläggning.
    Felet är att bygga den i den jättestorleken för en ofantlig summa pengar.

  44. 54
    Sigge

    #49 Lars Cornell

    När det gäller skogstillväxt finns det lite olika sätt att räkna. Skogskubikmeter (m3sk) och fast mått under bark (fub). Jag antar 120 milj kbm avser skogskubikmeter för då stämmer det ungefär med min uppfattning om svensk skogstillväxt på det som räknas som produktiv skogsmark. Den produktiva skogsmarken är ungefär 50% av Sveriges Area, Åkermark 10%, vattendrag 10%. Återstående 30 % är mest fjällvärden men också mycket mark som inte passar in i något av de tidigare jag räknade upp som t ex sankmarker, hagar, strandängar, diken runt åkrar mm.

    Om man räknar med grenar, toppar, buskar och stubbar så är biomassatillväxten på den produktiva skogsmarken över 400 milj kbm/år. Räknar man dessutom in den tillväxt som finns på den ospecificerade marken så är tillväxten närmare 500 milj kbm/år.

    Som du skrev ovan så avverkas det ungefär 90 milj skogskubikmeter i Sverige. Ungefär hälften av det går till produkter som sågade trävaror och pappersmassa. Den andra hälften används till energi, d v s bark, sågspån, lutar mm som är restprodukter från skogsindustrin. Det är knappt 100 TWh energi som mest används av skogsindustrin själva men en del säljs till värmeverk.

    Totalt används ungefär 140 TWh biobränsle i Sverige varje år, där ungefär 100 TWh är restprodukter från skogsindustrin. Resterande biobränslen, 40 TWh, är mest ved och flis från grenar och toppar men även en betydande mängd från mark som inte räknas som produktiv, som sankmarker , diken, trädgårdar, parker o d. Det pratas mycket om sopförbränning men totalt så är energitillskottet från sopor i storleksordningen 10 TWh.

    Om man skall tillverka fordonsbränsle från skogsråvara så är det nog lutar från skogsindustrin som är bäst att använda. Massatillverkarna skulle kunna spara mycket energi i sina processer, men det har inte varit lönsamt då de haft tillgång till biobränslen billigt. I Hallstavik gjordes för några år sedan en investering som sparar energi. I det fallet valde man att minska barkförbränningen och då fick mer bark som kunde säljas till värmeverk.

  45. 56
    Björn-Ola J

    #54
    För att rädda vår skog från hemska klimatförändringar så ska vi hugga ned träden och elda upp dem.

  46. 57
    Sigge

    #56 Björn-Ola J

    Skogen huggs ned redan idag. Det man kan göra är att i större utsträckning ta reda på grenar och stubbar från avverkning och buskar som röjs. Stubbrytning förekommer i begränsad omfattning i Finland. Det man sett där är att planteringar klarar sig bättre från skadeinsekter där det är stubbröjt.

    Annars så finns det en ganska stor möjlighet för massaindustrin att spara energi. Då får de restprodukt över som kan användas som råvara för biobränsleproduktion eller att de får bark över som kan användas i värmeverk.

  47. 58
    Sigge

    #29 Håkan Bergman
    #32 Christopher E

    En elbil slits mindre än en bil med förbränningsmotor. Har elbilen stort batteri så är nog livslängden längre för den än en bil med förbränningsmotor.

  48. 59
    Lars Cornell

    Sigge #54
    Tack för värdefull information.

    Sigge #58
    Jag ser inget skäl till att en batteribil skulle slitas mindre än en bensin- do. Vad menar du?

  49. 60
    Sigge

    #59 Lars Cornell

    Elmotorer vibrerar mindre än förbränningsmotorer. Framförallt så har det betydelse för elektronikens livslängd.
    Det blir enklare kraftöverföring med elmotorer
    Elmotorer kan tillvarata energi vid inbromsningar vilket sliter mindre bromsbelägg.
    Generellt så har elmotorer mycket längre livslängd än förbränningsmotorer.

  50. 61
    Torbjörn

    #60 Sigge
    Det är väl just elektroniken som kommer att förkorta livstiden på bilarna.

  51. 62
    Gunnar Strandell

    Lars Cornell #59
    Elmotorer har mycket färre rörliga delar än en förbränningsmotor, lägre temperatur och lägre temperaturväxlingar. De bästa har permanentmagneter och klarar sig utan släpkontakter.

    Serviceintervallet för en Tesla är 80 000 km, då man byter kylvätskan och kollar bromsbeläggen. I övrigt lär det vara vindrutetorkarna som behöver bytas oftare.

    Priset och tiden, ca 45 min, för att ladda vid långresor är det jag ser som elbilens svaga sidor.

  52. 63
    Lars Cornell

    #60 Sigge och GS #62
    Ni pratar om teknisk livslängd. Det tycker jag är ointressant.
    Det intressanta är ekonomisk livslängd.
    Där tror jag att batteribilar har kortare livslängd än bensin/diesel-bilar.

  53. 64
    Sigge

    #61 Torbjörn

    När det gäller elektronik i bilar och andra fordon så är det svårt att säga om det förlänger eller förkortar livslängden. Elektronisk insprutning och lambda-sond är ju något som förlängt livslängden på bensinmotorer. Elektronik som gör att motorn fungerar bättre förlänger som regel livslängden. De nya automatlådorna med mekanisk kraftöverföring och lameller på var sida om växellådan borde också öka livslängden jämfört med en traditionell automatlåda. samtidigt så finns det mer saker som kan krångla.
    Samtidigt är det ju så att med mer elektronik så är det fler saker som kan krångla. En ren elbil behöver inte ha lika mycket elektronik som en bil med mekanisk automatlåda.

  54. 65
    Sigge

    #63 Lars Cornell
    För en elbil så är det nog batteriet som sätter gränsen. I USA så har det utvärderats. Än så länge så finns det inte så många modeller, så det som var jämfört var Tesla S och Nissan Leaf. Det var ett hundratal bilar som undersökts och av dessa hade ett tiotal passerat 100 000 miles. Det framgick inte hur många som var Tesla resp Nissan. Tesla-bilarna hade ungefär dubbelt så stor batterikapacitet som Nissan-bilarna. Efter 100 000 miles (16 000 mil) så hade Teslabilarna förlorat 10-15% av batterikapaciteten och Nissanbilarna 15-20%. Eftersom Nissanbilarna redan från början hade ganska litet batteri och ganska kort räckvidd så kanske de skrotas när batterikapaciteten sjunkit med runt 20-25%. För en Tesla kanske batterikapaciteten tillåts sjunka med ungefär 50% innan de skrotas. Nissanbilarna är lättare och har lite lägre luftmotstånd än Tesla-bilarna.

  55. 66
    Christopher E

    #58 Sigge

    Det går att hålla igång en bil nästan hur länge som helst med underhåll. Men nu var det alltså så att en Tesla redan när köps ny har släppt ut lika mycket koldioxid som en svensk standardbil gör på 8 år. (Min dieselbil släpper ut mindre än standardbilen så då är det mer än 8 år dessutom). Min förra bil hade jag i 11 år.

    Nu är det inte många som vill behålla en elbil med degraderat batteri så länge. Jag såg en lista på begagnade Teslor till salu i Norge. Det var många, de var bara några fåtal år gamla de flesta (även med hänsyn att märket inte har så många år heller) och andrahandsmarknaden såg inte lovande ut. Det var inte precis slagsmål om dem om man säger så.

    Att köpa elbil är symbolhandling, det har inte mycket med miljö att göra. Inte ens för dem som övertygat sig själva om koldioxidens fasor.

  56. 67
    Michael E

    #65 Sigge . Elon Musks bolag har fått ca 5 mdr USD i statligt understöd och det är mycket tydligt att hans företagsfilosofi är att gå mot verksamheter där det finns statliga pengar. Detta är sant både för Space X, Tesla och Solarcity företagen. Till detta kommer statligt stöd på många miljarder USD till hans amerikanska batterifabriker.

    Elon Musk skulle inte kunna driva sina verksamheter utan statligt stöd vilket gör honom mycket känslig för kommande förändringar i policy från de federal myndigheterna i USA, se http://www.latimes.com/business/la-fi-hy-musk-subsidies-20150531-story.html för mer detaljer i ärendet.

  57. 68
    Jonas N

    Efter att jag häcklade Inhägnanden för att inte ha ngt att säga om att ‘världen nu går under, eftersom sista möjligheten att rädda den hade sumpats av den nyvalde amerikanske presidenten’ ..

    … skriver de nu ett inlägg om dessa, sina fantasier:

    http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2017/06/om-ett-stort-ansvar-och-en-mycket-liten.html#comment-form

    Både om den kommande katastrofen, om att det ju handlar om baaaaarnen, och om allt annat de ju känner så intensivt.

    Några faktiska argument för Paris-avtalet, eller invändningar mot varför Trump beslut var det rätta kunde de inte uppbringa. Men de känner alltså intensivt att Trump ju bara måste vara dålig. Alltså måste sådant han är emot vara bra … typ.

    Deras önsketänkande är på rena mellanstadeinivån:

    ”Naturligtvis beundrar de Trump. Han förkroppsligar ju allt som SI/KU står för: han är en lögnare och bedragare, han är okunnig, inskränkt, illvillig och självisk, och han sprider konspirationsteorier. Som grädde på moset är han rasist och ser ner på kvinnor”

    Detta kan man läsa på en sajt som är livrädd för att debattera hederligt, öppet, och där man är aktivt är rädd för all information som inte bekräftar deras religiösa tro. Som de så gärna vill benämna ‘att ta ansvar’ …

    Och nu fyller de på med ett fajntigt video-klipp av ‘komikern’ John Oliver:
    http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2017/06/john-oliver-om-trump-och-paris.html
    … vilket inte är ngt annat än en 20 minuter lång rant typ:

    ‘Men om jag bara fånar mig med brittisk accent, och säger saker som ”you fucking egomaniac” eller ”kill yrself, loser” och en fejkad(?) studiopublic då skrattar ännu lite högre .. då måste väl ändå ‘vi’ vara ”the good guys” … ‘

    (Jo, han använder faktiskt precis den frasen)

  58. 69
    Sigge

    #66 Christiopher E

    Begagnade elbilar som är några år gamla är inte värda mycket. Ta t ex en Nissan Leaf. De första årsmodellerna hade en räckvidd på 12-13 mil i ideala förhållanden när batterierna var nya. Idag är går det att få bilen med batterier som har mer än dubbla kapaciteten. Dessutom är priset 25% lägre än vad bilen kostade 2012-2013.

    En av mina vänner har köpt en begagnad Nissan Leaf. De har en annan bil också, etanolbil. Ska de åka mer än 5-6 mil så vågar de inte ta Leafen. De kör mer med Leafen än med den andra.

    När det gäller mina egna bilar så köpte jag en bra begagnad bil för 35 år sedan. Sedan dess har jag bara bytt bil 3 gånger. Senast var för 3 år sedan. Jag hade inte behövt byta då, men min dotter skulle köpa sin första bil, så då köpte jag en ny och hon fick min gamla bil. Innan jag köpte en bra begagnad bil så hade jag haft några lågprisbilar, d v s dåliga begagnade bilar som var billiga i inköp.

Kommentarer inaktiverade.