Intern oreda inom IPCCs arbetsgrupper

Här kommer ett gästinlägg av Rutger Staaf, tidigare lärare vid Lagmansgymnasiet i Vara numera lärare vid Gullhögsskolan i Vårgårda:

Funderingar över arbetssätt inom IPCC

IPCC ska bidra med en vetenskaplig bild av klimatets förändring, de ska beskriva effekterna samt peka på möjliga åtgärder. Panelens slutsatser vänder sig främst till världens beslutsfattare och är avsedda att användas både nationellt och internationellt, bland annat i de förhandlingar som sker inom FN:s klimatkonvention. Som nu i Paris. Hur noggrant läser de IPCC:s rapporter, eller låter de överdrifterna skena iväg?

Panelens rapporter tas fram av tre arbetsgrupper.

* Arbetsgrupp I – forskning om vetenskapen om klimatsystemet och klimatförändringar. (vetenskaplig bild av klimatets förändring enligt ovan)

* Arbetsgrupp II – effekter, sårbarhet och anpassning till klimatets förändring. (beskriva effekterna/problemen enligt ovan)  Arbetsgruppen ska utgå från det material som arbetsgrupp I sammanställer.

* Arbetsgrupp III – åtgärder som kan minska utsläppen av växthusgaser och vår påverkan på klimatet. (peka på möjliga åtgärder enligt ovan). Arbetsgruppen ska alltså utgå från det material som arbetsgrupp II sammanställer.

Arbetsgrupp II har inget uppdrag att utröna klimatförändringar utan de ska se på effekter av klimatförändringar som konstateras av arbetsgrupp I.

De ska arbeta enligt följande: IPCC Working group II bedömer socioekonomiska och naturliga systems sårbarhet inför klimatförändringarna, negativa och positiva konsekvenser av klimatförändringarna, och alternativ för att anpassa sig till det. Det tar också hänsyn till det inbördes förhållandet mellan sårbarhet, anpassning och hållbar utveckling. Den bedömda informationen betraktas genom sektorer (vattenresurser, ekosystem, mat & skogar, kustsystem, industri, människors hälsa) och regioner.

Professor Ulf Molau från Göteborg medverkade i IPCC WGII.

Prof Ulf Molau är en av huvudförfattarna till kap 18 som vi ska titta lite närmare på. Jag mötte honom vid en föreläsning i Vara 7 oktober 2014. Hans föreläsning inspirerade mig att titta närmare på WGII:s arbete och speciellt på kap 18 där Ulf M är en av huvudförfattare.

Vid föreläsningen berättade han först om sitt arbete i gruppen men sedan tog han upp klimatförändringarna. Han påstod att det blir mer extremväder och att stormarna ska öka.

Jag blev överraskad när han helt oväntat började prata om ett ökande antal stormar/extremväder, och kände mig då tvungen att räcka upp handen och avbryta honom och ställa frågan om stormarna verkligen ökade. Jag hänvisade till IPCC WGI och jag hade även med mig rapporten som jag visade upp inför publiken. WGI kom ju till den slutsatsen att de tropiska stormarnas antal inte skulle öka, kanske skulle de till och med minska en aning. ETC- stormarna (stormar på våra breddgrader) skulle minska med ett par procent. I vissa havsbäcken skulle det kunna bli så att nederbörd och vind skulle öka, vilket visades genom modellstudier trots att det inte finns några empiriskt iakttagna trender som påvisar att de största och intensivaste stormarna ökar. Filippinernas SMHI, Pagasa Dost, talar om ökande stormar i framtiden samtidigt som de publicerar statistik som visar på frånvaron av ökande trender av extremväder.

antal tropiska stormar paint

trender tropiska stormar

 

Elever i Sverige och på Filippinerna (länk) har fått lära sig att stormarna ska bli fler i framtiden, i en lärobok för högstadiet har författarna inkluderat en bild från katastroffilmen ”The day of Tomorrow” för att illustrera det framtida klimatet med mer stormar. Se min tidigare artikel i detta ämne.

Med tanke på slutsatsen som WGI (som finns med i deras tekniska sammanfattning) kom fram till blev jag mycket förvånad över Ulf Molaus uttalande. Jag berättade även inför alla om den nya forskningen på stalaktiter i Australien som används för att undersöka stormfrekvensen i forntiden. Resultatet av forskningen blev att 1700-talet visades vara det stormigaste århundradet, och sedan 1970 har stormfrekvensen/ tropiska cyklonerna minskat. Ulf Molau medgav att han inte kände till denna forskning. (!)

Innan detta möte hade jag på Alléskolan i Vara kommun arbetat två dagar i veckan som labbstöd under höstterminen. Vi hade visat alla sjuorna den 4 kg tunga boken från WGI och berättade om IPCC:s viktiga slutsats om oväder. Alla eleverna förstod att de inte behövde vara rädda för mer oväder i framtiden och alla eleverna tyckte detta var bra. ”Gôtt” sa en liten grabb i åk 7. Min kollega hade fått se klimatpanelens uttalande om minskande stormar vilket överraskade henne och min kollega var med på föreläsningen. Hon hade ju fått se vad WGI skrev. Vad skriver då WGII?

Från WGII kap. 18.4.3. Impacts of Extreme Weather Events.

Här gör WGII märkligt nog en egen liten utredning om att stormarnas antal ökat istället för att ta WGI:s slutsatser rakt upp och ned som de borde göra. WGI:s slutsatser finns i den tekniska sammanfattningen så de behöver inte läsa hela WGI. Men WGII ju ska arbeta utifrån WGI:s slutsatser. Att göra en egen, om än liten, utredning är onödigt. De skriver om förändringar i frekvensen och intensiteten av extrema väderhändelser.

The last several decades have seen changes in the frequency and intensity of extreme weather events including extreme temperature, droughts, heavy rainfall, and tropical and extratropical cyclones with low to very high confidence, depending on the type of extreme event (IPCC, 2012; WGI AR5 Chapter 2”

Där beskrivs: “changes in the frequency and intensity of extreme weather events” som en ökning av extrema väderhändelser. Det förstår jag utifrån Ulf Molaus föreläsning i Vara.

Här kan det vara intressant att påminna om vad ”Report Managing the Risks of Extreme Events and Disasters to Advance Climate Change Adaptation” (SREX) 2011 säger på s 124 i en frågeruta FAQ 3:1 Is the Climate  Becoming More Extreme? Svaret som ges är att det inte går att svara på frågan.

På s 158 säger SREX ”While the global frequency has remained steady, there can be substantial inter-annual variability to multi-decadal frequency variability within individual ocean basins.” Vidare: “Natural variability combined with uncertainties in the historical data makes it difficult to detect trends tropical cyclone activity”. De konstaterar att det är svårt att säga när förändringar i tropisk cyklonaktivitet överstiger den naturliga variationen, s160. På s 161 hänvisas det till några forskare som säger att kommer att ta flera decennier innan någon ökande trend kan urskiljas.

Vidare i WGIIs text:

“18.4.3.1. Economic Losses Due to Extreme Weather Events

In conclusion, although there is limited evidence of a trend in the economic impacts of extreme weather events that is consistent with a change driven by observed climate change, climate change cannot be excluded as at least one of the drivers involved in changes of normalized losses over time in some regions and for some hazards.  “

WGII konstaterar också att uppvärmningen märks mer på högre latituder, i arktiska ekosystem. Detta är i enlighet med IPCC:s slutsats att extra CO2 inte har så stor betydelse i tropikerna. Men Ulf Molau hade en klar övertygelse om att växthuseffekten tvärtom var koncentrerad till tropikerna. Senare, vid en annan föreläsning med Per Holmgren ställde jag frågan om det var så att ca 70% av växthuseffekten fanns mellan 30 grader norr och 30 grader söder. Han funderade lite grann och svarade sedan att det är rimligt.(!?)

18.6.4. Reasons for Concern

Till slut skriver dock WGII-författarna att ”Current evidence does not, however, indicate sustained global trends in tropical cyclone or extratropical cyclone activity (see WGI AR5 Section 2.6.3)”.

I deras slutsats skriver de att klimatförändringarna är synliga i arktiska ekosystem och korallrev. ”Klimatförändringar i arktiska ekosystem” – javisst, i Norrland studerar svenska forskare förändringar i permafrosten som bildats under den lilla istiden efter den varma medeltiden. Och eftersom den lilla istiden har slutat är det logiskt med händelser där t.ex. glaciärer smälter på lägre nivåer och ställer till trubbel för dem som bor nedanför.

WGII-författarna till kap 18 börjar med att säga att frekvensen av extremt väder har ändrats, på ett sätt som får en att tro på att det skett ett ökande antal stormar som Ulf Molau sa vid föreläsningen i Vara. Men mot slutet säger de att det inte finns några globala trender ”in tropical cyclone or extratropical cyclone activity”.

Deras egna lilla utredning är helt onödig. Men de hänvisar till WGI kap 2.6.3, där rubriken är ”Tropical Storms”

I detta kapitel skriver IPCC författarna från WGI:

“AR4 concluded that it was likely that an increasing trend had occurred in intense tropical cyclone activity since 1970 in some regions but that there was no clear trend in the annual numbers of tropical cyclones. Subsequent assessments, including SREX and more recent literature indicate that it is difficult to draw firm conclusions with respect to the confidence levels associated with observed trends prior to the satellite era and in ocean basins outside of the North Atlantic.”

“Current data sets indicate no significant observed trends in global tropical cyclone frequency over the past century and it remains uncertain whether any reported long-term increases in tropical cyclone frequency are robust.”

Regional trends in tropical cyclone frequency and the frequency of very intense tropical cyclones have been identified in the North Atlantic and these appear robust since the 1970s. However, argument reigns over the cause of the increase and on longer time scales the fidelity of these trends is debated (Landsea et al., 2006; Holland and Webster, 2007; Landsea, 2007; Mann et al., 2007b) with different methods for estimating undercounts in the earlier part of the record providing mixed conclusions. No robust trends in annual numbers of tropical storms, hurricanes and major hurricanes counts have been identified over the past 100 years in the North Atlantic basin.”

Frequently Asked Questions FAQ 2.2 | Have There Been Any Changes in Climate Extremes?

There is strong evidence that warming has lead to changes in temperature extremes

Men om cykloner säger de: Considering other extremes, such as tropical cyclones, the latest assessments show that due to problems with past observing capabilities, it is difficult to make conclusive statements about long-term trends. There is very strong evidence, however, that storm activity has increased in the North Atlantic since the 1970s.

Samtidigt säger de, Over periods of a century or more, evidence suggests slight decreases in the frequency of tropical cyclones making landfall in the North Atlantic and the South Pacific.

Här tar WGI upp Atlanten och dess stormar och de hänvisar till kap 14 som studerar detta i mer detalj. Det är intressant att de tar upp en hänvisning till Lansea 2006, något som jag tyckte att författarna till kap 14 missade. De har i kap 2 tom med ett diagram om ”landfalling hurricanes, United States” som liknar Landseas diagram.

orkaner Australien, USA, Kina paint

Diagram från kapitel 2

Landsea 2

The Atlantic Multidecadal Oscillation Index and five-year average counts of tropical cyclones. Before averaging, counts of tropical storms were adjusted to omit short-duration storms and to account for storms that were likely missed before satellite technology was available. Graph by LuAnn Dahlman based on data courtesy of NOAA and Landsea et al. 2010.

De tycker sig ha hittat ett halmstrå i Nordatlanten.

På sidan 220 kap 2 finns det en sammanställning över vindstyrkor från hela Europa. Men vindhastigheten ökar inte blir slutsatsen då man tittar på denna sida.

Varför läser då inte Ulf Molau och författarna till WGII kap 18 kap14 i WGI som mera går in på detta i detalj enligt hänvisningen från författarna till kap 2?

Författarna till kap 14 skriver i den tekniska rapporten: Ur Kap 14.6.3

“The influence of past and future climate change on tropical cyclones is likely to vary by region, but the specific characteristics of the changes are not yet well understood,

Although projections under 21st century greenhouse warming indicate that it is likely that the global frequency of tropical cyclones will either decrease or remain essentially unchanged.”

Om Atlanten säger de “Shorter term increases such as those observed in the Atlantic over the past 30 to 40 years appear to be robust and have been hypothesized to be related, in part, to regional external forcing by GHGs and aerosols, but the more steady century-scale trends that may be expected from CO2 forcing alone are much more difficult to assess given the data uncertainty in the available tropical cyclone records.”

Här skriver de om Atlanten 30 – 40 år tillbaka och ökningen ”appear to be robust”. Ok den är robust men inte ovanlig om man studerar Landseas diagram och Diagrammet i kap 2. Är tidigare nedgångar också robusta?

Slutsats

Vad ska man säga om de som arbetar i IPCC organisationen?

Flera grupper arbetar parallellt med samma saker. Man tuggar om samma saker på flera ställen. Försöker delvis att bygga upp en känsla av att det kanske är så att extremväder ökar trots frånvaron av trender.

Vi har sett skillnader i argumenteringen i kap 2 och 14 WGI. Det saknas vissa referenser i kap 14 som går in i mer detaljer på stormar men det som saknas i kap 14 finns i kap 2 vilket jag inte läste innan min tidigare artikel i KU. I kap 2 har de med flera referenser till Landsea, ända upp till 2011 men i kap 14 har de bara med en enda referens från 1999. Landsea är en mycket meriterad forskare på stormar i Atlanten, en man vars slutsatser det är svårt att gå förbi. WGI försöker att bygga upp en bild av att ökningen av stormar i Atlanten på senare tid beror på mänsklig aktivitet.

Författarna till kap 18 WGII gör en egen liten onödig utredning av om stormar ökat eller inte och kommer till slutsatsen att man inte kan uttala sig om detta. Detta istället för att bara acceptera de slutsatser som WGI kommer fram till. De kunde haft med en referens till den tydliga slutsatsen som WGI kom fram till i kap 14. Orkade man inte dit fram utan slutade med att läsa efter kap 2? Läste man inte den tekniska sammanfattningen som relaterar till kap 14?

En av huvudförfattarna, Ulf Molau, åker runt och talar om att stormarna ökar och ska öka.

Dessutom kan vi påminna oss om att det där med att stormarnas antal inte ska öka utan istället kanske ska minska i ett varmare klimat glöms helt bort i SPM Summery for Policymakers.

Rutger Staaf

PS: Idag är lobbyister i full färd med sina överdrifter. Se här och här.
En längre version av detta inlägg finns här.

Dela detta inlägg

41 reaktion på “Intern oreda inom IPCCs arbetsgrupper

  1. 1
    Peter Stilbs

    Tack, Rutger – allt stämmer väl med ”min förutfattade mening”.

    Och WG2 och 3 – hur ska man kunna diskutera verkan av något man inte ens har klarlagt att det existerar, och än mindre i storlek, riktning och omfattning?

    Och varför utmålas alla (även naturliga) klimatförändringar per definition som skadliga?

    Är i verkligheten WG1’s rapport ett beställningsarbete från WG2 och 3?

    Jag tror det är nära sanningen

  2. 2
    Bim

    Tack lngemar!
    Kam man få ett tydligare bevis på bedrägeriet om klimatet. Att Rockströms ljugande borde utredas och prövas i domstol tycker jag är det rimligaste. Ingen skall ostraffat få lov att ljuga, bedra och sko sig på ett statligt uppdrag som kostar skattebetalarna oerhörda summor. Han smittar ju även ner hela samhället med sina hysteriska hotande lögner.
    Samhället borde verkligen utreda den mannen.
    Bra Ingemar.

  3. 3
    Lennart Bengtsson

    Att vädret har blivit mer extremt är en del av den moderna berättelsen om klimatet som alltmer avlägsnar sig från tillförlitlig vetenskap. Detta saknar såväl teoretiskt som empiriskt stöd och skulle inses om man studerar termodynamikens andra huvudsats eller hur en ångmaskin fungerar. Det är nämligen temperaturskillnaderna som är viktigt och det är därför det blåser mera nu än under sommaren. Detta känner vanligt folk till men som dagens klimataktivister inte längre tror på.

    Att däremot extremt väder är skadligt är en annan sak med detta kommer inte att upphöra om man minskar växthusgasutsläppen, eller äter mindre kött eller sorterar sina sopor mer noggrant. Det är lika verkningsfullt som att läsa högt ur bibeln eller be aftonbön. Det är snarare troligt att de svenska vinterstormarna kommer att försvagas i ett varmare klimat. Det moderna svenska samhället är minst lika stolligt som äldre samhällen fastän på ett annat sätt.

  4. 4
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    bim #2,

    det är Rutger Staaf som grävt bland klimatpanelens dokument och skrivit inlägget.

  5. 5
    Lasse

    Tack för den rapporten Rutger.
    Lennart B säger det jag tänker.
    Det är lätt att se naturens krafter och hur de ibland ställer till problem. Men att tro att vi kan påverka detta är hybris.
    Adaptering till ett varierande klimat eller väder är bättre.

  6. 6
    Bim

    Tack Rutger.
    Och tack Ingemar för att ni håller igång och förmedlar kunskapen. Ni är alla med i kampen.

  7. 7
    Thomas P

    Lennart #3 ” Det är nämligen temperaturskillnaderna som är viktigt och det är därför det blåser mera nu än under sommaren.”

    Temperaturskillnad behövs onekligen, men det varierar lite vilken temperaturskillnad det är. För dig är det underförstått temperaturskillnaden mellan ekvator och pol, men även temperaturskillnaden vertikalt har betydelse, det är den som driver orkaner. Därutöver kan vattenånga förstärka vindar genom sin förmåga att transportera latent värme upp i atmosfären och där kondensera.

  8. 8
    Ann lh

    Rutger, still going strong!
    Angående Göteborg så är stadens högsta höns, Anneli Hultén (S) med bifogad miljöpartist nu i Paris och berättar om de klimatåtgärder som stadens styrande åstadkommit. De ligger till grund för utmärkelsen årets klimatstad. Dit hör Gobigasanläggningen som nu ska läggas ned.
    Nu har Du Birger klätt av en av universitetets klimatkejsare och visat upp honom i all sin glans.
    Det vore intressant om Du ville skicka Din artikel till GPs debattredaktion och höra om de tar in den. Hittills har allt som inte hört till klimatalarmismen refuserats eftersom det inte varit trovärdigt. Kanske detta kan få godkänt.
    Hur som helst är Du beundransvärd!

  9. 11
    latoba

    Denna blogg är för mig lika viktig som det är att andas. Livsluft helt enkelt. Idag är den ”extra toppen”! Mailade SvDs ”miljöförvillare” Jenny Stjernstedt och ledarskribenten Maria Ludvigsson med tipset att läsa dagens blogg. Citerade också Lennart Bengtsons inlägg idag.

  10. 12
    Rutger

    Tack alla för kommentarer.
    Det känns viktigt för mig att få sprida detta vidare. Det är ju jag som möter eleverna och försöker gjuta in optimism och framtidstro i dem. Det vanliga är att de genom skolan får en mörk framtidssyn. Vi måste peppa dem för framtiden och med rätt miljöundervisning tror jag det är möjligt. Har lagt ut en av de elevkommentarer jag fått efter den miljöundervisning som jag förespråkar se gärna http://lagmansnatursida.se/Elin/elinmail.jpg

    # 3 Lennart Bengtsson
    Trevligt att läsa din kommentar. Det skulle vara intressant att få höra från dig om dina erfarenheter för du har ju arbetat med IPCC vill jag minnas. Eller har du skrivit om det tidigare någonstans?
    # 8 Ann lh
    Ska göra ett försök att sammanfatta mina två blogginlägg i en artikel som visar på överdrifterna. Rockström var ju i TV på förra dagens agenda.
    #11 Latoba
    Tack för att du försöker sprida detta vidare.

    I en tidigare Agenda var det ett märkligt samtal mellan Anna Lindstedt, Sveriges klimatförhandlare och Gunilla Kvartoft. Anna Lindstedt säger ”att energin har med ny teknik blivit billigare och mera lättillgänglig.” Då borde det inte vara något som helst problem.
    se http://lagmansnatursida.se/dbarkiv/2015/vecka46/db15nov10.htm och http://rutgerstaaf.blogg.se/2015/november/oljesubventionerna-2015-11-10.html

    Anna Lindstedt säger att världens förhandlare blivit som en familj. Det låter olycksbådande. De behöver bytas ut.

  11. 13
    Peter Stilbs

    latoba #11

    – att kontakta redaktionen på SvD är som ”calling Elvis” ( https://en.wikipedia.org/wiki/Calling_Elvis ) d.v.s. utsiktslöst. De bryr sig inte och läser troligen inte ens Dina mail. Jag har de senaste månaderna sökt påpeka direkta fel i deras ”klimatserie” direkt till skribenterna och också till deras ”felrättande” kvalitet@svd.se som de är så stolta över.

    Kvalitetsredaktören har inte tagit in någon rättelse överhuvudtaget, och blockerade dessutom min emailadress för inkommande mail.

    Jag har dock flera …

    Patetisk journalistik i sin värsta form. Inte konstigt man tappar allt förtroende för media.

  12. 14
    tty

    Man kan nog i stort sett bortse från WG II och III ur rent vetenskaplig synpunkt. Jag deltog i den granskning av underlaget för AR4 som organiserades av Donna Laframboise och där visade det sig ju att kvaliteten på de källor som WG II och WG III byggde på var usel och källkritiken obefintlig.

  13. 15
    Ann lh

    Rutger, läste igeom mitt inlägg. Var i hela friden fick jag Ditt nya namn ifrån?
    Jag ber om utsäkt!

  14. 17
    Verner

    Tack Rutger

    Söndagen då allt vände!
    Kanske är jag allt för optimistisk men att försätta att predika domedagspredikningar om klimatet som vissa sysslar med måste väl till slut nå ett slut.
    Att våra ledande tidningar och SVT/SR inte talar sanning har vi vetat ganska länge och att man ofta förtiger verkligheten vet alla men när det gäller klimatfrågan tror jag att det beror på oförståelse för samband. Dessutom är de flesta journalister som jag varit i kontakt med Förb… lata. Med datorns hjälp kan man klippa och klistra och man granskar knappast innehållet i artiklar.
    Att vara en väl påläst reporter är mer skällsord än att klippa och klistra ihop artiklar.

  15. 19
    rutger

    #13 Peter
    Tragiskt att det ska vara så.
    #14 tty
    Intressant att höra.
    #15 Ann lh
    OK
    #18 Pekke
    Tack för länk, ska kolla listan senare, intressant.

  16. 20
    Mats Z

    * Arbetsgrupp III – åtgärder som kan minska utsläppen av växthusgaser och vår påverkan på klimatet.

    Innebär ovanstående att oavsett om WG1 skulle komma fram till att våra utsläpp av växthusgaser har ringa eller ingen betydelse för klimatet, så ska WG3 ta fram åtgärder för att minska dess påverkan på klimatet?

  17. 21
    latoba

    Peter Stilbs #13. Jag har ännu inte blivit refuserad. Maria Ludvigsson har tidigare faktiskt svarat och i sak hållit med, men hon är väl som förmodligen alla andra förbjuden av redaktionen att skriva fritt om klimatfrågan. Jag nöter på så länge det går. Kan ske något frö trots allt gror i deras sinnen.

  18. 23
    Magnus Cederlof

    Mycket bra Rutger! På nåt sätt kommer jag att tänka på ordspråket ”Ju fler kockar ju sämre soppa”, fast i det här fallet verkar det nog snarare vara ”Ju fler kockar ju större soppa”….

  19. 25
    Lars

    Att man nu kan se in i framtiden och att det tas på allvar är allvarligt nog….
    Abborrar , teblad , kristallkulor har ersatts av computer science men output är fortfarande beroende
    av input.
    Capt Nemo.

  20. 27
    Björn

    Rutger, ditt inlägg sätter fart på hjärncellerna. Din presentation visar på hur komplex klimatfrågan är. Det finns inga enkla svar som kan ligga till grund för några som helst åtgärder. Första diagrammet som är en sammanställning av tropiska cykloner kring Filipinerna (PAGASA-DOST som är Filippinernas SMHI) är högst intressant, därför att den västgående passadvinden över ekvatorområdet mot Filipinerna, är orsak till det varmvatten som ackumuleras i havsbassängen strax öster om Filipinerna. En El Niño utlöses mot öster med vissa intervall om ca 3-4 år. Åren 1998 var ett sådant år med ett extremt avtryck i diagrammet med en tydligt dipp. Skall man tolka diagrammet så minskar cyklonerna kring Filipinerna när området berövas på värme vid en El Niño. Värmen transporteras då mot Sydamerika via vatten och atmosfär utmed ekvatorn. Den upplagrade värmen i vattnet vid Filipinerna beror på solens energi och ingenting annat. Skall vi vidare göra en tolkning, så ökar cyklonerna i antal när vattentemperaturen strax öster om Filipinerna ökar. Men detta förhållande kan ses som ett regionalt fenomen och kan inte ses som en generell lag för resten av världshaven. Vi måste fråga oss vad betyder temperaturgradienten mellan ekvator och poler för orkanfrekvensen? Vi har framöver en avtagande solaktivitet som påverkar detta förhållande som i sig påverkar jetströmmarnas lägen. Motsägelserna i IPCC´s skrifter visar på svårigheter i tolkningen av de naturliga fenomenen vid sidan av en uppblåst betydelse av antropogen verkan av CO2.

  21. 28
    Bernt O

    Verkligt intressant läsning!
    Det är en skandal utan like att IPCC aldrig har dementerat ens sina värsta misstag, som hockeyklubban eller tokerierna om Himalayas glacierer.
    Kopplingen mellan Himalayas glacierer och vattenståndet i de stora flodsystem som leder bort vatten från detta enorma berglandskap ( över en miljon kvadratkilometer ) är ju helt befängd, men pumpade ändå enorma mängder luft i AGW – bubblan.

  22. 29
    Peter Stilbs

    Kors i taket – på 19:30-Rapport på SVT beskrevs att ”forskarna var förvånade” över att Tuvalu och 250 andra öar växte eller hade oförändrad storlek – tvärt emot de vanliga myterna. Men vi på KU visste ju detta redan.

  23. 31
    Fredman

    Bra inlägg.
    Idag redovisade SVT1 Rapport en granskning av ett par hundra korallöar, däribland Tuvalu, som ju påstås hotas av att dränkas av stigande havsnivåer. Rapporten visade att 70 procent av öarna antingen var lika stora eller större än de var för 50 år sedan. Alltså något så sällsynt som en kritiak granskning av den vanliga klimatalarmismen, som lyckas slinka igenom SVT på något sätt.
    Inslaget börjar ca 18.30 in i sändningen:
    http://www.svtplay.se/video/5055472/rapport/rapport-06-12-19-30?start=auto

  24. 32
    Rutger

    ”27 Björn
    Du har rätt då du säger att det var en dipp i diagrammet 1998 och det återfinns även i det andra över de största cyklonerna. Och givetvis måste det ha en koppling till El Nino. Om vi ser på anda sidan Stilla Havet är kanske inte uppgången lika tydlig se http://www.scielo.org.mx/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0187-62362007000200005 Det finns ett motsvarande diagram en bit ner. Dessa forskare säger ”Hypothetically we suppose that the only reason of the no significant statistical difference for the 1 and 2 categories of the hurricanes in this analysis may be due to the insufficiently large time series during El Niño years and the small number of hurricanes in some categories. Further data collection in subsequent years will verify if this apparent trend is real, but the possibility of its existence warrants some discussion here. Warm surface waters during El Niño years promote latent heat increasing in the lower atmosphere and provide good conditions for the development of stronger hurricanes. In these years, an increased percentage of high–energy hurricanes would be expected. Analysis of the hurricane frequencies for both the El Niño and non–El Niño years (Fig. 4b) shows that the mean number of tropical storms was actually less during the El Niño years than during the non–El Niño years. Contrastingly, the mean frequencies for categories 3, 4, and 5 were larger during El Niño years than during non–El Niño years. (gäller för 1999 men inte 1998)
    These two points are in good agreement with the idea that higher surface temperature and evaporation should maintain the advanced stages of hurricane evolution. In addition, as was predicted, there is some evidence that during El Niño years, hurricanes have greater life–time (Fig. 4c; Table II).’
    Variationen på cykloner i detta område visar ingen trend uppåt för detta område.

  25. 33
    Rutger

    # 29 o 31 Peter och Fredman. Verkligen kors i taket. Hade aldrig räknat med att för höra detta under klimatmötet i Paris. Kul att få lyssna till Kench själv.

  26. 34
    Gunnar Juliusson

    #29,31
    Ordningen återställd. I Aktuellt kl 21 hastade man över uppgiften att Tuvali inte dränks men fick ändå på nåt sätt till det som ett klimathot. De som flyttade skulle dock söka bättre utbildning.

  27. 35
    Sören G

    #29 #31 Men i TV2 i kväll kommer ett program om isbjörnar i Alaska som sägs minska radikalt och hotas av svält.

  28. 37
    Rutger

    Programmet om Isbjörnar rekapitulerade fakta som var några år gamla. I http://www.esajournals.org/doi/abs/10.1890/14-1129.1 sägs det att det var extra dåligt 2004 till 2006, vilket stämmer med det de sa i programmet sedan blev det mycket bättre ”
    Low survival from 2004 through 2006 led to a 25–50% decline in abundance. We hypothesize that low survival during this period resulted from (1) unfavorable ice conditions that limited access to prey during multiple seasons; and possibly, (2) low prey abundance. For reasons that are not clear, survival of adults and cubs began to improve in 2007 and abundance was comparatively stable from 2008 to 2010, with ~900 bears in 2010 (90% CI 606–1212). Givetvis var det svårare för ungar med längre simturer.

    Mer is i år än förra året se http://polarbearscience.com/2015/05/03/tracking-polar-bears-in-the-southern-beaufort-with-a-sea-ice-surprise-april-2015-map/#more-58591

    Det som saknades i programmet var info om isbjörnarnas födointag under året. De äter mycket mer under våren än under sommaren. Återkommer till detta.

  29. 38
    Mats G

    29
    Peter Stilbs
    ”forskarna var förvånade”

    lol. Jag spår många förvånade forskare i framtiden.

  30. 39
    Mats G

    Klimatet och kaoset

    Klimatet är kaotiskt eller kaosartat.
    Hur förutspår man kaos?

    Som vi vet så minskar kvaliteten i väderleksrapporten för varje dag bort från dagen datum.
    Det är inte svårt att förstå.
    Hur skapas en väderleksrapport som förutspår väder i framtiden?
    De använder statistisk data.
    Om en lågtryck skapas på ett visst ställer hur brukar det bete sig under liknande förutsättningar. Det gör säker mer men det intressanta här är statistik.
    De använder statistik för att skapa väderleksrapporter.

    Om vi nu vänder våra blickar till klimatet. Kan man använda samma aproch. Bör man använda samma aproach? Dvs statistik.

    I min värld är svaret givet. Naturligtvis skall man använda statistik för att förstå sig på klimatet. Här är nyckelordet förstå.

    I min förståelse av klimatet så befinner sig kaoset inramat. Ramen påverkas av yttre förhållande. Ramen bestämmer hur varmt eller kallt det är just nu. Inom ramen härjar kaoset.

    Ramen ändrar sig relativt långsamt ur en människas perpektiv.

    Ramen får vi anpassa oss till. Kaoset får vi hantera.

    Svårare än så här behöver det här med klimat inte vara.

  31. 40
    Thomas P

    Mats G #39 ”Ramen ändrar sig relativt långsamt ur en människas perpektiv. ”

    Ramen ändrar sig när vi släpper ut mer växthusgaser och därmed ändrar jordens energibalans.

    ”Ramen får vi anpassa oss till. Kaoset får vi hantera.”

    Det där att vi bara har att anpassa oss till de förändringar vi själva orsakar snarare än att påverka utsläppen är ett rent ideologiskt val du gör.

  32. 41
    Mats G

    40
    Thomas P
    ”ideologiskt val ”

    Ens verklighetesbild mynnar ut i politik ja. Vet ej om idoilogiskt val är utrycket jag skulle valt. Mer pragmatisk och baserad på vår bästa kunskap just nu. Idoilogiskt låter lite för dogmatiskt för min smak i det här sammanhanget.

    Frågan i samanhanget är om energibalansen går att mäta. Det är en legitim fråga eftersom du refererar till det i din kommentar.

Kommentarer inaktiverade.