Kända klimathotskeptiker – del 4 – J. Scott Armstrong

Nästa kända klimathotskeptiker är J. Scott Armstrong. Bakgrunden och arbetsfältet är inte den vanliga för en klimathotskeptiker men mycket viktig. Armstrong är expert på allt inom prognoser. Hur gör man en bra prognos? Kan man lita på prognosen?

Scott_Armstrong

Klimatologi är en komplex vetenskap med förgreningar åt olika håll. Fysik, kemi, matematik, meteorologi, oceanografi, sol, astronomi, numerisk analys och prognoser. Hittills har meteorologer dominerat och konstruerat klimatmodellerna. Anledningen till dominansen är pengar. Politiker har öst pengar för att ta fram klimatmodeller som ”visar” hur mycket antropogena växthusgasutsläpp kommer att höja temperaturen.

Armstrong är professor i marknadsföring vid University of Pennsylvania. Han har en doktorsexamen från MIT Sloan.  (MIT = Massachusetts Institute of Technology, en av världens bäst ansedda högskolor). 2010 utsågs Scott Armstrong som en av de 25 mest berömda college professorerna som undervisar idag. Armstrong har skrivit de berömda böckerna Long-Range Forecasting och Principles of Forecasting.

Book_principles_of_forecasting

Siten forecastingprinciples.com är Armstrong inblandad i . Här finns oerhört mycket kunskap samlad. Dokumentet Golden Rule of Forecasting: Be Conservative är mycket läsvärd. Från dokumentet:

”Do not assume that published forecasting methods have been validated. Many statistical forecasting procedures have been proposed without adequate validation studies, simply on the basis of experts’ opinions.”

IPCC:s klimatmodeller har inte validerats. ”Experter” påstår att de duger ändå medan andra experter säger att de inte alls duger att göra prognoser med.

Scott Armstrong deltar ofta i klimatkonferenser. Jag träffade honom i New York 2009 och nu är han en av talarna på klimatkonferensen i Washington DC i mars 2017. Scott har också vittnat i amerikanska kongressen om isbjörnar.

 

Just om isbjörnar och klimatet har svensk gammelmedia skrivit ständiga ”fake news”. Ett exempel från Sydsvenskan här.

Vad gäller politiska prognoser ska man vara försiktig att lita på opinionsinstituten. Brexit och Trumps seger kom överraskande. Sifo anger att Sverigedemokraterna idag (januari 2017) skulle få 16% av rösterna. Yougov anger att Sd kommer att få 23.9 procent. Någon eller båda av opinionsinstituten har mycket fel. Validering sker genom att jämföra prognos med utfall d v s ett val. Det behövs naturligtvis flera val för att validera.

IPCC svaghet är just klimatmodellerna och att de inte duger att göra prognoser med. Armstrong tillsammans med Green har granskat IPCC och dess refererade klimatmodeller. Inte överraskande visar författarna att IPCC:s modeller bryter mot 72 av 89 prognosprinciper. Dessutom var 60 av 89 klara brott, se sid 1008 i dokumentet. Principen “Make sure forecasts are independent of politics”  bröt naturligtvis IPCC mot. Det är så att när politiken styr över vetenskapen blir prognoserna undermåliga.

Tidigare artiklar i serien: John Christy, Richard Lindzen, Judith Curry

Dela detta inlägg

65 reaktion på “Kända klimathotskeptiker – del 4 – J. Scott Armstrong

  1. 1
    Mattias

    Som statistikern George Box så elegant uttryckte det: ”All models are wrong – some are useful”

  2. 2
    Olav Gjelten

    Det finns bara en klimathotsskeptiker av yttersta världsklass, DONALD TRUMP, president, U:S:A.

    För oss skeptiker är det vår absoluta skyldighet att stöda honom. JAG gör det!

  3. 3
    Ann lh

    Per, tack än en gång! Din tråd håller på att utvecklas till något som borde kunna sammanfattas till något att hålla i när det mullrar från vänsterns globalistled med dess UNFCCC som grund och Kleina klimatbibel som rättesnöre.
    Lite petigt kanske men ändå. Du skrev politier i öst … har pengar till … Du menar väl väst ….
    Sedan fattas enligt min mening hela det oerhört viktiga paleobio/geologiska perspektivet i Din uppräkning av vetenskapsgrenar, som bidrar till kunskaper och insikter väsentliga för totalbilden. Det kanske bästa med historien är att den ligger där den ligger helt oberoende av tro och spekulationer om framtiden.

  4. 4
    Ann lh

    Kleins klimatbibel ska det stå. Naomi Klein, vänsteraktivisten som hedras av vår skolminister, närmare bestämt.

  5. 6
    Per Welander Inläggsförfattare

    Ann h #3: öst – perfekt av ösa? Får stå.

    Paleobio/geologi hör också till det som kan vara med. Finns säkert fler områden som inte är med och kan inkluderas. Matematisk statistik t.ex. Mitt inlägg gör inte anspråk att vara fullständig. Men med kommentarernas hjälp så blir inlägget bättre. Om kommentarerna håller sig till ämnet.

  6. 8
    Thomas P

    Per #7 Statistik bör dock helst grundas på rimligt korrekta data:
    As one of the inputs for his modelling, McKitrick has a file containing data such as population, GDP, etc, for different countries. Somewhere along the line, something went wrong with the coordinates in this file,[10] so that it gave erroneous information such as:

    A population of 59 million on the Antarctic peninsula.
    The entire population and economy of France squeezed into French Polynesia, a small archipelago in the Pacific.
    A uniform distribution of population over the whole of the US, meaning that the population density in New York is the same as that in Alaska.

    Most likely, some form of automation went haywire, with a computer assigning ”France” to French Polynesia, ”Britain” to the British Antarctic Territory, etc. McKitrick clearly never performed any sanity check on his input data and simply believed the results it produced.

    This data file was used in producing data for his papers from 2007 until mid 2012, when the error was discovered by Steven Mosher. At a stroke, this renders worthless pretty much all of McKitrick’s research in this timespan.
    http://rationalwiki.org/wiki/Ross_McKitrick#Major_population_centres_in_Antarctica

  7. 9
    Per Welander Inläggsförfattare

    Thomas P #8: Din långa kommentar tillför inte så mycket till ämnet. Statistik är viktigt inom klimatologi och bra indata är viktigt för de flesta områden. Om McKitrick gjort fel så innebär inte det att statistik inte är viktigt.

  8. 11
    Björn Thydell

    Om nu predikteringsmodellerna för framtida förändringar ät felaktiga, betyder det då att även trendanalys av förändringar från ”förr” till ”idag” också är fel?

  9. 12
    Svempa

    Eftersom det inte finns någon fysikalisk modell som visat sig förklara globala temperaturvariationer över lite längre tider så är det ju statistiska modeller som det hela tiden faller tillbaka på. Och det är här som de ofta framförda AGW-modellerna faller platt. De är gjorda med confirmation bias och overfitting och slår inte en slumpgenerator vid jämförelse mot utfall (jämför dyr aktiefond från storbank med hög förvaltningsavgift)

    Och dessutom, som Thomas påpekar, grundas de inte på un-biased data utan man använder selektiv data med selektiva tidsperioder.

  10. 13
    Christopher E

    #11 Björn Thydell

    Så gott det går knåpar man ihop hur klimat varierat förr med hjälp av diverse proxies. Inom de osäkerheter som finns i dessa metoder är givetvis trendanalyser av gången tid OK.

    Men klimatmodeller har ingen möjlighet att återskapa dessa trender/variationer eftersom de är trimmade till att nästan bara CO2 bestämmer klimatförändring. På kort sikt, ett sekel eller så bakåt, försöker man kurvpassa modellerna med olika parametrar, men på längre sikt går inte det.

  11. 15
    Ann lh

    # 3 o 6. Per, det gäller att kunna läsa rätt om man ska peta i andras texter. Ursäkta, ”fort men fel”,som gubben min här hemma ofta har anledning att säga och säger!

  12. 17
    Christopher E

    #8 Thomas P

    Du bör nog ta din källa ”Rational Wiki” med en rejäl nypa salt. Sidan innehåller flera felaktiga påståenden, ad hominem, förintelseförnekarassociation mm. Påståendena om datafilen lämnas utan referens. Gräver man lite själv är enda källan jag ser några bloggkommentarer av Mosher under ett inlägg på Judith Currys blogg.

    https://judithcurry.com/2012/06/21/three-new-papers-on-interpreting-temperature-trends/

    Vi får aldrig reda om kritiken stämmer eller vilket inflytande det i så fall har på eventuella resultat. Rational Wiki har ju bestämt sig, men då de ljuger om radianer/gradermisstaget på samma sida betyder det just inget alls.

    Men som tty påpekar i #8, med samma logik som Rational Wiki använder är ju då MBH98 likväl som deras försök att korrigera den ”rendered worthless”. ;-)

    Man ska aldrig glömma att misstag görs av alla, men det McKitricks öppenhet med data och metoder som gör det möjligt att finna dem. Som vi är filosofin mycket annorlunda hos vissa kända forskare i klimathotarlägret.

    Förlåt Per om detta avvek från ämnet Armstrong/prediktiv förmåga, men det är i alla fall en statistikkoppling.

  13. 18
    Ingemar Nordin

    Tack Per,

    Jag har inte läst Armstrongs Principles, men den är säkert viktig för alla som jobbar med modeller.

    Som vetenskapsteoretiker så undrar man ju lite om hans filosofi. Skulle han exempelvis vilja hävda att om en modell uppfyller alla 89 kriterierna för en bra prognos att vi kan lita på den?

    Även validerade modeller ger ju inga garantier om framtiden. Men vi kan förstås säga att validerade modeller är att föredra framför sådana som inte är det i en rationell beslutssituation – givet att vi MÅSTE välja en strategi för framtiden.

  14. 19
    Bert Andersson

    Under rubriken ”Varmare klimat- en iskall nyhet?” framförde i SVT Forum idag ett antal klimatalarmister med inlägg från en likasinnad publik den enda sanning som tydligen enligt svensk politik och media bör förmedlas. Man vill ha ökad information i media utan att möta klimathotskeptiker i en öppen debatt.
    Hur ska allmänheten kunna nås av budskapet från John Christy mfl att människan ej kan påverka klimatet i någon betydelsefull omfattning?

  15. 21
    Björn Thydell

    #13 Christopher
    Tack!
    Kan man genom analyser av proxydata avgöra om det överhuvudtaget existerat klimatförändringar, eller om allt bara varit väder de senaste två tusen åren?

    Är enhetlig trend över 30-år ett vedertaget begrepp på skillnad mellan ex klimatförändring och vädervariationer? Eller finns det någon annan regel?

  16. 22
    Björn

    Björn Thydell [11]; De som påstår att det går att se in i framtiden med klimatmodeller, gör det med ”fake fact”. Det finns inte heller några modeller som kan simulera den globala temperaturutvecklingen mellan säg 1800-2000. Detta beror på att alla modeller saknar viktiga fysikaliska parametrar som har sin grund i utifrån kommande fenomen som påverkar väder, vind och klimatutveckling.

  17. 23
    Slabadang

    Thomas P!

    Var det en kråka sidensvansare eller skata du hoppades vi skulle titta efter?
    Däremot förnimmer jag ett tydligt KOKO KOCKO när jag läser ditt inlägg.

  18. 24
    Per Welander Inläggsförfattare

    Ingemar #18: Se principerna som bra verktyg för att bygga något. Dåliga verktyg leder lätt till sämre slutresultat. Så principerna är mer ett nödvändigt villkor än tillräckligt. Är det fel på modellen (algoritmen) så blir det inte bra ändå. Sen kan man nog bryta mot några principer och ändå få bra prognoser.

    Validering garanterar inget då verkligheten kan ändras. Klimatet är nog ganska stabilt jämfört med politiska opinioner. Men utan validering vet vi mycket lite.
    .

  19. 25
    Slabadang

    Ingemar N!

    Tittar du på de 89 kraven så bli inte förvillad av mängden 89. Det är absolut basics det handlar om sånt där som varje kvalitetsansvarig gör utan att egentligen tänka på det. Vi hade en handbok i artilleri för laddaren (han som stoppar in ammunitionen i pjäsen) med 133 ”kom ihåg” – punkter.

  20. 26
    tty

    #21

    Klimatet förändras alltid. De senaste 7000 åren har trenden genomgående varit mot ett kallare klimat, men det har förekommit mindre svängningar i båda riktningar. Under romartiden var klimatet litet varmare, sedan kom en relativt kort kallare svängning under folkvandringstid, sedan kom MWP med åter varmare klimat, sedan ”Lilla istiden” och under de senaste 100 åren återigen litet varmare.
    Det här stämmer med det normala mönstret under mellanistider med en värmetopp i början och sedan en till en början långsamt sjunkande temperatur.

    Det har veterligen aldrig funnits någon längre period med konstant klimat. Klimatet har alltid varierat, men hur kortvariga svängningar vi kan urskilja beror på upplösningen i våra klimatproxies som generellt blir grövre ju längre tillbaka i tiden man går. Generellt har klimatet alltid varierat med den upplösning vi kan urskilja.

    ”Milankovitchsvängningar” med en cykel på några tiotusentals år vet vi t ex har funnits minst bortåt en halv miljard år bakåt, medan vi, utom i sällsynta undantagsfall, bara kan urskilja svängningar på årtionde- eller århundradenivå någon miljon år bakåt.

    De trettioåriga ”normalperioderna” fastställdes av en WMO klimatologikommission 1934. Lämpligheten av periodlängden kan förvisso diskuteras.

  21. 27
    Christopher E

    #21 Björn Thydell

    ”Kan man genom analyser av proxydata avgöra om det överhuvudtaget existerat klimatförändringar, eller om allt bara varit väder de senaste två tusen åren?

    Är enhetlig trend över 30-år ett vedertaget begrepp på skillnad mellan ex klimatförändring och vädervariationer? Eller finns det någon annan regel?”

    Nej, det är inte vedertaget vad jag vet. 30 år används som en normalperiod att jämföra med inom meteorologi för det mesta. Men det finns ingen exakt definition av vad klimat är, mer är att det är någon slags ”medelväder”. Om det finns variationer som beror på oceancykler i storleken 30-60 år eller så, är det en klimatförändring? Solaktivitetsvariationer i skalan hundratals eller 1000 år? I perspektiv om tusentals år eller längre går det inte att diskutera så hög upplösning som 30 år i vilket fall med få undantag. Men att det finns klimatförändringar i stor skala ändå tror jag inte man hittar någon som är beredd att förneka! Hoppas jag i alla fall, man vet aldrig när klimatministern tror att 2016 var varmaste året ”någonsin”… ;-)

    Att tala om att det inte varit annan variation än ”väder” under 2000 år kan man inte. Paleoklimatologisk data är alldeles för entydig för det. Det finns distinkta varmare och kallare perioder. Huruvida den näst sista för tusen år sedan var varmare än nu eller inte kan diskuteras, men inte existensen av dessa variationer. Trots regional variation.

    Jag brukar säga det är lite fånigt att tala om att ”klimatet” ändras, som om jordens bara hade ett. När jag läste klimatologi i Lund (inte som huvudämne) en gång var det inte tal om sådant. Utan jorden har ett antal klimatzoner som definieras utifrån fuktighet, temperatur mm.

  22. 28
    Björn Thydell

    #22 Björn
    Vänligen läs mina frågor igen.

    Jag undrar över vad vi kan säga om det som varit fram till idag.
    Framtiden är jag inte intresserad av i just det här diskussionsavsnittet, även om det är framtiden som modellerna försöker ge svar på och det är det som Armstrong har kritiserat.

    Orsaken är att jag vill få en bättre förståelse över vad ”för och emot”-sidorna är överrens om resp har avvikande åsikter om avseende grunddata inför en prediktering/modellering.

    Vi hade en bra diskussion avs energibudget och CO2 som reflektor/absorberande molekyl.
    Hoppas motsvarande diskussion går att få till i den här tråden.

  23. 29
    Evert Andersson

    Det är sorgligt och ogenomträngligt i svensk politik med fakta om klimatet. Klimatlagen är ju alla partier utom SD överens om. Att nå fram till partiledarna går inte enligt min erfarenhet.

  24. 30
    Slabadang

    Jobbigt för hela klimathotsindustrin!

    Det är nu många år sedan jag tog del av Armstrongs principer. Jag hamnade mitt i en förtroendekris mellan investorer och förvaltare som bland annat körde efter sin ”trendföljande modell”. Å helsicke vilken elefantlädertjock argumentation det framfördes om modellens validerade förträfflighet. Den var rent ”matematisk” och dessutom togs investeringsbesluten av ett program automatiskt helt frånkopplad mäklarens känslor och uppfattningar. Visst låter det fantastiskt ? Men………

    Vad de uppriktigt inte fattat själva vara att hela modellen faktiskt var byggd på tusentals bedömningar som inte alls var frånkopplade programmerarens personliga åsikter och värderingar. Då hjälper det föga att koppla ifrån handlaren/mäklarens dagsform och personlighet från avsluten. Tvärtom framstod det efter det dåliga resultaten som om det vore en fördel att haft en bedömning av en mäklare innan de körde iväg köp/säljordrarna. Min övergripande slutsats nu om alla förvaltningsmodeller är att ingen förmår se ”Black Swan” – events och det finns också en massa stora flockar av små oansenliga svarta snömesar ingen upptäcker utan det är bara de stora svarta svanarna som uppmärksammas.Ingen har väl glömt 2008 som blev en skam för hela riskbedömningsbranschen. Flocken av dumma gäss såg dock alla flyga över himlen när alla banker kreditvärderingsinstitut var ute och svävade.

    Klimatet är dessutom 1000 ggr mer komplext än än kursrörelser på marknaden. Utöver den svåra komplexiteten så tillkommer ju dessutom kraven på exakthet. Så när det kommer nya tempdata så kan jag inte annat än garva läppen av mig när det diskuteras hurvida 0.002 – 001 C skall ”anses ligga inom klimatmodellernas range”. Glöm heller inte att när vi tittar grafer på tempanomalier som representerar den översta hinnan på stapeln för den totala växthuseffekten på 30 C.

    Det var ännu längre sedan jag begrep att klimathoindustrin med IPCC är en perverterad politisk rörelse som har NOLL med vetenskap att göra i sina slutsatser.

  25. 31
    Slabadang

    Björn TH!

    Trettio år är en av tusentals andra ”klimatperioder”. Varfrö man valde 30 år var frö att det passade så bra var ju för att 70-talet var kallt 80-90 talet varmare och El Ninjo 1998 hamnade då sist i denna period. Vilken tillfällighet att man just då etablerade 30 årigt val på klimatutvärderingar? Nu allt efter 1998 är det inte lika kul längre med hiatuseen och avtagande och till och med utebliven uppvärmning?

  26. 33
    Björn Thydell

    #26 tty & 27 Christopher
    Tack!
    Jag misstänker också att det finns problem med att hitta jordens ”medel” då skillnaden mellan poler och ekvatorn kan variera vid samma tidpunkt, oavsett vad man vill analysera.

    – Finns det tillräckligt med ”entydig” proxydata eller sensordata så att man kan beskriva ett antal faktorer på förslagsvis tre punkter på jorden (ex norra halvklotet, nära ekvatorn och södra halvklotet) under en längre tid?

    Jag har sett en del rapporter avs medeltemp, solintensitet (alternativt solfläckar) och CO2 nivå.
    Det har dock inte varit tydligt (sett ur min läsförståelse) om data faktiskt är baserat på samma ”mätplats”.
    En del av dessa rapporter börjar på -80 talet för att enbart beröra sensordata.

    – Ser ni likheter eller skillnader i mätdata avs trender för luft/havs/marktemp, CO2, ENSO resp solintensitet som sker nu jämfört med ex MWP och LIA?

  27. 34
    tty

    ”– Finns det tillräckligt med ”entydig” proxydata eller sensordata så att man kan beskriva ett antal faktorer på förslagsvis tre punkter på jorden (ex norra halvklotet, nära ekvatorn och södra halvklotet) under en längre tid?”

    De bästa proxydata som finns på högre breddgrader är iskärnor från Grönland och Antarktis. Det är mycket glest med bra proxies i tropikerna. Det bästa jag kommer på är Lago de Fuquene i Colombia. Där finns en mycket lång och välanalyserad pollenprofil där man kan följa trädgränsens förändringar i Anderna. Det finns också en del bra långa sedimentkärnor från djuphaven, och enstaka även på land som Tenaghi Philippon och El’gygytgyn

    Med dessa proxies kan man följa istidscyklerna med istider och mellanistider med god precision. Exakt vilka ”faktorer” är du ute efter? Proxies är sällan ”entydiga” i din mening, just för att de är ”proxies”. Syreistopmätningar från inlandsisar eller djuphav är ”entydiga” när det gäller just isotopsammansättningen av snön respektive djuphavsvattnet, men ”översättningen” till temperatur och/eller isvolymer innebär alltid att man måste göra vissa antaganden. Liknande (oftast värre) problem gäller för andra proxies. Det finns en hel del olika proxies. Här är en lista på de jag kommer på på rak arm som använts för temperaturer (det finns säkert fler):

    Syreisotoper
    Alkenon
    TEX86
    Mg/Ca
    Sr/Ca
    MBT-CBT
    Deuteriumhalt
    Pollen
    Makroflora
    Skalbaggar
    Fjädermyggor
    Mollusker
    Däggdjur (i synnerhet gnagare)
    Foraminiferer
    Radiolarier
    Kokkoliter
    Dinoflagellater/Dinocyster
    Ostrakoder
    Koraller

    Ingen av dem är problemfri.

  28. 35
    Christopher E

    #33 Björn Thydell

    ”– Ser ni likheter eller skillnader i mätdata avs trender för luft/havs/marktemp, CO2, ENSO resp solintensitet som sker nu jämfört med ex MWP och LIA?”

    I grov skala tycker jag det. Men det blir vådligt när termometermätningar ska jämföras med proxies tusen år gamla och mer. Då bör man hålla sig till proxies hela vägen, men inte trädårsringar då träden påverkas av så mycket annat än temperatur. Senaste hundra åren i synnerhet. Hockeystudiens påstående att 1998 var det varmaste året under senaste millenniet baserat på termometer+proxies, var bland det mest korkade man sett i klimatvetenskapen.

    Vetenskapen vet inte hur ”klimatet” skulle sett nu om inte människor funnits. Det ska man aldrig glömma när självsäkra modellerare attribuerar nästan all förändring till CO2. Men om man väljer en enkel hypotes att förändringarna fortsätter att vara cykliska som de tycks ha varit skulle det nu blivit varmare även utan oss, en så kallad Modern Warm Period analog med Mediaeval Warm Period.

    Om vi ser på Grönland, hur troligt verkar det att Lilla Istiden inte skulle följas av en värmeperiod?

    http://climate4you.com/images/GISP2%20TemperatureSince10700%20BP%20with%20CO2%20from%20EPICA%20DomeC.gif

    På Nordatlantens botten, enligt proxy, varierar klimatet enligt en tydlig cykel under 12 000 år som inkluderar Medeltida Optimum och Lilla Istiden. Korrelerar perfekt med solaktivitet dessutom. Skulle detta upphört precis när vi industrialiseras? Tror jag inte.

    http://www.euanmearns.com/wp-content/uploads/2016/05/Figure-3.png

    Vad jag tror att vi skulle haft en uppvärmning även utan ökad CO2. Sedan har CO2 adderat ytterligare till denna uppvärmning. Att klura olika komponenternas storleksförhållande tror jag vi är långt ifrån, men i vulgäralarmismen skylls allt givetvis på CO2. Men så är den också rätt historielös.

  29. 36
    Per Welander Inläggsförfattare

    Slabadang #30: Jag utvecklade som ex-jobb på trebetygsnivån i numerisk analys en trendföljande modell. Baserad på Artificiell Intelligens (AI), finite state machines och muteringar. D v s modellen anpassade sig till trenden i nummerserier och kom med en prognos för nästa nummer. Modellen gjordes i ett dataprogram med för den tiden avancerad programkod.

    Modellen verkade bra och vi satte den på aktiekurser under några år bakåt i tiden. Skulle jag bara ha rätt till 52% istället för 50% (slumpen) skulle jag bli stormrik. Aktiekurserna kodades om till öka eller minska (1,0). Allt såg bra ut (i teorin) och jag satsade låtsaspengar (klokt nog). Första veckorna gick det ganska bra och jag skulle gjort en rejäl vinst om det varit riktiga pengar. Modellen hade 57% rätt (mycket bra). Men sen halkade modellen efter och jag fick inse att den var värdelös. Det var nog så att verkligheten (utanför börsen) ändrades hela tiden.

    Tänker nu på Armstrongs princip: ”Do not use ”fit” to develop model”. Det bröt jag (och IPCC) rejält mot. Det fanns säkert flera andra brott mot principerna från min sida. Men det var lärorikt. För övrigt blev examensarbetet godkänt med beröm.

  30. 37
    Björn

    Björn Thydell [33]; Åtminstone finns det tydliga solfläcksdata under LIA, då solfläckarna under ca 70 år var frånvarande. Denna tid benämns Maunder minimum efter en brittisk astronom med samma nämnda namn. Kan en korrelation mellan temperatur och solfläckar vara mer tydlig? Enligt forskarna fins det en viss quasiperiodicitet mellan solens Grand maximum-minimum. Dessa maximum och minimum skall inte förväxlas med solens 11-årscyklers max och min.

  31. 38
    Per Welander Inläggsförfattare

    Ann lh #15: Ingen fara. Är tacksam för att du påpekar stavfel, syftningsfel etc. som jag har. Även faktafel är jag intresserad av men där finns det några alarmister här som är som hökar. Men jag tycker att mina artiklar har förvånansvärt få faktafel. Sen retar de upp alarmisterna rejält men det är bara bevis på en bra artikel.

    Ingen annan än jag själv korrekturläser det jag skriver. Det ska skrivas på några timmar inklusive research. En del grodor slinker då med.

    Själv anser jag att Klimatupplysningen ligger långt över gammelmedia i kvalitet, fakta och vetenskapligt kunniga skribenter. Men jag är jävig….. Titta på Erika Bjerström – Svt och Jenny Stiernstedt – Svd som totalt naturvetenskapligt okunniga reportrar som sprider ”fake news” i parti och minut med ägarnas goda minne.

  32. 39
    Björn Thydell

    Tack!
    Kanske en trend för fjädermyggor vs solfläckar vore nåt? :-)

    Min logik säger följande (obs mååååånga ord):

    – Osäkerheten ökar ju längre tillbaka vi försöker hitta mätvärden.
    – Forskare kan hitta samband mellan olika källor, ex trädringar, sediment, iskärnor och sensorer. Återigen, osäkerhet ökar med både hur långt tillbaka vi tittar och hur många olika mätpunkter vi har för ett specifikt tillfälle.
    – Alla är dock inte överrens om dessa samband, i alla fall inte när det gäller slutsatserna.
    – Det finns data som visar att global medeltemperatur ökat (medeltempavvikelse), framförallt de senaste 50 åren (dock inte tydligt för mig om just samma mätpunkter nyttjats vid varje tidpunkt)
    – Det finns även data som visar på en ökning av CO2 nivåerna i atmosfären som motsvarar tempökningens kurva (dock inte heller här tydligt om mätpunkter är samma vid varje tidpunkt)
    – Det finns data som visar förändringar av förhållandet mellan de olika C-isotoperna som följer de ökade CO2 nivåerna .
    – Jag trodde att minskad C14 skulle visa på användning av fossila bränslen pga den korta halveringstiden och att det kanske var enklare att mäta, men det verkar vara förhållandet C13 vs C12 som pekar på just detta
    – Det finns både proxy och sensordata för solaktivitet (TSI och solfläckar) där sensordata blivit vanligt sedan slutet på 1970-talet.
    – TSI verkar ha haft en maxpunkt runt 1990-talet, och är nu avtagande.
    – Solfläcksnivåer och TSI verkar följas åt.
    – Medeltempavvikelse, CO2 koncentration och antal solfläckar följs inte åt längre efter 1960.

    Min slutsats blir då:
    Solenergin på jordytan minskar, medeltempavvikelse & CO2 koncentrationen ökar.
    CO2 ökar i takt med temp, därmed inget månghundraårigt lagg.
    Avsaknandet av lagg har inte påvisats tidigare.
    Dock ökar osäkerhetsfaktorn före 1970-talet, då få/inga moderna sensorer fanns att tillgå utan proxydata eller observationsbeskrivningar behöver nyttjas.

    Att säga hur bristen på lagg påverkar framtiden blir bara gissningar, eftersom liknande situation inte finns i historien att jämföra med.

    Jag gillar inte alarmisternas överdrifter/gissningar/osanningar men jag är hittills övertygad om att människans förbränning av fossila bränslen påverkar miljön.
    Lokalt genom föroreningar som ex utvinningsspill och smogg.
    Globalt för att molekyler och partiklar följer vindar, regn och havsströmmar.

    Jag tror inte att ko-/bisonfisar eller eldning av träd påverkar detta (mer än lokalt och mycket kortsiktigt) för de är en del av kolcirkelns normala cykel.
    Jag tror att människans tillförsel av stora mängder kolföreningar, som varit utanför cykaln i miljontals år, på historiskt kort tid påverkar klimatet.
    Ny jämvikt kommer att ske, frågan är vad som sker till dess.

  33. 40
    Christopher E

    #39 Björn Thydell

    Det är inget direkt kontroversiellt i det du skriver. Även om många klimatalarmister gillar att ge en nidbild av klimathotsskeptiker, så är likväl inställningen i allmänhet något liknande:

    – Koldioxidhalten, den stora bulken av förändringen, har ökat på grund på grund mänsklig aktivitet; fossilbränsle, cement, jordbruk mm

    – Detta har förstärkt växthuseffekten och bidragit med uppvärmning.

    Där jag skulle vilja avvika från dig är att du hänger upp dig på ”laggen” mellan temperaturökning och koldioxid. Du kan inte säga att det saknas lagg, om några århundraden kommer kanske en höjning av CO2 bero på värmen nu. Precis som förr. Det enda nya är att vi tillför CO2 nu och därmed dränker den effekten.

    Det är alldeles för korta tidsperspektiv att räkna ut solen därför att aktiviteten skulle toppat på 90-talet. Solens maximum då var det högsta på mycket länge. Hur långa fördröjningar eventuell påverkan har vet vi inte. Men AGW-lägret är själva mycket noga med peka på fördröjningar närvde inte tycker det blivit varmt fort nog.

    Det är också fel att fokusera bara på TSI. Jag visade en korrelation klimat/solaktivitet ovan som inte kan förklaras bara med TSI, så något mer är inblandat.

    Och faktum kvarstår att vi inte känner till alla faktorer. Vi vet inte hur klimatutvecklingen skulle sett nu om vi inte funnits. Att det inte skulle vara statiskt är nog dock den bästa gissningen.

    De punkter där klimathotsskeptiker normalt skiljer sig från klimatalarmister är:

    – Inte om CO2 påverkar, utan hur mycket (känsligheten).
    – Storleken på klimatsvängningar tidigare i historien.
    – Hur stort problem en höjning av temperaturen egentligen är, även vägt mot nyttan av mer CO2.
    – Storleken på prognoser om havsnivå.
    – Trender i ”extremt” väder och diverse annat larmande (som tex isbjörnar).

    Och så givetvis om behovet/nyttan/skadan av klimatpolitiska åtgärder, men det kan vi lämna därhän här nu.

  34. 41
    Slabadang

    Per W!

    Du är bara en av flera mycket duktiga matematiker som lockats av insikten ”det räcker med att man har fler rätt än fel”. På andra sidan finns det då matematiker som funderar över möjligheterna för den spegelvända sidan av detta faktum ” Hur tjänar vi pengar på svarta svanar ?” åsså e de igång och försöker beräkna det oberäknerliga istället. Hur ofta kommer det kriser ? Med vilken volatilitet? Vad kostar det att ”ta hem” då?
    Sen har de skapat sin egen historik … åssa kör de ”back tests” …… åsså filar de på programmet till det är ”curvfittat” och med stora entusiastiska segervissa flin på läpparna börjar de handla. En realitytest där man kör programmet ”på riktigt” ett antal månader och tillför ett beräknat mervärde är nog farligast av allt. För då har de fått bekräftelse på att ”modellen funkar” ….. åsså torskar de förr eller senare och alla avvikelser ses som brus och tas inte på allvar förr ens det redan är försent. Att räkna på risker i framtiden kan vi överlåta till Sibyllan!

  35. 42
    Björn Thydell

    #40 Christopher
    Stort tack för klargörandet och dina synpunkter!

    Tycker det är fascinerande att så mycket energi läggs ner på de olika sidorna.
    Någon borde ta fram en blogg-konverterare, som gör om heta känslor till rå energi.

  36. 43
    Slabadang

    OT!

    Interaktivitet skapar förtroende och relationer. MSM och våra politiska partier har inte fattat detta ännu och skulle de fatta så inser de att deras tid är ute. Men de få som har modet och självkänslan blir mycket populära och propagandister gör sig icke besvär de avslöjas efter några tweets eller inlägg som artificiella politruker. Folk har en känsla för och uppskattar det som är äkta och uppriktigt. Verklig äkta välgrundad övertygelse vinner i stor stil över den fejkade i längden. Det är därför såna som Thomas P blir stortorsk till slut. Det fejkade klås av det ärliga och autentiska.

    Ni kan med nästintill total säkerhet idag identifiera om det är fejk och propaganda eller ärliga uppsåt som styr en hemsida/blogg genom att titta igenom hur moderatorerna funkar. De otrygga med svaga argument deletar ifrågasättande inlägg hårt (typ Uppsala Inhängnaden) medan de trygga ärliga tvärtom inbjuder motargument.

    Klimatalarmismens hemsidor är totalt döda och hårt modererade medan de skeptiska är öppna och drar 100 falt så mycket trafik. KARMA! Profeter utan församlingar!

  37. 44
    Björn

    Björn Thydell [39]; Fin och saklig redovisning och sammanfattning som visar hur Du tänker. Jag förstår ditt tvivel när Du skriver: ”Jag gillar inte alarmisternas överdrifter/gissningar/osanningar men jag är hittills övertygad om att människans förbränning av fossila bränslen påverkar miljön”.

    Det är den här fossila förbränningen och den samtidiga temperaturhöjningen som tas för intäkt att det är temperaturen som är den beroende variabeln när vi emitterar CO2 genom förbränning. Men för inbitna AGW-troende finns det bara en oberoende variabel som CO2, men av vad jag läser, så inser Du att flera oberoende variabler är med och påverkar temperaturutvecklingen. Min dominerande variabel är allt som har med solens påverkan på väder, vind och klimatutveckling att göra. Människan har sannolikt en liten del med i uppvärmningen, men det gäller för klimatforskarna att visa hur stor den är i förhållande till de naturliga. Science is not settled!

  38. 45
    Torbjörn

    #39 Björn Thydell

    ”Jag gillar inte alarmisternas överdrifter/gissningar/osanningar men jag är hittills övertygad om att människans förbränning av fossila bränslen påverkar miljön.”

    Jag är liksom du övertygad om att förbränning av fossila bränslen påverkar, men på mer än ett sätt.
    Under de senaste femtio åren har vi producerat tillräckligt med ”fossil” energi för att värma Medelhavets vatten en grad. Försumbart enligt en del, men det tycker inte jag då man jagar hundradels grader i den globala mätningen.
    Det kommer hela tiden nya forskningsresultat som pekar på att den mänskliga andelen av atmosfären är mindre än man antagit och att klimatkänsligheten är lägre än t.ex. IPCC prognostiserat i sina rapporter.
    Jag anser att koldioxiden gör mer nytta än skada.

  39. 48
    En annan

    Nä nu blir jag faktiskt kränkt, så till den milda grad att jag måste virka mig en ny fittmössa. Snart kommer alla sälar att drunkna, alla isbjörnar dö av värmeslag, och nu senast alla pingviner dö dom också….
    Vi måste ställa upp för alla dom som faktiskt bryr sig om alla stackars uteliggardjuren, som frenetiskt försöker komma åt ditt samvete och så mycket av dina dina samvetspengar dom någonsin kan. Jag är så j-a trött på detta ältande om kommande dödsmördarklimathotet så jag kan spy. Det enda positiva jag kan komma på, efter att ha hittat hit, är att man kan hitta länkar till förnuftiga människor, som Armstrong, J.Curry och whatsup….
    Problemet är att klimatologin har blivit politiserad och därmed både våldtagen och perverterad av fjåntrattar som pratar i fittmössan. Jag skiter fullständigt i alla hittepå-prognoser som verkar ha blivit ett levebröd för en hel yrkeskår, som dessutom har tillskansat sig respekt hos den sämst utbildade yrkeskåren, journalisterna ( kom i håg att för inte så värst länge sedan var kock, frisör och journalist ett lågstatusyrke).
    Det verkliga hotet består snarare av ohejdad använding av kemikalier i våran närmiljö , utsläpp av NoX-gaser, dåligt planerad stadsutbyggnad med tillhörande problem att avleda störtskurar, ohejdat grundvattenuttag, kustnära bebyggelse. dåligt planerade reningsverk ( dom borde ligga långt ifrån kusten, gärna mitt i skogen) plaster som till sist letar sig in i näringskedjan, ja listan kan göras lång men vem f-n bryr sig om den?
    Det verkar så urbota dumt att ens spekulera i framtidens väder, när vi står inför mycket värre problem,

  40. 49
    Björn Thydell

    #47 Michael
    Tack för tipset!

    På samma sätt så hoppas jag att ni på denna blogg precis som jag letar reda på källan till en blogg-tidningsartikel.
    Man vet aldrig vilken ny kunskap som kan finnas bakom de obekväma och ibland tjatiga rubrikerna.

  41. 50
    En annan

    Nå alla klimathotare, kom igen, slå mig med en kolbit i huvudet. presentera ett hel tj-a hockeylags samlade klubbor, visa mig datakörningar som visar och bevisar att ni visst har tillgång till min plånbok. Ge mig dåligt samvete, skämskudde på, jag är ju trots allt vit medelålders man ,hetero dessutom, som ( här kan alla som vill fylla i valfritt invektiv),
    Snälla alla, det måste bli ett slut på detta eviga pseudodebatterande om prognoser, inte ens trav-guiden lyckas pricka in alla rätt, här pratar vi 4 dagar innan, med alla experter närvarande.
    Missförstå mig inte, KU behövs mer än någonsin , men kanske, kanske slapp man läsa en massa ordklyverier, typ Alfapet, eller hur T,,,,,nä nu höll jag på att bli seriös

  42. 51
    Ingemar Nordin

    OT: Är Tillerson ett sänke för den nya administrationens klimatpolitik?

    ”Tillerson has been a proponent of a carbon tax and said at his confirmation hearings the United States should have a “seat at the table” when asked about the Paris Climate Accord.”

    http://us.blastingnews.com/news/2017/03/secretary-tillerson-won-t-meet-with-u-n-climate-chief-001516255.html

    Rockefellerfamiljen har visserligen genom sin fond startat ett krig mot Exxon Mobile (och mot Tillerson), men varför vill Tillerson ha en carbon tax och sitta med vid bordet om Parisöverenskommelsen?

    Det här är lite förvillande minst sagt.

  43. 52
    tty

    #39

    ”Kanske en trend för fjädermyggor vs solfläckar vore nåt? ”

    Skratta inte åt fjädermyggorna. Det är en av de bättre temperaturproxies som finns, definitivt mycket bättre än t ex årsringar i träd. Det finns många arter fjädermyggor och de är mycket kinkiga med temperaturen på de vatten där de lägger ägg. Fjädermygglarvernas exoskelett av kitin bevaras mycket bra i bottenavlagringar och är lätta att artbestämma. Genom att räkna antalet av olika arter i bottensedimenten i sjöar kan man därför mäta hur vattentemperaturen under sommaren förändrats över tiden med god precision, medelfelet vid jämförelser med termometermätningar är oftast mindre än en grad, och det är det inte många proxies som slår. Tyvärr funkar det bara för sommartemperaturer i sötvatten i relativt kalla klimat.

  44. 53
    Björn Thydell

    #52 tty
    Tack!
    Jag vet att myggor är bland de viktigare tecknen på ett väl fungerande ekosystem, men att fjädermyggan var så tempkänslig var nytt.

    Mitt leende var i grunden ärligt, för de grafer som visas är oftast så standardiserade och kopplade till några rejäla matematiska formler. Så om forskare kunde ta mer jordnära jämförelser som ”antal” jämfört med ”antal” så tror jag vardagsmänniskan skulle kunna öka sitt intresse och förståelse för ex klimatfrågan.

    En annan känslig grupp av organismer är lavarna (fast de är ju inga enskilda organismer utan en symbios mellan alg, svamp och bakterie).
    Ex så kan man vara ganska säker på att luften är fri från föroreningar om man hittar skägglav i skogen.
    http://www.natursidan.se/nyheter/var-guide-till-lavar-luftens-kvalitetsmatare/

  45. 54
    Guy

    Torbjörn # 45

    ”Under de senaste femtio åren har vi producerat tillräckligt med ”fossil” energi för att värma Medelhavets vatten en grad. Försumbart enligt en del, men det tycker inte jag då man jagar hundradels grader i den globala mätningen.”

    En grad låter mycket, men kanske om du sätter det i ett annat perspektiv. Medelhavet är ca 0.27% av haven och oceanerna. Dessutom koncentrerar du allt under femtio år till medelhavet. Jag hör nog till dom som tycker det är mer eller mindre försumbart.
    Men jag håller fullständigt med dej i fråga om pillandet med hundradedels grader som ingen ens kan mäta utan det är fråga om en mycket ojämn och osäker matematisk konstruktion. Jämnheten har antagligen blivit bättre tack vare satellitmätning, men osäkerheten tycks finnas kvar.

  46. 55
    Torbjörn

    #54 Guy
    Visst är Medelhavet bara en liten del av alla hav.
    Men man kan räkna på andra sätt också. Om mina siffror stämmer är ytan av alla hav ca 362 miljoner kvadratkilometer och värmen vi har producerat är ca 4,5 kubikkilometer vilket ger att ytvattnet i alla hav har höjt med i genomsnitt en grad ner till 12,5m eller i genomsnitt med 0,1 har ner till 125 meter.
    Jag kan ha fel i mina uträkningar men någon får gärna dubbelkolla.

    Som sagt kanske försumbart i det stora hela, men jag vill bara upplysa om att det finns en annan anprogen påverkan än koldioxidutsläpp =)

  47. 56
    Erik Lindeberg

    Per Wellander säger att IPCCs klimatmodeller inte duger att göra prognoser med. Nu har vi emellertid kunnat testa dom i några decennier och det ser ut som dom duger rätt så bra. Temperaturen i dag ligger ungefär prick i vad som predikterades i 1990 (första studien), 2001 (tredje studien) och 2007 (fjärde studien). Temperaturen i dag ligger dock över osäkerhetsområdet för den andra studien (1995) som underestimerade uppvärmningen. I den studien var ”equilibrium climate sensitivity” (ECS) trologen för låg. Generellt har prediktionerna varit något konservativa (underestimerat uppvärmningen), men om man hade kunnat prediktera vädret om 10 dagar med samma precision så tror jag många hade varit nöjda. https://drive.google.com/open?id=0B19Sr_Qmr4GJcXIzSlAzS29BbmM

  48. 57
    Guy

    Torbjörn # 55

    Någonting ditåt blir det utom att jag får med Wikipedias siffror medelhavets vattenmängd till 3,75 milj. km i kubik..

  49. 58
    Per Welander Inläggsförfattare

    Erik Lindeberg #56. Du har fel. Du kan inte titta på ett enskilt år utan måste se det som t.ex. 5-års medelvärden. 2016 var ett varmt El Nino år och inte representativt i ett fem- eller tioårspersektiv. Tittar vi på de senaste klimatmodellerna av typ CMIP5 så är det stora avvikelser. Modellerna överskattar uppvärmningen. T.o.m. med FAR från 1990 blir det fel, se https://link.springer.com/article/10.1007/s11434-014-0699-2

  50. 59
    Torbjörn

    #57 Guy

    Det beror på att det står olika siffror på Wikipedia beroende på om du använder den svenska eller engelska versionen. Vilken som stämmer överlåter jag till någon annan att bedöma.

    Hur som helst skulle man kunna värma Medelhavets vatten mellan 1-1,2 grader med den fossila energin människan har producerat de senaste femtio åren

  51. 60
    Gunnar Littmarck

    #59

    Och hur mycket skulle energiustrålningen ökat med från Medelhavet om det varit 1-2 C varmare?

    D.V.S skulle de senaste 50 årens hela mänskliga fossilförbränning enbart använts till att värma Medelhavet vore effekten omätbar.

    Eller hur?

  52. 61
    Torbjörn

    #60 Gunnar Littmark

    Naturligtvis stålar värmen ut i rymden med samma energi som vi värmer vattnet med.

    Men det innebär samtidigt att det är ett bidrag till energiobalansen som faktiskt är mätbart just pga vi har dokumenterat hur mycket energi vi har producerat/konsumerat.
    Detsamma kan vi knappast säga om växthuseffekten som är svårare att kvantifiera.

  53. 62
    Gunnar Littmarck

    #61

    Det enda för mänskligheten ekonomiskt motiverade gällande det som felaktigt kallas för växthuseffekten är hur mycket ökad halt CO2 bidrar netto (samtidigt bör man inse att vi lever i ett livsovänligt klimat i en lång istid om så i slutet av en medioker mellanistid).

    Hittills har ingen funnit en temperatursignal som funktion av ökad halt CO2 i jordens atmosfär.

    Mätningar i korta rör med sändare i ena änden detektor i den andra och varierad gasblandning mellan är det som ligger till grund för 1C allt annat lika per fördubblad halt vi d dagens nivå.

    Men det skulle visa att temperaturen i regioner som har samma halt av andra ”växthusgaser” bara ökad halt CO2 skulle fått en ökad temperatur, vilket ingen kunnat visa.

    Först skulle områden i atmosfären över tropikerna värmas vilket skulle vara den första indikationen att mätningar i korta rör motsvarar många tusen meter atmosfär.

    Men icke sade Nicke.

    Eller hur Thomas palm?

  54. 63
    Erik Lindeberg

    #58 Per Walander. Ja, man skall inte titta på ett enskilt år, men om du tittar på grafen så ligger alla åren efter FAR snyggt innanför konfidensintervallet (95%). Den artikeln du länkar till är ett ovanligt dåligt exempel på att försöka belägga att uppvärmningen har varit försumbar där man ersätter fysik med semantik och genomgående använder fel parametrar, gör ingen försök på att validera modellen med observationer, men i stället använder syntetiska data. Detta och mycket mer har Richardson et el. 2015 tagit upp i en artikel som omsorgsfull plockar sönder Monckton el al.’s resonemang. Richardsons artikel ligger tyvärr bakom en betalningsmur här: https://link.springer.com/article/10.1007/s11434-015-0806-z men den kan läsas gratis här om man är registrerad på Researchgate vilket är gratis
    https://www.researchgate.net/publication/277941305_Misdiagnosis_of_Earth_climate_sensitivity_based_on_energy_balance_model_results . En sak som Richardson inte tar upp (troligen har det mindre betydelse jämfört med dom andra felen), men som jag kan lägga till för egen del, är att utstrålningshöjden for CO2 hos Monckton har ett ovanligt värde. Han använder 5000 m (300 mbar) vilket ger en utstrålningstemperatur på 255 K. Ett bättre medelvärde är 244 K på 6500 m höjd.

  55. 64
    Erik Lindeberg

    #63 Tryck på knappen ”Read article” något över mitten på sidan för att läsa artikeln.

  56. Pingback: Kända klimathotskeptiker – del 5 – Patrick Moore - Stockholmsinitiativet - Klimatupplysningen

Kommentarer inaktiverade.