Nyttan med koldioxid

Gigantiska summor har lagts på att bekämpa koldioxiden i atmosfären. Det har hävdats att ”science is settled” i tio eller 15 år nu men det finns fortfarande inga klara belägg för att koldioxiden orsakar någon farlig höjning av den globala temperaturen. Inte ens IPCC har lyckats med det, trots sina drygt 25-åriga försök att klart visa att en fördubbling av CO2-halten leder till flera graders uppvärmning. IPCC erkänner att det inte finns mycket vetenskapliga belägg för vare sig tippingpoints eller fler extremväder.

Idag har vi däremot mycket goda belägg för att en högre halt av koldioxid i atmosfären är till stor nytta för flora och fauna på jorden. I en ny rapport sammanfattar Indur M. Goklany det mesta av forskningen på området. (Ett tidigare arbete av Goklanys om klimat och hälsa berördes häromdagen här)

greening

Bilden visar hur mycket växtligheten (skog, buskar, gräs, säd) har ökat under senare decennier. Kartan är baserat på satellitobservationer. Genomsnittligt så har grönskan ökat med c:a 14%, men det varierar som synes en del över jordklotet. Det kan vara intressant att notera att även regnskogen växer trots nedhuggning av träd och uppodling av mark.

Viktigast för oss människor är emellertid att skördarna ökat markant. Här är det lite knepigt att veta vad som beror på förbättrade jordbrukstekniker och vad som beror på en ökad halt av koldioxid. Men en beräkning ger vid handen att bomullsavkastningen ökat med 51%, Sojabönor med 15%, vete med 17% och majs med 9% enbart tack vare en ökad mängd CO2 i luften.

Det finns även andra fördelar med mer koldioxid: en ökad tålighet mot torka samt en större motståndskraft mot insekts- och svampangrepp. Det visar sig också att i laboratorieexperiment med mer koldioxid i luften så växer grödor (C3) bättre än ogräs (C4), vilket ytterligare bättrar på skördarna eftersom säden skuggar bort ogräset (siffrorna på x-axeln visar CO2 i ppm).

ris vs ogräs

Vidare nämner Goklany den nytta som en alltmer grönskande jord innebär för att utöka livsrummet för jordens alla djurarter. Dels innebär mer grönska mer mat även för andra levande varelser än människan. Dels innebär en ökad avkastning per tunnland odlad mark att färre tunnland behöver uppodlas för att föda en växande befolkning. Vi får ett alltmer hållbart jordbruk.

Han tar även upp en del vanliga invändningar som brukar föras fram som bevis på koldioxidens dålighet. T.ex. att koldioxiden minskar nitratupptaget som i sin tur skulle minska fotosyntesen och proteininnehållet i växterna. Men Goklany menar att IPCC överdriver farorna och att de bortser från vad ett modernt jordbruk kan tillföra när det gäller t.ex. gödning med nitrat och fosfor, samt när det gäller genmodifierad gröda som kan anpassas till de nya förhållandena. De skräckscenarier som miljörörelserna målar upp bygger på en mycket konservativ och statisk syn på hur jordbruk bedrivs.

Det finns goda bevis för att en ökad koldioxidhalt i haven ökar tillväxthastigheten av marint liv. Detta trots att pH-värdet minskar något. Att havets basiskhet minskar verkar inte ha någon större effekt på sådant som man förut trodde skulle vara känsligt. Att det skulle handla om en ”försurning”, med ett pH-värde under 7 är knappast troligt hur mycket fossila bränslen vi än skulle bränna av inom överskådlig tid.

Författaren går igenom studier av snäckor, korallrev och annat och konstaterar att inga laboratorieförsök, eller observationer i naturen, pekar på att dessa skulle ta skada. Tvärt om gynnas tillväxten av alger och andra marina växter av en lägre basiskhet och ökad mängd koldioxid. Korallreven skyddas t.ex. genom en tillväxt av de alger som i ett symbiotiskt förhållande kontrollerar och gynnar förkalkningen. Detta motverkar den negativa påverkan på korallen som en lägre basiskhet skulle kunna innebära.

Vi har här främst talat om koldioxidhalten som sådan, inte om ett varmare klimat. Men det är självklart att ett varmare klimat också har konsekvenser för flora och fauna. Så t.ex. kan man peka på stora fördelar med en måttlig uppvärmning av klotet. Särskilt på de högre breddgraderna där mycket stora arealer i Sibirien och Kanada skulle kunna bli odlingsbara. Annars är det ju just koldioxidens koppling till den globala uppvärmningen som man vill föra fram som det stora hotet.

Endast 2 av de 56 studier som IPCC (AR5) tar upp behandlar följderna av koldioxidhaltens ökning för jordbruk, artmångfald och hållbarhet. Man verkar bara vara intresserad av en enda parameter i klimatet, nämligen koldioxidens betydelse för den globala uppvärmningen. Därför blir också deras beskrivning av klimatsystemet, och deras budskap till media, väldigt ensidig och vilseledande.

Men än så länge verkar hoten komma från klimatmodellerna snarare än från hur klimatuppvärmningen verkligen påverkat oss. Bara en sista bild till från Goklanys rapport, som en påminnelse om hur pålitliga klimatmodellerna är:

Christy 2014

Här är ytterligare en som hyllar koldioxidens återkomst i atmosfären, Patrick Moore. Han var en av grundarna till Greenpeace men hoppade av när den organisationen flippade ut i det pseudovetenskapliga träsket.

Och här har man beräknat att vinsten med mer koldioxid i atmosfären är mellan 10 och 100 gånger större än kostnader.

Ingemar Nordin

Dela detta inlägg

37 reaktion på “Nyttan med koldioxid

  1. 1
    Lasse

    Tack Ingemar
    Nyttan med CO2 är ett mantra som redan fd Sandvikenchefen ville föra fram.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Per-Olof_Eriksson
    Provokativt i dagens ensidiga media.

    Detta att det är extremt viktigt att vi bannar CO2 i år är bara politik. En politik som tar lögner och överdrifter till hjälp.

  2. 2
    Thomas P

    ” Det visar sig också att i laboratorieexperiment med mer koldioxid i luften så växer grödor (C3) bättre än ogräs (C4)”

    Tror Ingemar verkligen att det finns någon systematik så att grödor har fotosyntes genom C3 och ogräs genom C4? I så fall kan jag upplysa om att t ex majs som han listade precis ovanför är C4, men han kanske klassar den som ogräs?

  3. 4
    Björn

    Utan växtlighet dör vi alla. Det är då märkligt att CO2 behandlas som något som inte borde finnas. Det kanske behövs en massiv upplysningskampanj om fotosyntesen och vad CO2 betyder för denna process. Man kan undra vad det är för slags folk som sprider desinformation mot det som egentligen är nödvändiga självklarheter?

  4. 5
    Lennart Bengtsson

    Kolportören i Albert Engströms teckning yttrade ”visdomsorden”

    ”Tack Gode Gud för att det är som det är, för hur skulle det annars vara?”

    Detta enkla tänkande finns som en bärande princip i klimatpolitiken vilket knappast kan anses som vetenskapligt grundad. Sanningen är att det inte finns någon möjlighet att definiera ett slags optimalt klimat eller för den delen en optimal koldioxidkoncentration i atmosfären. Klimat och väder varierar inom vissa gränser som människan och naturen anpassat sig till. Hittills har detta varit fallet under lång tid. Det naturliga variationerna i väder och klimat dominerar så mycket att det i många fall inte är möjligt att bestämma om ”klimatet” har ändrats eller inte.
    Den allmänna debatten har mer eller mindre förlorat kontakten med en sund och balanserad vetenskap och diverse skräckrapporter har blivit accepterade av press och lekmän som ett slags ”sanning”. Det finns t ex ingen som helst vetenskaplig grund att havsvattenståndet skall stiga åtskilliga meter eller att vi skall plågas av våldsamma oväder under vårt eller våra barnbarns liv. Det är helt klart att en förhöjd koldioxidhalt också har positiva effekter men man skall inte heller bortse från att jordens strålningsbalans kommer att ändras och det får också konsekvenser som man inte kan bortse från . Att 10 miljarder människor som kommer att finnas inom 50 år kommer att påverka jorden klimat och den globala miljö är oundvikligt. Att undvika detta är inte möjligt och vi inte ens vet om detta kommer att bli bättre eller sämre för mänskligheten. Det finns ingen rimlig möjlighet att planera en framtid baserad på ”beräkningar” eller gissningar om hur framtiden kan komma att gestalta sig. Det kan endast baseras på observerade fakta. Att föreställa sig att människan kan styra det framtida klimatet via något slag av världsregeringen är fullständigt absurt och vi får vara glada att alla sådana försök tidigare har misslyckats. Jag skulle verkligen inte vilja ha kvar Hitlers ”tusenårsrike” eller Sovjetunionen eller för delen Romarriket eller det Brittiska Samväldet eller ens det ”lyckliga” Gammalsverige med sina predikande kolportörer. Jag föredrar en osäker och därmed också en hoppfull framtid.

  5. 6
    Lasse

    OT Arktiskonferens med sedvanlig oro inför Paris i Godmorgon världen nyss:
    Allt medan kylan lägger sig över Grönland och isen åter tar över havet.
    Vill man slippa oroas så kanske man kan ta till sig ny forskning:
    http://mm.aftenposten.no/kloden-var/naturlig-issmelting
    Eller läsa av förändringen år från år här:
    http://www.dmi.dk/groenland/maalinger/indlandsisens-massebalance/

    Nu fortsätter de med en rapport från Ekobyn-där många lärdomar drogs på det sätt som man brukar göra-genom misstag!

  6. 7
    Ann L-H

    # 2 Thomas P, din gamle petimäter. Tänk att du kunde hitta en liten passus att anmärka på. Hur som helst så står det i ursprungstexten ”…many crops are C3 plants and many weeds are C4 plants, which respond less to carbon dioxide enrichment.”
    Vill man se lämna petimäterperspektivet är sista meningen i det aktuella avsnittet mer värt att notera: ”It is worth noting that the vast majority of plants are C3, perhaps because higher carbon dioxide levels are more the norm in Earth´s history.”
    Normen alltså!

  7. 8
    Allan Forsling

    Ja visst är det intressant att Anders Wijkman m fl bereds plats på SvD debatt att misstänkliggöra Hans Rosling. De personer som lever på att få människor att tro att inget är bra, inget blir bättre och vi behöver dina pengar för att fixa världen, de får utrymme.

    Anders Wijkman själv har nog inte gått lottlös från alla sina uppdrag, men han har nog skänkt alla sina pengar till de fattiga i världen. Visst måste det vara så?

  8. 10
    Thomas P

    Ann #7 ” din gamle petimäter.”

    Uppenbarligen viktig petrimetri eftersom Ingvar i #3 sög upp påståendet som om det vore en absolut sanning.

    Sen citerar du ”originalet” vilket visar hur viskleken fungerar där i varje steg påståenden blir lite ”bättre”. Man kan även vända på ditt citat och det blir precis lika sant: ”…many crops are C4 plants and many weeds are C3 plants”, vilket visar hur innehållslöst det är.

    ”It is worth noting that the vast majority of plants are C3, perhaps because higher carbon dioxide levels are more the norm in Earth´s history.”

    CO2-halten var högre när växter uppkom, vilket inte borde komma som en överraskning för någon. Vad skulle din poäng vara?

    Sen orkade jag bara dra upp en felaktighet i Ingemars inlägg så ingen får för sig att jag tror resten stämmer. Vare sig han eller Goklany som han baserar sig på kan det här utan är båda mer att klassa som lobbyister som vinklar för att passa deras agenda, vilket som framgick ovan blir extra allvarligt när sådana baserar sig på varandra och förvanskar fakta i varje led.

  9. 11
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Peter #9,

    När man skall försöka göra en rationell bedömning av situationen så måste man även ta med fördelarna med koldioxid och inte hela tiden se det som något negativt. men eftersom etablissemanget har bestämt sig för att bekämpa CO2-produktionen med alla medel så följer media snällt med. Det är tråkigt att se hur Bojs, som ju i många andra sammanhang varit duktig på att förmedla vetenskaplig forskning, så totalt fallit för ”berättelsen”. Inget kritiskt granskande där inte.

    Men den största syndaren när det gäller att blunda för fördelarna med en högre koldioxidhalt i atmosfären är ju IPCC självt – trots Richard Tols kamp för en riktigare ekonomisk kalkyl.

  10. 13
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Thomas, vi vet redan att du är ointresserad av vetenskap och istället driver en politisk agenda. Alla fakta i saken finns klart och tydligt redovisade i rapporten samt i alla de vetenskapliga artiklar som den i sin tur bygger på.

  11. 14
    pekke

    Den som tror att skördar och matproduktion minskar får nog en chock när man säger att matproduktionen och skördarna ökar hela tiden globalt, statistik visar en ständigt ökande produktion.

    http://faostat3.fao.org/browse/Q/*/E

    Lägsta ökningen har faktiskt Europa, skulle tro att det beror mer på politik än klimat.

  12. 18
    Thomas P

    Ingemar #13 Du är lika fräck som vanligt. Du säger något dumt och istället för att erkänna det eller bemöta i sak drar du till med ett ad hominem.

    Kanneth #12 Missade du att t o m Watts själv la till en brasklapp före den där artikeln att han inte trodde på resultatet?

  13. 19
    Olle R

    jag tror ni drar lite felaktiga slutsatser om att ogräs skulle missgynnas av högre CO2-nivåer. Ogräs är i allmänhet tvåhjärtbladiga växter och C4 är mindre vanligt i denna grupp,( de är alltså C3 och gynnas relativt mer..)
    Om man tittar på kartan överst ser det ut som om grönskan minskat i viktiga odlingsområden; Centraleuropa, Södra Ryssland, Sydostasien, Öst och Centralafrika, sydöstra Brasilien och Pampas, Amerikanska prärien, mm.

    I nordliga områden har den allt längre växtsäsongen troligtvis gjort naturen grönare.
    Antropogen övergödning är en annan faktor som kan ha bidragit till grönskan.

    Visst bör koldioxid gynna växtligheten något, men att detta skulle gynna deras motståndskraft mot skadedjur, svampsjukdomar, etc är nog felaktigt.
    Det brukar vara tvärtom, ”smaskiga” växter gillas av skadeinsekter och annat.
    Småstressade växter brukar bilda sekundära metaboliter som förutom att fungera som skydd även bidrar till vad vi människor uppfattar som god smak.

  14. 20
    Ingvar i Las Palmas

    Skrev en kommentar i DN
    ”Tack för din kommentar”

    0 kommentarer

    ja.ja

  15. 21
    Daniel Wiklund

    Thomas P skriver ”Sen orkade jag bara dra upp en felaktighet….”. Bra att du ibland inte orkar beskriva all ”fel” här på bloggen. Hoppas det händer fler gånger.

  16. 22
    LBt

    Det är nu i det närmaste fastlagt att det finns en kontrollerbar kärnreaktion med mycket enkla driftsförutsättningar som vare sig förutsätter radioaktivt bränsle, ger upphov till utsläpp eller radioaktivt avfall, de första teoretiska förklaringarna tycks vara på väg. Därmed blir avvecklingen av fossilt bruk inte längre en fråga utan verklighet.

    Problemet blir snarare att få till en så långsam och kontrollerad avveckling att samhällsekonomin inte rasar samman när det står klart att fossila tillgångar i ett slag förlorar sitt värde. Skulle mot förmodan vetenskapen kunna fastlägga att CO2-utsläpp är ofarliga i det långa perspektivet skulle man möjligen kunna tänka sig fortsatta låga utsläpp som bibehåller den atmosfäriska koncentrationen på dagens nivå och detta då till gagn för grönska och större skördar.

  17. 23
    Sören G

    #6
    Jag lyssnade också på God morgon världen. Där haglade flosklerna om tipping points och permafrosten och att Golfströmmen kan komma att vända.
    Och man hade släpat fram någon same respektive eskimå med påståendet att dessa folk kommer att drabbas värst av ”klimatförändringarna”.
    Jordens medeltemperatur ökade något under 1900-talet, men ökningen har inte fortsatt under 2000-talet. Tillfälliga väderhändelser tolkas som klimatförändringar och som i sin tur påstås bero på våra koldioxidutsläpp.
    Klimathotstron är kompakt bland politiker och journalister. Men det har ju sin förklaring i att inga motargument har tillåtits att komma fram. Man förstår inte att vetenskaplig forskning kräver en kritisk granskning, annars övergår den till pseudovetenskap. Andra forskare måste få granska de vetenskapliga metoderna som använts. Vilket underlag i form av mätningar etc. som använts. Och de statiska metoder och datormodellkörningar som gjorts måste kunna utvärderas av andra. Det har också gjorts och resultaten visar att den vetenskapliga grunden är minst sagt bräcklig. Men större delen av mänskligheten undanhålls denna granskning genom regelrätt censur.

  18. 25
    Johanna

    95% av växterna är C3. Flertalet C4-växter förekommer i torra klimat där det finns en fördel i att kunna fotosyntetisera nattetid. Obegripligt hur detta skulle kunna vara en fördel för jordbruksproduktionen i världen.

  19. 26
    SvanteW

    #19 Olle R
    Din logik haltar. Du påstår att svältfödda växter kan satsa mera energi i sekundärmetabolism, försvarssubstanser mot parasiter och växtätare, jämfört med välgödda växter. Hur är det möjligt?
    Att växternas/växtrikets totala energiinnehåll ökar (”blir smaskigare”) för konsumenter är väl en positiv effekt av koldioxidgödning, eller?

  20. 27
    Peter F

    Blev förvånad när DN tillät kommentarer på Bojs artikel,,,,men inser nu att det är fråga om censur. På 12 timmar har DN släppt genom TVÅ (2) meningslösa kommentarer. Fy f-n så dåligt.

  21. 28
    LBt

    Rossi uppskattar reaktorvolymen för att producera 1 MW till 4 m3
    1 conteiner skulle alltså rymma vad som behövs för ca 15 MW
    Låt oss räkna lågt och säga 10 MV per container
    800 container kan då leverera 8 GW som i sin tur motsvarar ca 70 TWh per år

    Det blir 4 i bredd, 4 på höjden och 50 i rad.

    Intressanta perspektiv och definitivt vad som borde prägla debatten istället för allt trams om ”bränn som vanligt och lite till”, fossilt utnyttjande går i graven och därmed enorma världen, vad innebär det?

  22. 29
    GoranA

    #19
    ”Visst bör koldioxid gynna växtligheten något, men att detta skulle gynna deras motståndskraft mot skadedjur, svampsjukdomar, etc är nog felaktigt.
    Det brukar vara tvärtom, ”smaskiga” växter gillas av skadeinsekter och annat.
    Småstressade växter brukar bilda sekundära metaboliter som förutom att fungera som skydd även bidrar till vad vi människor uppfattar som god smak.”

    Den hypotesen får du gärna verifiera från litteraturen. Jag skulle säga att organismer som är välnärda och ej stressade även har resurser att försvara sig mot olika typer av angripare. Det är väl känt att granar klarar barkborreangrepp bättre under regniga somrar än torra sådana.

  23. 30
    Gustav

    Lite källkritik är alltid på sin plats. Referensen till Fig. 6 ovan är en artikel i Wall Street Journal med titeln ”Why Kerry is flat wrong on climate change”. Ett tecken på vetenskapligt intresse eller politisk agenda kan man fråga sig. Nog hade Goklany kunnat hitta en bättre referens om han velat, eller?

  24. 31
    Thomas P

    Gustav #30 Det är svårt att hitta en trovärdig källa eftersom den där figuren är gjord för att vara missvisande. Y-axeln på den där figuren är temperaturanomalier, dvs inte absolut temperatur, och om man vill jämföra sådana från olika källor är helt avgörande hur man väljer att kalibrera dem till varandra. Ansvariga för den där figuren i dess olika inkarnationer har använt en ”udda” metod så att uppmätt temperatur hamnar under modellerna för hela perioden. Bilden Pehr Bjönbom använde i ett av sina sista inlägg är mer rättvisande:
    http://www.klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2015/08/fig-nearterm_all_UPDATE_2015a.png

  25. 32
    mängan

    Keshe Foundation !
    Fri energi i 30-40 år kostnad mindre än 100 kr.

  26. 33
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Gustav och Thomas P,

    Den röda kurvan är den som passar bäst med IPCCs bästa gissning i AR4. Men det kanske inte passar att påminna om det?

  27. 34
    Lasse

    OT
    http://www.dmi.dk/groenland/arktis/havisareal/
    Brukar börja dagen med vissa sidor bla ovanstående.
    En fråga: -Nån som på allvar tror att ett öppet hav pga isläget påverkar inlagring av värmen-pga albedoändring?
    Subjektiva observationer ger inget underlag för detta-tvärt om. Det återbildas is i snabb takt denna period på året. På Grönland tom onormalt snabbt!

    På SR P1 hör man ända om ödesfrågan: Klimatet. ”Vi ser nog snarast 3 grader” Annika Degreus (P1s miljöreporter) tror på modellberäkningar tydligen? Den 1 November får vi svaret från FN om vi klarar 2 gradersmålet-Jag väntar med spänning!
    Parismötet kommer att sätta oss i en ny konfliktsituation. Rika mot fattiga länder.

  28. 35
    Mats G

    Det alkaliska havet.

    I likhet med antal stormar så säger alarmisterna mot sig själva när det gäller mindre alkaliskt hav.

    När havet blir varmare så lämnar CO2 haven. När det blir kallare absorberas CO2.
    Det innebär positiv återkoppling.

    Men nu har ju alarmisterna fått för sig att haven blir mindre alkaliska när det blir varmare.

    Det här är ju totalt kryss i mössan. Man är så desperat att hitta negativa effekter så det blir självmål.

    Sen den milda stabila ökning av 0,3 mm per år beror förmodligen på att vatten expanderar när det blir varmare. Det är inte mer vatten bara större. Större vatten?? går det att skriva så??

    Isen vara eller inte vara har inget med havsnivån att göra.

    Så var det med den saken.

  29. 36
    Thomas P

    Mats #35 När haven blir varmare kan de ta upp mindre CO2. Att de skulle bli en nettokälla förefaller osannolikt. Källa på någon som påstår något sådant?

Kommentarer inaktiverade.