Rockefeller och Klimathotet – Del 8 – The Future We Want

“The ultimate challenge is to shape the common concern of most countries and all major ones regarding the economic crisis, together with a common fear of jihadist terrorism, into a common strategy reinforced by the realization that the new issues like proliferation, energy and climate change permit no national or regional solution.” (Henry Kissinger –“The Chance for a New World Order,”New York Times, January, 2009)[1]

Nu var tiden mogen för handling med att försöka skapa den framtid som familjen och deras allierade i den filantropiska miljardärsklubben önskade. Till hjälp engagerades politiker, miljöaktivister, futurister och New Age-rörelsen. Bland förändringsagenterna ingick den nytillträdda Barack Obama, Sovjetunionens sista president Michael Gorbatjov, den alltid närvarande Romklubben och dess systerklubb Club of Budapest samt den ”inkarnerade Mayakungen Valum Votan”. Sakta men säkert kom bitarna till den nya globala politiska arkitekturen på plats. G20 etablerades som global styrkommitté. Det var dags för skiftet in i en ny epok. Det stora världsskiftet 2012 och drömmen om den hållbara utopin med skapandet av en världscivilisation stod för dörren.

Exxon Mobil Rockefellers

Neva Rockefeller Goodwin med Peter O’Neill i bakgrunden

2008 startade Rockefellerfamiljen ett uppror på Exxons bolagsstämma och meddelade att det var dags att lämna oljeåldern. De lämnade in resolutioner som handlade om att bolaget skulle ta den globala uppvärmningen på större allvar, reducera utsläppen och satsa mer på att utveckla förnybara alternativ.  Dessutom ville de dela upp posterna styrelseordförande och verkställande direktör (som nu innehades av Rex Tillerson). Upproret leddes av de båda familjemedlemmarna Neva Goodwin Rockefeller och Peter ONeill och stöddes av familjens patriark, Nevas pappa, David Rockefeller som gav sitt stöd till aktionen:

“I support my family’s efforts to sharpen Exxon Mobil’s focus on the environmental crisis facing all of us.”.[2]

Rex Tillerson Exxon

ExxonMobils VD Rex Tillerson under ett tal till Council on Foreign Relations

Familjen stödde Rex Tillerson som de ansåg var en fantastisk olje- och gasmanager. Företaget behövde dock tänka i nya banor och transformeras till en förändringsagent istället för att agera bromskloss. Både Peter O’Neill och Neva ingick i RBFs styrelse. Peter (sonson till David Rockefellers syster Abby Rockefeller Mauzé) var ordförande för Rockefeller Family Office, Rockefeller Family Council och ingick i styrelsen för Rockefeller Financial Services. Tidigare hade han dessutom varit ordförande och verkställande chef för Rockefeller Family Fund. Aktionen var samordnad och hade stöd från 66 av John D. Rockefellers 78 vuxna arvingar.

“Exxon Mobil needs to reconnect with the forward-looking and entrepreneurial vision of my great-grandfather,” (Neva Goodwin Rockefeller)

Rockefellerfamiljens direkta personliga aktieinnehav i ExxonMobil uppgick  till knappt 1 procent, men de hänvisade till att de var den äldsta kontinuerliga aktieinnehavaren. Familjen hade dock ett mycket större inflytande genom innehav från olika fonder och banker som stod under deras kontroll.[3] Det egentliga värdet av deras förmögenhet är en väl förborgad hemlighet och har försvarats hårdnackat (familjen var 1974 beredda att offra Nelson Rockefellers vicepresidentpost för att skydda uppgifterna från att läcka ut).

Någon större framgång uppnåddes inte med aktionen mer än att familjens prioriteter blev uppmärksammade medialt. De skulle dock snart återkomma med påtryckningar gentemot kronjuvelen.

350-CT-logo-v8-RGB

Klimatprojektet tuffade på med en allt större intensitet. Samma år startades organisationen 350.org som ett projekt under Sustainable Markets Foundation med finansiering från RBF och Rockefeller Family Fund.[4] Grundare och ordförande blev klimataktivisten Bill McKibben som 2006 hade varit chef för den Rockefellerfinansierade klimatkampanjen Step it Up. Samma team ansvarade för uppbyggnaden av 350.org. Snart skulle de börja samla de unga miljöaktivisterna i protester och kräva förändring av både styrelseskick och livsstil.

Klimatpresidenten Obama

Under året pågick presidentvalskampanjen i USA mellan Barack Obama och John McCain. Valet vanns av Obama som lovade att ta klimatförändringarna på allvar. Han gick till val på att förändra världen.

“My presidency will mark a new chapter in America’s leadership on climate change that will strengthen our security and create millions of new jobs in the process”

Förutom att skapa miljoner arbeten, infriades faktiskt detta – till skillnad mot många av hans andra löften. I presidentadministration ingick 11 medlemmar från Trilaterala Kommissionen. Malthusianen John Holdren, som tidigare arbetat ihop med Paul Ehrlich, blev vetenskaplig rådgivare (han hade även varit rådgivare åt Bill Clinton).

Obama_Podesta_White_House_800

Barack Obama överlägger klimatpolicy med stabschefen John Podesta. Medlem av Trilaterala Kommissionen och chef för Center for American Progress

Obama hade också fått goda råd om vilken klimatpolitik han skulle bedriva, genom Presidential Climate Action Project som finansierades av RBF och leddes av William S. Becker. Projektet hade skapats 2007 av RBF och University of Colorado Foundation[5] för att utröna vad presidenten kunde verkställa utan att blanda in ”den besvärliga” kongressen, och hade stöd från Holdren och John Podesta (Trilaterala Kommissionen) från president Obamas omställningsråd.[6] Bitarna fanns på plats. Det var nu dags att skrida till verket.

G20 – Den globala styrkommittén

Veckan innan Obama tillträdde den 20 januari 2009 skrev trilateralen Henry Kissinger om strategierna för den nya administrationen i New York Times:

”The ultimate challenge is to shape the common concern of most countries and all major ones regarding the economic crisis, together with a common fear of jihadist terrorism, into a common strategy reinforced by the realization that the new issues like proliferation, energy and climate change permit no national or regional solution. /…/ The alternative to a new international order is chaos.”[7]

Världen befann sig i en av efterkrigstidens värsta ekonomiska kriser. I detta allvarliga läge efterlyste Kissinger en ny världsordning. Detta sammanfördes med andra identifierade kriser såsom klimatet och terrorismen.

Henry+Kissinger+Obama+Biden+Meet+Congressional+-4LQGB2_3c1l

Obama och Henry Kissinger; I bakgrunden James E. Cartwright och Madeilene Albright

Detta blev centrala frågor under G8-mötet i Italien 8-10 juli 2009 under Silvio Berlusconis ledning. I december väntade klimatmötet i Köpenhamn. Stora förhoppningar fanns om att kunna leverera önskat resultat till detta. Ledarna stod efter mötet enade. Förutom G8-länderna fanns Kina, Indien, Mexiko, Sydafrika och Brasilien representerade. Där var enigheten ännu inte lika djup kring bindande klimatåtgärder.

Det efterlystes nu att detta samarbete innefattade ännu fler länder för att hantera de kriser som världen stod inför. Frågan om en stärkt internationell politisk arkitektur hade utretts genom ett antal initiativ som FNs High-level Panel on Threats, Challenges and Change (2004),  det svensk-franska initiativet International Task Force on Global Public Goods (2006) och Brookings Institutes Managing Global Insecurity (2008).

jonesb_portrait

Bruce Jones, Brookings

En gemensam länk och koordination skedde genom FN-rådgivaren Bruce Jones (chef för ”Project on International Order and Strategy” vid Brookings Institute och Center on International Cooperation vid New York University) som var inblandad i alla tre rapporterna samt deltagandet från trilateraler som C. Fred Bergsten, Brent Snowcraft, John Podesta, Madielene K. Albright och Enrique Iglesias. RBF ingick som finansiärer till både FN-rapporten och Brookingsrapporten tillsammans med stiftelser som William and Flora Hewlett Foundation, John and Catherine MacArthur Foundation och Ted Turners UN Foundation samt ett antal regeringar, medan Global Public Goods huvudsakligen finansierades av utrikesdepartementen i Sverige och Frankrike. Rapporterna betonade problemen och skapade underlag för ”nödvändiga” förändringar.

Detta öppnade upp för att G20-gruppen, som sedan 1999 samlat finansministrarna i de 20 största ekonomierna, utvecklades till ett ”Global Governance-råd” – en informell världsregering. På initiativ av brittiska premiärministern Gordon Brown och franske presidenten Nicolas Sarkozy hade G20 samlats hösten 2008 av George W. Bush för att bekämpa den finansiella krisen på ett koordinerat sätt. Detta permanentades nu och fler samarbetsområden, såsom klimatet, tillkom efter 2010.

G20 2009

Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) i Paris fick efter hand rollen som ett ”kvasi-sekretariat”.[8] G8 tappade efter detta sin exklusiva roll. I juni 2009 bildades också BRICS av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. G8 samlade västländerna och BRICS de växande ekonomierna. En ny internationell politisk arkitektur började formas med G20 som samlande och ledande forum för dessa två grupperingar. Kissingers önskan tycktes ha blivit uppfylld.

Den tillträdande EU-presidenten och trilateralen Herman von Rompuy yttrade samma år:

”2009 is also the first year of global governance with the establishment of the G20 in the middle of a financial crisis; the climate conference in Copenhagen is another step towards the global management of our planet.”

Klimatmötet hade föregåtts av en intensiv propaganda och förväntningarna om ett bindande avtal var stora bland ledande politiker. I alla fall utåt. Gordon Brown ansåg under ett tal till FN:s generalförsamling att det inte gick att hoppas på en andra chans.[9]

”If we do not reach a deal at Copenhagen, if we miss this opportunity to protect our planet, we cannot hope for a second chance sometime in the future. There will be no retrospective global agreement to undo the damage we will have caused.”

Men detta krävde pengar. Den rika världen var tvungen att finansiera de fattiga ländernas väg mot en ekonomi som baserades på låga koldioxidutsläpp. I annat fall skulle utvecklingsländerna dra i bromsen.

350-climate-action-photo-10

Den 24 oktober 2009 organiserade 350.org. International Day of Climate Action med 5 200 synkroniserade demonstrationer i 181 länder för att influera delegaterna till COP 15. En samverkan skedde med ett stort antal miljöorganisationer såsom Greenpeace och Friends of the Earth. Stämningen piskades upp i media under hösten. Det hela fick dock ett abrupt avbrott som störde stämningen hos de globala omställarna.

Köpenhamnsdebaclet – Hide the Decline

climategate

När klimatkonferensen inleddes i början av december briserade Climategate. Det läckte ut mailkonversationer (från Climate Research Unit i Norwich) mellan ett antal ledande klimatforskare, som enligt klimathotsskeptikerna visade på stora oegentligheter med fusk och manipulation av klimatdata.[10] Flera utredningar gjordes där oegentligheterna tonades ned eller avfärdades. Bland annat av Lord Oxburgh, som var en tydlig part i målet som chef för GLOBE International.[11] Inget skulle få hindra den välkoordinerade klimatagendan. Det här handlade inte om vetenskap. Det var en politisk och utopisk plan som var sanktionerad från högsta ort. Incidenten fick ingen större inverkan på processen men skapade viss misstro mot hur forskningen bedrevs och ögonbryn höjdes både inom och utom forskarsamfundet.

Den 10 december 2009 mottog President Obama fredspriset för insatser han ännu inte kvalificerat sig för (som att stänga Guantanamo och avsluta George W. Bushs krigsäventyr). En dryg vecka senare befann han sig i ett vintrigt Köpenhamn med de andra världsledarna. Minerna var bekymrade. Flera länder vägrade in i det sista att skriva under avtalet. De långtgående kraven på utsläppsminskningar som fanns i avtalstexten togs bort. Istället förhandlades den så kallade Köpenhamnsöverenskommelsen (Copenhagen Accord) fram med en målsättning om att temperaturen inte skulle få öka med mer än 2 grader, samt ett förslag om att inrätta en grön klimatfond.[12] Miljöorganisationerna såg det som en gigantisk besvikelse och en dödsdom för miljontals människor.[13] Det var som ett eko av miljörörelsens reaktion efter Stockholmskonferensen 1972. Den grandiosa finalen med Obama som klimatfrälsare frös inne. Den så kallade Al Gore-effekten hade lagt kylande vindar över klimatmötet.

KLI_ledarna

Egentligen var det ingen större överraskning. Klimatförhandlingarna följde den fabianska metoden med delmål som uppnåddes steg för steg. Den nya klimatregimen byggdes inte på en dag. Arbetet med att nå ett bindande avtal med genomförandemekanismer fick ta den tid som det krävdes. Debaclet blev en del av dramaturgin.

Bland annat så ansågs Kina vara en bromskloss med en ovillighet att sänka sina utsläpp så radikalt som västmakterna önskade. RBF och Blue Moon Fund (tidigare W. Alton Jones Foundation) sponsrade en dialog mellan Kina och USA (Track II) för att överbrygga tidigare missuppfattningar och stärka klimatsamarbetet. Samarbetet var en prioritet för RBF som ägnade hela sin årsrapport åt ämnet och betonade de goda relationer som Rockefellers odlat med Kina sedan tidigt 1900-tal. Richard Chandler, IPCC-författare från Carnegie Endowment for International Peace, som ledde dialogen uttryckte strategin i RBFs årsrapport från 2009:

”A global climate policy, if it is to work, must eventually be truly binding and include enforcement mechanisms for all countries. Incremental steps, though short of perfection, will help persuade governments and their citizens that the costs of climate action are manageable and worthwhile. Several steps can be taken to increase confidence and trust both officially and outside official channels.” (RBF Annual Report 2009)

2012 – Det stora världsskiftet

artist-jose-arguelles-valum-votan

Samma år, 22 juli, hade den märkliga konferensen “Noosphere Congress” arrangerats i Bali, Indonesien. Arrangör var Foundation for the Law of Time som leddes av Dr. José Argüelles (1939-2011), en New Age-profet som ägnat sitt liv åt att uttyda Mayakalenderns hemligheter. Han var en av upphovsmännen till Earth Day-konceptet och var mest känd för att 1987 ha arrangerat “Harmonic Convergence”- ett meditationsevent som markerade nedräkningen till Mayakalenderns slut. José var som besatt av tideräkning och hade skapat en ny kalender för den nya galaktiska tiden som han utan framgång försökte få erkänd. Den nuvarande tideräkningen gav enligt honom en felaktig och artificiell uppfattning om tiden. Det behövdes enligt Argüelles en synkronicering av tiden till hans 13-månaderskalender med 28-dagarsmånader och en kollektiv förening av mänskligheten till ett galaktiskt medvetande.

“Harmonic Convergence” var enligt Argüelles början på ett energiskifte (Biosphere – Noosphere Transition) som skulle ge en universell fred. All ondska med krig, våld, orättvisor och förtryck skulle magiskt upphöra när ”den femte jorden” och ”den sjätte solen” föddes den 21 december 2012. Idéerna hade under 90-talet spridit sig i New Age-kretsar. Nu började tiden närma sig och ett antal inflytelserika nyandliga aktörer som Ervin Laszlo, Ashok Gangadean (initiativtagare till World Commission on Global Conciousness and Spirituality), Roger Nelson (Global Conciousness Project), Boris Petrovic (Teslaakademin), Barbara Marx Hubbard samt ett antal ryska forskare från Institute for Scientific Research in Cosmic Anthropoecology hade anslutit sig till hans mission.[14] I konferensförklaringen uttalades de svårigheter som världen stod inför.

”Today many voices are speaking about the state of affairs of our planet. The consensus is that we are in a crisis: Climate change, environmental degradation, economic collapse, social disorder, war and the potential for mass destruction. It is a crisis because no one really seems to have a solution, much less does it seem that anyone understands the whole situation and can communicate clearly how and why it got to be this way.”

Men det var enligt Argüelles bara en del av planen.

”One important factor rarely discussed is that the mega crisis is actually the function of an evolutionary shift – we are about to enter a new geological era called the noosphere . Yes, the noosphere, the planetary sphere of mind.”

Konceptet Noosfär, ett membran med mänsklighetens kollektiva tankar och upplevelser som skulle omsluta världen, kom dock inte från Mayafolket. Det hade hämtats från den kristna transhumanisten och jesuitprästen Pierre Teilhard de Chardin, den franske filosofen Édouard Le Roy och den ryska forskaren Vladimir Vernadsky. Idéerna hade sedan utvecklats vidare av filosofiprofessorn Oliver Reiser, Buckminster Fuller och Peter Russell. Argüelles ansåg att han själv hade format syntesen av deras arbete.[15]

Pierre-Teilhard-de-Chardin-660x350-1421748200

Den kristna transhumanisten och jesuitprästen Pierre Teilhard de Chardin

Enligt deras teori stod världen inför en ny geologisk era. Den hade föregåtts av en tid där människan sedan 200 år hade påverkat planeten på ett destruktivt sätt vilket resulterat i kaos och förstörelse. Skapelsen av teknosfären. Det hela hade nu eskalerat och skapat den globala megakrisen. Men nu väntade bot och bättring. Mayakalenderns slut 21 december 2012 representerade Teilhard de Chardins Omegapunkt då mänskligheten skulle få ”Kristusmedvetande” (Second Coming of Christ). Kristi mystiska kropp – Världshjärnan.

CosmicNoosphere-w

Barbara Marx Hubbard, som såg Argüelles som ett geni[16] och hade fått sin andliga väckelse genom Teilhard de Chardin[17], förklarade med ett leende att världen befann sig i en global nödsituation och att det var goda nyheter. Det skulle ge upphov till födelsen av en ny era och ”the global awakening of conciousness”.[18]

”We celebrate the “planetary birthing experience” as we come together as one planetary body embracing the next epoch of human evolution as a Universal Humanity.”[19]

Enligt Argüelles var cybersfären med sitt elektroniska kommunikationsnätverk (Internet) vägen som ledde till noosfären och det framtida paradiset.

”This is the prelude to the manifestation of the noosphere, which is dependent on these two factors: technospheric breakdown and a worldwide electronic communications network. How we respond to the global crisis and at the same time utilize and learn from the cybersphere is of the greatest importance. To meet the challenge requires an effort of the human mind and will that is virtually super mental in nature.”

Människan stod nu redo att ta över den evolutionära processen och utvecklandet av en ny teknologiskt förbättrad människa – Homo Universalis.

Barbara Marx Hubbard

Barbara Marx Hubbard

I Barbara Marx Hubbards terminologi benämndes detta som co-creation. Det var ett koncept som hon hade utvecklat i Foundation for Conscious Evolution, vilket var grundat 1993 genom en donation från hennes ”älskade beskyddare” Laurance Rockefeller för att förverkliga mänsklighetens andliga, sociala och vetenskapliga/tekniska potential.[20] Hon var också starkt präglad av Buckminster Fuller (1895-1983) som hon arbetat ihop med under hans sista två år.[21] Fuller prisade hennes gärning:

“There is no doubt in my mind that Barbara Marx Hubbard – who helped introduce the concept of futurism to society – is the best informed human now alive regarding futurism and the foresights it has produced.”[22]

Marx Hubbards koncept ”Wheel of Co-Creation”, om ett hjul med 11 ömsesidigt beroende delar som skulle bygga upp den nya världsutopin, hade sin grund i Fullers idéer. Buckminster arbetade, innan sitt samarbete med Marx Hubbard, tätt tillsammans med Laurance brorsdotter Neva Rockefeller Goodwin med att etablera och bygga upp Design Science Institute (numera Buckminster Fuller Institute).

Wheel_of_Co-Creation1

Wheel of Co-creation

Argüelles och Marx Hubbards idévärld var även präglad av frimureri, Alice Baileys neo-teosofi i Lucis Trust och den stora planen som dikterades telepatiskt till Bailey av hennes spirituella vägledare Djwaahl Kuhl (och som beskrevs bl a i boken Externalisation of the Hierarchy) samt den transhumanistiska vision (“evolutionär humanism”) som Oliver Reiser hade målat upp i Cosmic Humanism and World Unity. Världen skulle enas under en världsregering och en gemensam religion och bilda en världsorganism. Det hela hade också paralleller till fabianisten H.G. Wells World Brain och The Open Conspiracy.[23]

Planerna som utarbetats under 70-talet kom nu upp till ytan. Det var idéer som var förbundna med visionerna från World Future Societys konferens 1975, “The Next 25 Years: Crisis & Opportunity”, som handlade om att utnyttja kriser för att genomföra den fredliga utopin, samt dokumentet Changing Images of Man från Stanford Research Institute, som utredde möjligheterna att skapa en ny och ”bättre” människa – den post-industriella människan.[24]

José Argüelles paketering av idéerna tedde sig som mycket bisarra och det nyandliga språket gränsade till något som liknade ren galenskap. Han ansåg sig själv vara en reinkarnation av Mayakungen Pacal Votan och tog namnet Volum Votan. I mars 2002 utsågs han till ”Valum Votan, Closer of the Cycle” av nio äldste från mayafolket på toppen av Solens pyramid i Teotihuacán, Mexico. Han var den utvalde som skulle ge ny kunskap och återbörda deras traditionella kunskaper. De gav honom på grund av detta ”en ceremonistav för att han skulle väcka och upplysa mänskligheten om meningen med 2012 och slutet på den 5125 år långa cykeln”.[25]

Argüelles historieskrivning innefattade också berättelsen om Arcturius och arcturianernas inblandning med utvecklingen i vårt solsystem, deras skapande av liv på mars, och striden mellan de två kungadömena Atlantis och Elysium.[26] Han menade att Mayafolket hade stått i kontakt med det ”galaktiska brödraskapet” på Sirius (även teosoferna H.P. Blavatsky och Alice Bailey nämner ”mästarna från Sirius”). Argüelles refererade i sin skrift The Intergalactic Bulletin hur Sirius Star Council, som enligt Argüelles överser mänsklighetens utveckling och har valt jorden för sitt evolutionära experiment i biokosmisk ingenjörskonst[27], skulle sända en stråle till jorden för att aktivera Noosfären och telepatiskt inpränta människans nya mentala organ – The Holomind Perceiver.[28]

”The Holomind Perceiver (HMP) is to be telepathically imprinted as an act of self-evolution. Its origin is in the beam codes of the Sirius Star Council in their activation of Earth’s noosphere.”

Bakom den nyandliga ytan, med en José som tycktes ha fastnat i en drogrelaterad psykos från det 60-tal då han experimenterat med LSD och blivit visionär, fanns en plan där ett nytt Solomons tempel (bestående av ett globalt satellitsystem) skulle uppföras med en teknologiskt sammankopplad mänsklighet.[29] Detta hade beskrivits i Oliver Reisers Cosmic Humanism från 1975 och dess Project Prometheus and Krishna. Argüelles förde nu vidare Reisers idéer om ett World Sensorium – En världshjärna.[30] Noosphere Forum illustrerade framtidsvisionen med en människa som var uppgraderad med tekniska hjärnimplantat och uppkopplad till det centrala datanätverket (The Global Mind). Internet var bara första fasen.

Creating a World Civilisation

Barbaras och Josés parhäst från Romklubbens systerklubb Club of Budapest som Ervin Laszlo bildade tillsammans med futuristen David Woolfson 2009 nätverket Worldshift 2012 för att föra ut idéerna om det förestående skiftet till ett globalt medvetande. Både Club of Budapest och Worldshift 2012 ingick i ett partnerskap med Noosphere Forum och Foundation for the Law of Time. Tankarna om ett globalt medvetande hade varit ett fokus för Laszlo sedan han 1978 under en diskussion med Romklubbens grundare Aurelio Peccei utvecklade idén om Club of Budapest. Båda två var övertygade om det behövde utvecklas ett kulturellt och kosmopolitiskt medvetande för att hantera mänsklighetens utmaningar.[31]

Laszlo, som 1975 hade varit redaktör för boken Cosmic Humanism, beskrev planen på ett mer tillrättalagt sätt i sina böcker Macroshift: Navigating the Transformation to A Sustainable World och Worldshift 2012: Making Green Business, New Politics and Higher Consciousness work together. Med dramatiska ordalag beskrevs en mänskligheten som stod inför en kritisk ”Tipping Point” om inget gjordes. Trots att det hela beskrevs som en evolutionär deterministisk process var människorna tvungna att välja. I annat fall väntade undergången.

”The challenge we now face is the challenge of choosing our destiny. Our generation, of all the thousands of generations before us, is called upon to decide the fate of life on this planet. The processes we have initiated within our lifetimes and the lifetimes of our parents and grandparents cannot continue in the lifetimes of our children and grandchildren. Whatever we do will either create the framework for reaching a peaceful and cooperative global society and thus continuing the grand adventure of life, spirit, and consciousness on Earth, or set the stage for the termination of humanity’s tenure on this planet.”

Barbara Marx Hubbard uttryckte i sin bok ”The Book of Co-Creation”hur de som inte ville ta steget in i den nya tiden tillsammans med henne och de upplysta skulle elimineras:

”Out of the full spectrum of human personality, one-fourth is electing to transcend …. One-fourth is destructive [and] they are defective seeds. In the past they were permitted to die a ‘natural death.’ … Now as we approach the quantum shift from the creature-human to the co-creative human — the human who is an inheritor of god-like powers — the destructive one-fourth must be eliminated from the social body …. Fortunately, you are not responsible for this act. We are. We are in charge of God’s selection process for planet Earth. He selects, we destroy. We are the riders of the pale horse, Death.”

WorldShift-2012-Logo

Hur världsfrånvända många av idéerna än tedde sig så fanns det kopplingar till den styrande eliten och ett antal aktade namn. I FN prisades Teilhard de Chardin i samband med att Noosfärens ankomst deklarerades den 26 juni 2009 av generalförsamlingens ordförande Miguel D’escoto Brockmann.[32] Initiativet, Worldshift 2012, ingick i planerna som hade diskuterats av 14 organisationer inklusive japanska Goi Peace Foundation, Romklubben, Kabbalisterna i Bnei Baruch och Club of Budapest under konferensen ”Creating a New World Civilization” i Tokyo fyra år tidigare.[33] Konferensen hade samlat 4000 deltagare (däribland ambassadörer och andra diplomater) med Laszlo, Ashok Gangadean och Michael Gorbatjov från World Wisdom Council som affischnamn.[34] Målet var att förena hållbarhet, systemteori, vetenskap och andlighet (4s – Sustainability, System, Science, Spirituality). Ett tätt samarbete fanns med FN-systemet och UNESCO.

Understödjare till Worldshift 2012 var förutom José Argüelles och Barbara Marx Hubbard bland annat Michael Gorbatjov (Romklubben, Club of Budapest, Earth Charter och Green Cross), filosofen Deepak Chopra och primatologen Jane Goodall.

I nätverket fanns ett antal korsbefruktade organisationer som WWF, World Wisdom Council, Kosmos Journal, State of the World Forum (som leddes av Michael Gorbatjov), Goi Peace Foundation , Alliance for a New Humanity, Institute of Noetic Sciences  (under ledning av futuristen Willis Harman från Stanford Research Institute) och Noosphere Forum samt nybildade initiativ som 999 It’s time, Fire and Ice 2009 och Renaissance 2.

Datumen 9/9 2009, 10/10 2010, 11/11 2011 och 21/12 2012 utsågs till Worldshiftdagar. Nedräkningen och hysterin inför 2012 hade börjat.

Till slutdatumet 2012 ville profeten Argüelles samla en kritisk massa med 144 ooo New Age-troende för en synkronicerad meditation för fred på platser som Egyptens pyramider, Döda Havet, Mount Olympus och vid San Fransisco bukten (Harmonic Convergence 2012).[35] 2013 skulle Valum Votan och hans ”Timeship Earth” med en kalender som skulle befria mänskligheten var redo för take-off. Men som med de flesta masshysteriska manifestationer uteblev den storslagna finalen.

”The Closer of the Cycle”, José Argüelles, hade precis slutfört sin bok Manifesto of the Noosphere: The Next Stage in the Evolution of Human Consciousness när han under en resa  i den australienska vildmarken i mars 2011 plötsligt gick bort i sviterna av en bukhinneinflammation. Snöpligt nog fick han inte delta i skiftet som han hade vigt sitt liv åt. Votan fick inte sluta cykeln med sin ceremonistav. Hans adept Stephanie ”The Red Queen” South fortsatte dock oförtrutet arbetet med att föra vidare Votans visioner.

The Future We (The Rockefellers) Want

RIO+20_Logo_FVL

”The best way to predict the future is to design it.” (Buckminster Fuller)

Förväntningarna på 2012 fanns även på annat håll. Medan New Age-rörelsen mediterade för Oneness, det stundande medvetandeskiftet, byggandet av en ny jord[36] och vattumannens tidsålder, pågick förberedelserna inför FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro. Konferensen skulle gå av stapeln på samma plats som 20 år tidigare. Inför den första Riokonferensen hade Maurice Strong och David Rockefeller diskuterat möjligheterna att inrätta ett Earth Council till år 2012. Detta hade bland annat förslagits inom de New Age-kretsar som hade varit understödjare till Noosphere Forum (genom organisationer som Earth Council 2012) men konkreta förslag utarbetades också inom mer ”seriösa” politiska och akademiska kretsar.

13-15 april 2009 samlade Michael Northrop och Rockefeller Brothers Fund 30 stycken hållbarhets- och kommunikationsexperter samt filantroper till Rockefellers egendom och konferensanläggning Pocantico Hills utanför New York för att utröna varför allmänheten inte var så engagerad i kampen för en mer hållbar värld. De kom fram till att problemen kändes överväldigande och att det gjorde att människor såg det som meningslöst att göra någonting åt det. Det var för mycket domedagsbudskap och negativitet. Experterna bestämde sig för att skapa en mer positiv utgångspunkt om att bygga en ny värld tillsammans. Tillvägagångssättet var tydligt influerat av Barbara Marx Hubbard och hennes futuristiska approach.

“We are called to be architects of the future, not its victims.” (Buckminster Fuller)

Resultatet blev projektet ”The Future We Want” som finansierades av RBF och Surna Foundation samt företaget Capstone Turbine Production. Det leddes av William S. Becker från Presidential Climate Action Project, som hade varit en av deltagarna på konferensen.

Visionärer, konstnärer, teknologer, planerare och designers bjöds in från hela världen för att  beskriva sina visioner om hur samhället ska se ut och fungera 20 år in i framtiden om man tog sig an utmaningarna och byggde en värld utifrån människors förhoppningar om framtiden. 2011 presenterades projektet för Förenta Nationerna som var i full gång med att planera den nya miljökonferensen. De gillade idéerna och FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon anammade ”The Future We Want” som det officiella mottot för konferensen.[37]

bill becker

William Becker, chef för The Future We Want-projektet samt Presidential Climate Action Project

Becker ingick också i The Climate Change Taskforce tillsammans med dess grundare Michael Gorbatjov. Samarbetet var understött av Romklubben, Club of Madrid och Gorbatjovs organisation Green Cross och hade bildats inför klimatkonferensen i Köpenhamn. I organisationen ingick bland annat klimatrådgivaren till den brittiska premiärministern, sir David King. Siktet var nu inställt på 2012:

“The Climate Change Task Force is appealing to the heads of state and decision-makers at the Rio+20 conference to ensure that the climate change challenge is put clearly onto the agenda and that a strong political commitment is made to take action against this threat.”[38]

Dagen efter att FN 1988 deklarerat klimatet som ett gemensamt hot mot mänskligheten yttrade den futuristiskt inspirerade Gorbatjov ord som tycktes lånade av Barbara Marx Hubbard och World Future Society:

“Further world progress is now possible only through the search for a consensus of all mankind, in movement toward a new world order. The world community must learn to shape and direct the process in such a way as to preserve civilization, to make it safe for all and more pleasant for normal life. It is a question of cooperation that could be more accurately called ”co-creation” and ”co-development.”(Michael Gorbatjov, tal till FN:s generalförsamling 7 december 1988)

Gorbatjov hade i januari 1989 träffat Trilaterala Kommissionens ledarskikt med Henry Kissinger och David Rockefeller för att diskutera samgåendet mellan det kapitalistiska och socialistiska systemet.[39] Internationalisterna från väst och öst förenade sig. Efter Sovjetunionens sammanbrott bildade Gorbatjov Green Cross och Gorbachev Foundation och började aktivt arbeta för genomförandet av transformationen till ett nytt världssystem (däribland med Steven Rockefeller i Earth Charter-kommittén).

Rockefeller och Gorbachev

David Rockefeller, Georges Berthoin, Michael Gorbatjov, Valéry Giscard d’Estaing, Henry Kissinger, Yasuhiro Nakasone och Yoshio Akawara möts på Centralkommittén för Sovjetunionens kommunistparti, 18 januari 1989.

De planetära gränserna

Flera projekt löpte parallellt, med uppdraget att skapa bättre politiska strukturer för att hantera globala miljöproblem som klimatet. I januari 2009 sjösattes Earth System Governance Project under ledning av tyske statsvetaren Dr. Frank Biermann. Det hela hade sin grund i ett FN-initierat projekt som hade rullat på i tio år (International Human Dimensions Programme) och sponsrades av International Council for Science (ICSU), International Social Science Council (ISSC) och United Nations University. Forskningsnätverket samlade nära 1700 forskare från hela världen. Resultatet från arbetet skulle diskuteras 26-29 mars 2012 på konferensen ”Planet Under Pressure ”som föregick Rio +20.

”The 2012 United Nations Conference on Sustainable Development in Rio de Janeiro should turn into a major stepping stone for a much stronger institutional framework for sustainable development.”

Som ett eko från Teilhard de Chardin fastslog konferensdeklarationen att det förelåg växande konsensus om att planeten nu befann sig i en ny epok som hade förorsakats av mänsklig aktivitet – Anthropocene. Ett antal forskare hade arbetat med att identifiera vilka trösklar och gränser som kunde generera oacceptabla miljömässiga och sociala förändringar.[40] Detta arbete leddes av Johan Rockström från Stockholm Resilience Center som bland annat samarbetade med Hans Joachim Schellnhuber, Paul Crutzen och James Hansen.

beatrixengorbatsjov

Resultatet hade presenterats vid Romklubbens konferens i Amsterdam  26 oktober 2009. Bland deltagarna fanns Michael Gorbatjov, Ruud Lubbers, Jorma Ollila (styrelseordförande för Royal Dutch Shell), Paul Hohnen (arkitekten bakom Greenpeace’ klimatagenda), Anders Wijkman och Crispin Tickell medan bland annat Shell, flygbolaget KLM och Philips stod som sponsorer. Även Romklubbens kungliga beskyddare Drottning Beatrix av Nederländerna fanns på plats.   Hyckleriet var talande men följde bara en lång tradition. Rockström och Romklubbens nytillträdda ordförande Wijkman publicerade drygt tre år senare, 5 december 2012, den 33:e Romklubbsrapporten Bankrupting Nature: Denying Our Planetary Boundaries som fick stor uppmärksamhet och spridning.

Konferensdeklarationen från Planet Under Pressure fastslog att jordsystemet var ett komplext sammanlänkat system som inkluderade den globala ekonomin och samhället. [41]  Delarna var precis som i Barbara Marx Hubbards ”Wheel of Co-creation” sammankopplade och beroende av varandra.

PB_FIG33_upgraded_mediaBLANK_11jan2015

Analysen visade att nuvarande politiska strukturer inte kunde hantera globala utmaningar som klimatförändringar och hotet mot den biologiska mångfalden. För att handha detta efterlystes ett Sustainable Development Council inom FN-systemet som kunde integrera den hållbara utvecklingens tre grundpelare (ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet). Det var en karbonkopia av de slutsatser som gjordes i Trilaterala Kommissionens Beyond Interdependence från 1991 och inrättandet av ett World Environment and Development Forum.

En artikel i Science av 32 forskare med Frank Biermann i spetsen sammanfattades rekommendationerna om institutionella förändringar:

”Human societies must now change course and steer away from critical tipping points in the Earth system that might lead to rapid and irreversible change. This requires fundamental reorientation and restructuring of national and international institutions toward more effective Earth system governance.”[42]

De förslog att de större ekonomierna i G20 skulle ges större maktbefogenheter i förhållande till andra nationer i det nya politiska rådet:

”The most promising route is creating a high-level UN Sustainable Development Council directly under the UN General Assembly. To be more effective, such a council should rely not on traditional UN modes of geographical representation, but give special predominance to the largest economies—the Group of 20—as primary members that hold at least 50% of the votes in the council. Only such a strong novel role for the Group of 20 will allow the UN Sustainable Development Council to have a meaningful influence in areas such as economic and trade governance.”[43]

Konferensen i Rio gick av stapeln 20-22 juni 2012 men fick inte samma uppmärksamhet som sin föregångare (trots 45000 deltagare). Flera av de största världsledarna, som precis hade träffats på G20-mötet i Mexiko 18-19 juni, uteblev från deltagande och istället sändes representanter av lägre dignitet (G20 hade samtidigt alltmer fått rollen som en global styrkommitté[44]). I anslutning till Riomötet höll GLOBE International sin första World Summit for Legislators med 300 parlamentariker dagarna innan konferensen inleddes. Det skedde i tätt samarbete med FN och Världsbanken. Ban Ki Moon prisade deras arbete med att implementera hållbarhetsagendan i de nationella parlamenten.[45]

”And in today’s increasingly interconnected world, you are also a link between the global and local — bringing local concerns into the global arena, and translating global standards into national action. I very much welcome your engagement in the process.”

Inget bindande avtal undertecknades under Riomötet och konferensslutsatserna bestod mest av vaga formuleringar om att fortsätta arbetet med att skapa en hållbar utveckling.

High Level Panel

Det enda som på riktigt beslutades var att inrätta ett mellanstatligt politiskt forum, The High Level Political Forum on Sustainable Development (HLPF), för att överse implementeringen av den hållbara utvecklingen och dess tre pelare.

Miljörörelsen var som vanligt missnöjd med resultatet. Ledarna hade inte tagit sitt ansvar och låtit sig styras av storföretagsintressen. Greenpeace ansåg att det behövde göras mer i form av globala avtal och styrning.

”We still need a global deal, we need global governance to support and foster a great transition where equity, economy and ecology are not in competition but in harmony to deliver sustainable development.”[46] (Greenpeace)

Den 10 september 2012 höll Ban Ki Moon ett hyllningstal till Rockefellerfamiljen för att uppmärksamma 85-årsjubileet av John D. Rockefeller juniors donation till Nationernas Förbunds bibliotek. Han prisade familjens generositet till både FN och dess föregångare NF.

“I personally want to thank the Rockefeller family for my own office – and the entire United Nations campus on the East Side of Manhattan. When Rockefeller’s donation of the land was announced in the General Assembly in 1945, the Hall was filled with loud applause.  The United States Ambassador cheered Mr. Rockefeller’s “magnificent benevolence.” I am deeply grateful to the esteemed members of the Rockefeller family and the Rockefeller Foundation for continuing the noble tradition of supporting international organizations devoted to peace.” (Ban Ki Moon)[47]

ban ki moon michael rockefeller

Familjens representant Michael Rockefeller (sonson till Nelson) från Rockefeller Financial Services och Ban Ki Moon inviger John D Rockefeller Jr. League of Nations and United Nations Archives reading room.

Det var ingen tvekan om vilka som var framtidens arkitekter. Trilateralerna och Rockefellerfamiljen tycktes gå mot den framtid som de önskade. Både G20 och hållbarhetsforumet var på plats. Ännu hade dock forumen inte getts de muskler som trilateralerna hade i åtanke för att genomdriva den stora omställningen.

Världens fyra hörn behövde förenas. Samma år hade finansfamiljerna Rockefeller och Rothschild dragit sitt strå till stacken och ingått partnerskap genom Lord Jacob Rothschilds inträde i styrelsen för Rockefeller Financial Services. Det var bolaget som hanterade alla Rockefellers affärer och filantropiska verksamhet. Samtidigt förenade familjen Rothschild sina brittiska och franska operationer under ett paraply.[48] Nu började marschen till det globala avtal som var planerat att skrivas under i Paris 2015…

”All the problems that we face, from climate change, to financial contagion, to nuclear proliferation, are too complex and cross-cutting for ANY one government or indeed governments to solve alone.” (Hillary Clinton, Clinton Global Initiative 2013)

 


Om du gillar det du läser och vill veta mer så får du gärna visa din uppskattning. Små som stora donationer är välkomna. För dem som blir månadsdonatorer (100:-) eller ger en engångsdonation över 300:- ingår ett exemplar av den färdiga boken som denna artikelserie ska resultera i.

Ge ditt bidrag till stiftelsen Pharos. Plusgiro: 74 40 98-5 eller Swish: 0705930936

För mer information och för att skicka adressuppgifter:jacob@wardenclyffe.se eller inger@wardenclyffe.se

 

 

 

 

[1] http://www.nytimes.com/2009/01/12/opinion/12iht-edkissinger.1.19281915.html

[2] http://www.nytimes.com/2008/05/27/business/27exxon.html

[3] http://www.nytimes.com/1992/02/16/us/rockefeller-family-tries-to-keep-a-vast-fortune-from-dissipating.html?pagewanted=all

[4] http://www.rbf.org/grants-search?search_api_views_fulltext=%22350.org%22

[5] http://www.rbf.org/grants-search?search_api_views_fulltext=%22presidential%20climate%20action%20project%22&page=1

[6] Finansiering kom också från Denver Foundation, Aspen Community Foundation och Prentice Foundation.

[7] http://www.nytimes.com/2009/01/12/opinion/12iht-edkissinger.1.19281915.html

[8] http://oecdinsights.org/2015/11/17/the-rise-of-the-g20-and-oecds-role/

[9] http://www.un.org/ga/64/generaldebate/pdf/GB_en.pdf

[10] http://www.telegraph.co.uk/comment/columnists/christopherbooker/6679082/Climate-change-this-is-the-worst-scientific-scandal-of-our-generation.html

[11] http://www.theregister.co.uk/2010/03/24/climategate_oxburgh_globe/

[12] http://unfccc.int/resource/docs/2009/cop15/eng/l07.pdf

[13] http://www.greenpeace.org/eastasia/press/releases/climate-energy/2009/copenhagen-cross/

[14] http://www.noosphereforum.org/collective/index.html

[15] http://www.lawoftime.org/noosphere/theoryandhistory.html

[16] http://www.lawoftime.org/time-sync/reviews.html

[17] http://barbaramarxhubbard.com/an-evolutionary-conversation-with-barbara-marx-hubbard/

[18] http://www.noosphereforum.org/main.html

[19] http://barbaramarxhubbard.com/global-communication-hub/

[20] http://barbaramarxhubbard.com/the-evolutionary-woman/

[21] http://www.integral-review.org/issues/vol_5_no_1_volckmann_an_interview_with_barbara_marx_hubbard.pdf

[22] https://globalonenesssummit.org/speaker/barbara-marx-hubbard/

[23] http://www.acts1711.com/open_conspiracy.pdf

[24] http://www.global-vision.org/papers/changing-images-of-man.pdf

[25] http://lawoftime.org/jose-arguelles-valum-votan.html?content=249

[26] http://www.lawoftime.org/timeshipearth/arcturus.html

[27] http://www.lawoftime.org/pdfs/Rinri-III-3.1.pdf

[28] http://lawoftime.org/lawoftime/synchronotron-holomind-perceiver.html

[29] http://www.telegraph.co.uk/news/obituaries/8430476/Jose-Arguelles.html

[30] Reiser, Oliver (1946), The World Sensorium: The Social Embryology of World Federation, Kessinger Publishing, LLC

[31] http://www.clubofbudapest.org/clubofbudapest/attachments/article/72/BP-Club_A_2014_nyomda.pdf

[32] http://www.newhumanity.ru/koncept_materialy/brockmann/090807_Brockmann_001.htm

[33] http://www.kabbalah.info/se/kabbala-runt-v%C3%A4rlden/skapandet-av-en-ny-civilisation

[34] https://www.goipeace.or.jp/english/activities/lectures/lectures14.html

[35] http://www.telegraph.co.uk/news/obituaries/8430476/Jose-Arguelles.html

[36] https://ascendingstarseed.wordpress.com/2012/08/20/harmonic-convergence-group-intention-august-2012-global-meditation-broadcast/

[37] Constanza, Robert and Ida Kubiszewski (ed.) (2014), Creating a Sustainable and Desirable Future – Insights from 45 Global Thought Leaders, World Scientific Publishing: Singapore

[38] http://www.gcint.org/climate-change-task-force-issues-urgent-appeal-for-rio20-conference-to-take-global-warming-threat-seriously/

[39] http://trilateral.org/download/doc/Commemorating_1989.pdf

[40] http://www.planetunderpressure2012.net/pdf/state_of_planet_declaration.pdf

[41] Ibid.

[42]  Biermann, F., K. Abbott, S. Andresen, K. Bäckstrand, S. Bernstein, M. M. Betsill, H. Bulkeley, B. Cashore, J. Clapp, C. Folke, A. Gupta, J. Gupta, P. M. Haas, A. Jordan,  N. Kanie, T. Kluvánková-Oravská, L. Lebel, D. Liverman, J. Meadowcroft, R. B. Mitchell, P. Newell, S. Oberthür, L. Olsson, P. Pattberg, R. Sánchez-Rodríguez, H. Schroeder, A. Underdal, S. Camargo Vieira, C. Vogel, O. R. Young, A. Brock, R. Zondervan. 2012. Navigating the Anthropocene: Improving Earth System Governance. Science, Vol. 335 No. 6074, 1306-1307, 16 March 2012. [available at Sciencemag.org]

[43] Ibid.

[44] file:///Users/Jacob/Downloads/kirton-cjird.pdf

[45] http://globelegislators.org/news/item/300-legislators-to-participate-in-1st-world-summit-of-legislators

[46] http://m.greenpeace.org/international/en/high/news/Blogs/makingwaves/from-hope-to-despair/blog/41051/

[47] https://www.un.org/sg/en/content/sg/statement/2012-09-10/un-secretary-generals-remarks-united-nations-office-geneva-library

[48] http://www.telegraph.co.uk/finance/newsbysector/banksandfinance/9300784/Rothschild-and-Rockefeller-families-team-up-for-some-extra-wealth-creation.html

Dela detta inlägg

17 reaktion på “Rockefeller och Klimathotet – Del 8 – The Future We Want

  1. 1
    Ann lh

    Jacob, det börjar bli mer än mäktigt nu. Den kommentar som just nu ligger närmast är att instämma med underbara Mumintrollets visa, Pöystis version. Den behövs för att komma ner på jorden igen.
    Men ändå, frågor som kanske får svar i kommande inlägg:
    Ser vi inte ett tillfrisknande från denna totalhybris i Tillväxtländernas ständiga tillväxt och agerande, Britternas Brexit, Trumps framgångar, det som alltmer ser ut som avslöjande av The Clintons moras och andra ”sprickor i kristallen” som t.ex.bilden av fru Wallström som räddar världen i säkerhetsrådet …

  2. 2
    Hasse

    Att världen är full av maktgalna dårfinkar visste jag från förut. Att de tycks vara jämnt fördelade med en viss förskjutning mot toppskiktet är däremot en nyhet för mig. Tack för den otroligt digra bakgrundsinformation du bjuder på.

  3. 3
    bom

    Zikavirus hittades 1947 i blod från en ugandisk Rhesusapa. Man kan köpa frystorkat Zikavirus från vissa bioföretag. Vem äger Zikapatentet? Det togs ut av Rockefeller Foundation! Var det 25% av befolkningen som skulle elimineras enligt deras planer? Kommer ni ihåg när prins Philip ville återfödas som ett extremt dödligt humanvirus? Vad är det vissa finansfamiljer sysslar med? De sysslar med att bli rikare och att öka sin makt!

  4. 4
    Ingvar i Las Palmas

    #3 bom
    Och de är malthusianer.
    Enligt dem är planeten överbefolkad och det värsta som kan hända är att utvecklingsländerna följer i industriländernas spår. Om ingenting görs kommer det att gå åt h-vite.
    Minska befolkningen! Minska oljetillgången!

  5. 5
    Ingvar i Las Palmas

    Det finns andra otrevliga som är kopplat till makteliten.
    Någonting kommer att hända den 30 september med världens valutor. Ryktet säger att en ”Världsvaluta” kommer. Och den kommer inte att vara tillgänglig för vanligt folk. Den är för ”makteliten”
    Ta detta som info som inte behöver diskuteras här. Tycker du att det är intressant gör egna efterforskningar.

  6. 6
    Ingemar Nordin

    Tack Jacob!

    Jag antar att det är den Noospheriska filosofin som skall ligga till grund för den kommande världsregeringen? Väldigt många makthavare verkar vara inne på den linjen. Det är egentligen inte så mycket nytt sedan New Age filosofin från 60- och 70-talen så det är väl naturligt att när hippissarna nu vuxit upp så tar de med sig den till de beslutsorgan som de nu sitter i.

    Kan man hoppas på att nästa generation kan befria sig från snömoset?

  7. 7
    Svempa

    Som jag sett Klimatupplysningen är den reaktion på den rådande ovetenskapliga hållningen i klimatalarmismen. Man ägnar sig åt leta mönster i brus (overfit + confirmation bias). Att associera detta förhållningssätt till den bigotta Trumpismen är direkt antiproduktivt. Där finns överhuvud inget sund vetenskaplig hållning utan den bygger sin strategi på att appelera till känslor, revanschlystnad och rädsla.

  8. 8
    Mats G

    7
    Svempa

    Trump och klimathotet.

    Det här är både enkelt och komplicerat. Eller det går att komplicera det om man vill.

    Trump anser att klimathotet är en bluff eller starkt överdrivet. Han vill öppna kolgruvor och söka olja för att skapa mer jobb och göra amerika starkt igen. Han är en motvikt mot etablissemanget. Dvs det Jacob N skriver om. Han är antiglobalist, protektionistisk och nationalistisk. En man ur tiden eller det förgångna.

    Många skeptiker tycker det är positivt att han kommer till makten för det kommer ta livet ur klimathotet i Amerika. Och ett slag mot etablissemanget.

    Men visst, det kommer innebära andra saker inom andra politiska områden.

    Hur skall man förhålla sig till det här?

    Eftersom vi inte kan rösta i det amerikanska presidentvalet så är det inte så mycket vi kan göra utan att vänta och se vad som händer.

    Om man tycker klimathotet är de värsta så är Trump att föredra. Det innebär ju inte per automatik att man tycker all politik är bra. På samma sätt att man tycker all Clintons politik är bra.

    ”appelera till känslor, revanschlystnad och rädsla.”

    Intressant, du inser förstås att klimathotet är en form av fear-management. Det är kopplat till känslor. Vilket rädsla är en av dem.

  9. 9
    Ingemar Nordin

    Svempa #7,

    Vilka politiker, beslutsfattare i det privata näringslivet eller kändisar som tror på ett klimatalarmistiskt budskap kan ju växla rejält. Samma sak med klimathotsskeptiska politiker etc. KU-skribenterna har en skeptisk hållning till att klimatet skulle utgöra ett överhängande hot. Men det betyder ju inte att vi håller på alla politiker som också är skeptiska. Tvärt om har vi nog sinsemellan rätt skilda politiska uppfattningar i övrigt.

    Men om våra motståndare vill använda sig av osakliga guilt-by-association argument mot oss så är det beklagligt.

  10. 10
    latoba

    S¨g på Facebook att några av mina vänner där hade gillat WWF:s bild av två isbjörnar på ett isflak och texten sen i Arktis smälter fortare än någonsin. Isbjörnen och många andra arter riskerar snart att stå utan hem och föda. Vi behöver din hjälp för att skydda Arktis. Bli Isbjörnsfadder!
    Agerar WWF med den bilden fortfarande? Falsk marknadsföring ä väl i så fall vad det handlar om:

  11. 11
    Ingemar Nordin

    Latoba #10,

    Tyvärr så har ju WWF kört med den här missledande reklamen i många år. Många människor tror säkert att isbjörnarna är utrotningshotade och skickar in pengar till dem för att bli en ”isbjörnsfadder”. För vanliga företag så gäller att det är olagligt med falska budskap i sin reklam. Men tydligen så är företag som Greenpeace och WWF undantagna från denna lag och har sin egen gräddfil.

  12. 12
    Svempa

    #9 Ingemar. Det är bra att det är politisk spridning bland KU’s skribenter. Klimatalarmisen är kraftigt politiserad trots att den rent sakligt inte borde vara det.

    Avseende guilt-by-association så är det ju något som existerar ofta. Nämner någon t.ex. Rockström så kopplar nog den automatiken in hos många. Dessutom – om man förlitar sig på Trump i klimatfrågan så blir det väl mer av direkt association än guilt-by-association. Ungefär som om man förlitar sig på Al Gore.

  13. 13
    Ann lh

    Svempa, Du verkar ha hakat upp Dig på att jag och några till här välkomnar att Trump lyfter klimatfrågan och det från ett annat perspektiv än det som FN och hela det klimatindustriella komplexet har. Om denne Trump lyckas få snurr på en någorlunda vettig klimat(hots)debatt så tycker åtminstone jag att det bara är att tacka och ta emot. Vad han säger och inte säger i andra frågor är en helt annan femma.

  14. 14
    Greger

    Jag har läst det mesta av vad Jacob Nordangård skrivit men inte alls förstått… Iof är jag ganska gammal och långsam i tanken men jag får helt enkelt inte ihop budskapet…

    Informationen är fantastisk och jag inser vilket engagemang som måste finnas för att ta reda på allt detta och jag ifrågasätter varken mödan eller innehåll, jag funderar bara över vad vi kan dra för slutsatser av den information/ kunskap som presenteras.

    Det JN skriver om världsregering kan ses på många olika sätt, att makthavare försöker skapa forum att komma överens måste väl ses som något bra, att rika människor med makt försöker skapa forum för diskussion är väl helt nödvändigt?

    Det finns ”fattiga och rika” och en hel del som mig mitt emellan, det finns några med makt och andra utan och jag har inte mycket makt men inte är jag ledsen för det. Med makt kommer ansvar och så länge som makten utövas med omtanke och ansvar så klagar inte jag iaf.

    I mitt liv finns en tid före och efter Internet, brytningspunkten var för mig omvälvande fastän jag arbetade mitt i utvecklingen av det som nu är våra mobila system. Jag var antagligen den första som anslöt mig till nätet hemifrån i den stad jag bodde och plötsligt förstod jag på något sätt att nu finns andra spelregler och att inget blir som förut.

    Nu är jag här på detta forum som gett och ger mig mycket men ibland så blir jag ställd och frågande som just nu…. Berätta någon vad problemet med en världsregering är?

  15. 15
    Ingemar Nordin

    Greger #14,

    ”Berätta någon vad problemet med en världsregering är”

    Det är alltid problematiskt med diktaturer (globala eller ej), vare sig de är röda, bruna eller gröna. I den gröna världsregeringen så föreställer man sig att man skall ha kontroll över världens alla naturresurser (och kunna prissätta dem så att de inte tar slut omedelbart och så att de fördelas ”rättvist”), alla utsläpp i luft och hav, samt att man skall kunna hålla koll på och eliminera koldioxidproduktionen. Tyvärr kräver nog det projektet att vi får ge upp sådana saker som demokrati och mänskliga rättigheter. Och tyvärr så får vi inte alla plats på jorden utan befolkningen måste drastiskt minskas av den kommande världsregeringen.

    Det här är förslag som ofta kommer fram i öppna dokument. Jacob pekar på var de finns, och vilka som jobbar för fullt för att förverkliga det hela.

  16. 16
    Greger

    Ingemar skriver: ”Det här är förslag som ofta kommer fram i öppna dokument. Jacob pekar på var de finns, och vilka som jobbar för fullt för att förverkliga det hela.”

    Förverkliga vad frågar jag då som inte förstått.. De som jobbar för fullt kräver respekt, speciellt de som jobbar för fullt med viktiga frågor, själv är jag nu pensionär som fortfarande jobbar med det som är kul och inte så viktigt.

    Internet har gett mänskligheten ett nytt verktyg att kommunicera och berätta, en diktatur över hela jorden är mer osannolik nu jämfört med någonsin tidigare men de som har makt måste kunna diskutera och ha sina forum, eller hur?

    Demokrati är kanske en illusion, men fritt flöde av tankar och kritik är nu en verklighet. Och visst är Assange fortfarande i arrest och visst finns IS men det blir svårare och svårare att förhindra information/ upplysning och utbildning! Och det är det som gör mig till optimist, en världsregering som bestämmer vissa lagar ligger runt hörnet, och den behövs! Kaos och ”vilda västern” är ingen hjälpt av!

    JN:s arbete är precis vad som behövs för att se hur saker är i världen men sedan handlar det om att tolka vad som händer och om det är bra eller inte.

  17. 17
    Peter Grafström

    #14 Greger
    Världsregeringen som Usa och Englands ultrarika tillsammans med deras gelikar i Europa tänkte ut en gång är inte till för att mänskligheten i stort skall få sina intressen tillgodosedda utan det är för att de redan enormt rika som iscensatt alla krig och revolutioner (trots att många fortfarande tror att det var genuina folkresningar) skall slutgiltigt bemäktiga sig världsherraväldet. En värld ett folk en valuta.
    Som ett viktigt verktyg för att kontrollera folk och manipulera dem är kulter och mysticism en beprövad väg. Britterna lärde sig det genom att studera det romerska imperiets taktik. Det som Jacob beskriver illustrerar hur mycket dom sätter sin lit till att förvirra människor för att göra dem mottagliga för att bli manipulerade.

Kommentarer inaktiverade.