Climate Hustle

Climate Hustle

Snart kan man beställa filmen Climate Hustle som alltså är en klimatskeptisk film. Här kommer trailern:

Jag har inte sett den själv men misstänker att jag skulle hålla med om en hel del men förmodligen inte allt. Det är alltid bra med lite motvikt till den bombmatta med klimatalarmistisk propaganda vi ständigt får ta del av. Exempelvis börjar nu filmen Before the Flood rullas ut. Först på olika filmfestivaler men sedan ska den även visas på biografer om jag har förstått det rätt. Filmen är av och med Leonardo DiCaprio och sägs vara en dokumentär över klimatförändringen. Visserligen fick de flyga en hel del men lugn, de har klimatkompenserat.

Det hade varit intressant om bägge filmerna skulle ha visats på SVT. Sedan kunde de ha haft en debatt om vilken av filmerna som ligger närmast vad forskarna egentligen säger och inte säger. Gissningsvis är svaret inte helt självklart. I alla fall om begreppet ”en halv sanning är också en lögn” får råda.

 

Dela detta inlägg

69 reaktion på “Climate Hustle

  1. 1
    Guy

    Visst kunde det se ut som på bilden men lika väl kunde en massa hamnstäder måsta flytta när stranden försvunnit 10-tals kilometer utåt och farlederna ännu längre.
    Problemet uppstår (eller paniken) för att folk inte har koll på tidsperspektivet. Hotet beskrivs som allt skulle hända nästa år eller åtminstone därpåföljande. I verkligheten kanske våra barnbarnsbarnbarnsbarnbarnsbarnbarns…… eller vad det kan bli om 5000, 10000 eller 50000 år upplever något sådant OM ENS DÅ.

  2. 2
    Jan-Åke

    Lena vet du om denna film kan ses som en fortsättning på ”The Great Global Warming Swindle” ? Är det några producenter osv med från den filmen ?

  3. 4
    Jan-Åke

    Ok tack !
    Denna film lär väl tigas ihjäl i Sverige..
    I dagens Metro sid 8 ang FNs möte i New York säger Margot Wallström ”Nu kalvar stora istäcken också i Antarktis,situationen är riktigt illa” Antar att MP försett henne med detta uttalande.Snabb koll med NSIDC ger inget om någon minskning av de 27 milj km3 inlandsis,havsisen runtom ökar alltjämt årtionde för årtionde.

  4. 5
    Olav Gjelten

    Jag skrev ett litet inlägg här på KI om Stefan Löfvens regeringsförklaring, som nog var den värsta uppvisning i klimathotspropaganda jag någonsin har hört en svensk politiker uppvisa.
    Trots det noll reaktioner. Vi är på väg in i en fundamentalism som förmodlingen ingen av oss kunnat drömma om bara för några år sedan. En ersättning för att kristendomen gått förlorad? Eller var det kommunismen? Både ock?

  5. 6
    Peter Stilbs

    Man kunde hoppas sådant kom på exempelvis Netflix – de har en hel del dokumentärer. Men urvalet verkar ha kidnappats av vänstern.

    OT: Tyvärr också det av vad man kallar för komedi – med för svensk del enbart stå-upp-”komiker” av typ Schyffert, Nujjen och Batra (personligen tål jag inte åsynen av någon av dem)

  6. 7
    Kenneth Mikaelsson

    Snart nog kommer lögnarnas belöning att komma… En lögn är färskvara det är något som gröna flummisar verkat glömt bort…

  7. 8
    Olav Gjelten

    Fler än jag som känner det så?
    Jag är ingen SKEPTIKER till det påstådda klimathotet. Jag är något mycket mer radikalt och känner att klimathotsreligionen förstör både mitt och andras liv. Kan vi inte åtminstone komma överens om att kalla oss själva något mer verklighetsnära än ”skeptiker”?? Det är bara ett uttryck för en person som känner sig osäker!
    Jag tycker man har ett mycket bättre ord för detta i Norge – KLIMATREALIST. Men det kanske finns ännu bättre uttryck?

  8. 9
    Ivar Andersson

    8 Olav Gjelten
    Skeptiker och klimatrealist är inga bra ord. Klimathotsskeptiker och klimathotsrealist är mycket bättre. Klimathotarna är troende och straffas om de byter religion.

  9. 10
    Olav Gjelten

    Kan vi lita på opinionsinstituten? Jag såg den frågan ställdes mot bakgrund av att utländska opinionsinstitut genomgående under minst ett par års tid gett SD långt högre väljarstöd än vad de svenska opinionsinstituten gjort.
    De svenska opinionsinstituten missade dessutom radikalt att resultatet inför senaste valet för SD:s del skulle bli 12,9 procent, utan höll sig till 7-8 procent.
    Det är allvarligt om de svenska opinionsinstituten ljuger, alternativt handplockar intervjuade personer, för att visa att SD:s stöd är lägre än det är.

    Varför de utländska opinionsinstituten skulle vara mer tillförlitliga än de svenska, är inte bara att de var mer träffsäkra inför senaste valet, men också beroende på att de står längre bort från svensk politik och därmed också att de är mer neutrala.

  10. 11
    Jan-Åke

    Olav vi har ju en gigantisk valundersökning vart 4e år,fusk där vore djupt alvarligt…

  11. 14
    Olav Gjelten

    # 11 Det ligger nära till hands att tro att de svenska opinionsinstituten fuskar, som hela tiden får det till att SD har omkring 5 procent lägre stöd än vad både valresultat och utländska opinionsinstitut visar. Sedan kan vi tycka det är hur allvarligt som helst.
    Vi skall åtminstone inte förledas tro de är neutrala.

  12. 15
    Thomas P

    Peter #6 Kan du inte i alla fall vänta tills filmen fått premiär innan du börjar gnälla över att den inte får den uppmärksamhet du, utan att ha sett den, anser att den är värd?

  13. 16
    Mats G

    Det påminner mig om intelligenstestet på mönstringen.

    Det fanns en fråga som gick ungefär så här:

    Vad händer med vattennivån när en isbit smälter i ett vattenglas?

    Är nivån på vattnet i glaset

    a) mer
    b) oförändrat
    c) mindre

  14. 17
    tty

    #10

    En mycket stor felkälla är att flera av opinionsinstituten fortfarande bara använder telefonintervjuer över det fasta telenätet. De personer som fortfarande har fast telefoni är numera inte alls ett representativt urval av hela befolkningen. Jag förstår på ett sätt varför man inte vill ändra eftersom man då tappar jämförbarheten med äldre undersökningar, men någon gång blir man tvungen att göra det.

    Ett kanske ännu större problem är att en ständigt växande andel vägrar att svara (numera är bortfallet ofta 30-40%), man kan visserligen ringa upp flera, men de som inte svarar är säkerligen inte heller ett slumpurval av alla.

    Summan av kardemumman är att opinionsundersökningar numera är mycket opålitliga. En bra check är att kolla om man anger bortfallet vid undersökningarna. Om inte, glöm det institutet.

  15. 19
    Christopher E

    #13 Kjell Wållberg

    ”– Det är så stort! Det kommer att låta och det kommer att bli stora vågor. Det kommer inte att vara ett bra ställa att vara på när det sker.”

    Av att en bit shelfis spricker och långsamt seglar iväg??? Vad är Nina för en sorts forskare egentligen?

    ”och som planerar att skicka en undervattensrobot under shelfisarna på Grönland och i Antarktis.”

    Grönland har inga stora shelfisar.

    ”– Den globala uppvärmningen pågår. Det är bara så. Vi kommer att förlora sheltisar i Antarktis, det kommer att hända. Vi måste förhålla oss till det och besluta om åtgärder.”

    Vilket pinsamt sätt att uttrycka sig för en forskare. Ren och skär alarmism på en nivå som knappt en vanlig klimathotaraktivist kommer ner till. Bias i den forskningen är nog ett säkrare kort än uppvärmning i sig. Det är bara så. :-)

  16. 20
    Christopher E

    #10 Olav Gjelten

    tty skrev delvis vad jag tänkt skriva, men vill tillägga att vid telefonintervjuer är bortfallet från just SD-sympatisörer extra stort enligt många. Man vill helt enkelt inte uppge den sympatin till någon i telefon. Det kan bero på att uppringaren talar med brytning eller att man inte litar på anonymiteten. SD-sympatier straffas socialt eller rent konkret yrkesmässigt enligt rådande PK-syn.

    Därför är webpaneler betydligt träffsäkrare som också visade sig vid senaste valet.

  17. 21
    Olav Gjelten

    tty # 17. Den stora frågan kvarstår: varför är det bara de SVENSKA opinionsinstituten som ALLTID mäter SD-sympatierna så alltför lågt?
    Jag har svårt att finna en annan förklaring än ren FUSK – på ena eller andra sättet.

  18. 22
    tty

    #13

    ”– Det är så stort! Det kommer att låta och det kommer att bli stora vågor. Det kommer inte att vara ett bra ställa att vara på när det sker. ”

    Detta skall alltså ha sagts av Nina Kirchner en glaciolog. Antingen blåljuger hon av politiska/karriärmässiga skäl eller också har hon fått någon idiotfråga av journalisten och inte fattat att det är shelfis det är frågan om.

    Kalvning från en shelfis, där ju isen som kalvar redan flyter är skäligen odramatisk. Det låter inte särskilt mycket, det blir inga vågor och står du inte vid själva sprickan märker du inte ens något. Isberget bara driver iväg, långsamt. Här är ett par artiklar om hur det går till:

    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2004GL020978/pdf
    http://www.aari.ru/docs/pub/060310/2004JC002843.pdf

    När ett isberg kalvar från en isbräcka och rasar ned i havet blir det däremot både oväsen och svallvågor, varför man alltid bör hålla ett hyfsat säkerhetsavstånd från isbräckor, både på land- och sjösidan.

    Isberg av den här storleken (6000 km^2) är förövrigt inte alltför ovanliga. Det största på senare år (B-15) var ungefär dubbelt så stort och A-38, B-9 och C-19 ungefär lika stora. Det finns äldre uppgifter om ännu större antarktiska isberg, men före satelliternas tid finns inga exakt uppgifter om ytan, men 1956 sågs ett isberg som var ca 330×100 km, och 1927 ett som var ca 180×180 km och det finns mera osäkra uppgifter om extremt stora isberg även från 1860-talet och 1890-talet.

  19. 23
    Olav Gjelten

    Ivar Andersson # 9. Du känner att du är klimathotsskeptiker (en som är osäker på om klimathotet, så som det beskrivs, är verkligt).
    Så känner inte jag. Det är vår tids största bluff och därför vill jag heller inte kalla mig ”klimathotsskeptiker”.

  20. 24
    tty

    #19

    ”Grönland har inga stora shelfisar”

    Korrekt. Det finns överhuvud taget inga shelfisar på norra halvklotet. Däremot finns det några områden med mycket gammal fast is vid norra Ellesmere land och norra Grönland som ibland brukar kallas shelfis (fast större delen av dem kalvade på 1930-talet). Och så finns det några glaciärer med flytande istungor på norra Grönland, t ex Petermannglaciären, som kanske kan kallas för shelfis om man tänjer ordentligt på begreppet.

  21. 25
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Christopher E och tty

    Jag gillade speciellt passagen om att glaciärerna skulle börja forsa ut i havet.
    Hur snabbt måste det gå för att man kan använda ordet ”forsa”?

  22. 26
    Thomas P

    Christopher #19 Jag noterar hur du fokuserar dig på fraser snarare än på sakinnehållet om Larsen C.

  23. 27
    Johan M

    #16 Mats G

    ”Vad händer med vattennivån när en isbit smälter i ett vattenglas?”

    Ingen aning, om det var frågan om ett whiskeyglas så misstänker jag att det sedan länge är urdrucket – vatten är lite svårare.

  24. 28
    Guy

    Thomas P #26

    Jag måste ha tappat bort någonting. Vad är det för sakinnehåll du hänsyftar till?

  25. 29
    Thomas P

    Guy #28 Om Larsen C kommer brytas sönder och vad det i så fall får för konsekvenser.

  26. 33
    Jan-Åke

    IPCC femte rapporten kap 12 sid 78 ang Ice sheet colapse at West Antarctic ”exceptionally unlikely” Sedan påstås att havsvattnets temperatur ökat kring Antarktis,får inte ihop det med att NSIDC visar en ökning av havsisens utbredning med 219000 km2 per decenium sedan 1978.

  27. 34
    Håkan Bergman

    Mats G. #16
    Om isbiten står på botten av glaset så stiger nivån tills den börjar flyta, sen stannar den där. Vad man säkert kan säga är att vattennivån blir plattare.

  28. 35
    Thomas P

    Jan-Åke #33 Jag antar du syftar på Tabel 12.4 ”Exceptionally unlikely that either Greenland or West Antarctic Ice sheets will suffer near-complete disintegration” men valde att inte ta med exakt vad det var som ansågs ”exceptionaly unlikely”, eller vilken tidsram. Här handlar det inte om någon total kollaps utan om att ytterligare en liten bit av Västantarktis is ramlar i havet.

    Sen tycker jag du skall ta paus i snacket om det där med att isen runt Antarktis ökat i och med att den just nu faktiskt är på rekordlåg nivå. (Förvisso kort mätserie och inte dramatiskt minimum).

  29. 36
    Peter Stilbs

    #15 – jag söker bara förutsäga utfallet. Den kommer så säkert att tigas ihjäl, som så mycket likartat. Om den är välgjord eller inte saknar betydelse.

    Det trodde jag Du visste, Thomas P?

  30. 37
    Ingemar Nordin

    Olav G #23,

    ”Du känner att du är klimathotsskeptiker (en som är osäker på om klimathotet, så som det beskrivs, är verkligt).
    Så känner inte jag”

    Att vara klimathotsskeptiker är helt enkelt att vara skeptisk till att det finns ett klimathot. Det behöver inte ha något med osäkerhet att göra. Du kan vara helt säker på att det inte finns något klimathot (som jag) och därmed vara skeptisk till det. Jag är också skeptisk till påståenden om att aliens invaderat vår planet och att en judisk komplott, eller CIA, orsakade nine-eleven. Klimathotet är en bland många vandringsmyter som florerar i vår MSM och bland riksdagens politiker.

  31. 38
    Christopher E

    #35 Thomas P

    ”Sen tycker jag du skall ta paus i snacket om det där med att isen runt Antarktis ökat i och med att den just nu faktiskt är på rekordlåg nivå. (Förvisso kort mätserie och inte dramatiskt minimum).”

    När det går åt ”fel” håll då betyder trender plötsligt ingenting. Annars är de heliga.

    #26

    Eftersom fraserna tyder på en ganska omfattande kunskapsbrist om glaciärer är de inte oväsentliga. Man vill ju gärna skylla på journalisten men det verkar svårt i den texten.

    I övrigt, att shelfsisar ibland spricker och driver ut i stora flak är högst normalt. Ibland ”små” bitar, ibland stora. Att is sedan skulle ”forsa” ut i havet ger jsg inte mycket för och även där är bildspråket avsiktligt alarmistiskt.

    Uppvärmningen av Antarktiska halvön är lokal och har dessutom kommit av sig.

  32. 39
    tty

    ThomasP #28

    ”Om Larsen C kommer brytas sönder och vad det i så fall får för konsekvenser.”

    Inga alls. Isen flyter som bekant redan, arkimedes princip du vet. Och försök inte komma med de vanliga sagorna om hur viktig Larsenshelfen är för glaciärernas stabilitet etc etc. Avståndet från kusten till isdelaren på halvön innanför Larsen C är ca 10-20 km. Det är mikroglaciärer i antarktiska sammanhang. Den totala isvolymen på halvön är t ex ca 3 % av Grönlandsisen.

  33. 41
    tty

    #35

    ”Här handlar det inte om någon total kollaps utan om att ytterligare en liten bit av Västantarktis is ramlar i havet.”

    Nu brukar man ju inte räkna isen på halvön till WAIS eftersom den är glaciologiskt separat. Och shelfis ”ramla” i havet? När man lossar förtöjningarna på ett fartyg, ramlar det i vattnet då?

  34. 42
    Thomas P

    Christopher #38 ”När det går åt ”fel” håll då betyder trender plötsligt ingenting. Annars är de heliga.”

    Hur positiv är du trenden om man inkluderar alla data? Den var väldigt svag i förhållande till bruset redan innan senaste årets dipp. Jämför Antarktis:
    http://arctic.atmos.uiuc.edu/cryosphere/IMAGES/seaice.anomaly.antarctic.png
    med Arktis:
    http://arctic.atmos.uiuc.edu/cryosphere/IMAGES/seaice.anomaly.arctic.png
    Så ser man ju viss skillnad.

  35. 43
    Thomas P

    tty #41 ”Och shelfis ”ramla” i havet? ”

    Jag syftade naturligtvis på gläciärerna innanför.

  36. 45
    Thomas P

    tty #44 Snygg bild. Vi skulle behöva sådana är data över längre tid för att se en trend också.

    ”Enligt dina (och många andras) teorier borde isrörelserna vara långsamma innanför shelfisarna och snabba där shelfis saknas (t ex på västsidan av halvön). Tycker du det ser så ut?”

    Tänk ett varv till! Att isrörelserna snabbas upp om en shelfis försvinner beror på att glaciären kunnat växa till med stöd av denna. Det är en temporär ökning av hastigheten tills glaciären minskat i volym så att ett nytt jämviktstillstånd uppstått. Hastigheten i jämvikt beror på en hel massa geografiska faktorer som nederbörd, storleken på avrinningsområdet (om man nu använder det ordet om glaciära områden) osv.

    Motsätter dig verkligen själva grundidén att hastigheten hos glaciärer ökar om shelfisen utanför smälter? Vad har du du förklaring till att glaciärerna ovanför Larsen B snabbades upp?
    ”Following the even more spectacular collapse in 2002, the Larsen A and B glaciers experienced an abrupt acceleration, about 300% on average, and their mass loss went from 2–4 gigatonnes per year in 1996 and 2000 (a gigatonne is one billion metric tonnes), to between 22 and 40 gigatonnes per year in 2006. ”
    http://earthobservatory.nasa.gov/Features/WorldOfChange/larsenb.php

    På den sida kan man också läsa ett relevant stycke för Christopher och hans ironiserade i #19 hur långsam och fridfull en sådan kollaps är:
    ”By March 7, the shelf had disintegrated into a blue-tinged mixture (mélange) of slush and ice bergs. Many of the bergs were too tall and narrow to float upright. They toppled over and spread out across the bay like a neat row of books that had been knocked off a shelf.”
    Jag vet inte, men jag håller mig nog gärna på lite avstånd om det skall spelas domino med isberg. Säkert häftigt att se från en säker observationsplats dock.

  37. 46
    Christopher E

    #42 Thomas P

    Tack för att du hjälpte mig illustrera min poäng.

    Nära ett årtionde nästan utan minskande isytetrend i Arktis hör vi inget om. Isen minskar ”obevekligt” mm heter det.

    Ett eller två års dipp i Antarktiskurvan (som för övrigt har en tydlig trend) däremot, och då är det jätteviktigt minsann.

    För övrig ser jag inte att ”minimirekordet” i Antarktisdiagrammet är nu. Räknar du det icke-processade strecket ner i botten längst till höger? I så fall vill jag räkna det motsvarande strecket uppåt längst till höger i Arktisdiagrammet! :-)

  38. 47
    Christopher E

    #45 Thomas P

    Vad är det i ”Det kommer att låta och det kommer att bli stora vågor” i samband med en spricka som vidtagas sig i en shelfis du inte riktigt förstår?

    Att det bildas höga och smala isberg vid kanten av en shelfis är ju dessutom normalt. Och alla isberg välter. Jag skulle inte rekommendera dig att vara där även i perioder när shelfen växer.

  39. 49
    John Silver

    Om något ligger på en hylla , shelf, å ramlar ner då blir de ju oväsen ju.

    ”Science is the con of the undefined”
    – John Silver 2016

  40. 50
    Jan-Åke

    Tar ingen paus i snacket…utan upprepar : Den huvudsakliga trenden är att havsisen kring Antarktis ökar sedan 1979 då satteliteran startade punkt Slut.
    Sedan finns ju de som inte vill höra talas om sånt som Holocenes klimatoptimum, Minoiska värmeperioden,Romerska värmeperioden eller Medeltida Värmeperioden,hur blev det så varmt sen kallt sen varmt sen kallt sen varmt ?

  41. 51
    Thomas P

    Christopher #46 Du belyser här så väl varför jag envisas med att kalla dig förnekare. När vi har en klar och kraftig minskning som i Arktis sätter du igång och letar reda på en period under vilken du tycker dig se att det ”nästan” inte varit någon minskning. När det gäller Antarktis där trenden redan innan var långt svagare och vi nu är tillbaka på utgångspunkten, ja där ser du istället en ”tydlig” trend.

    ”Ett eller två års dipp i Antarktiskurvan (som för övrigt har en tydlig trend) däremot, och då är det jätteviktigt minsann.”

    Nu har det ju i två trådar tvärtemot varit Jan-Åke som ansett det jätteviktigt att hävda att isen runt Antarktis ökar och fått ivrigt eldunderstöd så fort jag och Olle påpekat att detta inte längre gäller.

    ”För övrig ser jag inte att ”minimirekordet” i Antarktisdiagrammet är nu. ”

    Om du missat det så är den här diskussionen bara en fortsättning från tråden ”polarnyheter” där jag länkade till:
    http://www.iup.uni-bremen.de:8084/amsr2/extent_s_running_mean_amsr2_previous.png

  42. 53
    Daniel Wiklund

    OT Nu är det inne med snabbspår. Det finns snabbspår för att flyktingar ska komma in på arbetsmarknaden. Isabella Lövin vill ha snabbspår även när det gäller undertecknandet av Klimatavtalet. Annars riskerar Sverige att hamna utanför. Märkligt att detta lilla parti har så mycket att säga till om. Finns ju också en risk att Miljöpartiet också hamnar utanför (en nåd att stilla bedja om). Och att det inte bara är den fossila framtiden som är död, även Miljöpartiets framtid kanske är död. Det kan ju bli så att ett snabbspår ser till att förpassa Miljöpartiet till historien.

  43. 54
    tty

    PeterF #52

    Det är riktigt att USA inte har ratificerat avtalet. Det är bara senaten som kan ratificera internationella avtal, och det kräver två tredjedels majoritet. Då är avtalet bindande och har status som lag inom USA.

    Obama har utnyttjat en snikregel som säger att presidenten kan sluta överenskommelser förutsatt att USA kan frånträda dem ensidigt utan att det resulterar i några sanktioner. ”Parisavtalet” faller inom den kategorin, så den svenska ”ratificeringen” är bara en av de otaliga meningslösa ritualhandlingar som numera utgör huvuddelen av svensk politik. Snart får vi nog även ett armband ”fossila inte”.

  44. 55
    Christopher E

    #51 Thomas P

    Man behöver inte precis ”leta” med förstoringsglas för att finna ett decennium med nära platt trend. Men alarmisterna med dess dödspiral verkar behöva läsglasögon. ;-)

    Antarktisdatat har en tydlig trend. Jag kan inte hjälpa att det är så. Du kan ju plocka ut ett enskilt år om du vill, men där är likväl en trend.

    Så med ”rekord” menade du alltså bara från 2010. Gäsp.

    ====

    #49 John Silver

    ”Oväsendet” från Larsen C är kanske jublet från klimataktivisterna om en bit shelf spricker upp. :-)

  45. 56
    tty

    ChristopherE #47

    ”Att det bildas höga och smala isberg vid kanten av en shelfis är ju dessutom normalt. Och alla isberg välter. Jag skulle inte rekommendera dig att vara där även i perioder när shelfen växer.”

    Nej det är faktiskt inte normalt. De isberg som normalt bildas av shelfis och som är typiska för Antarktis är som bekant stora platåisberg. De är i regel ganska stabila (jag har t ex sett en koloni åsnepingviner som häckade på ett sådant isberg i Weddellhavet). Förhållandena är lite speciella för de små shelfisarna på halvön som matas av många små glaciärer med olika hastighet och där det därför förekommer omfattande skjuvrörelser inom shelfen.

  46. 57
    tty

    ThomasP #45

    ”Motsätter dig verkligen själva grundidén att hastigheten hos glaciärer ökar om shelfisen utanför smälter? Vad har du du förklaring till att glaciärerna ovanför Larsen B snabbades upp?
    ”Following the even more spectacular collapse in 2002, the Larsen A and B glaciers experienced an abrupt acceleration, about 300% on average, and their mass loss went from 2–4 gigatonnes per year in 1996 and 2000 (a gigatonne is one billion metric tonnes), to between 22 and 40 gigatonnes per year in 2006. ”

    Jo, så låter den officiella versionen för allmänheten. Går man litet mera på djupet är det inte fullt så enkelt. Olika glaciärer reagerar mycket olika. Av 14 glaciärer som mynnade i Larsen B har 8 retirerat, 5 är oförändrade och en har avancerat. När det gäller flödet så finns det tyvärr bara data för sex av dem före shelfkollapsen. Av dessa sex har flödet ökat för 5 och minskat för en. För nästan alla fjorton gäller dock att flödet minskat det sista årtiondet, troligen beroende på att de närmar sig en ny jämvikt. Undantagen är märkligt nog Flask- och Leppardglaciärerna som mynnar mot den återstående södra delen av Larsen B-shelfen.

    http://www.the-cryosphere.net/9/957/2015/tc-9-957-2015.pdf.

  47. 58
    Thomas P

    Christopher #55 Att du ser den som ”nästan platt” beror bara på att den är mindre än den dramatiska minskning som föregick den. Även under denna din körsbärsplockade period är trenden minst lika tydlig som den på Antarktis. Det är heller inget konstigt med att man i brusiga kurvor hittar perioder med större eller mindre trend.

    Men visst, jag förstår. Där Arktis är ”nästan platt”har Antarktis ”en tydlig trend”. Skillnaden i uttryck beror bara på riktningen och på din agenda.

    Ser vi till isvolym blir det än tydligare:
    http://psc.apl.uw.edu/wordpress/wp-content/uploads/schweiger/ice_volume/BPIOMASIceVolumeAprSepCurrent.png
    Det är inte långt kvar tills vi lär få ett ”isfritt” år om man extrapolerar nuvarande trend och förutsätter att variationerna år för år blir lika stora som hittills. Redan framåt 2020 kan det räcka med väder som ger en extra skjuts åt avsmältningen för att ge ett enstaka isfritt år.

    ”Så med ”rekord” menade du alltså bara från 2010. Gäsp.”

    Om du föredrar det kan jag ju konstatera att isläget ligger under medel för 1973-2015. När var senaste gången du kunde säga att isläget i Arktis låg över motsvarande medel?

  48. 59
    Mats G

    Om någom fortfarande funderar på svaret på min 16 så finns svaret att finna i tty’s 39

  49. 60
    Christopher E

    #58 Thomas P

    Javisst, ändra målstolparna när det inte passade dig. Typiskt.

    Nu är det dessutom du som kör dubbel regelbok om trender, inte jag. Jag har dessutom bara talat om en tioårsperiod i Arktis, givetvis finns också en längre trend. Lite halmgubberi från dig. Arktis har en långsiktigt nedåtgående trend och Antarktis en långsiktigt uppgående.

  50. 61
    Thomas P

    tty #57 Du kanske tycker den ”officiella versionen för allmänheten” är för förenklad, jag tycker du snarast försöker förvirra genom onödiga detaljer. För specialisten är det säkert intressant att responsen varit olika för olika glaciärer, och kanske kan man använda den kunskapen för att förfina prognoser för den framtida utvecklingen på Antarktis, men för oss vanliga dödliga räcker så väl med detta ur abstract till din artikel:
    ”The collapse of the central and northern sections of the ice shelf in 2002 led to a near-immediate acceleration of tributary glaciers as well as of the remnant ice shelf in Scar Inlet. Velocities of most of the glaciers discharging directly into the ocean remain to date well above the velocities of the pre-collapse period. ”
    Genom att gå in på detaljer kunde du dock undvika att svara på min fråga.

  51. 62
    Thomas P

    Christopher #60 ”Arktis har en långsiktigt nedåtgående trend och Antarktis en långsiktigt uppgående.”

    Och ”trenden” på Antarktis är alltså så svag att vi nu är tillbaka vid startpunkten. Hade motsvarande inträffat på Arktis hade det inte varit någon ände på hur folk här hävdat att det var sista dödsstöten för AGW, eller rentav triumfatoriskt än mer ivrigt annonserat ankomsten av en ny istid. För Arktis räcker det ju med att avsmältningen bromsar upp en aning för att ni skall dra stora växlar på det.

  52. 65
    Christopher E

    #62 Thomas P

    Ursäkta, men det är faktiskt bara du som är ”triumfatorisk” här och hoppas på att ett par år med mindre havsis runt Antarktis ska bryta den uppenbarligen irriterande trenden.

    Vad jag ser är att korta perioder med minimum på liknande nivåer växlar med längre perioder som successivt haft allt mer is. Jag antar man kan ladda hem datat och rita en uppåtgående trend i Excel, men det känns som en overkill. Visst kan den långsiktiga trenden brytas, det vet vi inte ännu, men utifrån den historiken bakåt känns den slutsatsen för tidig. I alla fall för oss som inte investerat så mycket ideologi i detta som klimathotsaktivisterna gjort.

  53. 66
    Olaus Petri

    Fantastiskt hur Thomas P fortsätter att inte se varför det är roligt att skoja om Arktis is etc. Det är ju hans sida som gjort järtecken till vetenskapliga förutsägelser med bedrövligt resultat som naturlig följd, vilka förstås är roliga att lyfta fram. :-)

  54. 67
    Lennart Bengtsson

    Den årliga nederbörden på Antarktis är ca 2500 kubikkilometer/år eller 2500 miljarder ton/år. Snösmältningen på Antarktis är försumbar så överskottet av is måste ta vägen någonstans. Detta ombesörjes av jordgravitationen genom glaciärer och iskalvning. Detta sker av fullt naturliga skäl oregelbundet. Vissa år mindre, visar mer. Så har det varit de senaste 10 miljoner åren.
    Ett varmare klimat ger åtminstone för de kommande ca 200 åren mer snöfall ( enligt beräkningar vid en temperaturhöjning på ca 3°C 500 miljarder mer is /år än nu) och följaktligen mer is och mer iskalvning. Vad som därefter händer vet varken Gud eller Djävulen.

  55. 68
    Sten Kaijser

    Enligt hypotesen om att syd och nord är i jämvikt vore det kanske inte så konstigt om vi kommit till platåer såväl i Antarktis som i Arktis och att det nu kan komma en långsam vändning

    så att Antarktis börjar minska igen

    och Arktis börjar öka igen

    (I så fall kommer nog IPCC och MSM att intressera sig för Antarktis istället för Arktis : )

  56. 69
    Mats G

    Klimatets logik är inte riktigt vad vi är vana vid. Varmare innebär mer is. Varmare innebär mindre stormar. Varmare låter bättre…

    Det är inte svårt att tänka sig att mer is vid polerna ger mer iskalvning och man kan ju tänka sig att isen kylaer av sin omgivning.

Kommentarer inaktiverade.