Bortom fysiken; biologi och klimatförändringar

Det finns få saker som jag lärt mig så mycket av som av att vara skribent på Klimatupplysningen. Jag skulle naturligtvis kunna bredda mina klimatkunskaper ännu mer genom att också följa IPCC-trogna bloggar, men eftersom en av KU:s viktigare uppgifter är att presentera fakta, artiklar och synpunkter som annars inte kommer svenska läsare till del så brukar jag nöja mig med att följa bloggar som inte är helt IPCC-trogna.

Ett i mitt tycke intressant inlägg fanns på Judith Currys blogg Climate Etc. och var skriven av en för mig okänd författare med namnet Clive Hambler. Ämnet lät intressant och eftersom det fanns en länk till författaren så följde jag också upp den. Han som skrivit artikeln visar sig vara en brittisk bio- och ekolog, som förmodligen gjort sig impopulär hos många som arbetar för en aktivistisk klimatpolitik. (Han har dock ännu inte kommit in på desmogblogs lista på ”climatedeniers”.)

Titeln på inlägget är

Beyond Physics: Advanced Biology and Climate Change

och det som diskuteras är om och i så fall i vilken utsträckning som livet på jorden har en stabiliserande effekt på klimatet. Jag tror att författaren som så många andra i sin generation – han är född 1960 – litade helt på IPCC och det som sågs som etablerad klimatvetenskap, men när han såg effekterna i naturen av den förda klimatpolitiken blev han oroad.

Utan att egentligen försöka att förstå vad som orsakar klimatförändringar så började han kanske undra om inte klimatpolitiken utgjorde ett större hot mot det vilda livet än eventuella klimatförändringar.

Nästa steg blev att fundera på om livet självt kan påverka klimatet. Sådana tankar är ju inte nya och mycket riktigt åberopar han James Lovelock och Gaia-teorin. Den som läst sin Lovelock och kan något om Gaia-teorin vet då att någon som från en annan värld studerar jorden och ser att den har en atmosfär där det finns både syre och metan omedelbart kan inse att det måste finnas liv på jorden. Metan har en livslängd på något 10-tal år i atmosfären så utan ett ständigt inflöde av metan så skulle det bara kunna finnas syre, koldioxid och vatten (förutom exempelvis kväve, argon m.m.).

Jag anser också att det tillhör en naturvetenskaplig allmänbildning att känna till att det inte fanns rent syre i den tidigaste atmosfären så att när livet uppstod så var det i en syrefri atmosfär. Det finns fortfarande syrefria livsmiljöer, exempelvis vid heta källor på havsbotten, med ett mikrobiellt liv som kanske påminner om det tidigaste livet på jorden.

När fotosyntesen uppstod och atmosfären blev alltmer syrerik så var det många livsformer som dog ut – eftersom syret var giftigt för dem. Eftersom atmosfärens sammansättning alltså är helt beroende av livet så kan man ju undra om livet också kan påverka klimatet.

Hamblers uppfattning är att medan det är uppenbart att i och med att livet påverkar atmosfärens sammansättning så har det också en effekt på klimatet även om förändringar som beror av andra livsformer än människans kanske är så långsamma att de inte kommer att kunna observeras på tidsskalor kortare än millennier.

Hambler argumenterar nu för att det faktiskt kan finnas en klimatpåverkan som kan verka betydligt snabbare än så och det är via molnbildning och även fördelning av nederbörd. Det finns exempelvis såväl mikrober som växter som producerar kondensationskärnor såsom dimetylsulfid och därmed bidrar till molnbildning och det är väl känt att tropiska regnskogar har en förmåga att nedkalla regn över sig.

Hamblers ideer aktualiserar en fråga som jag ställde mig själv för många år sedan; kan det vara så att nedhuggning av regnskogar på Sumatra och Borneo hindrat monsunerna över bortre Indien från att lämna ifrån sig en del av sin fukt innan den når in till kontinenten, och att detta bidragit till att det regnat mer i de stora flodernas källor i östra Tibet? Kort sagt, kan nedhuggna regnskogar på ett ställe ge översvämningar på andra?

Det Hambler argumenterar för är att det inte räcker med fysik för att göra klimatmodeller som kan förutsäga förändringar på tidsskalor om mer än något tiotal år. Anledningen är att den levande naturen kan anpassa sig och förändra dynamiken, och speciellt om det är mikrobiellt liv skulle det kunna ske på bara några år.

Å andra sidan hävdar han också att den biologi som skulle behövas är så komplex så att det aldrig kommer att gå att göra trovärdiga modeller som inkluderar biologin.

Dela detta inlägg

17 reaktion på “Bortom fysiken; biologi och klimatförändringar

  1. 1
    L

    Liknande teorier finns om Kilimanjaros snö där man avverkat stora skogar nedanför. Det har både gjort klimatet varmare och torrare så att glaciärerna krymper…

    Ändrad markanvändning är väl för övrigt den enda teori som helt säkert ger antropogen klimatpåverkan.

  2. 3
    Lasse

    Tanken att vi påverkar vårt klimat ligger nära till hands.
    Jag missade dokument utifrån från igår:
    http://www.svtplay.se/video/12233606/lat-oknen-gronska/dokument-utifran-lat-oknen-gronska-lat-oknen-gronska?info=visa&tab=senaste

    Angående molnbildning/soltid så finns det tydliga förändringar som av somliga hänförs till rening av luften från svavel.
    http://journals.ametsoc.org/doi/pdf/10.1175/BAMS-D-11-00074.1

    Minns också ett program där någon i datorns barndom skulle ge sig in på att modellera en naturyta på 1 kvm. Relativt enkelt såg det ut som från början, men projektet havererade och forskaren likaså!

  3. 4
    L

    #2, Visst Sten, det ingår i ändrad markanvändning. Liksom våra vägar och samhällen…

  4. 5
    L

    #3, Jag såg Dokument utifrån och det var ett i och för sig intressant experiment, med avsikten att hänga upp det på klimatdebatten för att få ekonomiskt stöd. Det handlade om att avsalta havsvatten på ett enkelt sätt med solvärme och kondensation, för att slippa fossil använda energi. Och det kommer säkert till användning när bristen på grundvatten och olja/naturgas blir mer akut än idag.

  5. 6
    Björn

    Om antropogen påverkan finns genom förändringar i biologiska strukturer, är denna lokal och når aldrig upp till en global nivå. Allvarligt talat, så vet inte forskningen med säkerhet hur stor verkan av den IR-absorberande CO2 är vid sidan av den dominerande vattenångan. Det verkar otroligt att ca 100 ppm antropogen CO2 skulle rucka på ett globalt klimatsystem. Hur mätbar skulle denna verkan vara, för vi kan inte tänka bort vattenångan? Yttre påverkan i form av solens egenheter och andra fenomen som kan störa det jordmagnetiska fältet, är klart dominerande för vårt interna klimatsystem. På det här området behövs forskning och inte som nu, denna navelskådning kring CO2.

  6. 7
    Dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    Jag som aldrig läst Lovelock – och bara har en vag (och felaktig?) idé om att Gaia är jorden som ett levande väsen – får tacka för ett intressant inlägg som, åtminstone för mig, bryter helt ny mark i klimatdebatten.

  7. 8
    Sven M Nilsson

    Att plantera skog har en stor inverkan på nederbörden.
    Jag var i Israel 1953 och såg den skog som planterades på 1930-talet på Hebron.
    Området hade tidigare, skogen vuxit upp, varit helt torrt och utan växtlighet.
    1953 föll det över 100 mm ”dagg” per dygn! Man berättade att det stod i gamla
    testamentet att när judarna återvänt till Israel så skulle daggen ånyo falla på Hebrons höjder.
    Nu är området grönskande!

  8. 9
    Björn

    Sven M Nilsson [8]; Framför allt får man en behagligare temperatur där det finns träd. Träden tar upp solenergi genom bladen och sänker temperaturen när de respirerar. Direktstrålning mot marken gör ju ingen nytta, utan skapar bara en återgående IR-våg som inte är till någon nytta.

  9. 10
    Lasse

    #8
    Israel är bra på att utvinna vatten för jordbruk. Palestinierna tycks vara sämre om Google får visa:
    Brunt innanför och grönt utanför gränsen! Det kan ju också härröra från överbefolkning!
    https://www.google.se/maps/place/Hebron/@31.7649379,35.1691431,223987m/data=!3m1!1e3!4m5!3m4!1s0x1502e427ecc463fb:0xbe464d5c6a2f134c!8m2!3d31.532569!4d35.099826?hl=en

    #5
    Såg Dokument utifrån och inser att det var en entusiast som försökte få del i pengaflödet kring alla alternativ. När pengarna tröt så lades projektet ner.

  10. 11
    Ann lh

    Sten K., NIPCC II den biologiska delen har mycket intressanta att bjuda på. Tyvärr har många viktiga insikter och resonemang där helt kommit bort bland annat stort och smått i klimatfrågan.
    Det är värdefullt att organismerna och deras växelverkan med atmosfären kommer upp till diskussion nu.
    Stort Tack för trådens funderingar.

  11. 12
    Thomas P

    Lasse #10 ”
    Israel är bra på att utvinna vatten för jordbruk. Palestinierna tycks vara sämre om Google får visa:”

    Vågar man nämna ordet ”ockupation”?

  12. 13
    Håkan Bergman

    Lasse #10
    Jag begriper mig inte på såna där program där man huvudsakligen åker bil, flyger och pratar i mobilen. Sen tycker jag nog att gurkodling är ett ineffektivt sätt att förpacka vatten, petflaskor is the way to go.

  13. 14
    Sven M Nilsson

    Thom (as) P!

    Vad gjorde palestinierna alla hundra år före 1930?
    Med alla bidrag de fått så borde det ju inte finnas
    några problem med finansieringen även under ockupationstiden
    och i områden som inte varit eller är ockuperade.
    Vi talar inte om Gazaremsan!!

  14. 17
    tty

    Apropå sambandet mellan skogar och regn så har det varit välkänt sedan länge. Kolla motiveringen när världens äldsta skogsreservat ”Main Ridge” på Tobago bildades:

    ”for the purpose of attracting frequent showers of rain upon which the fertility of lands in these climates doth entirely depend”

    Detta skrevs 1776. Just det sjuttonhundrasjuttiosex.

    Och i Australien finns det mycket som tyder på att aboriginernas påverkan på vegetationen ligger bakom det faktum att monsunen under den här mellanistiden bara berör nordkusten och inte tränger ned i Centrala Australien som den gjorde under tidigare mellanistider:

    http://geology.gsapubs.org/content/33/1/65.abstract

Kommentarer inaktiverade.