NAO ligger bakom de varma vintrarna

I en kommentar till Per Welanders utmärkta inlägg om olika index, skrev Lennart Bengtsson (här):

Att det existerar ett tydligt samband mellan NAO eller AO och speciellt vintervädret i Skandinavien påpekades redan av Hans Egede för nästan 300 år sedan. Han hade noterat den negativa korrelationen mellan vintertemperaturen på södra Grönland och Köpenhamn. NAO or AO är ett mått på intensiteten av västvinden över östra Nordatlanten där det fullt naturligt blir mildare i Skandinavien när det blåser från väst och tvärtom kallare när det råder östliga vindar. Dessvärre, finns det ingen möjlighet att bestämma NAO bättre än vädret så det är inget annat än ett kaotiskt fenomen med en helt slumpmässig fördelning. Det finns emellertid en inbyggd tröghet i atmosfärcirkulationen som kan ge upphov till markanta anomalier som i vissa fall kan dominera en hel månad (2010) eller tom en hel vinter (1942, 1987). Dagens vädermodeller, ECMWF gör idag hyggliga prognoser på mellan en till två veckor.
Ett bra sätt att identifiera en långsiktig trend för klimatet i Skandinavien vore att normalisera vintertemperaturen med NAO eller AO för en period på 50-100 år. Med de data som Per visat skulle detta vara möjligt. Den kommer säkert att visa att man behöver perioder på minst 50 år för att bestämma en signifikant temperaturtrend för Skandinavien. Om det har varit en dominans av positiva NAO ( starkare västvind) blir klimattrend för stark och vice versa vid negativa NAO-värden, dvs ostliga vindar. Ännu besvärligare är det att påvisa en statistiskt signifikant förändring i fördelningen av NAO-värden.
LennartB

North Atlantic Oscillation (NAO) index är ett mått på tryckskillnaden mellan Lissabon (alternativ Azorerna) och Reykjavik. När NAO är i sin positiva fas ligger ett lågtryck vid Island som får varm fuktig sydvästlig vind att strömma upp över Sverige. I NAOs negativa fas kommer kall torr nordöstlig luft att strömma ner över landet.

I NAOs positiva fas strömmar varm sydvästlig luft in över Sverige.

I NAOs positiva fas strömmar varm sydvästlig luft in över Sverige. (Tack Lennart Bengtsson för figurerna)

I NAOs negativa fas får vi torrt och kallt i Sverige.

I NAOs negativa fas får vi torrt och kallt i Sverige.

Låt oss då titta på vintertemperaturerna för Uppsala och dess korrelation med NAO index (data här). Detta NAO index är ett mått på tryckskillnader mellan Reykjavik och Lissabon.

NAO index och vintertemperaturen för Uppsala (Jan, feb, dec).

NAO  vinter-index och vintertemperaturen för Uppsala (Jan, feb, dec) 1865-2014.

Det är tydligt att det finns en korrelation mellan NAO och vintertemperaturen. Nedan visas datat med temperaturen som funktion av NAO index.

Uppsala vintertemperatur som funktion av NAO vinter-index.

Uppsala vintertemperatur som funktion av NAO vinter-index.

Korrelationen är hygglig men definitivt inte perfekt. Det finns andra variationer som också påverkar temperaturen. Lutningen på kurvan är 1,25 C/NAO_index. Om vi använder den här lutningen kan vi räkna bort ”NAO-effekten” på temperaturen enligt Lennart Bengtssons förslag. Då får man följande temperaturserie:

Uppsalas vintertemperatur där den linjära effekten av NAO räknats bort

Uppsalas vintertemperatur där den linjära effekten av NAO räknats bort

De senaste årens varma vintrar har nu mer eller mindre försvunnit. Vi kan alltså inte skylla de senaste årens varma vintrarna på någon global uppvärmning, utan dessa varma vintrar beror helt enkelt på atmosfärscirkulationen.

Tittar vi på trenden i det här datat så var den 0,06C/10år i ursprungsdatat.  Vi har alltså inte haft någon speciellt hög uppvärmningstrend under vintern. Anledningen till att många tycker att det har blivit varmare är nog att många minns det kalla 60-talet, men det är få som fortfarande minns de varma 30-40-talen.

Efter att man tagit bort NAO-effekten är trenden fortfarande 0,06C/10år.  Jag vet inte riktigt om man kan säga att detta är effekten av den globala uppvärmningen eftersom uppvärmningen verkar ha skett mest innan 1930. Valet av startpunkt och slutpunkt påverkar starkt trenden. Helt klart är iallafall att vi hittills inte har sett några tecken på någon katastrofal uppvärmning.

Avslutningsvis kommer här en pik till de kommentatorer som tror att de kan se magiska mönster i vissa data-serier. Nedan visas 3 serier med slumpade NAO-värden mellan -2 och 3. Dessa slumpmässiga mönster har stora likheter med uppmätta NAO-värden. Men jag är säker på att det går att hitta en korrelation till solaktiviteten eller kanske någon 60-års-period i någon av de här slumpmässiga serierna, om man bara letar tillräckligt mycket. Datat kanske bara ska filtreras på ett visst sätt så att mönstret träder fram ;-).

Slumpmässiga NAO-index-värden mellan -2 och 3.

Slumpmässiga NAO-index-värden mellan -2 och 3.

Dela detta inlägg

5 reaktion på “NAO ligger bakom de varma vintrarna

  1. 1
    Lasse

    Tack Magnus.
    Index och perioder är viktiga som förklaring vädrets utveckling.
    Lufttryck som i NAO index eller vattentemp som i AMO eller en kombi av dessa.

  2. 2
    Björn

    Man kan konstatera att det till synes är slumpmässighet i NAO, men ett frågetecken kvarstår, vad är det som triggar omslagen från + till – och tvärtom? Vår atmosfär är inte ett perpetuum mobile. Det drivs av förändringar i energinivåer både i hav och land och i stratosfären. Utan en föränderlig sol mellan dag och natt och dess egen variabla emission över tiden, skulle inget av det som sker i vår atmosfär, vara möjlig.

  3. 3
    tty

    Apropå vår tendens att se mönster även i slumpvisa data så är det något som är djupt inbyggt i vårt nervsystem.
    Det har gjorts studier där människor har fått bedöma om prickmönster är slumpmässiga eller inte, och det visar sig att folk i allmänhet tycker att mönster med relativt jämnt utspridda prickar är ”slumpmässiga”, vilket de inte är, medan däremot verkliga slumpmönster, med ansamlingar av prickar här och var bedöms som ej slumpmässiga.
    Människor är extremt bra på att upptäcka mönster, det är något som programmerare insett allt tydligare allteftersom tiden har gått. Hela idén med ”captchas” bygger just på att det mänskliga ögat med lätthet kan sortera ut ett mönster ur brusiga data som dataprogram går bet på.
    Hur har denna tendens uppkommit? Säkert genom naturligt urval under miljontals år. Det evolutionära priset för att inte upptäcka t ex väl kamouflerad predator har varit mycket högt, medan kostnaden för ett ”falskt alarm” är obetydlig. De som upptäckte en leopard för mycket klarade sig helt enkelt bättre än de som upptäckte en för litet…

  4. 5
    Svend Ferdinandsen

    Der er en god grund til at tyskerne ønskede vejrstationer i Grønland under WW2. Der er en god korrelation imellem vejret omkring Grønland og vejret i Skandinavien og Nordatlanten.
    Det er selvfølgelig let at overse, når man kun leder efter CO2’s indflydelse.

Kommentarer inaktiverade.