Några alarmistiska noteringar

Anteckning

När man läser krönikor och artiklar om klimatet är det lätt att tro att effekterna accelererar.  Det är väl mening också tänker jag. Det går inte fort nog för en alarmistiskt inriktad journalist. Detta fenomen tillhör, för mig, kategorin propaganda och verkligen inte upplysning om sakernas tillstånd. En del har också en personlig agenda där målet exempelvis kan vara att vi ska minska vårt intag av animaliska proteiner. I denna kamp för att ”medvetandegöra” eller helt enkelt uppfostra, det svenska folket ingår att överdriva eller skriva bara halva sanningen.

Jonas Paulsson från organisationen Köttfri måndag skriver i en debattartikel om tillståndet i Östersjön att:

”Animalier är den främsta orsaken till jordbrukets näringsutsläpp av kväve och fosfor eftersom ungefär 70 procent av allt som odlas i Sverige är djurfoder.”

Jordbruksverkets hemsida redovisas vete, potatis och raps som de största grödorna. Är det verkligen sådant som kossor äter?

De skulle nog behöva uppdatera sin hemsida eftersom de skriver:

”Nobelpristagaren Pachauri är ordförande i FN:s klimatpanel IPCC. Han är en känd stödjare till Meat Free Monday tillsammans med Paul McCartney.”
Vad jag vet är Pachauri varken ordförande i FNs klimatpanel eller en nobelpristagare men varför bry sig om detaljer, det är ju berättelsen som är det viktiga.

Jenny Stiernstedt, SvD, uppmanar världen att skynda på  om länderna vill nå målet i Parisavtalet. Hon skriver:

”När det vita täcket på Grönland började smälta redan i april trodde ett gäng danska forskare först att det var fel på mätinstrumenten – så fort går det nu.”

Det här är ett exempel på halvsanning. Förvisso började istäcket smälta i april men det var på grund av en högst tillfällig värmebölja. Sedan kom det av sig och har, enligt DMI) varit under det normala i stort sett hela sommaren hittills. Så fort går det alltså inte.

 Sara Burkhard och Felix Pettersson, SVT, skriver i sin artikel klart vilseledande enligt min mening:

”Den här våren har det mätts rekordlåga mängder av arktiskt is. Isen smälter och vattnet stiger i rekordfart.”

De skriver att havsnivån kan komma att stiga tre meter till år 2050.  Det är alltså på 34 år. Eftersom den globala havsnivån, enligt satelliter, stiger med 3 millimeter per år skulle takten behöva öka till 88 millimeter per år i genomsnitt. Men stiger vattnet i rekordfart? Nej, någon acceleration i mätningarna kan man inte se.

För en alarmist uppvisar verkligheten inte tillräckligt dramatiska effekter, det går för långsamt. Då får man ta till halvsanningar och överdrifter för att skapa sin berättelse. För ut ska den, berättelsen om ett skenande klimat.

Dela detta inlägg

68 reaktion på “Några alarmistiska noteringar

  1. 1
    Thomas P

    ”Sedan kom det av sig och har, enligt DMI) varit under det normala i stort sett hela sommaren hittills. ”

    Eftersom temat är halvsanningar är lite lustigt att ytmassbalansen trots Lenas påstående ändå kan vara lägre än den ”normala” i dagsläget, och då är DMI:s ”normala” ändå sådana att den inkluderar senaste årens extrema avsmältning. Tittar vi på NSIDC som har en aning äldre referensperiod blir bilden helt annorlunda:
    http://nsidc.org/greenland-today/images/greenland_melt_area_plot.png
    Dvs, går förändringen tillräckligt sakta kommer den alltid se ”normal” ut om man jämför bara med åren innan.

  2. 2
    Peter Stilbs

    Ja, dessa miljöjournalister. Helt hopplösa.

    Jag har under åren tillskrivit flera per email och även skickat korrigerande email till adresser som kvalitet@svd.se – som tidningen klappar sig för bröstet för att ha. Enda resultatet var att jag där blev mailblockad. Inga rättelser togs in.

    Förr hade vi Karin Bojs och Susanna Baltscheffsky – när de slutade på DN, respektive SvD hade man hoppats på något bättre – men efterträdarna blev istället sämre. SvD-damen Stiernstedt verkar komplett okunnig, och skriver också om allt från utrikespolitik till jordbruk, i tillägg till ”miljö”. Ofta hoppar också en Gunilla von Hall in med inlägg på SvD. Hennes enda länk till klimatvetenskapen tycks vara att hon är stationerad i Geneve – där också IPCC har sitt högkvarter

    Inte konstigt att så många tappar allt förtroende för media

  3. 3
    Ulf

    Fråga, Stiernstedt hänvisar till bl a Nasa och att Juni temperaturen 2016 är rekordhög (1,3 grader över snittet!!). På dessa sidor hävdas det att temperaturen vänt ner i Juni? Har någon en kommentar till detta? Är det bara två sätt att beskriva samma verklighet eller har man helt olika uppfattningar?

  4. 5
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Ulf

    Ja det är ju lätt förvirrande uttryckt av henne.
    ”1,3 grader över snittet då mätningarna startade.”
    Så här står det på sidan hon hänvisar till:
    ”The six-month period from January to June was also the planet’s warmest half-year on record, with an average temperature 1.3 degrees Celsius (2.4 degrees Fahrenheit) warmer than the late nineteenth century.”
    1,3 grader högre än då mätningarna startade, hade kanske varit bättre?

  5. 6
    Sigge

    Var redovisas följande?

    ”På Jordbruksverkets hemsida redovisas vete, potatis och raps som de största grödorna. Är det verkligen sådant som kossor äter?”

    Odlad areal och skörd spannmål 2015

    Höstvete, 394 000 ha, 2 986 000 ton
    Vårvete, 63 000 ha, 317 000 ton
    Höstråg, 23 000 ha, 149 000 ton
    Höstkorn, 16 000 ha, 97 000 ton
    Vårkorn, 304 000 ha, 1 578 000 ton
    Havre, 162 000 ha, 748 000 ton
    Höstrågvete, 38 000 ha, 231 000 ton
    Vårrågvete, 3 000 ha, 12 000 ton
    Blandsäd, 14 000 ha, 52 000 ton
    Ärter, 22 000 ha, 83 000 ton
    Åkerbönor, 25 000 ha, 100 000 ton
    Höstraps, 88 000 ha, 348 000 ton
    Vårraps, 5 000 ha, 9 000 ton
    Höstrybs, 1 000 ha, 2 200 ton
    Vårrybs, 1 000 ha, 1 000 ton
    Oljelin, 7 000 ha, 14 000 ton
    Matpotatis, 20 000 ha
    Stärkelsepotatis, 8 000 ha

    Jag är ingen expert på jordbruk och dess växter, men lite allmänbildning har jag. Varje gång som Ni skriver något om jordbruk på den här bloggen brukar det vara helt fel och så var det även den här gången.

    Om man tar de 4 vanligaste sädesslagen vete, korn, havre och råg så går de att använda som både djurfoder och människoföda. Det är väldigt lite råg som används som djurfoder men majoriteten av korn och havre används som det. När det gäller vete så går majoriteten till mjöl men det är ändå en stor del som används som djurfoder. Rågvete och blandsäd används endast som djurfoder.

    När det gäller oljeväxter så pressas oljan ur dessa. Restprodukten är en proteinrik kaka som används som djurfoder. En liten del av restprodukten säljs i hälsokostbutiker.

    Utöver spannmålsodling så är vall vanligt på de svenska åkrarna. Det används som djurfoder….

  6. 7
    Ulf

    som sagt, frågan var vad temperaturen verkligen var i Juni. Stämmer det verkligen att det är 1,3 grader högre i Juni? Jag fick inte den uppfattningen när jag läste den redovisning som gjordes på dessa sidor för ett tag sedan av Junitemperaturen 2016. Vad är rätt? 1,3 grader låter onekligen lite alarmerande.

  7. 8
    Dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    #4 Ingvar i Las Palmas
    Hoppas du noterade att det var taggat ”Satire & Parody” och var postat i kategorin ”Funny stuff”. Fast själva petitionen finns, jag skrev under med följande motivering:
    »I think this is an excellent idea. Though I’m signing it conditionally, my signature is only valid if Clinton wins. Would Trump win I’ll withdraw it.»

  8. 9
    Olav Gjelten

    Vad är konstigt med att snö och is skulle smälta på Grönland i april? Stora delar av Grönland ligger på samma breddgrader som Skandinavien. Längst i söder är man på samma bredd som Uppsala och Oslo.
    Ytterligare ett försök från alarmisterna att visa att något blivit fel med klimatet när det just är motsatsen som är extrem.

  9. 10
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Sigge

    Har du någon källa på det han påstår, dvs att 70% av det som odlas i Sverige går till djurfoder?

    Jag hade svårt att hitta någon.

  10. 11
    Evert Andersson

    Nog är det väl så att Pachauri delade Nobels fredspris 2007 med Al Gore. Det är förstås en skandal, men norrmännens utnämningar för fredspriset är ofta obegripliga. Utan Manns ”the hockeystick” hade de nog inte fått priset skulle jag tro. Den är ju grunden för Al Gores genomslag i media.

  11. 12
    Sören G

    En sanning som kan upprepas i det oändliga: Dagens journalistkår är obildad. Journalisterna förstår inte att vetenskap måste kunna debatteras. Om inte olika synpunkter och forskningsresultat kommer fram så stagnerar vetenskap. Den övergår till pseudovetenskap och dogmatism.

  12. 13
    Sören G

    #11 Evert Andersson
    Fredspriset har ingenting med vetenskap att göra. Att hävda att Pachauri, Gore, Mann m.fl. är nobelpristagare är en förvrängning av sanningen. Det förleder folk att tro att de har fått nobelpriset för sina
    vetenskapliga insatser.
    Det var organisationen IPPC som fick fredspriset och det av en lika outgrundlig anledning som Obama senare fick det, eller Yassir Arafat.

  13. 14
    Sigge

    #10 Lena Krantz

    Jag tycker att det låter rimligt att 70% av det som odlas i Sverige går till djurfoder. Jag hittade ingen statistik på hur mycket vall som odlas i Sverige. Min uppfattning är att någonstans mellan 1/3-del och hälften av all åkermark i Sverige är vallodling. Det är också en något större areal som odlas för korn, havre, rågvete och blandsäd än för vete, råg, oljeväxter och potatis. Det jag inte har så stor koll på är hur mycket av varje spannmålssort som används till djurfoder. Korn används som huvudföda för grisar och havre är det mesta av tillskottet i kraftfoder för nötkreatur.

  14. 15
    tty

    Ulf #7

    Temperaturen var 1,3 grader varmare än genomsnittet i slutet av 1800-talet, eller med andra ord 1,3 grader varmare än under Lilla Istiden, d v s det kallaste intervallet sedan den senaste ”riktiga” istiden.

    Och ja, temperaturen är nu snabbt på väg nedåt eftersom El Nino nu är över.

  15. 16
    Christopher E

    Sigge och Lena,

    För att stödja potatisens rykte lite… arealen säger inte så mycket, det blir många ton på en hektar. Enbart skörden av matpotatis är över 500 000 ton/år och den platsar därför högt i listan ovan.

  16. 17
    Sten Kaijser

    Christopher och Sigge,
    500 000 ton på 20 000 hektar får jag till 25 ton per hektar.

    Stämmer det?

    Jag räknade på skördeutfall på övriga grödor – ingen gav mer än 8 ton per hektar.

  17. 20
    Sigge

    #16 Christopher E

    Jag tror potatisskörden var betydligt större än 500 000 ton men eftersom vatteninnehållet i potatis är högre än i spannmål, 78% jämfört med 14% för spannmål så är det inte riktigt jämförbart.

    2015 var ju ett rekordår när det gäller skörd. Normalt är skördarna något lägre.

  18. 21
    Sigge

    #19 Christopher E #17 Sten Kaijser

    Jag hittade ingen statistik för potatis, men jag har odlat själv. Färskpotatis för sommaren ger inte så mycket men sena sorter som King Edward ger 30-40 ton/ha. Nu var mitt potatisland bara på 50 kvm men 50 kg sommarpotatis och 100 kg vinterpotatis blev det.

  19. 22
    Ulf

    Svar tty:

    jo allt det där förstår jag men det är inte vad frågan gäller, återigen. 1 Juli publicerades det här ett inlägg hämtat ifrån Roy Spencers blogg att Juni månad var +0,34 en kraftig sänkning ifrån Maj. Samtidigt skriver Nasa att temperaturen var 1,3 över snittet i samma månad. Något av detta stämmer inte oavsett vilken mätpunktsbas man utgår ifrån så måste ett påstående vara fel. Eller har jag helt enkelt missuppfattat något.

  20. 23
    Christopher E

    #20 Sigge

    Ingen viktig fråga detta, men hur som helst var 2015 års potatisskörd var snarare under genomsnittet.

    http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Jord–och-skogsbruk-fiske/Jordbrukets-produktion/Skord-av-potatis/9472/9479/27764/

    Vad är det för trams om att räkna bort vatteninnehåll nu plötsligt? Så räknas väl inte odlade produkter, förhandla med din matbutik om gurka (96,5% vatten) och ser hur det går.

    Kreativitet i stil med att räkna restprodukten från rapsoljeframställning som odling av foder? Borde inte ingå i några 70%, och knappast vall heller.

    På den linjen kan vi ju då konstatera att det mest av foderodlingen går tillbaka till odlandet i form av gödsel och därför borde räknas bort från nettot…

  21. 24
    John Silver

    ”rekordlåga mängder av arktiskt is. Isen smälter och vattnet stiger i rekordfart.”

    Naturlagarna har upphört, enligt Grönköpingsmedia.

  22. 25
    Sigge

    #23 Chrisopher E

    Ska du göra brännvin går det åt 4-5 ggr så mycket potatis som vete för att få samma mängd av den ädla drycken.

    En matportion så avvänder man normalt dubbelt så mycket potatis som ris eller pasta och ändå innehåller portionen med potatisen betydligt mindre med kalorier om den är kokt.

    När det gäller oljeväxter så är en betydande del av värdet restprodukten. Det är ett proteinrikt foder som ersätter sojamjöl.

    Du har nog rätt i att vall inte räknas in i de 70% som ska vara djurfoder. Skulle vall räknas in borde det bli över 80% som är djurfoder. Det som är svårast att ha en uppfattning om är hur stor andel av vetet som används som djurfoder.

  23. 26
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Ulf
    Jag brukar lägga upp mätningarna med satellit som UAH behandlar. Den stora skillnaden är vilka år man jämför med. UAH jämför med ett medelvärde av åren 1981-2010. Nasa (eller förmodligen egentligen GISS) jämför i det som SvD skriver om med ”slutet av 1800-talet”) förmodligen år 1880.

  24. 27
    Sören G

    Isutbredningen i Arktis den 26:e juli 2016: 7 262 miljoner kvadratkilometer
    Att jämföras med isutbredningen i Arktis den 26:e juli 2007: 7 131 miljoner kvadratkilometer.
    D.v.s isen har större utbredning i år jämfört med samma datum för 11 år sedan!

    Is som flyter i havet påverkar inte havsytan när den smälter.

  25. 31
    tty

    Ulf #22

    ”Samtidigt skriver Nasa att temperaturen var 1,3 över snittet i samma månad. ”

    NEJ! Tro inte på vad som sägs i media, kolla källan. Vad NASA har sagt är att medeltemperaturen under första halvåret låg 1,3 grader över medeltemperaturen i slutet av 1800-talet.
    El Nino (den starkaste sedan 1998) kulminerade i november och lufttemperaturerna ligger regelmässigt ca 3 månader efter. Det är därför helt väntat att första halvåret 2016 blir den absoluta temperaturtoppen sedan 1998.
    Du kan vara övertygad om att medeltemperaturen andra halvår får betydligt mindre publicitet.

  26. 32
    Sigge

    #27 Sören G

    Har du några exempel på hur isutberdningen var den 26 juli på 80-talet? Att bara jämföra enstaka år säger inte mycket.

  27. 33
    Thomas P

    Sören #27 Det är bra att ange källa. det finns en hel massa grupper som räknar på is, både area och utbredning, och de får alla lite olika resultat. Här grafer så det räcker och blir över:
    https://sites.google.com/site/arcticseaicegraphs/
    Att en del av dem ser konstiga ut beror på att en av satelliterna som mäter fallerade tidigare år.

  28. 34
    Sören G

    #32 Sigge
    Ingen har ifrågasatt att temperaturen i slutet av 1900-talet ökade och förmodligen kopplat till det att isutbredningen i Arktis minskade. Men en stagnation i temperaturökningen har inträffat på 2000-talet.
    I Antarktis har isutbredningen ständigt slagit nya rekord.

    #33 Thomas P
    Källan finns här på sidan: ARKTIS HAVSIS

  29. 35
    Ulf

    Jaha jag har verkligen försökt få svar på min fråga om NASA kontra Roy Spencer och jag tycker jag varit tydlig. Tyvärr får jag dock hela tiden svar på något helt annat. Jag kan väl bara konstatera då att NASA sannolikt har rätt och Spencer fel. Tråkigt nog.

  30. 36
    tty

    ThomasP #2

    ”Dvs, går förändringen tillräckligt sakta kommer den alltid se ”normal” ut om man jämför bara med åren innan.”

    Ja och ibland går förändringen till och med väldigt sakta. De äldsta uppgifter vi har om smältzonens storlek på Grönland är från Nordenskiölds expedition 1883. Då var smältzonen i andra hälften av juli strax söder om Diskobukten drygt 150 km bred och sträckte sig upp till ca 1600 meters höjd. Det skiljer sig inte nämnvärt från vad DMI anger i dagsläget.
    En lustig detalj jag noterade när jag jämförde Nordenskiölds karta med Google Earth är att Nordenskiöldglaciären, där färden inåt inlandsisen började, tydligen har avancerat ca 2 km sedan 1883. Onekligen litet oväntat.

  31. 37
    tty

    ”De skriver att havsnivån kan komma att stiga tre meter till år 2050. ”

    Det förutsätter faktiskt att hela Västantarktisisen (mer än 2 miljoner kubikkilometer) skall smälta på 34 år. Undrar hur det skall gå till?

  32. 38
    tty

    Ulf #35

    Jag är ledsen att behöva säga det, men antingen är du ett troll eller helt osannolikt dum. Men vi tar det väl ett varv till. Roy Spencers siffra gällde juni månad och räknad från medeltemperaturen 1981-2010. NASA:s uppgift gällde medelvärdet för hela första halvåret, räknat från medelvärdet i slutet på 1800-talet.

    Och ja, temperaturen har sjunkit snabbt från och med mars månad, som den alltid gör när en el Nino ebbar ut.

  33. 39
    ulf

    Svar tty: ok då för hundrade och sista gången. Jag vet det, det står tydligt i båda underlagen. Men återigen siffrorna går ändå inte ihop. Inte ens riktningen är åt samma håll. Förklara det istället för att komma med självklarheter. Fattar du nu inte vad jag skriver så är det nog du som stämmer bäst in på dina oförskämda påståenden.

  34. 40
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Ulf
    Jag har ju svarat ungefär samma som tty så då har du nog varit otydlig trots allt. Vad är det du inte tycker går ihop?
    Satellitmätningarna startade ju inte förrän 1979.

  35. 41
    ulf

    Siffrorna såklart. Bara det att Nasas går upp i juni emedan spencers går ner en 0,5 grad ifrån Maj? Även om man använder olika baser så skiljer det ju minst en halv grad mellan mätningarna som jag kan se det i alla fall. Har någon av er räknat på det själva?

  36. 42
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Ulf
    Aha! Men Nasa gick inte heller upp i juni. Det är nog här du tänker lite fel. Det står genomsnittet för första halvåret 2016.

  37. 43
    tty

    Ulf #39

    Jo siffrorna kan mycket väl gå ihop eftersom det gäller medelvärden över olika tider och räknade som anomalier från olika medelvärden.

    UAH:s junisiffra är alltså 0,34

    UAH:s siffror januari-maj är: 0,54; 0,83; 0,73; 0,72; 0,55

    Medelvärde för första halvåret: 0,54+0,83+0,73+0,72+0,55+0,34/6 = 0,618

    Alltså 0,62 grader över medelvärdet 1981-2010. Satellitmätningarna började 1979, så 1981-2010 är den första kompletta 30-årsperioden som det finns data för. Trettio år är den traditionella längden på ”standardperioder” inom meterorologin. Satellittemperaturer kan inte direkt jämföras med marktemperaturer eftersom mätningarna sker på olika höjd i atmosfären, så därför går det inte att använda 1961-90 som standardperiod som man gör när det gäller marktemperaturer.

    NASA:s siffra 1,3 grader för första halvåret är alltså knappt 0,7 grader högre, vilket nog mest beror på att man jämför med olika tidsperioder. I NASA:s pressrelease anges tyvärr inte exakt vilken period man egentligen jämför med (”1.3 degrees Celsius (2.4 degrees Fahrenheit) warmer than the late nineteenth century”). De flesta marktemperaturserier börjar ca 1880, så jag skulle gissa att det rör sig om 1881-1910, men som sagt det framgår inte (http://www.nasa.gov/feature/goddard/2016/climate-trends-continue-to-break-records)

    Artonhundratalets sista årtionden var en ovanligt kall period, så en skillnad med 0,7 grader till slutet av 1900-talet är inte orimlig, även om man, som sagt, inte kan direkt jämföra mark- och troposfärmätningar.

    Klarare?

  38. 45
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Nasa har 0,85 som högst att jämföra med UAHs 0,83 i februari
    för juni har Nasa 0,37 och UAH 0,34.

    OM man väljer samma basperiod. Jag tycker de ser väldigt lika ut.

  39. 46
    ulf

    Ok, ja något klarare samtidigt blir det ju en del gissningar eftersom man inte vet riktigt vad NASA använt för bas vid beräkningen. Men sannolikt klarnar väl bilden under årets mätningar. Vid årsskiften brukar man väl använda samma jämförelsebaser som tidigare år. Då blir det lättare att jämföra.

  40. 47
    ulf

    Ok Lena jag förstår. Dock har jag fortfarande inte riktigt förstått hur man kommer fram till 1,3 grader och vilken bas NASA använder då. Men enligt tty framgår det heller inte riktigt klart.

  41. 48
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Ulf
    Nej det framgår inte på något tydligt vis men om jag väljer basperiod 1880-1899 så får jag 1,55 för första kvartalet och 1,20 för andra. Det blir 1,37 i genomsnitt och hamnar ju hyfsat nära för att förstå ungefär hur de har tänkt.

  42. 50
    Christopher E

    #23 Sigge

    ”Ska du göra brännvin går det åt 4-5 ggr så mycket potatis som vete för att få samma mängd av den ädla drycken.”

    Än sen? Ett ton potatis är fortfarande ett ton potatis. Och potatis är fortfarande en toppgröda i Sverige, förutom kanske för dem som missade bytet från ton till areal i slutet av tabellen och därför känner behov av bortförklaringar.

    ”En matportion så avvänder man normalt dubbelt så mycket potatis som ris eller pasta och ändå innehåller portionen med potatisen betydligt mindre med kalorier om den är kokt.”

    I vårt hushåll är det definitivt inte så. Vi bombar inte vår tallrik med gurka heller därför att vi sitter och räknar om mat till torrvikt. Och förresten har du fel om näringsinnehållet, kalorierna blir inte ”betydligt mindre” utan samma i ditt exempel:

    http://svenskpotatis.se/storhushall/naringsinnehall/

  43. 51
    Ulf

    Tack Lena,

    dock tråkigt att man inte kan enas om en standard att rapportera så att man slipper sitta och räkna. Men det kanske är meningen…

  44. 52
    Sigge

    #50 Christopher E

    Ursprungsfrågan var vad som menas med följande citat:
    ”Animalier är den främsta orsaken till jordbrukets näringsutsläpp av kväve och fosfor eftersom ungefär 70 procent av allt som odlas i Sverige är djurfoder.”
    och att Lena Krantz påstod att ”enligt jordbruksverkets hemsida är vete, potatis och raps de största grödorna”. Den uppgiften hittade jag inte på jordbruksverkets hemsida men däremot att korn och havre är de grödor som är nr 2 och 3 när det gäller omfattning av odling i Sverige.

    När jag undersökt lite närmare vad som menas så tror jag att det menas att 70% av åkerarealen används för odling av djurfoder. Det beror lite på hur man räknar. När jag själv försökte räkna så hamnade jag på att ungefär 80% av åkerarealen används för djurfoder. Men när man som amatör ska göra beräkningar så är det för många faktorer som är osäkra för att få ett pålitligt resultat. Största osäkerheten är att jag inte vet hur stor andel av vetet som används som djurfoder och hur man ska räkna grödor som används för etanoltillverkning i Norrköping. Ungefär 100 000 ha går åt för etanoltillverkningen i Norrköping och det är till 90% vete som används. Utöver 230 000 kbm etanol så produceras 95 000 ton drank. Värdet på draanken är ungefär 1/5-del av värdet på etanolen så det är väl rimligt att anse att 1/6-del av arealen är djurfoder och 5/6-delar är industriändamål.

    När man kokat en potatis så är vattenhalten vid serveringen som regel lägre än vad potatisen hade innan den tillagades. För ris och pasta är det tvärtom. Har man pasta eller ris så brukar en portion innehålla ungefär 150 g och för potatis 250 g. Tar man TS-halten så är det mindre med potatis.

  45. 53
    Sigge

    #51 Ulf

    Det är bra att räkna själv för då måste man sätta sig in i vad som är underlaget. Att satellitmätningar och markmätningar kan skilja en del beror även på att de inte mäter på samma ställe. Det som gör en lite fundersam är att RSS och UAH skiljer en del i resultatet och att UAH har stora skillnader mellan olika beräkningsmodeller gör att satellitmätningarna verkar osäkra.

  46. 55
    Torbjörn

    #52 Sigge
    Jag håller inte alltid med om vad du skriver, men här får jag nog hålla med dig
    När det gäller odlingen av djurfoder är det som du själv säger svårt att veta som amatör.
    Enligt Jordbruksverkets siffror finns det ca 2,6 miljoner hektar ÅKER-mark och ca 440000 hektar BETES-mark.
    Av åkermarken används ca 45% (1,18 miljoner ha) till vallodling och ca 25% (650000 ha) till foderspannmål vilket ger 70% totalt, lägger man till betesmarken stiger det till ca 75% av all jordbruksareal.

    Huruvida man kan använda grödorna till både livsmedel och foder kan man diskutera i all oändlighet.

    När det gäller potatisen har det redan behandlats ovan, men ett snitt på 22,7 ton/ha är redovisat av jordbruksverket.

    Värt att notera är att vi odlar 2,25 gånger mer sockerbetor än potatis i Sverige.
    Det verkar vara viktigare med godis och kakor än chips och pommes frites =)

    Däremot skulle jag gärna vilja veta hur mycket kväve och fosfor som släpps ut totalt med tanke på detta uttalande ”Animalier är den främsta orsaken till jordbrukets näringsutsläpp av kväve och fosfor eftersom ungefär 70 procent av allt som odlas i Sverige är djurfoder.”

    Någon som vet?

  47. 56
    Lena Krantz Inläggsförfattare

    Torbjörn, Sigge m fl

    Det kan nog vara så att jag hade fel när jag antog att han tagit i vad gäller hur mycket som odlas för djuruppfödning. Men vi måste ju fortfarande äta så vad skulle hända om all odling (betesmark ingår inte) användes till att odla mat till människor istället? Hans uttalande och meningen med artikeln handlar ju om att om vi slutar äta djur och går över till en vegetarisk kost så skulle utsläppen av kväve och fosfor minska dramatiskt. Varför då?

  48. 57
    Torbjörn

    Lena
    Om jag har förstått rätt så anser de som är emot animalisk produktion att det vore bättre att odla proteinrika grödor som människoföda istället för djurföda och på så sätt minska behovet av odlad areal och därmed minskade utsläpp från bl.a. traktorer och övergödning.
    Själv äter jag gärna kött och ser ingen framtid för varken animaliefritt eller koldioxidfritt Sverige

    När det gäller utsläppen till haven kunde staten lägga sina EU-miljarder på utvinning av kväve och fosfor i eller runt om Östersjön i stället för en krånglig byråkrati i Bryssel/Strasbourg

  49. 58
    Dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    #56 Lena Krantz
    Jag har aldrig begript det där med att vi skulle minska utsläppen genom att inte äta kött. Genom att vi dödar och äter upp djur slutar de ju äta och släppa ut sina gaser. Om vi inte äter dem, ska vi då bara helt kallt utrota alla idisslare eller hur är det tänkt? Det lär ju inte bli mindre kor för att vi inte äter dem.
    Drar man ut det till sitt ne plus ultra innebär det ju att den miljöpartistiskt våta drömmen är en värld där inga andra arter (förutom människan) finns än de som är helt oumbärliga för att föda oss och upprätthålla livet på planeten. Inte precis den naturvänliga syn på miljön jag föredrar.
    Jag är inte bonde, och har inte heller någon kunskap om grödor, men jag tror resonemanget om vad som odlas, och till vad, är lite överförenklat. Olika mark har olika jordmåner. Mark måste ibland ligga i träda. Man måste skifta grödor emellanåt för att inte utarma marken. Viss mark lämpar sig för betesmark men är olämplig för odling av grödor osv. osv.
    Karl-Olov Arnstberg skrev en artikel i maj 2013 på Newsmill om att Ekologiskt sett är Sverige överbefolkat. Den tar väl inte direkt upp det om odlingen i den här tråden, men den tangerar det i alla fall och ger food for thought (pun intended). Och artikeln tar också upp en del aspekter av utsläpp och energiförsörjning. Rekommenderas varmt.

  50. 59
    Sigge

    #55, #56, #57 Torbjörn och Lena Krantz

    Torbjörn, jag kan inte svara på Din fråga men lite information kan jag dela med mig av och så får Du dra slutsatser själv. När det gäller vall och spannmålsodling så är näringsläckaget ungefär 5 ggr större från spannmålsodling än från vall. Gårdar med djur som sprider stallgödsel har större näringsläckage än de gårdar som inte använder stallgödsel. Ekologiska gårdar har mindre näringsläckage än konventionellt odlade, men eftersom de konventionellt odlade gårdarna har större skördar så blir näringsläckaget som regel lägre när man jämför näringsläckage i förhållande till mängd spannmål.

    Om bönder skulle bygga biogasanläggningar som rötar dyngan så skulle näringsläckaget minska eftersom växterna bättre kan tillgodogöra sig näringen i dyngan och mer kväve skulle bli kvar i gödseln och inte avdunsta i form av ammonium. Samtidigt minskar utsläppen av metan från djurhållningen något. Lantbruk med djur som satsar på biogasanläggningar ger flera miljövinster som näringsläckaget från åkrarna minskar vilket minskar algblomning i sjöar mm, mindre utsläpp av metangas, mindre utsläpp av ammonium som kommer ned med nederbörd där kvävet bidrar till algblomning av sjöar m m och till sist att det luktar mindre när rötad gödsel sprids jämfört vanlig gödsel.

    Själv äter jag en hel del kött, men det är mest vilt eftersom jag jagar.

  51. 60
    Anna-lena

    Det är ganska enkelt det här med djurfoder egentligen, för när man odlar spannmål så finns det olika kvaliteter på det som man odlat, det spannmål som inte kommer upp i de minikraven som finns på det odlade spannmålet säljs som djurfoder. Det är mycket sämre betalt att sälja som fodersäd till djur så den bonde som lyckas få fram tillräckligt bra kvalitet på spannmålet för att duga som människoföda och sen dumpar det till det sämre djurfoder priset borde byta yrke för annars går han strax i konkurs. Ca 50 % av kvaliteten kan en bonde påverka beroende på kunskap jordmån och teknik, resterande 50 % är upp till vädret. Det ska regna vid rätt tid så kornen mättas men inte regna senare då det ska torka. Allra bäst betalt brukar det vara att odla maltkorn till öl och whiskey, men det måste man som bonde skriva kontrakt på där man tar på sig att leverera en viss mängd till en viss kvalitet, när det inte lyckas få in det så får bonden straffavgifter. Därför måste man som bonde jaga annat korn som man köper upp och kan leverera enligt kontraktet och sitt eget säljs då som djurfoder. Alternativ till att b-kvalitet av spannmål ges till djuren är att elda upp den eller röta den som biogas. Visst går säkert så mycket som 70 % av spannmålet till djurfoder vissa år då kvaliteten är dålig, men det märkliga med denna statistik är att om 70 % odlas till djur så återstår bara 30 % som då ska odlas till människor därav mycket areal går åt till icke nödvändig föda som whiskey öl chips ostbågar mm, och sen undrar jag vilket del av den odlade marken som energiskogen odlas på ? och vad ska all trädamarker räknas till som bönder är skyldiga att hålla en viss procent av? om de också tillhör de påstådda 30% som ej är djurfoder så blir det inte så mycket åkrar alls som man odlar mat till oss människor på eller hur? En stor del av de sämre markerna kan man bara odla vall på alltså gräs, det täcker även behovet för alla hästar som är de djur som föds upp mest av här i Sverige idag sägs det. Det är inte så enkelt att odla mat på åkrarna det behövs rätt jord för rätt gröda, rätt mängd gödning och rätt mängd regn vid rätt tidpunkt. För att hålla ner parasiter svampar och sjukdomar som också är ett hot mot grödorna så används växelodling, där vall ofta ingår som en mellangröda regelbundet. Den ekologiska odlingen är dessutom i stort behov av djurhållning då endast gödsel från djur samt slaktbiprodukter får användas som gödning. Allting hör ihop som en kedja där djurhållningen är en viktig länk som man inte bara kan lyfta bort och tro att kedjan ändå håller ihop. Kor äter väldigt mycket mat och under halva året kan de inte föda sig själva ute på beten vilket gör att om inte vi odlade mat åt dom till vinterfoder så skulle de inte kunna leva på den här delen av jorden. Utan djur produktion inga djur helt enkelt, som tack för att vi gör det så håller djuren rent i våran skog så bär och svamp kan växa istället för sly, förutom kött får vi också läder till skor och kläder mm, mjölk med alla mjölkprodukter som ost fil smör mm, en ko behöver få en kalv per år för att kunna producera någon mjölk alls, största delen av de kalvarna föds upp till kött, vad skulle man annars göra med dom? Gödning till åkrarna får bonden på köpet så att man inte behöver använda så mycket handelsgödsel som är jättedyrt, kornas dynga är också väldigt bra balanserad mellan kväve fosfor och kalium som alla behövs för att något ska växa på åkrarna, förutom att det också innehåller mycket växtfiber eftersom de äter så mycket grovfoder, det gör att jordarna inte blir så leriga och kompakta. Hur man ska kunna odla mat till människor utan djurhållning är för mig en gåta? Men det går säkert fast jag hoppas innerligt att jag slipper uppleva ett djurfritt samhälle för jag gillar djur mera än människor.

  52. 62
    Torbjörn

    #60 Anna-Lena
    Det framgår från Jordbruksverkets statistik vilka grödor som odlas, och hur stora arealer som brukas.
    Träda och energiskog ingår i de 30% som är kvar, medan betesmark är utanför.
    Där finns även statistik för djur, både nötkreatur och grisar finns med.
    Vi har även 360000 hästar i vårt land som ska ha foder och betesmark, när vi ändå pratar om onödig arealanvändning

  53. 63
    Dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    Jag är så långt ifrån MP-flummet som man gärna kan komma, men när man säger ”Vi har även 360000 hästar i vårt land som ska ha foder och betesmark, när vi ändå pratar om onödig arealanvändning” (som #62 Torbjörn precis gjorde) löper kalla kårar utefter min rygg. Det trots att jag aldrig hyst något särskilt intresse för hästar.

  54. 64
    Torbjörn

    #62 Dolf

    Det var inte min mening att få någon att bli illa till mods, det var ett klumpigt försök att påvisa att det finns areal som används till annat än matproduktion (trots allt äter vi inte så mycket hästkött här i Sverige).
    Ber om ursäkt =)

  55. 65
    tty

    ”trots allt äter vi inte så mycket hästkött här i Sverige”

    Vilket egentligen är ett skandalöst slöseri eftersom hästkött är precis lika bra som nötkött. Och med tanke på hur ont det är om betesdjur får man vara glad över att hästarna finns.

    För MP:are och likasinnade kan påpekas att hästar är uddatåiga hovdjur och alltså caecalider och inte idisslare. De producerar därmed mycket litet metan men använder å andra sidan födan mycket ineffektivare. En sorts djurvärldens vindkraftverk – politiskt korrekta men med låg verkningsgrad.

  56. 67
    Torbjörn

    #66 Håkan
    Enligt hastsverige.se slaktades det ca 4300 hästar år 2012 och enligt matlandet.se upskattades det att mindre än en tredjedel används som livsmedel, bl.a till korv.
    För att täcka upp behovet importeras hästkött från Nord- och Sydamerika

  57. 68
    Cpols

    I den katolska och kommunistiska Polen var köttfri fredag (katoliker) och onsdag (kommunisterna). Köttfri måndag är nåt nytt, uppfriskande.

Kommentarer inaktiverade.