Klimatnyheter från Grönköping

Rolf Oward meddelar senaste nytt från Grönköping:

För att garantera

att skolmaten i Grönköpings kommun verkligen kommer att vara fullkomligt hållbar, planerar skolledningen att förse all skolmat med starka och spänstigt långlivade konserveringsmedel. Såsom alternativ till detta finnas planer å att testa balsamering.

hållbar skolmat

I väntan å hållbar skolmat

Dela detta inlägg

15 reaktion på “Klimatnyheter från Grönköping

  1. 5
    Karl Eider

    Allas vår klimatexpert Pär Holmgren tar poäng på ovädret i USA. Artikel i SVT.

  2. 7
    BoE

    # 1
    Att betongslipers skulle stå för hela 40% av CO2-budgeten för ett järnvägsprojekt verkar helt på tok.
    Ska man ha broar och viadukter (planskilda korsningar är ju obligatoriska i snabbtågssystem) utförda i något annat än betong då. T ex handknackade stenvalv, som man höll man på med för över hundra år sedan?
    Armerad betong (enl Hennebique-metoden) har ca 125 år på nacken. Och är och har varit en välsignelse.
    Tom de gamla romarna hade koll på ”betong” i sina akvidukter bl a.
    För övrigt så återgår den CO2 som devs ut ur kalkstenen vid cementtillverkningen tillbaka in i betongen under betongens karbonatiseringsprocess. Den blir kalksten igen. Fast det tar lite tid.
    Men forskare som tigger ihop sina anslag måste väl komma fram till något smaskigt kan jag tro.

  3. 8
    Sten I

    Lägga räls på makadam?! Snälla, man har slipers av trä eller betong för att hålla ihop rälsen till det mått som spårvidden av tågsättet kräver. Makadam är ju endast det översta lagret på en banvall för att slipers ska ha ett underlag att ligga på. Forskare på KTH? Jaha? Har dom sett en banvall i verkligheten :-)

  4. 9
    Bengt Abelsson

    Slipers på makadam eller rälerna fastsatta direkt på ett (helt) betongtråg ?

    Ska man köra fort med stålhjul på stålräler krävs att rälerna ligger mycket nära sitt teoretiska läge.

    Att lägga slipers på makadam är mindre dyrt än att gjuta ett betongtråg men kräver mer underhåll.

    sliprarna (?) rör sig mer i makadamen än om rälerna befästs mot en styvare betongplatta.

    Greger i #1 har missuppfattat uppgifterna i sin länk.
    Att koldioxiden vid cementtillverkningen skulle ha någon som helst betydelse i sammanhanget är knappats realistiskt.

  5. 10
    Håkan Bergman

    En sån här bana kommer med nödvändighet att behöva dras med många landskapsbroar, och såna byggs av betong. Nå man får se det positiva i det hela, finansen säger alltså nej, dom har annat att lägga pengarna på dom närmaste decennierna, utöver vårdskolaomsorg behöver vi fler poliser och mera försvar.

  6. 11
    Greger

    #10
    Vaddå missuppfattat. Det är väl bara att läsa i länken: ”Om järnvägsrälsen till de planerade höghastighetstågen mellan Stockholm, Göteborg och Malmö lades på stenkross istället för på gjuten betong skulle priset kunna bli 60 miljarder kronor lägre, samtidigt som koldioxidutsläppen under byggperioden minskar med 40 procent.”

  7. 12
    Bengt Abelsson

    # 11

    Ber om ursäkt för min formulering: det är snarare SR som felat.

  8. 13
    Håkan Bergman

    Journalister vet, med få undantag, lika lite om järnvägsteknologi som dom vet om teknologi i allmänhet.

  9. 15
    Greger

    Enda effekten blir väl att fler väljer att åka från Kastrup eller Helsingfors till exempelvis Thailand, som jag och min familj exempelvis.

Kommentarer inaktiverade.