GISS räknar om

GISS räknar om

Ibland blir det en del diskussioner om huruvida GISS (Goddard Institute for Space Studies) räknar om sina temperaturkurvor eller inte. Det gör de.

Hur mycket eller lite det slår på totalen är naturligtvis svårt att ha någon åsikt om för mig som lekman men de redovisar vad de anser att de har gjort på hemsidan om historik.

Grafen här ovan är från figur 3 där jag har klickat i de år då beräkningen ser ut att avvika mest från den senaste, dvs 2016. Här ser man tydligt att den senaste beräkningen visar lägre temperatur under 1930- och 1940-talet än den från 1987. Det gäller också för beräkningen som gjordes 2012 men i den ser man också att de senare årtiondet (drygt) har omvärderats till att vara högre än vad man ansåg då.

Så visst räknar GISS om temperaturkurvan och värt att notera är de själva skriver att det handlar om ett estimat, dvs en uppskattning eller beräkning.

 

Dela detta inlägg

50 reaktion på “GISS räknar om

  1. 1
    Jan-Åke

    Under 2000-talet finns väl ingen uppvärmning om man ska tro ballong och Sattelitdata ?
    Och enligt ARGO-bojarna +0,02 °C för haven har jag för mig.

  2. 2
    Slabadang

    En graf på pseudovetenskap!

    Man tänker sig skoluppgiften ” Justera temperaturkurvorna 1880-2016 så att 2016 ser ut som det varmaste året någonsin” (Tips! … titta på föregående justeringar). ”Ha så kul! ”

  3. 3
    Roland Salomonsson

    Ju tätare med mätstationer ju ”högre” blir kurvan! Hmmmmm . . . . . . ????

    Sedan bör mätutrustningen ha blivit allt exaktare, eller . . . ? Hur påverkar detta resultaten?
    Lägg till att man bör varit medveten om att när mätningarna börjar, så är mätstationerna inte tillräckligt många och säkert i många fall på ”fel” platser. Kan det vara så att IT-stödet programmerades med kod till stöd för att kompensera för glest med mätststioner?
    Vad värre är att detta gles-stöd kanske inte plockats bort intakt med att mätstationerna förtätas. I takt med att mättekniken, bl a utrustningen, utvecklas. Jag tänker även på stöd, bla där man harmonierar nya mätstationer bakåt med hänsyn till mätvärden från en/flera närliggande gamla mätstationer. Detta medger dessutom stora möjligheter till trixning av typ Climate-Gate.

  4. 4
    Björn

    Justeringar av det här slaget ger inget förtroende. Om man ärligt använder rådata behövs inga justeringar. Det man däremot behöver justera eller förbättra, är mätmetoder och inblandades förståelse för placering av mätutrustning. Men förhoppningsvis tar satellitmätningar över allt vad som heter temperaturmätningar.

  5. 6
    Jan-Åke

    Hur var det med Sibirien ? Inga stationer längre ?
    Hade man koncentrerat mätningarna där okt-16 till tom feb 17 hade vi varit tillbaka i global avkylning som 1940-75.

  6. 9
    Jan-Åke

    #8 litar mer på ballongserierna och satteliter .
    Ingen uppvärmning detta sekel tyvärr.

  7. 10
    Svempa

    #8 Ställ in startår till 1917. Inte särskilt heltäckande.

    Eller titta här.

    https://www.youtube.com/watch?v=58mDaK9bH5o

    Att uttala sig i tiodelsgrad om ”global medeltemperatur” innan satellitmätningar går inte. Klimatalarmismen grundas på påhittade data. Det är därför modellerna inte slår en dartkastande schimpans. Hoppa av humbug-tåget!

  8. 11
    Gunnar Strandell

    Thomas P #5
    Tack för upplysningen!
    När William M. Connolley står för 14% av editeringarna finns det skäl att betänka det som står i artikeln. ;-)

  9. 12
    allan forsling

    På 100 år har världens befolkning ökat från ca 1.5 miljarder till 7.5 miljarder. Detta har medfört fler och större städer och en mängd olika saker, oaktat koldioxiden. Man bör väl fundera på detta anser jag. Inte på det sättet att man börjar ändra i mätningar, men på traditionellt vetenskapligt sätt att det tillförs kolumnen för påverkande faktorer och medför ökad osäkerhet i alla tvärsäkra påståenden.

  10. 13
    tty

    Man skall ha klart för sig att GISS ”räknar om” hela historien varje månad eftersom deras algoritm för att interpolera saknade data bygger på medelvärden som hela tiden förändras. GISS temperaturer är skrift i vatten.

  11. 14
    tty

    #8

    Intressant. genomuselt trodde jag faktiskt inte GHCN stationsnät var.

    Ok, det är förvisso dåligt med väderstationer i Arktis och delar av Afrika. Men att det inte skulle finnas väderstationer i välordnade länder som Namibia, Botswana, Taiwan eller PNG är ju löjligt. Och hur kan en amerikansk organisation gå bet på att skaffa fram data från Puerto Rico och Bermuda?

  12. 16
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Thomas P
    Din ”snygga jordglob” har fyra punkter i Sverige. Östersund, Karlstad, Jönköping och Visby.
    Det är allt!

    På något vis talar du emot dig själv just nu, är det verkligen din mening?

  13. 17
    Svempa

    Och större delen av Afrika och Brasilien utan stationer och din länk i #15 visar på fallande temperaturer i Tapei sedan 60-talet.

    Thomas P. – välkommen till de oss skeptiker!

  14. 18
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Stockholm har tydligen upphört att existera 1994. Det var ju spännande!

    Eller har du någon förklaring till detta fenomen Thomas?

  15. 20
    Thomas P

    Vid närmare koll blir man mest förvirrad av den där jordgloben och vilka stationer som används av GISS. Det är nog bättre att hålla sig till den lista som också finns på sidan.

  16. 21
    Ivar Andersson

    #20 Thomas P
    Du blir mest förvirrad. Är det möjligt? Du vet allt, kan allt och har alltid rätt. Vad är det för orakel som blir förvirrat?

  17. 22
    Guy

    Trots sina rundhänta understöd tyck dom ha uselt med tryckfärg. Unadjusted och adj. syns knappt på Reykjavik. I slutändan helt osynliga. Är det för att folk inte ska bli så upprörda?

  18. 23
    Svempa

    #19 Ja antingen bra kallt eller bra varmt. Kanske är personberoende och beror på hur nära blå lagunen man bor.

  19. 24
    Svempa

    Det skrevs häromdagen om fusk på högskolar och att lärarelever fuskar mest.

    De kanske inte fuskade. De bara homogeniserade sina uppsatser.

  20. 25
    Svempa

    #20 Ja de stationer som visade en avkylande trend trots ”homogenisering” kunde de ju inte ha med i grafiken (eller sina numeriska övningar)

  21. 26
    Johan M

    #23 Svempa

    Jag tror temperaturen skiljer sig mer beroende på hur långt bort från Reykjavik man befinner sig. Om men verkligen är där så var nog 30- o 40-talet rätt varma. Om man befinner sig i NYC så kan temperaturen i Reykjavik va lita vad som helst – vem kommer att kolla :-)

    Så här ser det ut om man frågar de infödda:

    http://en.vedur.is/Medaltalstoflur-txt/Reykjavik.txt

  22. 28
    Svempa

    #27 Den temperatur som mättes upp i mätstationerna (rådata) har justerats för förflytting av stationen, outliers, ”less trusted duplicate records”, och ”removal of an urban-only trend”.

    För Jönköpings del innebär det justeringar nedåt på 1-1,5 grader för perioden 1950-1970 i den graf du länkade till. Väderstationen på Jönköpings gamla flygplats togs ur bruk 1959 och stationen i den nya flygplatsen togs i bruk samma år. Men det är runt 1970 som kurvorna plötsligt gör ett hack uppåt på ca 1 grad.

    Manipulation? Så ter det sig verkligen.

  23. 29
    Guy

    Johan M # 26

    Intressant grej från Reykjavik temperaturerna. Max och min medel är 5,9 och 2,9. Dvs 3 graders skillnad som mest på 69 år. Det får mej att tycka att 6 – 12 grader för en aningen större klimatförändring är helt naturligt. Exempelvis för MWP eller värmeperioden för ca 8000 år sedan.

  24. 30
    tty

    Just Island tycks GHCN och GISS tjusiga algoritmer ha särskilt stora problem med. Anledningen är läget nära polarfronten och driviskanten vilket gör att temperaturen varierar kraftigt från år till år. Något som är välkänt och väl dokumenterat tillbaka till Snorre Sturlassons tid. Detta pallar dock inte algoritmerna för utan förvränger antingen värdena till oigenkännlighet alternativt underkänner hela rasket.

  25. 31
    Björn

    Johan M [26]; Är det rådata i länken eller är det homogeniserade? Det intressanta är oberoende av det att medelvärdet mellan 1931-1964 är 5,1 och mellan 1965-2000, 4,6 grader. Att det är en dag mer i det sista intervallet förändrar inte mycket. Det borde ju vara tvärtom eftersom mer CO2 har ackumulerats fram till 2000.

  26. 32
    Guy

    Helsingfors temperatur 1984 -2013. max årsmedel 7,6 och min 3,3. Skillnad 4,3 grader på 29 år.

    Paniken för några tiondedelsgrader förvånar fortfarande.

  27. 33
    Björn

    I [31] skall det stå ett år mer (sista intervallet) och inte en dag,

  28. 34
    Thomas P

    tty #30 Jo, det är väl därför det är just Island som ständigt dras upp när någon vill ge ett exempel på hur dåligt GISS är. Hur var det förresten med #14 och #15. håller du med om att Taiwan nog trots allt finns med?

  29. 35
    Johan M

    #31 Björn

    Vad jag förstår så är det rådata- hämtade härifrån:

    http://en.vedur.is/climatology/data/

    Dom är inte så lättlurade på Island, det hör säger de om 2015:

    ”The year 2015 was the coldest in Iceland since 2000, but this period has generally been abnormally warm so the average temperature was close to the 1961-1990 mean.”

    oj, oj, – det var så varmt 2015 att det var i närheten av medel för 1961-1990 :-)

  30. 36
    Johan M

    Var finns en lista över vilka stationer de egentligen använder? Om man tar en station från GISS så är det inte lätt att veta vilken station de egentligen utgår från. Jag har försökt att hitta vilken de använder för Uppsala men inte lyckats. ??

  31. 37
    Johan M

    Det här är beskrivningen för Uppsala enligt GISS

    64502458000 UPPSALA 59.88 17.60 41 29U 157HIxxno-9A 2COOL MIXED C 80

    Detta ger att det är Uppsala flygplats och om vi tittar p den serien så ha vi data från 1880 – 1970.

    https://data.giss.nasa.gov/cgi-bin/gistemp/stdata_show.cgi?id=645024580000&dt=1&ds=7

    Det blir lite knivigare när vi tittar på de data som SMHI har. Där finns ju mycket riktigt Uppsala flygplats med följande information:

    Klimatnummer 97530. WMO-nummer 2-458, Position (lat;lon) 59.8953;17.5935
    Höjd 21. Stationen driftsatt 1901-02-01. I drift t.o.m Aktiv

    Så enligt SMHI har den en höjd på 21m men enligt GISS så ligger den på 41 meter (kan man utläsa från stations infon). Ok, 20 meter kan väl inte vara så mycket. Låt oss kolla vad SMHI har för data:

    http://opendata-download-metobs.smhi.se/explore/?parameter=22#

    Data från 1901 – 1930 och 1945 – 2016 ???

    Ok, så var får GISS data från 1880-1901 och 1930-1945?

    Om man tar hem de båda dataseten så kan man jämföra dem och så diffar de rätt rejält om man tittar år för år. Under perioden 1901-1930 så slår det på +0.9 (1915) till -0.5 (1924) . Om vi tittar på de senare åren så har vi +0.6 (1965) till -0.4 (1946).

    Det låter så otroligt exakt när man säger att jordens medeltemperatur 1923 var så många tiondels grader hit eller dit, det verkar vara svårare att säga hur varmt det var i Uppsala.

  32. 38
    Johan M

    #37 update

    ”Om man tar hem de båda dataseten så kan man jämföra dem och så diffar de rätt rejält”

    Mysteriet delvis löst, GISS tar medel December-November vilket diffar en del från Januari-December.

  33. 39
    Guy

    Johan M # 37

    Kul undersökning du gjorde.

    Jag måste gratulera uppsala till världens första flygplats. Nasas printer saknar fortfarande färger, enligt din länk.

    20m betyder ungefär 0,13 C . Skulle väl inte betyda så mycket, men när alarmisterna gnäller om sina tiondedelar så borde det vara synnerligen betydelsefullt.

  34. 40
    tty

    #34

    Det finns definitivt inte med i din länk i #8, för tydligen upphörde Taibei att existera 1980 enligt GHCN. 35 års eftersläpning känns nog inte helt betryggande.

    På samma sätt faller t ex Maun i Botswana bort 1981, fast jag såg då en väderstation på flygplatsen där ifjol. På samma sätt dör alla stationer i PNG ut omkring 1990, trots att jag även där av självsyn vet att flera av stationerna finns kvar. Och kolla data för Port Moresby. Där har man justerat ned temperaturerna i början av seklet då Port Moresby var en liten handelsplats med några hundra innevånare. Idag finns där ungefär en halv miljon människor…

    https://data.giss.nasa.gov/cgi-bin/gistemp/stdata_show.cgi?id=508940350000&dt=1&ds=5

    San Juan Puerto Rico är helt klart något bättre, där slutar data i juni 2015.

    Det finns mycket humor i GHCN:s data. Kolla t ex Härnösand, den enda ”landsortsstationen” i Sverige (vad är det förresten för fel på alla fyrplatser som har data tillbaka till ca 1860 eftersom de inte får vara med i GHCN?):

    https://data.giss.nasa.gov/cgi-bin/gistemp/stdata_show.cgi?id=645023610010&ds=5&dt=1

    Vad hände i Härnösand mellan 1910 och 1950 undrar man?

  35. 41
    Johan M

    #38 update

    Så nu gjorde jag om data från SMHI till medelvärden dec-nov och det ger mindre spretigt resultat. Man kan nu göra små jämförelse på hur mycket GISS diffar från SMHI

    1900-talet -0.01 (GISS lägre)
    1910-talet -0.04
    1920-talet -0.01

    1930-talet ingen data från SMHI
    1940-talet data från 1945 för SMHI
    1950-talet +0.06 (GISS högre)
    1960 -talet +0.23 (GISS högre)

    Så GISS vann och lyckades trycka upp temperaturen med +0.23 grader mer sedan 1920-talet jämfört med SMHI.

  36. 42
    Björn

    Johan M [36]; Det finns säkert listor, men nedanstående länk leder till en glob med inprickade GISS-stationer. Globen går att både vrida på och förstora. Klicka på en punkt och vips får du fram en graf över stationen i fråga. Med högre upplösning framträder flera stationer. Stockholm finns faktiskt med vilket jag inte observerade tidigare.

    https://data.giss.nasa.gov/gistemp/stdata/

  37. 43
    Johan M

    #42 Björn

    Problemet blir när du skall lista ut vilken station de har använt i verkligheten. Då får man först kolla här:

    https://data.giss.nasa.gov/gistemp/stdata/v3.temperature.inv.txt

    64502464000 STOCKHOLM 59.33 18.05 52 13U 1357FLxxCO10x-9WATER C 120

    13m ö h, Uran miljö med 135.000 inv, platt terräng, ingen information om växtlighet, 10 km till kusten, inte en flygplats, mycket vatten och något ljust ??

    Nu gäller det bara att hitta den här och jämföra data:

    http://opendata-download-metobs.smhi.se/explore/?parameter=22#

    Observatorielunden ligger på 44m ? Hmm, kanske ngt annan?

  38. 45
    Karl Eider

    #39
    Höjdskillnad på 20 m i Uppsala kan bero på vilket höjdsystem man använder. Från GPS får man höjd över ellipsoid. Medan man vanligtvis anger höjden över geoiden. I Uppsala är skillnaden ca 20 m. Man kan säga att det tom är felaktigt att använda GPS-höjd rakt av. Sett över hela jorden kan skillnaden vara så stor som 100 m.

  39. 46
    tty

    #42

    Det är inte skalan det hänger på utan intervallet. Stockholm ”dog” 1994, så den finns inte med i kartor med ett intervall som börjar senare.

    Beträffande var observationer i Uppsala gjorts så citerar jag Bergström, H., and Moberg, A.: 2002, Daily air temperature and pressure series for Uppsala 1722-1998. Climatic Change, 53, 213-252:

    ”Until August 1853 the observations were made at the Old Astronomical Observatory (59◦51.63 N, 17◦38.44 E, 15 m a.s.l) in the centre of Uppsala, which was then a small town (8 000 inh. in 1860). From September 1853 the observations were taken at the New Astronomical Observatory. This site was then located in open fields just outside the town, about 900 m west of the old site. A few minor relocations were made at the New Observatory, in the Observatory Park, in October 1865, June 1952, and in August 1959. All these sites were however within a couple of hundred metres distance from each other in the vicinity of the observatory. But the area eventually became more and more surrounded by buildings, as Uppsala increased its population to around 120 000 inhabitants in the 1990s. From August 1959 the measurements were made at the Department of Meteorology at Uppsala University (59◦51.56 N, 17◦37.52 E, 13 m a.s.l.), and in January 1998 the measurement site was moved about 1.4 km further south to ‘the Geocentre’ (59◦50.85 N, 17◦38.10 E, 25 m a.s.l.) as the old Department of Meteorology joined the new Department of Earth Sciences. Temperature measurements were, however, taken in parallel at this new site and at the old site in the Observatory Park during almost 3 years.”

    Fast sedan finns det ytterligare en möjlighet nämligen gamla F16 flygfält i Ärna 5 km NV om Uppsala centrum där observationer också gjorts sedan 1945. Det är mycket möjligt att GHCN någonstans skarvar in den serien också.

    Let’s face it. Väderdata samlas in för att göra väderprognoser och beräkna flygplansprestanda, inte vetenskapliga undersökningar och är helt enkelt inte av en sådan kvalitet att man kan mäta förändringar på tiondels för att inte tala om hundradels grader.

  40. 47
    tty

    #45

    Ur klimatsynpynkt är det höjd över geoiden (= lägesenergin i gravitationsfältet) som är den viktiga parametern. 100 meters höjdskillnad innebär 0,6-1 grads temperaturskillnad beroende på den genomsnittliga luftfuktigheten (större skillnad i torrare luft).

  41. 48
    Karl Eider

    #45, #47
    Lite förtydliganden.

    När man ska positionera en plats, så är oftast höjden svårare att bestämma, än longitud och latitud.

    Via GPS räknas positionen ut relativt en matematisk modell, där jorden approximeras till en ellipsoid., som alltså kan skilja sig kraftigt ifrån andra höjdsystem.

    De flesta höjdsystem som används är nationella, där höjden räknas ut gentemot referenser. I vardagsmun brukar man säga höjd över havet, vilket egentligen inte är helt korrekt.

    Geoiden definieras i stort sett efter jorden gravitationsfält, och följer hyfsat havsnivån. Mitt i stora kontinenter, så finns inget hav, men man får ändå en referens enligt geoidmodellen.

    En global modell, kallad EGM (Earth Gravitational Model), är högst lämplig att använda då man ska räkna på höjder runt hela jordklotet. Det finns en heltäckande matris i vilken man kan utläsa skillnaden mellan ellipsoid och geoid. Denna beräkning kan vara inbyggd i de GPS-moduler som man idag kan köpa.

    http://earth-info.nga.mil/GandG/wgs84/gravitymod/egm2008/egm08_wgs84.html

    Om mätstationernas höjd spelar in vid uträkningen av medeltemperaturer, så är det av stor vikt hur man räknar ut termometerns höjd. Att ”slarva” med höjdsystemet kan ge (o)önskade systematiska fel.

  42. 49
    Christopher E

    #48 Karl Eider

    Roligt att du går in på höjdmätningen i lite mer detalj. Din beskrivning stämmer med ett litet tillägg du kanske medvetet hoppade över. Navigationssatelliterna (tex GPS, det finns en några system till, kallas gemensamt GNSS) beräknar först positionen i ett kartesiskt koordinatsystem, dvs tre axlar x,y,z med jordens centrum i origo. I nästa steg anges positionen med sfäriska koordinater (latitud, longitud) för vår smidighet och höjden anges då inte från jordens centrum utan relativt en referensellipsoid, vanligen WGS84, precis som du skrev.

    Att GNSS (tex GPS) har stenkoll på absoluta höjden över jordens centrum är viktigt för mätningar av landhöjning och havsnivå i absoluta termer.

    Jag tror också du har rätt i att många enheter på marknaden även anger mot en global geoidmodell direkt, annars blir höjdvärdet lite väl skumt för användarna. Jag ställde frågan någon gång men blev hänvisad till respektive tillverkare. De globala geoidmodellerna är dock grova jämfört med de högupplösta nationella systemen, som i vårt fall dessutom har en landhöjningsmodell i ryggen.

    En annan rent geometrisk faktor är att en mottagare på landbacken givetvis är begränsad till de satelliter som syns på himlavalvet, inte nedåt, så även av den anledningen blir höjdvärdet osäkrare än den den horisontella positionen.

  43. 50
    Johan M

    #46 tty

    Det är Uppsala-serien som GISS använder men det är inte slutet på mysteriet. Om man tittar på GISS:

    https://data.giss.nasa.gov/cgi-bin/gistemp/stdata_show.cgi?id=645024580000&dt=1&ds=5

    Så beskrivs serien som ”adjusted, cleaned data with the GISTEMP removal of an urban-only trend.” men om vi jämför den serie de visar (och som man kan plocka ser från samma sida) så är den i det närmast identisk med den serie som man får från SMHI:s råa serie eller de råa data som finns i Bergströms och Mobergs Uppsala temperaturserie (https://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/uppsalas-temperaturserie-1.2855). .. eller rättare sagt verbatim från 1905 och framåt. Före 1905 så avviker GISS från SMHI och visar lite blandade siffror.

    Att Bergström skriver ”Värdena före ca 1860 är mindre säkra, speciellt gäller detta data från 1700-talet.” bekymrar inte GISS som har med siffror från 1739 (inte hämtade från Uppsala serien, skiljer sig rätt mycket).

    Hur är det då med effekten av urbaniseringen. Bergström och Moberg försöker kompensera för detta och justerar ned sina siffror allteftersom 1900-talet skrider och under 1970-talet så justerar de ner temperaturen med 0.4 grader på årsbasis i sin rekonstruktion av temperaturen. Detta är naturligtvis bara detaljer för GISS som håller på med bra mycket viktigare saker så de gör ingen? Eller?

    Man kan göra rekonstruktioner på två sätt – antingen justerar man dagens siffror så att de skall spegla en mer lantlig miljö, eller så justerar man gårdagens siffror för att spegla en mer urban miljö. Bergtröm och Moberg gör det första men meteorologer gör ofta det sistnämnda. Problemet är att GISS i presentationen av utveckling i Uppsala gjort varken eller.

Kommentarer inaktiverade.