Läsarbrev om solel

solel

Här är ett brev från en av våra läsare, Göran Johansson, som jobbar inom solcellsbranschen. Här på Klimatupplysnigen välkomnar vi alltid inlägg från kunniga skribenter som berör klimat- och energifrågor. Göran skriver:

Jag är en trogen läsare av Klimatupplysningen och
vill med nedanstående bringa lite info om
solceller för generering av el till nätet.
Jag brukar tala om för den intresserade att om du
vill ha en socellsanläggning kan du snuva
elbolagen på lite stålar men tro inte att du kan
ersätta elproduktionen med solel.

Jag har jobbat med solceller sedan 70-talet
och köpt min första solcellspanel 1976.
Mitt företag Solteknik HB har levererat
solcellspaneler i huvudsak till fritidshus och
för fritidsbruk i båtar, fritidshus utan el och husbilar/husvagnar.
Naturligtvis har vi tittat på att gå in på
solcellsmarknaden för generering av solel. Av det
skälet har jag två mindre anläggningar som jag
använder för att utvärdera nyttan av solceller.

Jag bifogar en liten text om fakta om solceller
som jag dragit under de år jag jobbat med detta.
Även om priserna på solceller rasat så är det
inget som jag som seriös säljare kan rekommendera att installera.
Tekniken är användbar när solen lyser, d.v.s
dagtid på vår sommar och tidig höst. Resten av
året, nätterna och vintern är det i princip noll ut från solpanelerna.

Bifogar min lilla utredning.

Göran (Johanssson)

Här är själva texten:

Hur effektivt är det att använda Solceller för generering av el till nätet

Marknaden och överöses av löften om hur man kan förse sitt hus med solceller på taket för att försörja sitt hus med el.

Men hur mycket kan man räkna med att få ut av en normal solcellsanläggning?

I bifogade diagramm [se ovan] kan du se hur mycket el du kan tillgodogöra sig från en solelanläggning på 10 Kw toppeffekt.

En 10 Kw anläggning kräver en takyta på 80 kvadratmeter.

Diagrammet visar en solcellsanläggning på en södervänd takyta med lutningen 35 grader. Placering av fastigheten är på latitud Stockholm.

Fastighetens totala behov av el är 29000 Kwh/år och med denna 10 Kw anläggning kan man i bästa fall producera 9500 Kwh/år. Av dessa 9500 Kwh kan man normalt tillgodoräkna sig ca hälften av det producerade som förbrukning för egen del. Endast 15% av den totala förbrukningen kan du tillgodogöra dig för en anläggning på 10Kw.

Anledningen till detta är att förbrukningen av el är i princip lika stor under dygnets 24 timmar medan solcellerna endast producerar el under 6-10 timmar varje dygn varav toppeffekten endast några få timmar, endast då solinstrålningen ligger vinkelrätt mot takytan.

Vi kan också se av diagrammet att under vintermånaderna november, december, januari och februari är produktionen så låg beroende på svag instrålning att endast en bråkdel behovet täcks av produktionen dessa månader.

Detta är tyvärr den bittra sanningen om solel i Sverige.

I en förlängning av detta: Vi kan också se av diagrammet att behovet av el under vintermånaderna är så stort att vi inte ens med 10-dubbling av solpanelstorleken (800 Kvadratmeter) kommer i närheten av en lösning på problemet.

Att lagra energi, i batterier kan man göra i anläggningar för sommarstugor som används tillfälligt men att lagra el i batterier för permanent bruk med dagens batteriteknologi är inte en framkomlig väg.

Dessutom lagras all el i batterier som likspänning. Vid förbrukning skall likspänningen omvandlas till växelspänning. Detta innebär relativt stora förluster och kan knappast vara ett alternativ vid energiförsörjning för fastigheter.

Dela detta inlägg

46 reaktion på “Läsarbrev om solel

  1. 1
    Gustav

    Måste säga att jag hade förväntat mig att solceller var ännu sämre. Detta är ju riktigt bra? Att det ens blir något på vintrarna i Sverige är ju helt otroligt.

  2. 2
    lars cornell

    Tack Göran. Det var klart och tydligt.
    Nu aviserar Romson och Löfven nya bidrag till batteripaket för lagring av solel. Hur vettigt är det med tanke på att litium är en bristvara på vår jord och att utvinningen är mycket skitig.
    Fördelar vi det som finns blir det bara ungefär ett kilo per person och det skall räcka till många olika saker. Våra kloka riksdagsmän måste därför säga nej till det förslaget, åtminstone inte godta bidrag till litiumbatterier.

  3. 3
    Michael

    Göran,
    Intressant läsning. Hur hanteras snötäckta solelsanläggningat i praktiken? Det kan inte vara mer än ett fåtal som bemödar sig med att skotta. Hur känslig är anläggningen för nedfallande smuts? Krävs det ständiga turer upp på taket med en flaska fönsterputs?

  4. 4
    Lasse

    Tack för denna soliga artikel.
    För att täcka vårt behov året runt så måste vi sätta in en kapacitet som är 100 ggr så stor som behovet sommartid alltså-typ.
    Om vi får betalt för den el vi sätter in i nätet med avräkning mot vinterel så kan denna stora utbyggnad löna sig-för den enskilde. Det är väl detta som drabbar Tyskland då och då. Överskott av el från förnyelsebart!
    Men som nån påpekade förnyelsebart kompletteras med billigaste kraften-vilket ökar utsläpp som skulle minska!

  5. 7
    Goran

    #3
    Det är säkert ganska onormalt att skotta solcellsanlggningar. Vid normalt bruk så smälter snön bort men vi kan se skräckexempel på anläggningar där solcellspanelerna placerats horisontellt och en sådan anläggning ger mycket dåligt utbyte under vinterpromenad. I siffrorna jag redovisar har har jag inte räknat med skuggning, d.v.s. I praktiska livet kan produktionen variera men knappast bli större än redovisat.

    I Sverige har vi så mycket nederbörd att rengöringen sköts av naturen själv. Putsa panelerna vet jag ingen som gör. Jag har på min termiska solfångare aldrig putsat glaset och då har dom suttit på huset sedan 1979.

    /Göran

  6. 8
    Sten Kaijser

    Tack Göran!

    en fin beskrivning av för- och nackdelar med solel. Jag har länge tyckt att solel är underbart där det dels finns tillräckligt mycket sol, dels energibehovet inte är alltför stort och slutligen det är ren el som behövs.

    Typexempel, fritidshus i Norden på sommaren, hela Afrika, avlägsna delar av alla varma länder. Däremot ska man undvika att koppla in solel på allmänna nät.

  7. 9
    Sten Kaijser

    fortsättning:

    Det viktiga som hänt under senare år är att LED-lampor nu gjort det möjligt att få el till inte bara datorer och telefoner utan också till belysning. Ska man däremot ha varmvatten eller ”nattvärme”, så är det säkert bättre att som Göran antyder använda termiska solfångare som (förutsätter jag) har mycket, mycket bättre verkningsgrad.

  8. 10
    pekke

    Tack för redogörelsen.
    Man ser att när elbehovet är som störst så ger solen som minst.
    Nåt förespråkare för storskalig solel ( gäller även vind ) glömmer bort är att det svenska elbehovet per dygn är som störst på förmiddagen och eftermiddagen, alltså innan och efter solel ger full effekt, brukar även vara dåligt med vind på förmiddagen.

    Sveriges elbehov finns längst ner på sidan:
    http://www.svk.se/stamnatet/kontrollrummet/

    Här kan man se hur mycket Tysklands hyllade solsatsning samt vind ger så här på höstkanten:
    http://www.agora-energiewende.de/en/topics/-agothem-/Produkt/produkt/76/Agorameter/

    Kostnaden för en 100 Watt 12 Volt fritidsanläggningen ligger runt 4 000 – 5 000 beroende på panelkvalitet och regulatorteknik, batterier och 230 V växelriktare ej inräknade.

    Skall man ha en större anläggning som Göran redovisat för tillkommer div. utrustning för inkoppling mot nätet bl.a. 3-fas växelriktare vilket driver upp kostnaderna.
    Skall man ha egen backup så tillkommer ett antal batterier.

    Ser att en del elbolag betalar c:a 1 kr. kWh för solel, konstigt när spotpriset på el ligger runt 30 öre kWh.
    Man kan undra vilka som får betala mellanskillnaden ?

  9. 11
    Goran

    Inte lätt att skriva på tablets. VINTERPERIODEN ÄNDRADES AV PLATTAN TILL VINTERPROMENAD.

    /Göran

  10. 12
    Lasse

    Fast man skall aldrig säga aldrig.
    Med batterier så går det att lagra överflödet.
    Batterier utvecklas: http://www.sciencemag.org/content/350/6260/530

    Men solen nyttjas på andra sätt än till el direkt. Tex via värmepumpar med bergvärme.
    Där finns en potential att öka temperaturen på kalla sidan( Ofta under +5) med solfångare(vatten) som vid så låga temperaturer får hög verkningsgrad.

  11. 13
    pekke

    Göran #7
    Var en artikel i Ny Teknik tidigare i år om nåt företag som placerat ett stort antal vinklade solpaneler på sitt platta industritak, man kan undra hur de skall hantera stora snömängder på taket eftersom panelerna troligtvis kommer vara perfekta bildare av snödrivor, ungefär som de snöstaket man kan se i fjällvärlden.

  12. 14
    pekke

    Lasse #12

    Ja, förhoppningsvis så utvecklas batteritekniken, men fortfarande är det bly-syra som gäller eftersom de kostnadsmässigt är bäst, det finns idag Litium-batterier för el-lagring men de är fortfarande ganska dyra och ännu viktigare, de måste skötas om noggrannare än bly-batterier eftersom de har en mer instabil kemi jämfört med vanliga batterier.

  13. 15
    Lars Cornell

    Antag att vi kan köpa blybatterier för 1:- per Wh.
    Då behövs det batterier för 10 000:- kronor per timme för att lagra el från en solcellanläggning på 10 kW.

  14. 16
    Goran

    Varför lagra energi från solen i Sverige? Från 1 januari 2015 får du skattereduktion på 60 öre/KWh för den el som du lägger ut på elnätet. Du får denna skattereduktion förutom den betalning du får från ditt elbolag. Detta är enligt min mening ett stortslöseri med skattemedel.
    Kan någon förklara varför inkomstskatten reduceras för att jag producerar el från solceller och vindkraftsanläggningar. Som producent har jag redan erhållit skattesubvention vid byggande av min anläggning.

  15. 17
    Lennart Bengtsson

    Solelens begränsningar har varit kända i åtskilliga decennier och kan lätt beräknas med gammaldags skolkunskaper i fysik. Saknar man denna insikt får man dessvärre betala för sin okunskap. Det är extra beklagligt om landets medborgare trots egna insikter ändå drabbas som en följd av okunniga beslutsfattare. I ett land med Sveriges klimat och strålningsförhållanden inklusive molnighet är solenergi inget seriöst alternativ annat än för kanske sommarstugan. Vindenergi är ett bättre alternativ men förutsätter reglerkraft. Sannolikt är det inte lönsamt att producera mer vindel än 25-30 TWh/år.
    Resultatet är att om Sverige önskar behålla sin energikrävande industri finns bara två möjligheter, antingen bygga ut de skyddade älvarna eller kärnkraften. Biomassa kan bidra med mer än idag men producerar faktiskt också växthusgaser.

  16. 18
    Goran

    #15 Lasse

    För blysyrabatterer gäller att dessa inte skall urladdas mera än ned till 40 %av kapaciteten vid normal cykling. Vid djupurladdningar större än detta förkortas livslängden avsevärt. Så i praktiken är användbara kapaciteten på ett 70Ah fritidsbatteri endast 42Ah.

  17. 19
    Håkan Bergman

    Goran #16
    Ja det var ju en märklig subvention. Gäller den rakt av, alltså även för inkomster under gränsen för statlig inkomstskatt? I så fall undrar man hur dom tänker. Åter till tvåkammarriksdagen!

  18. 20
    Lars Cornell

    #17 Lennart Bengtsson du har fel om vindkraft.
    Systemkostnaden för vindkraft är dubbelt så hög som produktionskostnaden.
    Därför är vindkraft ut på nätet ej lönsamt ens i liten mängd. Det gäller Sverige,
    men det kan vara annorlunda i andra länder.

    Ungefär detsamma gäller nog för el-ut-på-nätet för solel.

  19. 24
    Goran

    #21 Fredrik

    Det handlar inte om fastigheten utan solel for generering till elnätet.

    Fastighetens storlek är helt utan betydelse liksom vilken form av uppvärmning som finns. Det är förbrukningen i relation till produktion från solel på årsbasis som artikeln beskriver.

  20. 25
    Björn

    Göran, stycket med 29 000 kWh/år är inte helt solklart när det gäller anläggningens tillgänglighet, men låt oss anta att 10 kW effekt vid full tillgänglighet, alltså kontinuerlig drift hela året, ger om året har 8640 timmar, 86 400 kWh. Om anläggningen levererar totalt 9500 kWh/år, då fås tillgängligheten ganska exakt 11%. Jämförelsevis med vindkraftens tillgänglighet, är då solkraftens tillgänglighet ungefär hälften, åtminstone här i Norden.

  21. 26
    dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    Bra artikel, inledande diagrammet är en pärla, bara det.

  22. 27
    LBt

    Det är bra när KU fokuserar på frågor runt energiproduktion och visar på den verklighet vi lever i.

  23. 28
    Thomas P

    Resultatet torde bli lite annorlunda om man istället tittar på en kontorsbyggnad eller fabrik med så mycket spillvärme från människor och maskiner att det behövs mer luftkonditionering än uppvärmning. Men visst, Sverige är inte idealt för solkraft, så mycket är klart.

  24. 29
    Göran Fredriksson

    I slutet av 1970-talet lästa jag ett uttalande av en kommunal energirådgivare, det handlade då endast om solvärme, som hade kommit fram till ”att det stora problemet med solvärme är att den finns ju mest på sommaren. Men då är det ju ändå så varmt att den inte behövs.”

    Jag har inte läst något uttalande av den kommunale energirådgivaren rörande solel och det tyder väl på att han inte längre är i tjänst.

    Själv väntar jag in att alla solelentusiaster och vindkraftägare skall förse mig med billig el under det varma halvåret.

  25. 30
    Bengt Abelsson

    Den stora nackdelen med nätansluten solkraft kan bli – om spridningen blir stor – att dessa snyltar på de ”vanliga” elkonsumenterna genom att betala genomsnittspris för elen vintertid, men låta bli att betala sommartid när solcellerna kanske ger någonting.

  26. 31
    LC

    Regeringen borde slopa investeringsstödet till solel för villor och bostadsrättsföreningar.

    Det föreslår Energimyndigheten, som tycker att solel-satsningar redan gynnas av rotavdraget och en ny skattereduktion för den som säljer el till elnätet.
    Genom att slopa investeringsstödet till villor och bostadsrätter kan mer pengar fördelas till företag och lantbruk som fortfarande behöver stöd för att investeringen ska betala sig, skriver Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

    I höstbudgeten aviserade regeringen ökade solcellssatsningar med 225 miljoner kronor 2016 och ytterligare 390 miljoner årligen fram till 2019, sammanlagt 1,4 miljarder kronor.

    Enligt Energimyndigheten skulle man inom ramen för de pengarna kunna bevilja stöd till de 4 300 nuvarande ansökningarna (för motsvarande 600 miljoner kronor) och sedan prioritera om resterande belopp till företag och lantbruk.

  27. 32
    Lars K

    Inte ens i ökenländerna kring Sahara storsatsas det på solel däremot har både Saudi Arabien och Egypten beslutat att bygga kärnkraft . Solel i vårt kalla och mörka land tyder på mental ohälsa.

  28. 34
    Sören G

    OT
    På SVT:s web: ”Nu får fattiga länder FN:s klimatpengar”
    Pengarna ska användas till att installera ”klimatvarningssystem”. – Undrar hur ett sånt kan se ut – ett system som kan förvarna om klimatförändringar!

    Dock nästan tomt i kassan, men ”Sverige har 2014 lovat fyra miljarder kronor. Det är klart mest per capita, cirka 500 kronor per svensk.”

  29. 37
    Joachim

    Göran!
    Vad är kostnaden (efter ev investeringsbidrag) per kWh för beskriven anl. beräknad livstid?
    Reglerutrustningen håller väl 10-12 år och panelerna det dubbla (garantitid)
    Och det här med Lcc verkar solcellsleverantörer ha svårt för men ni kanske har en ärlig sådan på anl.

  30. 38
    Johan M

    ”kan du snuva elbolagen på lite ståla”

    Det är nästan så att man snuvar staten på mer pengar än vad man snuvar elbolagen på. Jag brukar betrakta min bergvärmeanläggning som avancerad skatteplanering eftersom jag snuvar staten på åtskilliga tusenlappar varje år. När snarts sagt alla har en bergvärmeanläggnigg så inser man dock att statens engar måste plockas in någon annastans och då står man där :-)

    Om vi tittar på elpriset idag så ligger det på ca 24 öre och på det som kommer nätavgift på kanske 20 öre. På detta läggs 25% moms så redan där har vi 11 öre till staten. Sen kommer elskatt a 29 öre + moms så då får vi ytterligae 37 öre, sa: 48 öre till staten :-)

    Om vi sen börjar räkna med de skattelättnader som man får om man leder in överproduktionen å nätetet så är det för staten rena Ebberöds bank. Att man då kan få statliga stöd till verksamheten är rätt så roligt i sammanhanget :-)

    Om vi bortser i det futila att tro att solpaneler kommer att bli en vinstaffär för Sverige när det gäller energiproduktion så ser jag mycket positivt på utvecklingen av solceller. Har själv kustkat runt Europa i husbil där solcellerna på taket gjorde att man kunde sluta oroa sig för batterinivån; för båtägare och avlägsna stugor så är det ofta en klockren lösning. Med moderna led-lampor kommer vi nog se en uppsjö med ljuspunkter som i alla fall under sommarhalvåret lyser upp (den i Sverige korta) natten. I mer sydliga breddgrader tror jag nog att det kommer att byggas in från början i hus för att ge energi till luftkonditioneringar etc som har sin peak när solen ligger på.

  31. 39
    W Jandersin

    Det är helt möjligt att producera egen el i sin villa, tyvärr blir tekniken lite komplicerad då man måste blanda olika el alstrare, med tanke på att större delen av bla bilägare knappast ens läst instruktionsboken eller ens kan vårda sina tekniska maskiner så lär energibolag och stat även en bit in i framtiden fortsätta att brandskatta människor !

  32. 40
    Per-Åke

    Jag råkade vara på en föreläsning om solenergi (solceller) i veckan och i kort sammanfattning så kan man säga:

    En sparad kWh är mera värd än en kWh levererad till nätet, som #38 redan observerat. Det betyder att man skall dimensionera sin anläggning för att spara el i huvudsak, inte för att leverera el till nätet. Man bör inte överdimensionera. Den el en enskild abonnent sparar in sparar även skatt, den el som levereras säljs till ”spotpris” plus politiskt osäkra ev. subventioner.

    För en anläggning dimensionerad på detta sätt får man en avskrivningstid på storleksordningen 15 år, för en större blir den längre.

    Använd på detta sätt ingår solceller som en rimlig komponent i samhällets energisystem, eftersom det är enkelt att distribuera solceller inom byggnadsbeståndet. För nätägare är det kanske inte fullt så roligt, med tanke på krav på spänningsstabilitet, kortslutningseffekt, mm.

  33. 42
    Gunnar Litmarck

    Att producera vätgas med solugnar är kanske den minst destruktiva metoden att gå off-grid med solenergi?

    Det finns några intressanta projekt ett i Schweiz och ett annat jag följer vid ett universitet i Kalifornien.

    Teoretiskt kan man få ett slutet system där vatten spjälkas i väte och syre som förenas i en frikolvsenergiomvandlare och därefter spjälkas igen då solen strålar från en klar himmel.

    En av alla mina inlägg om frikolvsenergiomvandlare som han vara intressant för de länkar den innehåller.
    http://gunnarlittmarck.blogspot.no/2012/09/harry-frank-ger-uttryck-for-elbilens.html
    Den i särklass bästa lösningen finns i den sista länken.

    Små motordrivna solugnar har funnits länge för produktion av exempelvis vätgas, men det som är spännande nu är att olika tekniker med katalysatorer sänker temperaturbehovet.

    Hela Tyska solcellssatsningen skulle i stället satsats på solugnar i Alperna för produktion av drivmedel, visst det skulle med vara resursdestruktivt men inte i närhet så resursdestruktivt som dagens Tyska energivansinne. De som suktar efter andras skatter genom solceller i Afrika för el till EU är både omoraliska och obildade.

    Bra inlägg Göran, men tänk på att kilo har liten bokstav som SI prefix, annars ser det ut som Kelvin ;o)

    https://en.wikipedia.org/wiki/Metric_prefix

    Ganska ologiskt att alla mindre än 10^6 har liten bokstav, det vore mer logiskt om alla mindre än 1 hade det och alla större än 1 stor bokstav.

  34. 44
    Kenneth Mikaelsson

    Finns ju ställen där solen lyser hela året TP …. fast det visste inte du va??

  35. 45
    Rickard Nygren

    Jobbar Göran Johansson med solceller? Eller främst med ‘elektroniska rastersjökort’?

    Här är en mer tillförlitlig källa till kunskap om solceller. Från mikronivå till systemanalys.

    http://bengtsvillablogg.info

  36. 46
    Göran

    Rickard #45

    Jag jobbar både med solceller och navigation/GPS/kartor och sjökort i dator, tablet och smartphone.

    Solenergi har jag arbetat med sedan 1976 och kan väl sägas ha en viss erfarenhet. Byggde ett solhus med 27 kvadratmeter termiska solfångare 1978 – 79 som fortfarande fungerar. Huset är idag kompletterat med luft/vatten VP som värmer upp huset via golvvärme ingjuten i betong.

    Vad jag kan se av villabloggen så är det ingen större skillnad på det diagram som jag här visar och det som finns på villabloggen. Tillförlitligheten står solen för och de solcellspaneler som vi visar producerar inte mera energi än vad diagrammen visar.

    Idag 1 nov har det varit en mycket fin soldag så mina solfångare (med 3 kubikmeter vattenakumuleringstank) klarar hela uppvärmningsbehovet under 24 timmar.

Kommentarer inaktiverade.