Orkanerna i Atlanten Del I

Här följer ett par gästinlägg (det andra kommer i morgon måndag) av Rutger Staaf om stormar och orkaner i Atlanten:

IPCC skriver i sin rapport i flera kapitel att det har varit en uppgång i antalet stormar i norra Atlanten samtidigt som de skriver att på lång sikt är det en nedgång. Detta ska vi titta närmare på.

Samtidigt med klimatmötet i Paris sände SVT ett program ”Ovädrens planet” som låg kvar ett tag. Här fick vi reda på vad vi kan förvänta oss i framtiden då de intensivaste orkanerna ska bli ännu intensivare och kanske fler. Men vi fick också reda på att byggnationen på tvivelaktiga platser ökar och därmed utsattheten för dessa orkaner. Programmet hänvisar till ”National Hurricane Center” i Miami men ingen riktig statistik därifrån togs upp. http://www.svtplay.se/ovadrens-planet

ovädrens planet

I alla tider har dessa orkaner/hurricanes ställt till med förödelse längs kusterna. IPCC/FN:s klimatpanel säger att orkanerna inte ska öka i antal och att det inte finns några generella trender men enligt modellstudier kanske det ska bli fler av de allra största orkanerna med häftigare regn och högre vindstyrka. IPCC påpekar vid flera tillfällen att det finns ett undantag i vår värld när det gäller trender och det är Atlanten där de menar att man kan se en robust uppgång i stormfrekvensen. När det gäller dessa stormar finns det en viss ökning under senare delen av 1900-talet enligt IPCC kap 14, en ”robust” uppgång. Enligt Kap 2 är det en minskande trend på längre sikt även om det är en uppgång under senare decennier. Se tidigare inlägg.

Låt oss se lite närmare på statistiken från National Hurricane Center.

Östra Nordamerika drabbas regelbundet av orkaner/hurricanes, se bild nedan. Orkanerna delas in i 5 kategorier beroende av vindstyrkan från 74 MPH (119 km/h) till överstigande 155 MPH (250 km/h) vilket är kategori 5.

landfalls gif

Stormstatistik över Atlantic basin
Diagrammet nedan över stormar och orkaner i ”Atlantic basin” tyder på en viss uppgång. Indelningen är ”Named Storms”, Hurricanes och Major Hurricanes.
Major Hurricanes är kategori 3 – 5 i orkanskalan. Hurricanes är 1-2 i orkanskalan och Named Stormar/storms är oväder med mindre än 74 MPH, fast det räcker till.

stormstatistik

Atlantic basin är i första hand Atlanten utanför USAs östkust där cykloner uppträder. De färgade linjerna är alla funna orkaner tillbaka till 1851 när det gäller Atlanten. Se http://www.nhc.noaa.gov/climo/#cp100

På denna bild från National Hurricane Center kan man gå in och förstora bilden och följa orkanens väg. En del av dessa svänger av norrut utan att göra ett ”land fall”, alltså nå in över kusten.

orkanhistoria USA

Hur är då statistiken? Det inte så svårt att förstå att dagens statistik med satellit-och flygövervakning av haven öster om Västindien är mer noggrann än förr i tiden. Tidigare noterades orkanerna i första hand då de kom nära kusten och in över land, gjorde ett ”land fall”.

I diagrammet ser vi en ökning av ”Major Hurricanes” och ”Named Storms”. ”Hurricanes” tycks nästan avta istället. Detta räknat från 1851.

1944 började flygövervakning av stormar på Atlanten men bara hälften av Atlantic basin kunde bevakas. 1966 började satellitövervakning av detta område och från denna tid är statistiken mer tillförlitlig. Från 1972 är satellitbevakningen extra bra.

http://www.nhc.noaa.gov/climo/images/AtlanticStormTotalsTable.pdf

Från ”Hurricane Research Division of AOML/NOAA i Miami. Sammanställare är Chris Landsea vid NHC. http://www.aoml.noaa.gov/hrd/tcfaq/E11.html I en kommentar i den sista länken sägs det att 1950 var det intensivaste året när det gäller de största orkanerna, 8 st och 1886 var främst när det gäller orkaner som nådde in över land, 7 st.

Vi vet också att 2005 var en mycket aktiv säsong men hur har det varit sedan dess?

Svaret får vi en artikel från NASA GISS http://www.giss.nasa.gov/research/news/20150513/

Kategori 3 orkaner eller mer har inte nått in över land på nio år något som bara händer en gång på 177 år enligt en NASA-studie. Detta är den längsta perioden ”orkantorka” sedan tillförlitlig statistik började föras år 1850 säger Timothy Hall, a research scientist som studerar orkaner vid NASA’s Goddard Institute for Space Studies, New York.

Artikeln frågar varför? Ren tur är svaret i denna artikel. I en annan artikel om denna torka funderar man på att det kanske är jetströmmarna som påverkar. Vi påminner oss vad Prof Lennart Bengtsson skriver; väderfenomen är kaotiska.

Eftersom tillförlitlig statistik över Atlantic basin endast går tillbaka till 1966 (1972 enligt senaste angivelsen) kan det vara intressant att titta separat på orkanerna som gör ett landfall på USA:s östkust. Det är ju dessa som ställer till det mest och då kan vi jämföra en längre period.

Väl att lägga märke till är att en orkan kan ändra kategori under sin livstid. Katrina är ett bra exempel. Se http://www.aoml.noaa.gov/phod/altimetry/katrina1.pdf

Katrina 1

Katrina 2

surface temperature values under the storm. This cooling is more pronounced to the right of the track, where winds are usually stronger. The passage of the cyclone produces a strong mixing of surface waters and upwelling of deeper and cooler waters. Temperature August 31. The cooling of the surface waters in the GOM is observed by the decrease of the sea.

 

Vid Katrinas landfall var det en kategori 3 orkan men över mexikanska golfen var det kategori 5 orkan.

Första figuren visar värmen i ytvattnet i Mexikanska golfen. Överallt var det över 26 grader vilket är en minimitemperatur för bildande av tropiska cycloner. Men först över ett bestämt område fick Katrina mer energi och blev en kategori 5 orkan (se de röda cirklarna). Andra figuren visar ett område med extra mycket värmeenergi som gav Katrina extra energi, ett område med större TCHP (Tropical Cyclone Heat Potential) vilket syns på den mittersta figuren. Varmvattnet når här ett större djup och håller mer energi. Tredje figuren visar hur temperaturen sjunker efter att orkanen passerat. Ytvattnet blandas med svalare vatten från större djup. Orkanen rör runt vattnet. Det är alltså inte bara frågan om varmt ytvatten, detta varma lager ska också vara tjockare för att en orkan ska få mer energi.

Vad säger då modellerna om den framtida stormfrekvensen?

Nedan två modelleringar av framtida stormar över Atlanten. Det vanliga man säger är att trots att stormarna ska minska i antal kommer de största och intensivaste bli något fler. Modeller kan ge olika resultat. (PDI-indexet används, mer om det senare.)

 

orkanmodeller

Nu tillbaka till TV-programmet Ovädrens planet. I programmet visades hur man genom geovetenskapliga undersökningar i våtmarkssediment kunde få fram hur det hade varit tidigare med orkaner fast något resultat fick man inte ta del av i programmet, endast metoden visades upp, fast något heltäckande resultat fick man inte ta del av. Vi fick reda på att de kunde se orkanfrekvensen flera tusen år tillbaka men det enda vi fick reda på var att förr i tiden inträffade en stor orkan (kat 4, 5) per 300 år. Tyvärr glömde de att tala om vilket årtusende detta gällde..

Resultaten är intressanta och skrämmande minst sagt. Det var kanske därför vi inte fick reda på resultatet av dessa undersökningar i TV-programmet. SVT program vinklas efter en speciell agenda.

En artikel med titeln ”Holocene History of Catastrophic Hurricane Landfalls along the Gulf of Mexico Coast Reconstructed from Coastal Lake and Marsh Sediments” är värd att studera. http://www.oceanography.lsu.edu/liu/paleoecology_web/index_files/marsh.pdf

Det resultat man fick fram där var att det var många fler orkaner under första årtusendet av vår tideräkning. Det senaste årtusendet har varit relativt lugnt i jämförelse. Och givetvis är det viktigt att försöka förstå långtidsvariationerna, en utmaning att ta reda på varför det har varit så.

Dessa undersökningar går 7000 år tillbaka får vi veta i ftp://texmex.mit.edu/pub/emanuel/Paleo/Liu-Fearn_2000.pdf   Under de senaste 5000 åren var intensiteten lägre mellan 3400 och 5000 före nutid och sedan år 1000. I jämförelse var frekvensen av orkaner mycket större mellan 3400 och 1000 före nutid.

En möjlig orsak till att orkanerna var mer frekventa under olika tidsperioder, som förs fram i artikeln, är att jetströmmarna hade olika banor.

Men inte bara vid Mexikanska Golfen var orkanerna vanligare förr i tiden. Längre upp längs USA:s östkust ligger Woods Hole Oceanographic Institution och forskare därifrån har gjort undersökningar på Cape Cod, Massachusetts, norr om New York. ”Monster hurricanes reached U.S. during prehistoric periods of ocean warming” (2015) http://www.whoi.edu/news-release/prehistoric-hurricanes (”prehistoric periods” är innan européerna kom till Amerika)

”Intensiva orkaner, eller som de skriver ”monsterorkaner”, var kanske mer kraftfulla än någon storm New England har upplevt under senare tid. De drabbade ofta regionen under det första årtusendet, från tiden för det romerska riket fram till medeltiden, enligt en ny studie. Forskarna tror att det var högre havstemperaturer som låg bakom detta och därför är det viktigt att studera detta.

Denna sammanfattning bygger på följande artikel ”Climate forcing of unprecedented intense-hurricane activity in the last 2000 years” http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/2014EF000274/full

I ytterligare en liknande undersökning från Florida sägs att mellan 2500 till 1700 före nutid var det lugnare. Sedan var det intensivare med orkaner fram tills för 600 år sedan (ca 1400-talet). Alltså under ca 1000 år var det märkbart intensivare jämfört med idag. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ggge.20217/full

Det var inte bättre förr i tiden! Vi får hoppas att det dröjer innan vi åter får en sådan lång period med fler stora orkaner oavsett orsak! Men eftersom det har varit så tidigare är det inte omöjligt att det kan hända igen. Undrar också fortfarande från vilket årtusende det var då man hade en stor orkan per 300 år?

Sammanställning gjord av Rutger Staaf

Dela detta inlägg

9 reaktion på “Orkanerna i Atlanten Del I

  1. 1
    Rutger

    Ett litet förtydligande. Sist skriver jag att ”Undrar också fortfarande från vilket årtusende det var då man hade en stor orkan per 300 år?” Borde kanske nämnt det tidigare att i programmet ”Ovädrens planet” sa man att förr i tiden var det en stor orkan (kat 4eller 5)per vart tredje århundrade. I programmet sa de inte vilket årtusende detta gällde. Man kan ju i denna forskning gå 7000 år tillbaka.

  2. 2
    Lasse

    Intressant Rutger.
    Jag följer en självlärd man som har en teori om att vi har en termostat som gör det svårt att hetta upp ytvattnet mer än kring de 27 grader som råder kring ekvatorn.
    Willis Eshenbach.
    Nyligen kom han med detta intressanta diagram och text:
    http://wattsupwiththat.com/2016/01/08/how-thunderstorms-beat-the-heat/

    I morgonens vetandes värld (p1) så påpekades hoppfullt-allt färre människor omkommer i naturkatastrofer. Trots att vi blir fler och bosätter oss där det finns risker.

  3. 3
    Björn

    Lasse förekom mig med ”Intressant Rutger”, så jag får väl ändra mig och skriva, intressant undersökning Rutger. Efter genomläsning måste man inse: ”Det var inte bättre förr i tiden!”. Förändrade lägen av jetströmmarna som nämns, är bland annat en mycket trolig orsak till stormarnas utbredning och variation. Om den polnära jetströmmen förhindrar eller blockerar konvektion av varmluft norrut från sydatlanten, ökar därför förutsättningarna för fler och kraftigare orkaner och stormar. Man kan ju förstå att AGW-fanatiker inte vill kännas vid förhistoriens väder och vind. Ändå är det denna empiri som klimatforskarna i första hand borde ha för ögonen och inte fantasifulla scenarier om framtiden.

  4. 5
    Gunnar Strandell

    Lasse #2
    Tack för länken. Willis har konstruerat ett nytt diagram som visar att havstemperaturen begränsas av att energin istället väljer att bilda vattenånga, virvelstormar och åskväder. En begränsning som gör att hypotesen om ständigt ökande uppvärmning kan läggas åt sidan. Det har ju också skett, och hotet istället omformulerats till fler eller starkare oväder.

    En av kommentarerna, Richard Petschauer, påpekar något, som jag tagit till mig från ett av C-G Ribbings inlägg, om det ”atmosfäriska fönstret” som betyder att det finns ett våglängdsområde där varken vattenmolekyler eller CO2 hindrar strålningen att nå hela vägen ut från jorden. För mig är denna egenskap mera lik en enkel till/från-termostat än ångbildning som är ett progressivt förlopp.

    Till slut en varning.
    Jag har öppnat länken två gånger och i båda fallen drabbats av att datorn blir seg med 90-100% processoraktivitet , och att den strax därefter varnar för att minnet inte längre räcker till.

  5. 6
    Rutger

    Tack för kommentarerna. Hoppas ni även kommer att gilla morgondagens fortsättning.
    #2 Lasse har läst W Eschenbachs artikel. Att åskstormar är en del av kylningen av jordytan är det väl ingen som ifrågasätter. Det är ju en väldig energitransport vertikalt upp i tropikerna med avdunstningen men vattnet måste tillbaka. Jordens regnskogar är en följd av detta. Om man tittar på havsytans temperatur globalt sett se https://en.wikipedia.org/wiki/Sea_surface_temperature#/media/File:MODIS_sst.png
    så ha vi det varmaste havsområdena öster och väster om Indonesien. Tittar vi sedan på utbredningen av åskoväder så är det intensivast över centrala Afrika och mer över land än över hav se http://www.nasa.gov/centers/goddard/news/topstory/2006/intense_storms.html
    Hans jämförelse med kylskåp är intressant. Men borde vi inte ha mer åskoväder över haven enligt hans idéer. Sen undrar jag vad du fått 27 grader ifrån. Se på kartan över havstemperaturerna. Kring Indonesien är det ju tom omkring 30 grader på ett stort område.

  6. 7
    Thomas P

    Gunnar #5 I viss mån stämmer det att haven har svårt att bli så hemskt mycket varmare än 27 grader, men den mekanismen hindrar inte att jordens medeltemperatur ökar eftersom den bara är relevant nära ekvatorn där havstemperaturen når upp till 27 grader. Bevisligen kan jorden som helhet bli mycket varmare än den är idag eftersom den varit helt isfri med tempererade förhållanden ändå upp mot polerna.

    Sen vet jag inte om det är någon förbättring om vi får ökad energitransport genom åskväder och orkaner, sådana ställer till skada de också, vad det visar är mest att energin måste ut på något sätt. Hindrar vi att den strålar ut får vi mer konvektion och latent värmetransport istället.

    Sen finns ett problem med att vi hugger ned regnskogen på så många håll. Utan denna att ta hand om allt regn försvinner mer av vattnet ut i havet och kontinenternas innandömen blir torrare, och utan vatten inga åskväder.

  7. 8
    Gunnar Strandell

    Thomas P #7
    Trevligt att du ställer upp i en diskussion, även om jag frågar mig om det var CO2 som gav jorden tempererade förhållanden ända upp emot polerna.

    Efter att ha levt ett liv med allehanda hot som på kort eller längre sikt skulle ödelägga allt jag arbetat för, är det naturligtvis så att jag letar efter halmstrån som visar att det inte är så. Teorier om en termostat hör dit. Samtidigt är det så att om sådana mekanismer kan åskådliggöras och förklaras innebär det faktiskt att det skulle bli möjligt för mänskligheten att ta kontroll över klimatet. En världsomspännande folkomröstning hägrar. Hur skulle du rösta?

    Se t.ex. vad som händer när man tar kontroll över ett av de enklaste kaotiska system jag känner till.
    Länk:
    https://www.youtube.com/watch?v=B6vr1x6KDaY

  8. 9
    Thomas P

    Gunnar #8 ”Efter att ha levt ett liv med allehanda hot som på kort eller längre sikt skulle ödelägga allt jag arbetat för, är det naturligtvis så att jag letar efter halmstrån som visar att det inte är så.”

    Det kanske är ”naturligt” att leta efter halmstrån, men någon bra beslutsmodell är det inte. Försök göra en objektiv bedömning av riskerna istället.

    Vi är inte i närheten av att ha sådan detaljförståelse av klimatet för att kunna kontrollera det i någon praktisk mening, och än mindre har vi några politiska strukturer som kan hantera en sådan global fråga. Vad skulle en folkomröstning gå ut på?

    Din film är imponerande som teknikdemonstration, men klimatet är lite mer komplext än så, för att inte tala om hur man gör när en grupp säger att det är bästa när pendeln pekar nedåt medan andra vill att den pekar uppåt.

Kommentarer inaktiverade.