100 % förnybart?

Miljöflummare påstår att det finns sådant som förnybar energi, förnybara energislag, förnybar elproduktion, och att dessa energislag kan ersätta kärnkraft och fossila bränslen. Sol, vind och vatten var slogan för Folkkampanjen mot kärnkraft och linje 3 i en folkomröstning för länge sedan. En av mina ungdomssynder är att ha engagerat mig just i linje 3. Jag har varit med om tre folkomröstningar i mitt liv, och så här efteråt tycker jag att jag röstade fel i alla tre.

Egentligen var alla tre alternativen i folkomröstningen 1980 nedläggningsalternativ. De som skiljde var takten som kärnkraften skulle avvecklas med. Linje 1 och 2 hävdade att den skulle vara avvecklad till 2010. Det kanske inte stod på valsedlarna, men uttrycktes i kampanjerna.

2010 var kärnkraften fortfarande kvar. Den behövdes och ny teknik hade förlängt livslängden på reaktorerna.

För min del begriper jag inte vilka naturlagar som skulle tillåta något sådant som förnybar energi? Och hur elproduktion och -transport någonsin ska vara möjligt utan att använda ändliga resurser som stål, betong, kisel, glasfiber och koppar? Hur skulle det gå till att få fram kraftverk gjorda av förnybara material? Kanske med genteknik som ger organiska material med samma egenskaper som stål, betong och koppar? Men miljöflummarna är ju fanatiska motståndare till genteknik och genmodifiering.

Sol är inte så gångbart för elproduktion i Sverige. Däremot vatten och kanske vind. I och för sig hävdar vissa att Sverige får nästan lika mycket solstrålning som Tyskland. Varför inte också hävda att Nordpolen får lika mycket solstrålning som ekvatorn? Om nu latitud inte ska anses spelar någon roll, varför inte ta till det mest extrema? Kanske för att det mest extrema är uppenbart orimligt?

Vind och vatten då? Fungerar de? Fem av riksdagspartierna har antagit målet att Sveriges elproduktion till 100 % ska vara ”förnybar” år 2040. Med sol som orealistiskt val, blir det då vatten och vind som ska väljas som ”förnybara” alternativ.

Svenska kraftnät har mycket statistik över svensk elproduktion och förbrukning. Det finns till och med statistik timme för timme. Enheten är MWh/h, vilket blir detsamma som genomsnittligt producerad effekt, i MW, för varje timme.

Av statistiken för 2016, går det till exempel att se att kärnkraften producerade 60,6 TWh, vattenkraften 62,1 TWh och vindkraften 15,6 TWh. Största timproduktion för de tre energislagen var 9085 MW, 13289 MW respektive 5409 MW. Minsta timproduktion var 3227 MW, 1771 MW respektive 18 MW. Vindkraften utmärker sig med att ha kvoten 298 mellan högsta och lägsta timproduktion. Ett diagram över vindkraftens produktion timme för timme under 2016:

Vindkraft2016

Totala elförbrukningen i Sverige var 134,3 TWh 2016. Exporten var 11,7 TWh större än importen. Förutom de tre nämnda energislagen, producerades totalt 7,7 TWh av andra energislag. Nästan allt av det kom från värmekraft. Solel stod för 0,05 TWh. Det mest anmärkningsvärda med solpanelerna i Sverige är att de ofta producerar på natten. Nära midnatt i januari, skulle vi exempelvis förvänta oss att produktionen av solel är noll. Det är den inte. Är det reflexer från snön som ger det ljus som solpanelerna behöver för att producera?

Det är 60,6 TWh från kärnkraft som ska ersättas av ”förnybart” till 2040. I alla fall om miljöflummarnas definition av ”förnybart” ska gälla. Egentligen är kärnkraft snarast mer ”förnybar” än vindkraft. Kärnbränslet som används under en kärnreaktors livstid väger ganska lite jämfört med stålet, betongen och de andra materialen i själva verket och de ledningar som för strömmen därifrån. Den mängd vindkraft som under ett år producerar lika mycket som en kärnreaktor, behöver också flera gånger mer material.

Ersätta kärnkraften med vindkraft, verkar ju enkelt? Det är bara att dividera 60,6 med 15,6 och komma fram till att det behövs nästan 4 gånger så mycket vindkraft som idag. Eller?

Fyrdubbla vindkraften innebär också att maximala produktionen under en timme kommer att fyrdubblas. Den blir då 21636 MW. Vilket är mer än vad vattenkraften kunde producera någon timme under 2016. Det är till och med 63 % mer än maximala timproduktionen för vattenkraft 2016. Om vattenkraften ska kunna fortsätta att vara reglerkraft för vindkraften, och vindkraften ska ersätta kärnkraften, måste vattenkraften byggas ut med 63 %. Är det alls möjligt? De fyra älvar som nu är fredade från vattenkraft skulle behöva få sådan, men det skulle knappast räcka.

Då har jag ändå räknat med att vattenkraftens enda uppgift skulle vara som reglerkraft. Så är det inte idag. Vattenkraften står också för baskraft.

Låt oss göra ett tankeexperiment: Kärnkraften var avvecklad 2016, vindkraften var utbyggd till fyra gånger mer än i verkligheten, värmekraften producerade som i verkligheten och vattenkraften kunde producera på maxeffekt hela tiden. Slå ihop produktionen från dessa fyra energislag och dra bort förbrukningen. Hur stort blir då över- och underskott timme för timme i tankeexperimentets 2016? Jo, så här:

Tankeexperiment_1_2016

Faktiskt så blir det ett överskott under en stor del av årets timmar. Ibland blir det ett rejält överskott, till och med. Stundtals är överskottet mer än 20000 MW under en timme. Var skulle det hypotetiska Sverige i detta tankeexperiment ha gjort av 20000 MW el som inte behövs i landet? Den maximala exporten under någon timme i verklighetens 2016 vara bara drygt 5300 MW. Skulle Sverige ha kunnat exportera nästan fyra gånger så mycket, om kärnkraften var avvecklad och vindkraften byggts ut för att ersätta den?

Samtidigt blir det ibland rejäla underskott i tankeexperimentets Sverige. Underskott som kan vara större än 5000 MW i genomsnitt under någon timme. I verklighetens 2016 importerade Sverige som mest knappt 3000 MW under någon timme 2016.

I verklighetens Europa har det visat sig att det är ungefär samma vindar i stora områden. Blåser det rejält, gör det så i stora delar av Europa samtidigt. Är det vindstilla eller nästan vindstilla, är det så i stora delar av Europa samtidigt. Om Sveriges grannländer skulle bestämma sig för att inte ha kärnkraft utan i stället för stor utbyggnad av vindkraft, kan vi räkna med två saker: 1) Blir det överskott av el i ett land, kommer det att vara överskott av el i många länder. 2) Blir det underskott av el i ett land, kommer det att vara underskott i många länder. Finns det då verkligen möjlighet att exportera vid överskott och importera vid underskott?

I tankeexperimentet låter jag vattenkraften gå för fullt varenda timme under året. Det betyder att den inte kan varieras för att parera variationer förbrukning. De variationerna måste i stället pareras genom import och export, eller genom att bygga ut något annat energislag. Ett energislag som då måste vara fossilfritt, om politikernas mål ska uppfyllas. Vad jag vet finns inget sådant energislag i dag. Kommer det verkligen att finnas 2040?

Frågan är dessutom om det kommer att vara möjligt att köra vattenkraften för fullt? Räcker vattnet? Den genomsnittliga produktionen i verklighetens 2016 var bara lite drygt hälften av den maximala. Det finns i och för sig möjlighet att köra tankeexperimentets vattenkraft med lägre effekt. Stäng av vattenkraften helt och de högsta topparna i överproduktion minskar från 20000 till 7000 MW. Vilken effekt får det på livet i älvarna och älvdalarna om vattenkraftens produktion ständigt varieras mellan (nästan) noll och (nästan) max?

Inte ens när dagens vattenkraft körs för fullt, skulle i alla fall elen ha räckt till hela tiden 2016, om kärnkraften hade varit avvecklad då. Inte ens om vattenkraftens produktion sänks till noll ibland, skulle vi slippa stora överskott i produktion, om vindkraften hade varit fyra gånger större än den verkligen var 2016. Underskott och överskott måste endera hanteras inom landets gränser, eller genom elhandel med grannländer.

Det är ganska orealistiskt att anta att vattenkraften ska köras för fullt hela tiden. Låt oss i stället anta att vattenkraften körs med så stor effekt som behövs för att nå upp till förbrukningen, om det går. I övrigt gäller samma antaganden som i tankeexperimentet ovan, alltså värmekraft som 2016, fyra gånger så mycket vindkraft som 2016 och ingen kärnkraft. Då blir skillnaden mellan produktion och förbrukning så här:

Tankeexperiment_2_2016

En stor del av tiden, 80,4 % av årets alla timmar, klarar produktionen av att exakt balansera förbrukningen. Det behövs då vare sig export eller import. Under 11,1 % av årets timmar räcker produktionen inte till, trots att vattenkraften körs för fullt. Då behövs det något annat energislag, import eller att leveranserna stängs av till vissa förbrukare. 8,4 % av årets timmar är produktionen i stället större än förbrukningen, trots att vattenkraften inte producerar något alls. Det blir då ett överskott, såvida inte vindkraftverk stängs av.

Det kan vara intressant att titta på hur vattenkraftens produktion varierar i detta tankeexperiment:

Vattenkraft_i_tankeexperiment_2_2016

Och jämföra med hur den varierade i det verkliga 2016, då kärnkraften totalt producerade 60,6 TWh:

Vattenkraft_2016

För mina ögon, är variationerna större i tankeexperimentets värld än i verklighetens.

Tankeexperimenten är inte bara fantasi. De är dessutom försök att se hur det kan bli om kärnkraften avvecklas och ersätts med vindkraft.

Förutom detta med effekt och att producerad el behöver vara minst lika stor som önskad förbrukning, är det värt att tänka på vad noll kärnkraft och fyra gånger så mycket vindkraft skulle göra för hälsan, miljön och ekonomin.

Vilka blir effekterna på hälsa och miljö med fyra gånger så mycket vindkraft som 2016? Det finns tecken på att människors och djurs hälsa påverkas av vindkraftverk. Det finns väldigt varierande uppskattningar av hur många fåglar och fladdermöss som i genomsnitt dödas av ett vindkraftverk varje år. De uppskattningar som som ges av svenska myndigheter verkar låga jämfört med de undersökningar som jag känner till.

Vi vet att vindkraften i världen enbart byggs ut på grund av att den får subventioner. I Sverige kallas subventionerna elcertifikat och kommer inte direkt från staten, utan från alla elkonsumenter. Hur mycket skulle det kosta samhället att fyrdubbla vindkraften till 2040? Det året lär dessutom alla vindkraftverk som finns idag att ha blivit så gamla att de har fått bytas ut.

Hur blir det med ekonomin, slitaget på anläggningarna och livet i älvarna och älvdalarna, när vattenkraften behöver varieras så mycket för att kompensera för vindkraftens nycker?

Vindkraften har redan nu problem med ekonomin. När det blåser för lite, står verken stilla och ägarna tjänar inga pengar. När det blåser mycket, sjunker spotpriset och ägarna får lite betalt för sin produkt. Subventionerna behöver sannolikt öka kraftigt för att vindkraften ska kunna byggas ut till fyra gånger mer produktion än 2016.

De senaste åren har vi sett vindkraftsbranschens företrädare komma med det dubbla budskapet att vindkraften blir allt billigare att bygga ut och att det behövs mer subventioner för att den ska byggas ut. Om den verkligen blir billigare, varför skulle det behövas mer subventioner? Ett vindkraftverk består till stora delar av stål och betong. Jag har tittat på priserna på dessa två material har varierat de senast åren. Stål har blivit billigare och betong dyrare. Det har knappast blivit billigare att sätta upp vindkraftverk. Snarare tvärtom. Arbetarnas löner har förmodligen gått upp och det behövs allt större maskineri för att få upp verken, eftersom de blir allt större. Jag finner det svårt att tro att vindkraftverk verkligen har blivit billigare att producera och sätta upp.

En sak till är värd att tänka på: Få länder har lika mycket vattenkraft som Sverige. Norge har ännu mer, men annars är det svårt att hitta stora mängder vattenkraft inom EU. Om de flesta EU-länderna satsar på att bygga ut sol och vind, kommer efterfrågan på reglerkraft att öka. Om politikerna vill att reglerkraften ska vara ”förnybar”, är det just vattenkraft som kommer att vara val nummer ett för reglerkraft. Det talas dessutom att bygga överföringskablar för att göra hela EU, eller till och med hela Europa till ett, gemensamt elområde. Det blir kanske lönsammare att sälja elen från vattenkraften till länder i öst eller söder, än att låta den stanna i Norden? Hur ska då svenska politikers dröm om 100 % ”förnybart” gå ihop med elkonsumenternas önskan att elen ska finnas där så fort man trycker på knappen?

Finns det någon som helst realism i tanken på 100 % ”förnybar” elproduktion, om vi tar hänsyn till ekonomi, leveranssäkerhet samt påverkan på hälsa och miljö? Verkar det vettigt att avveckla kärnreaktorer utan att ersätta dem med nya?

Dela detta inlägg

43 reaktion på “100 % förnybart?

  1. 1
    Lasse

    Tack Lars.
    Jag brukar gå in och gissa elpriset efter att ha hört på sjörapporten. Blåser det är elen billig är det stilla så kostar den mer. (Det vore kul att se detta i ett diagram)
    Därtill så kan man ju se att vi exporterar el när det blåser, vilket innebär att svenska konsumenter betalar för renare luft över kontinenten då vår vind stänger deras kolkraftverk-vassego!
    Idag meddelas att kärnkraften får förlängt förtroende och lägre kostnader. 6/10 reaktorer kan leva vidare.

    Vill man leka med elproduktionen så finns det en simulator : http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Elsimulator/

  2. 2
    latoba

    Lars. Jätteintressant genomgång. Borde skickas till energiansvariga politiker i alla riksdagspartier och i kommunerna samt till MSM. Hoppas att du har ork att göra det.

  3. 3
    Ivar Andersson

    Om alla dammar till vattenkraften rivs blir all vattenkraft förnybar med dagens definition. All vattenkraft ska då också ha subventioner. Vindkraften och den förnybara vattenkraften får skaffa sig nya reglerkraftverk. Om vi köper gas från Ryssland liksom tyskarna kan vi ha gaskraftverk att reglera med. Allt för ett förnybart och fossilfritt Sverige :-)

  4. 4
    Mattias

    Bifogar en artikel från DI med följande rubrik: Sverige bäst i Europa på förnyelsebar energi. En länk visar andelen ”förnyelsebar” energi för några länder och Sverige hamnade etta med 53%. Artikeln illustreras med en bild på en solcellspanel. Ganska vilseledande! Jag bad en icke vetenskapligt skolad person att räkna upp olika förnyelsebara energikällor. Svaret blev sol och vind och efter lite betänketid vatten. Av de 53% utgör solceller en bråkdel…
    http://www.di.se/nyheter/sverige-bast-i-europa-pa-fornyelsebar-energi/

  5. 6
    Arne Nilsson

    Vilken utmärkt genomgång. Den sparar jag för att ta fram om man , mot förmodan, diskuterar med en faktaresistent miljömupp.

  6. 8
    Slabadang

    Suverän sammanställning Lars!

    Att få ta del av basal fakta i kontrast med regimmedias ”fake news” är mat till intellektet. Hur dum i huvudet skulle man vara om man bara läste regimmedia? Miljörörelsen är genuint antiintellektuell. Att en majoritet av våra journalister röstar på partiet är självmarkerande och förklarande för det större perspektivet. Dysfunktionell idioti driver svensk energipolitik och Lars bevisar det med en enda artikel. Tack Lars!
    Ett ytterligare problem med MPs och Miljö-NGO´s dominans över energipolitiken är att den förs på villkoren för den 40 år gamla kärnkraften vi har i Sverige och inte på de nya generation 3 o 4 som blir aktuell. Allmänheten hålls medvetet i mörkret om kärnkraftens verkliga möjligheter och framtid. Att trycka in skillnaden mellan ny och gammal kärnkraft i debatten skulle förpassa MP till historiska muséet. Generation 4 är rena drömmen för miljö stabilitet och samtidigt lösa problemen med de upparbetade radioaktiva lagringen. Ett modigt totalt avståndstagande till MP-NGOs idiotiska idéer är lätt och ett sätt för partierna att ta tillbaka både initiativet och trovärdigheten i energipolitiken. Generation 4 ger begreppen miljövänlighet och hållbarhet substans. Vattenkraften är att se som en gudagåva att förvalta och utveckla.

    Leve Nätet Leva den öppna demokratiska debatten Leve sanningen och förnuftet. Åt helvete med alla förljugna rabiata rörelser och individer som hänsynslöst mot både förnuft och framtid missbrukar sin makt på bekostnad av vårt lands och folks framtid och skatter. Må fan och framtiden hålla dem ansvariga!

  7. 9
    Slabadang

    Sanningen !!

    Jonas Andersson en ny intellektuellt analyserande stjärna är tänd.
    Den här artikeln måste bli en klassiker viktigare än Knaustgårds ”Cykloperna”.
    Vad är välvilja och goda intentioner och vad kan de leda till? För mig en av de mest konfronterande artiklar jag läst kritiskt riktad mot ”godhets- maffian”.
    Expressen har naturligtvis vägrat publicera den eftersom den blåser av helgonglorian på hela PK- maffian. Hur kan man ha fräckheten att ens ifrågasätta godhetens profeter vad gäller tex migration eller miljö? Konsekvenser you know?

    Hjälp till att sprida både Lars och Jonas Anderssons artiklar. Helsefyr vilka hårda käftsmällar de ”goda” utopiska idealisterna får idag!
    ”Godhetsknarkande och utfall”

    http://iotakt.se/

  8. 10
    Lennart Bengtsson

    En utmärkt analys. Precis vad denna blogg bör syssla med då det finns mycken kompetens på detta område. Till den värdefulla analysen kan man lägga frågor som:

    1. Hur mycket kan vattenmagasinen klara med hänsyn taget till gällande vattendomar?
    2. Vilka resurser har elnätet för att klara export av överskottselen när det blåser kraftigt och vilka resurser har grannländerna att ta emot ett sådant jättelikt och snabbt varierande överskott? Vad blir konsekvenserna för växelströmsfrekvensen ( och därmed diverse elkänsliga utrustningar)?
    3. Vad kostar utbyggnaden av vindkraften och av elnätet och vem skall betala detta?

    4. Hur skall man klara vintersituationer med mycket kallt väder med ringa vind och ingen sol? Har man tänkt importera kärnel eller fossilel från Ryssland eller ha jättelika förråd av biomassa och torv i beredskap?

    Förr i världen var rösträtten en fråga om personlig ekonomi. Detta hade nog enbart nackdelar. Kanske man idag skulle begränsa rösträtten till medborgare med ett fungerande omdöme och förstånd? Kanske detta skulle ha vissa fördelar?

  9. 11
    Slabadang

    Ett litet smakprov från artikeln som stämmer in och förklarar hur PK funkar:
    Själv körde jag ofta med liknelsen för PK vid uppfinnaren i Lorry ”Tänkte inte på det .. Hej då”! Den här är betydligt bättre!

    ”Ett infantilt exempel är att det med enbart goda avsikter och av pur välvilja går att plocka ut alla pengar från barnens konton och satsa dem på trav, trisslotter eller roulette. Går det åt skogen så kan man hävda gott uppsåt – trots allt ville man bara att ungarnas kapital skulle växa för att ge dem en bättre start i livet. Den typen av goda avsikter skulle i bästa fall leda till TV-programmet ”Lyxfällan” och i värsta fall till att barnen omhändertogs av myndigheterna.

    Det är sannolikt även godhet och hedervärda avsikter som fått kändisar och politiker att sorglöst plädera för öppna gränser i media och på välgörenhetsgalor. En godhet som stärker självkänslan och används som garant för sina åsikters rättmätighet. En godhet som använts som hävstång för det egna varumärket och som slagträ gentemot andras avvikande åsikter.”

  10. 12
    PatrikK

    Jag fick erbjudande om att få 100% vindel av min elleverantör.
    – Det går ju inte , sa jag.
    – Jo, vi köper vindkraft när det produceras och inte när det inte är tillgängligt.
    – Då vill jag ha 100% kärnkraft.
    – Det går inte för du förstår att man kan inte välja vad man får för allt blandas ju i kabeln.
    – ???. Då kan ni ju köpa kärnkraft när det finns och undvika att köpa när det inte finns.
    – Det går inte.
    – Tack, då byter jag elbolag.

  11. 13
    PatrikK

    -Hur mycket sjunker temperaturen om jag väljer vindkraft? Hur många isbjörnar överlever jämfört med om jag väljer annan el.
    – Vet inte.
    – Om du säljer något som ska ge mig fördelar vill jag att du redovisar vilket resultat mina val får.
    – Ingen aning.

  12. 14
    tty

    Litet mera synpunkter. Sverige är i och för sig mer kapabelt att utnyttja vindkraft än de flesta länder p g a att vi har vattenkraften som reglerkraft, men en fyrdubbling av vindkraften kommer ändå att kräva mycket stora förändringar.

    För det första måste det gå att fjärravstänga alla eller en stor del av vindkraftverken när vattenkraften inte kan regleras ned längre. Överspänning är tekniskt mycket farligare än underspänning. Export – glöm det. Polen och Tjeckien håller redan på att installera brytare som kan klippa av förbindelserna till Tyskland vid kraftiga svängningar i det tyska nätet.

    För det andra måste en stor del av vindkraften konvertera till (dyrare) synkrona generatorer. Annars kommer systemet att bli extremt instabilt och störningskänsligt p g a att det inte finns tillräcklig svängmassa när vindkraftsandelen är hög. Det var just detta som knäckte elförsörjningen i Sydaustralien nyligen. Som det är idag med asynkrona vindkraftverk är det f ö tekniskt omöjligt att köra med enbart vindkraft eftersom det inte går att synka nätet.

    För det tredje måste i stort sett alla vattendomar (i vissa fall även kraftverk och dammar) göras om så att de tillåter extrem korttidsreglering. Folk och fä vid våra floder, älvar och kraftverksmagasin måste i framtiden leva med stora oförutsägbara flödes- och nivåändringar. Bara detta kommer att ta åtskilliga år att genomföra och kosta många miljarder. Att korttidsreglera Vänern kräver t ex troligen att den sedan länge diskuterade avloppstunneln till Uddevalla byggs.

    För det fjärde kommer vattenkraftens produktionsförmåga och lönsamhet att minska genom att mera vatten måste släppas förbi genom utskov då man har ”produktionsförbud”. I värsta fall måste utskoven byggas ut. De är knappast dimensionerade för att helt stänga av kraftverken under maximal vårflod t ex. Det är inte osannolikt att även vattenkraften måste subventioneras i framtiden.

    För det femte måste högspänningsnätet byggas ut kraftigt, eftersom man inte längre kan förutsäga var elen kommer att produceras vid en given tidpunkt, och inte heller hur mycket eller vart/varifrån det kommer att importeras/exporteras. Detta är dock inte helt av ondo eftersom nätet idag är i klenaste laget och mycket sårbart.

    Lita på att miljötalibanerna kommer att spjärna emot i stort sett allt av detta (och delvis på goda grunder).

  13. 15
    Christopher E

    Lars, superb strikt faktabaserad genomgång. Tummen upp! Något att återvända till för referens.

    Du tog till och med upp min favoritpoäng att själva ordet ”förnyelsebart” är rent nonsens. Men det är vad många politiker och ideologer verkligen tror, att ”förnybar energi” inte kräver några som helst ändliga resurser. I själva verket krävs det mycket mer än för kärnkraft, som det ofta jämförs med.

  14. 16
    Ingemar Nordin

    PatrikK #12,

    He, he. Jag försökte för några år sedan att enbart få köpa fulel (kärnkraft, kol) från Brixia i Linköping när de erbjöd finel från sol och vind. Jag blev bemött på exakt samma sätt som du: det var omöjligt. Kunden kunde fritt få välja el, men bara så länge man valde sol och vindkraft.

    Alla elbolag är lika politiskt korrupta och följer slaviskt de grönas önskedrömmar.

  15. 17
    Håkan Bergman

    PatrikK #12
    Jag brukar driva såna där gökar till vansinne med frågor om mera volt och Hz, jag vill ha 600 V och 100 Hz, kan mina bredbandsleverantörer ge mig alternativ vore det väl f*n om inte elleverantören kan också. Säger dom grön el vill jag ha blå.

  16. 18
    tty

    Och innan någon här nämner det nya gröna magiska ordet ”batterier” kanske en liten räkneövning kan vara på plats. Det största underskottet enligt Lars diagram var ca 7500 MW på timbasis. Låt oss göra det extremt optimistiska antagandet att underskottet bara varade under en timme och att det var överskott före och efter den timmen så att batterierna kunde laddas.

    7500 MW under en timme blir 7 500 000 kWH

    Ett bra blybatteri har en energitäthet på ca 50 Wh/kg

    Ett bra litiumjonbatteri har en energitäthet på ca 200 Wh/kg

    För att lagra 7 500 000 kWh åtgår då 150 000 ton blybatterier alternativt 37 500 ton litiumjonbatterier.

    Detta alltså för att klara en timmes underskott.

  17. 22
    sibbe

    En bra artikel, och bra uppföljning:
    hur fina beräkningar som helst: men vad tycker Thomas P, Sigge och resten av folkmajoriteten? De har ju inte alls yttrat sig – Varför? För att vi har fel fakta, och de har rätt fakta. Klart, för Musk har ju lovat åtgärda Australiens batteribehov. Rentav gratis, om jag inte har fått en fake från politisk okorrekt håll. Och bara vi får tillräckligt med möllor, så har vi el året runt, allt annat är lögn:
    Så, upp med era beräkningar ni som tror på sol och vind…

  18. 23
    sibbe

    Det blev lite fel, när man är för ivrig:
    så, fram med era beräkningar, ni som tror på sol och vind.

  19. 24
    Lars Mellblom

    Under förra Öppen Tråd, men som passar bättre här, upplyste jag om en fransk studie som den franska energimyndigheten, ADEME, 2016 har publicerat om elektricitetsförsörjningen i landet 2050: http://www.ademe.fr/mix-electrique-100-renouvelable-analyses-optimisations . Att läsa i ett flertal PDF-filer genom att klicka på: Télécharger- ZIP – 92.65Mo.

    För er som inte läser franska. Den marknadsekonomiska bloggen Contrepoints kommenterade rapporten: https://www.contrepoints.org/2017/04/16/286784-100-delectricite-renouvelable-2015 . Se grafen över intermittenta och reglerbara energikällor för 2050 respektive 2014. Pilotable betyder reglerbar.

    Numera, närhelst franska regeringspolitiker och andra talar om den framtida energiförsörjningen i landet, passar man på att mjuka upp allmänheten genom att i olika varianter säga: ” Vi måste inse att för att undvika en framtida katastrofal global uppvärmning måste vi acceptera att dagens energikonsumtion är ohållbar och ni måste radikalt ändra livsstil.” Lägg märke till ”vi måste” och ”ni måste”.

  20. 25
    Björn

    Ja, man kan ju bara storögt betrakta de förnyelsebara fantasterna. Det förnyelsebara föds i hjärnor utan insikt i fysik och teknik. Tragiskt är det så att det är dessas inflytande genom politiken som har skapat detta förnyelsebara inferno på många plan. Allting kan ju lösas med enbart kärnkraft och vattenkraft, men ändå fortsätter eländet som medför stora onödiga kostnader, tekniskt krångel, risk för vårt stamnäts haveri och en miljöförstöring utan like.

  21. 29
    sibbe

    Här hittar man Tysklands energiproduktion: https://www.energy-charts.de/energy.htm finns också på engelska.

    Stäng av konventionell produktion: Tyskland skulle vara utan el sedan januari… Och utan bilproduktion:
    VW vinst i första kvartalet: 4,4 miljarder € för fossildrivna fordon… Drygt 4 miljarder för Mercedes. Vi väntar på BMW:s siffror: de brukar vara ännu bättre…
    bilmässa i Shanghai ifjol såldes 24 miljoner fossildrivna bilar. I år förväntas minst samma mängd.
    Någras 1000 elbilar också: som våra medier gärna och ofta berättar om. Okunskap är styrka. Orwell…

  22. 30
    Thomas P

    Sibbe #28 Du noterade anledningen till att de gick i konkurs? ”after falling victim to plunging prices for solar power cells.” det är en bransch som utvecklas snabbt och de som inte hänger med slås obönhörligen ut.

  23. 31
    Daniel Wiklund

    Om bara Thomas P-s favoritparti MP får sitta i regeringen några år till så finns det nog snart bara elbilar i Sverige, och vindkraft.

  24. 32
    Jan-Åke

    Noterade att MP är nere på 2,7 % i Yougovs aprilmätning…vågar man börja hoppas på allvar ?

  25. 33
    sibbe

    Ja, du Thomas , du hänger med. Titta en fågel-taktik förstås. Men tycker du att vi skall satsa på vind och på sol ett enkelt ja eller nej skulle vara på plats! Är du för dessa förnybara men mycket ineffektiva energier?
    Känner du till betalbara backup-energier för vind och sol? Känner du överhuvudtaget till förnybara energiformer som inte behöver subventioner?
    Tycker du att Kina, Indien som står för mera än halva av CO2-utsläppen bör få göra det fram till 2050?
    Och borde Kina och Indien ha samma möjlighet som vi, 1 bil på 3 personer, hur många bilar blir det, och blir de elektriska? I dag är väl befolkningen i Kina 1,4 miljarder och Indien 1,3 miljarder människor.
    Redan idag skulle antalet bilar för dessa två stater vara upp i knappa miljarden. Bensin och diesel.
    Skönt i alla fall att alla tyska bilar på Kinamässan har ett tilläggspaket för air-contition, som kapslar bort bilarnas inre utrymmen mot smogen på utsidan…
    Och visst gick priset ner för solceller. Därför behövs det subventioner. Som Trump tog bort.Men är det bra att Kina dumpar?
    Det som Trump tog bort är den billiga indiska arbetskraften i Silicon Valley. Ingenjörer och bachelörer som jobbar för minimilönen.

    P.S. Det tycks finna antisemiter som försöker nedlusa den här bloggen… Ta bort patrasket.

  26. 34
    Lars-Eric Bjerke

    Det finns lite olika uppfattningar om hur mycket vind och sol som ryms i vårt elsystem. Vi har ju idag ca 15 TWh per år.
    – Kungliga vetenskapsakademien angav siffran max 10 TWh år 2010.
    http://www.kva.se/Vetenskap-i-samhallet/Energi/Vindkraft/

    – I ett NEPP-dokument. ”Reglering av ett framtida svenskt kraftsystem” refereras till en analys av Svenska Kraftnät, som säger att med 10 kärnkrafttblock klarar man 17 TWh vindkraft utan nämnvärda investeringar. (Vi har numera bara 9 block eftersom O2 är stängt och bara 6 block år 2020.) http://www.nepp.se/…/Reglering_av_vindkraft_20141118_ren.pdf

    – Enligt Ingenjörsvetenskapsakademien finns en mycket stor potential för vindkraft, från dagens produktionskapacitet på 15 TWh, till 60-70 TWh. Även solel kan på lång sikt öka från dagens låga 0,1 TWh till 20 TWh, men då krävs omfattande åtgärder. http://www.iva.se/…/har-ar-alternativen-for-framtidens-elp…/

  27. 35
    Lars-Eric Bjerke

    Lars Kamél,
    Om du vill veta miljöeffekterna av svensk kärnkraft eller vindkraft, och inte bara tycka, föreslår jag att du studerar Vattenfalls EPD-analyser (Environmental Product Declaration), som finns för alla Vattenfalls kraftproduktionsslag. De finns på Vattenfalls hemsida eller på EPD´s hemsida. http://www.environdec.com/en/

  28. 37
    Errbe

    Jag var just på ett möte om fonder med Carnegie.

    Viktor Henriksson redovisade deras strategier för fondinvesteringar. På frågan om vindkraft och solel svarade han tydligt:

    Det går inte att få ekonomi i mer kapacitet på en redan mättad marknad. Dessutom blåser det inte ibland, så att man måste hålla kapital i dubbla kapaciteten.

    Solel fungerar inte på vintern.

    Subventionerna tar slut, när väljarna inser hur galet det är.

  29. 38
    Slabadang

    Thomas P! :)

    Du e rolig du! När utbudet överstiger efterfrågan så dumpas priserna. Du kan köpa solceller för 99 öre styck på Ö&B snart. På pallen intill kan du passa på att lägga ner ett partypack med glittriga pappershattar med matchande flärpar för samma pris. Känner du till någon som installerat solceller i sitt hus och sedan gör det en gång till? :) ”Kom å köp konserverad gröt” på sjön kan de fylla sin funktion när INGA ANDRA ALTERNATIV står till buds.

  30. 39
    Martin Gustavsson - Vetenskapliga partiet

    Hur skulle det bli om man räknar med att en större del av bilparken i framtiden är elbilar med förmåga att köpa billig el när det blåser och sälja el när det är vindstilla?

    I princip behöver heller inte energin lagras i batterier. Norge pumpade, har jag för mig, upp vatten i reservoarer. Man köpte billig el på natten från Sverige och pumpade upp vatten till högre liggande magasin. När elpriset steg på dagen lät man turbinen gå och sålde energin igen.

  31. 41
    Lars Cornell

    Tack Lars, det var mycket bra vinkling av problemen,
    ” … utan att använda ändliga resurser som stål, betong, kisel, glasfiber och koppar? Hur skulle det gå till att få fram kraftverk gjorda av förnybara material?”

    Till det kommer det som #14 tty tar upp nämligen problemet med tillräcklig svängmassa där vindkraft med nuvarande teknik ej bidrar.

    Hur vindkraftverken utvecklas saknar betydelse för materialåtgång, den stora betongklumpen måste göras än större ju mer de växer mot skyn. Det är grundfakta som det inte går att göra mycket åt.

    Det är hela tiden samma problem, ‘förnybar’-politiken saknar känsla för proportioner och dess konsekvenser.

  32. 42
    tty

    #39

    Jodå, pumpkraftverk fungerar och är i själva verket idag det enda realistiska sättet att lagra nämnvärda kvantiteter el. De har hög verkningsgrad också (typ 80 %) som kan väl mäta sig med batterier.

    Det stora problemet är att de ställer väldigt speciella krav på terräng. Det måste gå att anlägga två stora vattenmagasin med stor höjdskillnad men samtidigt nära varandra. I tropiska/torra områden är det också problem med vattenförsörjningen och avdunstningsförluster, men det gäller ju knappast här.
    Vi har faktiskt haft ett stort pumpkraftverk i Sverige (Storjuktan), men det körs numera som ett konventionellt kraftverk. När Vattenfall inte längre hade ansvaret för nätdriften ville de inte ta den extra kostnaden utan lade ned pumpdelen.

  33. 43
    Lars-Eric Bjerke

    Lars Kamél,
    ”Kärnbränslet som används under en kärnreaktors livstid väger ganska lite jämfört med stålet, betongen och de andra materialen i själva verket och de ledningar som för strömmen därifrån. Den mängd vindkraft som under ett år producerar lika mycket som en kärnreaktor, behöver också flera gånger mer material.”

    Dina påståenden hade fått bättre proportioner om du hade studerat Vattenfalls EPD analyser, som jag påpekade i #35. Där anges bl.a. livscykelförbrukningen av viktiga material. För de som inte vill läsa analyserna har jag gjort nedanstående utdrag för de material du specifikt nämnde.
    Kärnkraft
    Gravel, stone & sand: 8,3 g/kWh
    Iron in ore 0,84 g/kWh
    Limestone 0,90 g/kWh

    Vindkraft
    Gravel, stone & sand: 23 g/kWh
    Iron in ore 7,6 g/kWh
    Limestone 1,3 g/kWh

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *