Mer om vågkraft

Det är väl inte bara jag bland oss klimatrealister som ibland grips av missmod inför den mediala övermakt vi har att stå upp emot. När det gäller frågan om det finns ett ”antropogent klimathot” är övertygelsen i svenska massmedia total. Att uppvärmningspausen ”bekymrar IPCC” (oavsett om den senaste el Niñon kan ge ett några hundradelar varmare år eller ej) bekymrar inte svenska medier. Om det ska bli ett omtänkande i Sverige måste det komma utifrån.

Att de klimatmodeller som IPCC utgår ifrån och som den svenska politiska och mediala tror på klart utsäger att uppvärmningen i tropikerna kommer att vara i stort sett försumbar medan den blir alltmer märkbar ju närmare polerna man kommer spelar heller ingen roll. Om modellerna har rätt skulle det ju nämligen leda till en avsevärd klimatförbättring.

Inte heller skulle man fundera på hur det kan komma sig att man i de ”varma länder” som möjligen skulle kunna få ett ännu något varmare klimat tydligt satsar på mer kolkraft. Kort sagt den svenska ”eliten” har så totalt målat in sig i ett hörn att den till varje pris måste slå vakt om sin världsbild.

Det jag ändå hoppas är att vi ska ha några möjligheter att påverka inställningen till klimatpolitiken, d.v.s till svensk (och i viss mån europeisk) energipolitik. För EUs styrande, antingen det gäller politiker eller byråkrater räcker det ju inte att Sveriges elproduktion är fossilfri – den ska trots detta byggas ut med så kallad förnyelsebar energi. Eftersom vattenkraften är i stort sett utbyggd handlar det därför om sol, vind, biomassa och möjligen vågor.

För min del anser jag att nästan all användning av biobränslen ska ses som ett brott mot mänskligheten och den har jag inte lust att beröra i detta inlägg. Sol och vind har vi diskuterat många gånger förut på klimatupplysningen och så länge vi inte har batterier med en kapacitet som motsvarar kanske ett dygns elförbrukning, så finns det all anledning att undvika ännu mer väderberoende el.

Förra veckan gjorde jag ett första försök att ta upp vågkraften i ett inlägg på KU, ett inlägg som jag inte är helt nöjd med – mest för att jag inte gav en klar bild av vilka energimängder det handlar om.

Jag återvänder därför till det som kallas ”den linjära teorin för gravitationsvågor”. Det är en teori om vågor där våghöjden inte är alltför hög i förhållande till våglängden. Det som kan beskrivas är i första hand det som kallas monokromatiska vågor. För dessa finns det en vacker modell som utvecklades vid mitten av 1800-talet. Några av de stora namnen är Airy och Stokes. Modellen beskriver ”parallella vågor”. De beskrivs alltså med hjälp av ekvationer i x,z och t, d.v.s längd, höjd och tid.

Genom att göra förenklande antaganden så visar det sig att ett system av differentialekvationer ger upphov till en potentialfunktion, där hastighet, höjd med mera kan avläsas som derivator.

Vågen själv beskrivs som en sinus eller cosinus funktion som rör sig med konstant hastighet och kan exempelvis skrivas som

η(x,t) = acos2π(x/λ – t/T)

där η är vattenytans höjd (över en normalyta), a är halva våghöjden, λ är våglängden och T är perioden. Det vi (eller åtminstone jag) är intresserade av är till att börja med hur stort energiinnehåll som finns i vågrörelsen. Eftersom vågrörelse är en oscillerande process finns det både potentiell och kinetisk energi. Den potentiella består helt enkelt av hur mycket energi som åt för att lyfta upp vattnet över normalplanet och kan beräknas till att vara (1/4)ρga2 där ρ är vattnets täthet och g är tyngdkraften. Eftersom det är lättare att observera våghöjden än halva våghöjden så kan den också skrivas som (1/16)ρgH2 där H är våghöjden.

Det finns också en generell regel som säger att i oscillerande system så är den potentiella energin och den kinetiska energin lika – åtminstone som ett medelvärde över tiden. När det gäller vågenergin är det istället ett medelvärde över en yta som beräknas och även där har man samma regel, d.v.s. energin i en vågrörelse är till hälften potentialenergi och till hälften kinetisk energi.

Det som är viktigt om man vill omvandla vågenergi till elektrisk energi är dock inte hur stor energin är utan hur mycket som transporteras. Vi måste alltså också ta hänsyn till hur snabbt vågorna rör sig.

Det är lätt att inse att våghastigheten kan skrivas som λ/T, våglängd delad med period. Det intressanta med den linjära teorin för vågrörelse är nu att det finns samband mellan våglängden och perioden. Sambandet är T2 = 2π λ/(gtanh(2πh/ λ)), där den nya bokstaven h står för vattendjupet.

Detta är ett uttryck som för de flesta är svår att förstå. Vad är tanh? Det är en funktion som utläses tangens hyperbolicus vilket kanske inte heller säger så mycket, men om man säger att funktionen är växande, att kurvan lutar 45 grader i origo och att den aldrig blir mer än 1, så kanske det hjälper lite.

Med utgångspunkt från egenskaperna hos tanh så indelas vattenvågor i vågor på djupt vatten, vågor på grunt vatten och vågor på medeldjupt vatten. Vattnet anses vara djupt när djupet är mer än halva våglängden (vilket i sin tur innebär att tanh(2πh/ λ) > 0,99 ). Då förenklas det hela till

T2 ( 2π/g)• λ ≈ 0,6 λ ,

vilket i sin tur innebär att våghastigheten är λ/T ≈ (g/2π) T ≈ 1,6 T.

Ett viktigt faktum är nu att när djupvattenvågor kommer in mot land så minskar våglängden medan perioden däremot är oförändrad, vilket innebär att perioden är en bra variabel för att beskriva andra storheter.

Om vi sedan hoppar över det medeldjupa vattnet och går direkt till grunt vatten, vilket innebär att man sätter tanhx ≈ x , får vi att

T2 ≈ λ2 / gh och därmed att ( λ/T)2 ≈ gh vilket också är den maximala hastighet en våg kan ha.

(Alla vågor med en våglängd större än 20 gånger djupet får därmed samma hastighet.)

Det kan nämnas att man räknar med att medeldjupet i haven är 4000 meter vilket innebär att den maximala hastigheten för havsvågor är ungefär roten ur 40 000 (d.v.s 4000g) vilket blir 200 meter per sekund.

Om det ska vara lönsamt att utvinna elektrisk energi ur vattenvågor måste anläggningarna ligga någorlunda nära land samtidigt som man vill ha ett tillräckligt djup. Om vi antar ett vattendjup på 25 meter så gäller djupvattensteorin om våglängden är upp till 50 meter vilket innebär en period på ungefär 5,5 sekunder och en våghastighet av 9 m/s. Är perioden längre än så är det den något mer komplicerade teorin för vågor på medeldjupt vatten som gäller.

Nästa fråga gäller hur mycket energi det finns i en vågrörelse och den brukar mätas i joule per kvdratmeter, d.v.s energi per ytenhet. Som i de flesta oscillerande mekaniska system så finns det potentiell energi och kinetisk energi. Vi såg ovan att den potentiella energin var (1/16)ρgH2

och om den kinetiska antas vara lika stor blir det totalt (1/8)ρgH2. Detta är då medelenergin per ytenhet.

Vi kan notera att denna formel inte har med våghastigheten, vilket innebär att den inte räcker för att förklara hur vi utvinner energin ur vågrörelsen. Det vi kan utvinna är inte energi utan effekt vilket innebär att vi måste veta hur energin transporteras. Av någon anledning som jag ännu inte förstår är det inte våghastigheten som anger energitransporten utan något som kallas ”grupphastighet”. Denna är på grunt vatten lika med våghastigheten, på djupt halva våghastigheten och på medeldjupt något däremellan.

Om vi som tidigare antar att våglängden är mindre än 50 meter så att vi har djupvattensvågor och om verkningsgraden är 50 % så kan vi alltså få ut hälften av medelenergin gånger halva våghastigheten vilket blir

0,5(1/8)ρgH2•0,8 T ≈ 0,5 H2• T kW/m

d.v.s den formel som jag gav i mitt förra inlägg.

En viktig del av forskningen om vågenergi består i att skaffa statistik om hur den normala vågrörelsen ser ut där anläggningen ligger. Det tycks därvid finnas åtminstone empiriska formler för hur vind ger uppphov till vågor, varvid exempelvis en vindstyrka på 10 m/s som pågår i 10 timmar och har 14 mil vatten att blåsa över ska ge vågor som är 1,5 meter höga och har en period om drygt 5 sekunder och en våglängd om ungefär 40 meter, vilket skulle ge effekt om ungefär 5,5 kW/m.

Jag vet inte hur stor elenergi man normalt får ut på ett år.

 

 

Dela detta inlägg

50 reaktion på “Mer om vågkraft

  1. 1
    Argus

    Intressant!
    Ett par reflektioner.
    Den nämnda maxhastigheten verkar stämma ungefär med vad vi får höra är utbredningshastigheten för tsunamis på öppna havet, storleksordning 100m/s. Men detta ska alltså vara för ‘grunt’ vatten. !?

    Förklaringen måste alltså vara den avsevärt stora våglängden, mycket större än djupet.
    Så då föreställer man sig en hastig, säg på 1s, relativ rörelse på havsbotten relativt ett annat område på havsbotten med ett avsevärt avstånd mellan, mao avsevärt större avstånd än djupet.
    Då är förutsättningen för ‘grunt’ uppfyllt samtidigt som djupet ger den höga hastigheten.

    Men man inser att det blir himla krångligt när vågen närmar sig *riktigt* grunt vatten. Hastigheten avtar, våglängden minskar, djupvattenapproximationen griper förmodligen in …. och… Ja, det känns som det blir ännu krångligare.

    En gång för länge sedan fick jag uppmaningen att göra en *enkel* check om man kan använda tryckmätare utanför skrovet på båtar för att avläsa *våghöjd*. Det dröjde inte länge förrän jag förstod att ekvationerna är invecklade. Det är – ju – inte ett statiskt system! Tryckmätning för att mäta nivå i tankar är gammalt, beprövat och fungerar fint, men om vätskan är i rörelse blir det komplicerat.

  2. 2
    Guy

    Djupets inverkan är delad i tre delar. Djupt, mellandjupt och grunt. Är djupets inverkan samma som räknas som friktion? Om det är så borde djupet behandlas på annat sätt. Visserligen blir det ytterligare kkomplicerat och det var ju inte meningen.

    Om friktion går det att fråga vilken tävlingsroddare som helst. Kanotister känner också av friktionen. I större båtar är den svårupptäckt.

  3. 3
    Peter Stilbs

    Jag minns en dokumentär på Discovery eller liknande – man ältade i oändlighet (1 tim, inkl reklam) frågan om det fanns ”rogue waves” eller inte (alltså plötsliga jättevågor på världshaven) – slutklämmen var att jovisst finns de (synliga från bl.a. satellit) och jovisst fanns de också i teorin – om man använde de fullständiga vågekvationerna (typ Schrödingerekvationen) – med de linjära ekvationerna var de oförklarliga

    Se också denna video https://www.youtube.com/watch?v=h9N7iMyLEJA

  4. 4
    Lasse

    Som båtägare vet man att friktion är en sak men bogvågen är en annan.
    Kör min segelbåt med en 2,2 hp motor i en fart som är 75% av den som en med en 10 hp motor, i alla fall i lugnt väder.
    2 meter bred så den våg- energi som man kan få ut av exemplet ovan, 10 KW eller 13 hp skulle räcka och räcker ofta till sköna surfningar!

  5. 5
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    #1 Argus,

    tack för den kommentaren. Även om detta inlägg är långt så finns det ju en hel del att tillägga om vågrörelse som varken har med klimat eller klimatpolitik att göra (om man inte som några tror att en höjd koldioxidhalt i atmosfären kan ge fler och större jordbävningar).

    Den första gäller just den stora hastighet med vilken tsunamivågor rör sig. Om deras våglängd är uppemot 80 km så rör de sig alltså med en hastighet av 200 m/s d.v.s 72 mil i timmen. Om vi tänker oss en våg med en våglängd av 84 km så får den en period om 420 sekunder, d.v.s 7 minuter. Det innebär att 7 minuter efter den första vågen så kommer nästa.

    Det som händer när den närmar sig land är sedan att hastigheten sjunker vilket innebär att vågen ”komprimeras” och blir högre. Hur hög vågen är ute på djupt vatten har jag egentligen ingen aning om – oavsett hur hög den är så märks det ju inte om den har 4 mil på sig att stiga och 4 mil att sjunka.

  6. 6
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Frågor om friktion, vilket väl när det gäller rörelse i vatten närmast kan beskrivas som att mekanisk energi förloras och istället övergår till ”oordnad rörelse” d.v.s värme. Som jag många gånger påpekat är mekanisk energi ofta försumbar i jämförelse med värme- eller kemisk energi, så att även om vågor på djupt vatten förlorar energi på vägen så märks det inte på vattentemperaturen. Detsamma gäller den vågenergi som ”når land” och där ebbar ut som mekanisk energi – det märks inte om det sker en uppvärmning.

    Det påstås dock att vågor på grunt vatten inte förlorar särskilt mycket energi ”på vägen”.

  7. 7
    Guy

    Jag har för mej att när vågen kommer in på grunt vatten så komprimeras den, som Sten säger, men det beror på att vågen, som varit lika stor över som under ytan, tvingas uppåt för att botnnen kommer imot. Hastigheten sjunker också på grund av ökad friktion.

    Kanske lika komplicerat som atmosfärens rörelser.

  8. 9
    Lennart Bengtsson

    Vågenergi

    Rimlig vågenergi fins på Europas västkust ( främst. Norge, Irland och Portugal) samt USAs och Kanadas västkust. I mycket gynnsamma lägen ligger den på ca 30 kW/m kuststräcka. Med en praktiskt verkningsgrad av ca 40% ligger den maximala utvinningen på ca 100 MWh/år och m. Antag att vi kan täcka 1000 km med vågenergiverk så kan vi alltså få ut 100TWh/ år eller ungefär detsamma som 10 kärnkraftverk ( ca 50% mer än dagens svenska kärnenergi). Vindkraft i goda lägen kan producera ca 800 KWh/år och kvadratmeter dvs ca 10 GWh för ett vindkraftverk med en fångstyta på ca 12000 kvadratmeter. För att producera 100 TWh krävs alltså 10.000 sådana vindkraftverk . Sveriges energiproduktion idag är ca 600 TWh ( av el ca 25% därav). Den globala energiproduktionen är idag ca 160 000 TWh.

    Lite eftertanke ger vid handen att det är ekonomi och materialtillgång som är det begränsande problemet. Problemet med den så hyllade förnybara energin är dess bristande energitäthet. Det är detta som gör det så dyrbart att samla in energi från vind, sol och vågor. Hur man än trollar med knäna så kan vi högst betala 100% i skatt och avgifter.

  9. 10
    Sören G

    Det är ju de ekonomiska realiteterna fö s.k. förnybart som politiker och allmänhet inte förstår.

  10. 13
    sibbe

    # 11 Sten I
    DI har dåliga journalister som inte gjort sin hemläxa:
    Det är Tysklands andra parlamentskammare (Bundesrat) som representerar delstaterna, som för tillfället har en rödgrön majoritet som beslöt den här icke bindande lagen. 2.kammaren har i princip ingen befogenhet att förbjuda bensin eller dieselbilar, en sådan lag måste Bundestag besluta om. Vilket inte har skett och inte kommer att ske – tänk er att ge upp tillverkning av tyska bilar som skulle bli följden av detta. Så har bl. a. inte bilaktierna nämnvärd fallit (eller stigit.) Så det är lite som i Sverige med att stänga kärnkraftverk i Sverige: om 20-30-40 eller 50 år, om det passar och man har en plan B, eller plan C. Men nog är den vänstergröna pressen i Tyskland (och i övriga stater norr om Alperna – tänk att DI, som varit borgarpress jublar över den här tidningsankan) överförtjusta över den här nonsenslagen. Lagen som i princip har samma metodik som Parisöverenskommelsen: juridiskt inte bindande men behövs för att tillfredsställa medier och godtrogna personer som Lbt, som nog säkert har en hel del fränder ute i sin låtsasvärld.

  11. 14
    Sten I

    # 13 Sibbe
    Tack Sibbe för svaret. Lugnande besked! I dessa tider med alla gröna stollar så kan ju nästan vad som helst hända :-)

  12. 15
    sibbe

    Hör med säkerhet inte hit: men slår nog en hel del vågor i litteraturkretsar:
    Bob Dylan: EN AV MINA STORA FAVORITER PÅ 60-TALET.
    Klickade medsamma på Youtube, den rullar på sen hela eftermiddag med Bobs melodier.
    men Nobelpris för litteratur? Hur djupt sjunker ännu svenska nobelkommittén?
    Han kan ju inte ens sjunga….
    Fastän, Blowing in the Wind var nog en fin bit…
    Fastän: är han inte god vän med Bill C?

  13. 16
    Mats G

    15
    sibbe
    ”Hur djupt sjunker ännu svenska nobelkommittén?”

    Det här är total katastrof för nobels literaturpris och haveri för nobelkommitén.
    De har undiminera sig själva. Dylan en stor poet. Jo tjena. Jämför med Tranströmer.

    Vill de till fredsprisets pajasnivå. va f-n håller de på med.

  14. 17
    pekke

    sibbe #13
    Undrade vad som var haken med nyheten, så tack för förklaringen.

    Skulle tro att politiker högre upp i Tyskland börjar inse att förhastade beslut kan ställa till det, bara se på hur de börjar tveka om fortsättningen av Energiewende som verkar bli ett kostsamt experiment för tyskarna.

  15. 20
    Ingemar Nordin

    #15 & #16,

    Jag gör vågen!

    Klart grabben skall ha ett nobelpris. Kanske är jag präglad på Dylan sedan skolåren. Kanske (helt säkert förresten) är jag inte professor i litteratur. Jag är inte ens en litteraturkritiker. Men Bob Dylans texter har alltid fascinerat mig och de fångar stämningar perfekt. – Snacka om vågkraft, The New Wave.

    Tranströmer kan slänga sig i väggen i jämförelse. :-)

  16. 21
    Håkan Bergman

    Ja precis, hur många plattor har den där, vad hette han nu igen, jo Tranströmer, sålt?

  17. 22
    Kurt Persson

    Sten Kajser kommer med denna smått fantastiska klimatupplysning:
    ”Om modellerna har rätt skulle det ju nämligen leda till en avsevärd klimatförbättring.”
    Finns det någon här som delar hans sk ”klimatrealism”

  18. 23
    sibbe

    Rekord: CO2-utsläpp 2015

    Kronologi av FN: s klimatförändringskonferenser:

    1 1995: Berlin (COP 1)
    2 1996: Genf (COP 2)
    3 2005: Montreal (COP 11 / CMP 1)
    4 2006 Nairobi (COP 12 / CMP 2)
    5, 2007: Bali (COP 13 / CMP 3)
    6 2008: Poznań
    7 2009: Köpenhamn
    8 2010: Cancún
    9, 2011: Durban
    10 2012: Doha
    11 2013: Warszawa
    12 2014: Lima
    13 2015: Paris
    14 2016: Marrakesh

    I år (7-18 november) kommer vi att få uppleva ytterligare den 14: e FN klimatkonferensen i Marrakesh. Löfven och vad hette hon, Lövin ( miljöpåverkaren) har väl redan bokat rummen i palatshotellet. Ett sista MÖTE MED VÄRLDENS STORA KLIMATFRÄLSARE, Obama. Fint. Gör en selfie! I synnerhet för våra klimatreporter som ännu jobbar för de nedläggningshotade papperstidningar: det blir en avskedsföreställning för dom också!

    Dessa klimatkonferenser har annars varit ett stort succé för dom som tycker om tillväxt:
    CO2-utsläppen har ökat från 22.189 år 1995 till 33.508 miljoner ton CO2 år 2015.
    Detta är en ökning med över 50% under de senaste 20 åren. År 2015 hade vi ett nytt rekord: 33,508 miljoner ton CO2, fastän man förväntade sig stora nedgång i CO2-utsläpp.

    Trots 13 FN: s klimatkonferenser har CO2 utsläpp ökat obruten och inte ens Lbt kan tydligen bromsa uppgången. Liten minskning i EU, tack vare den ekonomiska nedgången, medan Kina och Indien rusar på i rekordfärd. Trots den ekonomiska krisen i Kina.
    Genom fracking har också en ny olja och gas boom uppstått.
    Inte en Hillary kommer att minska på dessa utsläpp. Den globala olje- och gasförbrukningen i 2015 har nått nya rekord. Likaså den globala energiförbrukningen. Världen, särskilt i utvecklingsländer och tillväxtländer, vill ha billigare energi. Vilket betyder olja, gas och kol. Och de har fått det!
    Märkligt bara: ungefär under samma tid som CO2 produktionen ökade allt snabbare, började den globala temperaturen att stagnera.
    Glöm vågkraft, tills man har uppfunnit rostfria skruvar som inte rostar under vattenytan, för det är ju det stora problemet med vindkraftverk till havs: Rostfritt rostar!

  19. 24
    sibbe

    Bob Dylan: läste just att Bob berättade nån gång på 1980-talet om sitt heroinmissbruk.
    Väl an, många skriftställare brukade droger…

  20. 25
    Ingvar i Las Palmas

    #22 Kurt
    Visst är det så.

    #23 Sibbe
    Frälsarmöten är väl den mest exakta beskrivningen av dessa möten

  21. 27
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Hej Kurt,
    har du hört talas om ”the holocene climate optimum” för 8000 år sedan? Det har ända till för 15 år sedan, när det plötsligt blev politiskt inkorrekt att gilla värme, ansetts ha varit den tid när jordens klimat var som bäst. Det var då människan lärde sig att bruka jorden. Då var det 2 grader varmare än nu.

    Men IPCC bara lovar och lovar – det tycks inte bli varmare. I Kina och Indien gör de sitt bästa för att åtminstone berika atmosfären med koldioxid men det har hittills inte gett mer än lite ökade skördar världen runt. Något bättre klimat har vi ännu inte fått.

  22. 28
    tty

    ”Finns det någon här som delar hans sk ”klimatrealism””

    Ja. Och som sagt fram till för ca 15 år sedan så var det en självklarhet att varmare klimat var bättre.

  23. 29
    Kurt Persson

    #27 och #28
    Är det REALISTISKT att inbilla sig att vi får ett bättre klimat vid 2 graders ökning av den globala medeltemperaturen.

  24. 30
    Lennart Bengtsson

    *28

    Visserligen gjorde bondgumman invändningar när predikanten utmålade helvetets alla fasor ” men tänk, käre pastorn, på den gos värmen”. Emellertid alltför hög värme är varken trevligt eller hälsosamt. Det finns rapporter om pilgrimer som så att säga har drunknat på land på sin väg längs Röda Havet till Mecka. Orsaken var att den fuktpotentiella temperaturen översteg kroppstemperaturen med följd att vattenångan enligt lagen om den kalla väggen kondenserade i lungorna.
    Även om denna berättelse kan vara en skröna så kan jag försäkra både Sten Kaijser och alla kommentatorerna att det är ingen brist på platser med otrevligt varmt och fuktigt klimat. Önskas sådana uppgifter står jag gärna till hands. Det är därför som man behöver el för luftkonditionering i tropikerna speciellt om man skall kunna tänka. Det är därför som Singapore gör så bra ifrån sig.
    Vidare kan jag försäkra att de obehagligt varma platserna kommer inte att minska i antal eller i obehag med mer växthusgaser i luften.

  25. 31
    Gunnar Strandell

    Sten Kaijser #5

    Från Wikipedia om tsunamin som framförallt drabbade Thailand 2004:
    ”Undersökningar av havsbottnen runt skalvets epicentrum och hela förkastningszonen har visat att havsbottnen höjdes upp till 12 meter och därmed även havet ovanför. Det var det som var den primära orsaken till att tsunamin bildades.”
    Länk:
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Jordb%C3%A4vningen_i_Indiska_oceanen_2004

    Tack också för att du tar upp ”vågröra” på bloggen. Som gammal doktorand hos H-C Fischer i Uppsala vet jag att det tar sin tid att ta till sig att energi transporterats av en våg trots att enskilda partiklar bara rört sig en liten bit och återvänt till startpunkten.

    Wikipedia har också en bra beskrivning av begreppen fas- och grupphastighet.
    Länk:
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Grupphastighet

  26. 32
    Thomas P

    Lennart #30 Den där historien låter som en skröna. Inte för att det omöjligt kan bli så varmt utan för att man borde dött av överhettning redan innan. Om det är så varmt och fuktigt att vatten kondenserar på lungorna som håller 37 grader måste det kondensera än mer på huden som normalt sett är betydligt kallare, och när den värms upp tappar vi all förmåga till avkylning och dör av värmeslag.

    En annan inte försumbar risk med höga temperaturer är en uppsjö tropiska sjukdomar och parasiter vi slipper här uppe.

  27. 33
    Daniel Wiklund

    Bara vi ser till att ha ett hållbart samhälle så slipper vi nog både för varmt och för kallt. I varje fall om vi följer Miljöpartiets agenda.

  28. 34
    Guy

    Thomas P # 32

    Du har nog rätt om att historien är en skröna. Borde inte bastubadare ha drunknat i mängder ifall den skulle stämma.

  29. 35
    Sten Kaijser Inläggsförfattare

    Hej Lennart,
    visst är det otrevligt varmt på många håll i världen, men så vitt jag vet så säger inte klimatmodellerna att det ska bli mer än marginellt varmare i tropikerna. Dessutom har som du vet växtligheten ökat i det som kallas arida och semiarida områden – vilket i bästa fall kan ge mer skugga.

    Det brukar påpekas att ingenstans är det för varmt för människor att leva, medan en stor del av jorden är alltför kall.

    Fortfarande förundrar det mig att det är i länder som har allt att vinna på en viss uppvärmning som rädslan för det som brukar kallas klimatförändringar är som störst.

  30. 36
    Håkan Bergman

    Guy #34
    Luften i en bastu är faktiskt ganska torr, annars skulle vi inte klara att sitta särskilt länge.

  31. 37
    Ingvar i Las Palmas

    Körde bil (utan AC ) genom USA 1964.
    New Orleans 32 grader och maxad fuktighet var otroligt jobbigt.
    Las Vegas 50 grader och torrt. Jobbigt men absolut inte lika djäkligt

  32. 38
    Sören G

    Historiskt sett har kulturer fallit när klimatet blivit kallare och blomstrat när det blivit varmare.
    Sahara var grönt och bebott under holocenska optimet.

  33. 39
    Sören G

    De verkliga ”klimatförnekarna” är väl de som nekar att diskutera klimatet d.v.s. Al Gore, Michael Mann, Rockström etc.

  34. 41
    Lars Cornell

    Sten, du skriver på slutet 1,5 m höga vågor med period 5 s ger 5,5 kW/m.

    Först reagerade jag med min känsla ’det där kan inte stämma’, sedan med mitt förstånd baserat på följande förenklade beräkning.

    Med 1,5 m våghöjd fås en lägesenergi ungefär 0,5 m (jag jämför här en spänning med top-till-topp värde 1,5 V) och ett flöde ca 0,5 kbm per m var femte sekund således ca 100 liter per sekund.
    således
    E = m * h * g = 100 * 0,5 * 9,81 = ca 500 W/m
    Men det måste reduceras med ungefär hälften för vi kan inte utvinna hela vågen utan måste nog släppa förbi hälften.

    Hur kommer det sig att din och min uppfattning skiljer med en tiopotens? Vi kan ju inte ha rätt båda. Sannolikt är det jag som har fel för det är 60 år sedan jag lärde mig det där och jag har glömt mycket sedan dess. De formler du levererar köper jag inte eftersom du utgår från ”medelvärde över en yta” och anser att transporthastigheten har betydelse. Men man kan inte ta ut energi ur vågor på en linje och sedan förvänta sig att energin skall finnas kvar några meter längre bort i vågens riktning så att man kan ta ut samma energi en gång till. Jämför med vindkraft där man måste släppa förbi hälften av vindens energi för att tillräckligt mycket vind skall vilja ta vägen genom turbinen.

    För en maskin som skall utvinna vågenergi är det enda som har betydelse våghöjd, vågform och frekvens samt hur mycket av vågen som måste släppas förbi analogt med vindkraft. Våglängd och transporthastighet saknar betydelse.

    Orkaner skapar dyningar i sinusform, men vid vind blir vågen tandformad och vid förhållande h/l > 1/7 bryter vågen och förlorar läges- och rörelseenergi.

    Jag anser att vågkraft ej har möjlighet att bli konkurrenskraftig eftersom maskinerna skall klara monstervågor utan att gå sönder samtidigt som de måste vara mest effektiva för de högfrekventa vågorna som har mest energi.

    Din åsikt om biobränslen delar jag helt.

  35. 42
    Guy

    Håkan B # 36

    Det blir en viss skillnad om man kastar bad i en bastu eller inte. Om kondensen dryper längs väggarna tycker jag den borde drypa i lungorna också. Tydligen finns ett system i andningen som förhindrar att man drunknar i fuktighet.

    Annars vet vi ju att divätemonoxid är jättefarligt att andas.
    http://danwolff.se/dan/F%C3%B6rbjud_div%C3%A4temonoxid!

  36. 44
    Håkan Bergman

    Guy #42
    Nja, det blir en hel del ånga förstås, men den försvinner snabbt med ventilationen, trycket i bastun går upp och ångan som stiger uppåt trycks ut. Man ser tryckökningen på dörren som fladdrar till. Skulle man täta bastun så skulle man snabbt bli kokt därinne.

  37. 46
    Håkan Bergman

    Guy #45
    Så är det nog, det verkar finnas bastun och bastun.
    http://www.bastuspecialisten.se/nyheter/skillnaden-pa-bastu-angbastu
    Själv har jag faktiskt inte råkat ut för annat än bastu som den beskrivs här.

    ”En lite extremare variant av traditionellt bastubad är torrbastu, som kännetecknas av mycket hög värme i ditt basturum (ca 95–110° C) och näst intill obefintlig luftfuktighet. Denna variant passar alla som gillar när bastuvärmen sticker i skinnet och svettningen får fungera som avkylning för huden.”

    Jag kanske är mera hardcore än jag föreställt mig.

    Nu var ju tråden om vågkraft, men för att hjälpligt få en koppling till klimatet i allmänhet så kan vi konstatera att temperatur inte säger särskilt mycket om en gasblandnings, med vattenånga inblandad, energiinnehåll. Hur var det nu, har atmosfärens halt av vattenånga ökat eller minskat?

  38. 47
    Gunnar Littmarck

    Singapore är ett bra exempel på den starka termostatfunktion CO2 har.

    Märk att högst uppmätt temperatur i Singapore understiger den i Sverige.

    När det gäller storskalig vågenergi så bör alla lära sig att redan modern kärnkraft kostar mindre totalt än set elnät storskalig sol och vind kräver.

    Till det sjunker kostnaden som för all storskalig industriproduktion med längden på serier.

    Modern kärnkraft ligger nära förbrukare och den som nu planeras (och som tekniskt funnits länge) kan växla mellan produktion av elkraft eller processvärme för exempelvis produktion av drivmedel efter behovet av elkraft i närområdet.

    Därför har gratis vågkraft noll chans att bidra.

    Detta borde alla duktiga ingenjörer inse då data är tillgängliga.

    En sak till som är spännande.

    US navy kommer använda både kol och väte ur havsvatten för att producera alla drivmedel hangarfartyg, med servicefartyg, stridsflyg och annan utrustning behöver.

    Kolsyra i havsvatten är mycket mindre resurskrävande kolkälla än CO2 i atmosfären.

    Häpp!

  39. 48
    Gunnar Littmarck

    #47 korrigering första raden H2O såklart.

    En gång skrev Peter Stilbs att han läst att avdunstningen i snitt kyler markytan med 15C (vars energi givetvis hamnar i atmosfären på kondensationshöjd där den enklare strålar ut i rymden).

    Eller hur Thomas Palm?

Kommentarer inaktiverade.