Finska energibekymmer

katternö

De ständigt ändrade reglerna för energiproduktionen skapar problem för energibolagen. Politikernas trixande med subventioner hit och skatter dit innebär att många lockas att göra stora investeringar i bl.a. vind- och solkraft. Villkoren för dessa kan sedan ändras genom politiska beslut lika kvickt och lätt som när de en gång infördes. Det är politikens värld som råder, inte marknadens och kundernas.

I det finska skogs- och energibolaget Katternös kundtidning (2/15) hittade jag en liten bra artikel, skriven av vd Stefan Storholm, som sammanfattar läget i Finland.

Artikeln är återgiven i sin helhet med tillstånd från författaren.

Ingemar Nordin

El bara ibland?

stefan storholm

En tillträdande regering kan vara säker på en sak: dess nya regeringsprogram kommer att bli lusläst inom energibranschen. Vilka nya lagar förebådas? Kommer de att förändra spelreglerna för pågående eller förberedda investeringar, projekt som kanske föranletts av storstilade mål hos den förra regeringen?

Den nya regeringen Sipiläs nedskärning av utbyggnadskvoten för vindkraften ger just ett sådant exempel. Många aktörer har redan tagit betydande kostnader för projekt som nu kanske måste avbrytas.

Samtidigt står det klart att de tidigare regeringarnas förnybarhetspolitik byggt på felaktiga antaganden.

Visserligen har i fråga om vindkraften den fasta inmatningstariffen lett till vindkraftsutbyggnad i snabb takt. Men två tredjedelar av vindkraftsoperatörernas garanterade inkomst täcks för tillfället med skattemedel. Det är inte ekonomiskt hållbart.

Vad gäller satsningen på biobränslen har denna nära nog kollapsat. Dels för att stödet till biobränsle kopplades till priset på utsläppsrätter – vars prisutveckling inte alls följt teorierna. Dels för regeringen Katainens straffskatt på torven – som i praktiken gynnat kolet.

Som jämförelse får vindkraften i dagsläget stöd med ungefär 69 euro och skogsbränslen bara i storleksordningen 15 euro per megawatttimme.

Till detta kommer att vindkraft har förtur i elnätet och därigenom äter driftstid av existerande kraftverk. Av lönsamhetsskäl har kraftverken i Mussalo och Ingå därför stängts. I år stängs oljekraftverken i Vasa och Kristinestad. I farozonen är även kolkraftverken i Tahkoluoto och Kristinestad. Dessa kraftverk står tillsammans för över 2000 megawatt i effekt. Det är lika mycket som Finland nu importerar mer eller mindre konstant.

Denna energiimport kostar vårt land närmare 6 miljarder euro på årsbasis. I praktiken använder Finland bara hälften av den årliga skogstillväxten på omkring 110 miljoner fastkubikmeter.

Vårt land har med detta hamnat i ett läge där vi kalla vinterdagar inte kan lita på att klara vår elförsörjning själva. Bara ett annat land i Europa står enligt den europeiska organisationen för stamnätsoperatörerna, ENTSO-E, i fråga om sin elförsörjning inför lika stora problem som Finland, nämligen Belgien.

Om det värsta sker, får vi leva med roterande strömavbrott över hela Finland – just under de kallperioder när samhället är som mest sårbart. Den dag detta inträffar kommer inte att betraktas som en nationell festdag. För ett hållbart samhälle är en hållbar energiförsörjning ovillkorlig.

Med andra ord måste vi i Finland ha en kraftproduktion som inte är beroende av väder eller import. De alternativ vi har för detta är vattenkraft, kärnkraft och kraftvärmeverk, där vi bör kunna bränna inhemska förnybara bränslen som biomassa och torv.

Det är varje regerings skyldighet att ge förutsättningar för det.

STEFAN STORHOLM, vd Katternö

Dela detta inlägg

13 reaktion på “Finska energibekymmer

  1. 1
    Guy

    Fin artikel. Klar, tydlig och enkel. Hoppas regeringen i Finland vågar rikta sina sparmål mot denna vansinniga form av stöd till osäker och miljöförstörande energi.
    Att få se ne dylik artikel i MSM i Finland är endast en önskedröm. Kan på sin höjd komma in som insändare i putsad form ( = ”tyvärr fick inte allt utrymme ,så vi redigerade en aning”).

  2. 2
    Peter Stilbs

    Tack, Ingemar – jag anknyter till detta i måndagens inlägg som jag skrev häromdagen

  3. 4
    Sigge

    Finlands energiförsörjning har varit annorlunda än i de flesta andra länder. Elförsörjningen består till stor del av flera ganska små bolag som Katternö. De små bolagen har dels egna kraftverk och sedan kan de vara delägare i stora vatten- kol- eller kärnkraftverk. Det som stört den finska elförsörjningen de senaste åren är beslutet om att kärnkraft skulle ersätta kolkraftverk. Tre reaktorer skulle enligt planerna vara färdigställda under åren 2009-2015. Ingen har blivit färdigställd och det är bara en som är under byggnation. När gamla slitna fossileldade kraftverk har lagts ned så har det ersatts med import från Sverige och Ryssland.

    När det visade sig att kärnkraftsutbyggnaden skulle gå långsammare än beräknat så har energipolitiken ändrats några gånger och kanske inte varit helt genomtänkt. Vindkraftsinvesterare i Sverige får ungefär hälften så mycket betalt för elen jämfört med Finland. Det verkar inte helt logiskt.

  4. 5
    Sture Åström

    Här finns en redovisning av erfarenheterna i Tyskland:

    http://klimatsans.com/2015/07/14/vindkraft-i-verkligheten/

    Från en initierad utlands-svensk fick jag följande kommentar:

    Ni glömde av tre absurda saker:

    1. Fotovoltic ägarna får högre ersättning om elen inte kan användas, än om den kommer till nytta.

    2. Kolkraftverken tvingas ofta blåsa ut 100tals ton ånga, till ingen nytta eftersom de inte kan regleras ner snabbt nog.

    3. De högeffektiva gasturbinverken kräver ett par timmars drift innan turbinen når full effekt. Det innebär att i en start- och stoppmarknad, så kör de som öppna gasturbiner först med ca 36 % verkningsgrad. Det är därför de blir så olönsamma, för då är de i direkt konkurrens med den rörliga kostnaden för brunkol eller kärnkraft.

    Monkey business över allt.

  5. 6
    Sören G

    OT Webbsidan utanbilenstannarsverige har räknat ut att bilisterna betalar mer än 100 % i extraskatt.
    Statens eget forskningsinstitut VTI har räknat ut samhällets kostnader för bilkörning och hur mycket skatt som bilisterna betalar för dessa. Fordonsskatten är inte medräknad.
    Resultatet presenteras i ett stapeldiagram. Den vänstra representerar samhällets kostnader som uppges vara 0,22 kr/km. Men av den framgår att samhällets kostnader för koldioxidutsläpp utgör drygt hälften av dessa. – På vad sätt belastar koldioxiden samhällsekonomin kan man fråga. Vad är det för kostnad?

    http://www.utanbilenstannarsverige.se/nyheter/vada-100-extraskatt

  6. 7
    Björn

    Det är inte bara i Finland som det förnybara spöket finns. Här hemma vill de rödgröna att effektreserven skall vara förnybar. Man kan undra var förståndet sitter hos de som föreslår att intermittent elkraft skall utgöra effektreserv. Det är inte lätt för Finlands och Sveriges ingenjörer, när reglerna ständigt ändras i takt med de irrationella politikernas påfund. Varför strejkar inte ingenjörerna mot regelkrånglet och irrationaliteten?

  7. 8
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Björn #7,

    Inte bara Finland. Så sant. De flesta länder måste nu snabbt dra ned på sina subventioner till s.k. förnyelsebar energi. I England hotar ett stort ”svart hål” i den framtida budgeten eftersom politikerna utlovat så mycket subventioner. Trots neddragningar för den landbaserade vindkraften så byggs solfångare och havsbaserad vindkraft ut i rask takt. Den framtida generationen får ta skatte- och energismällen.

    http://www.independent.co.uk/news/uk/politics/government-faces-multibillion-pound-black-hole-in-budget-to-pay-for-clean-energy-supplies–which-could-mean-your-electricity-bill-rises-10391608.html

    Förmodligen så måste länder som Finland, Sverige, England och Tyskland nu på allvar sätta sig ned och räkna på det här och inte fortsätta att leva i sina gröna fantasier. Investerare i förnyelsebart bör räkna med att de inte längre kan leva på statliga skattepengar eller politiskt upphausade elpriser.

  8. 9
    Lars Cornell

    Problemens uppkomst ligger i att man antog förnybart = långsiktigt hållbart.
    Och så är det ju INTE!

  9. 10
    GoranA

    Lite OT, skickade ett mail till TV4 nyhetsmorgon
    Hej Hasso Aro
    Jag såg din intervju med Johan Rockström (JR) där du en bit in i intervjun frågar JR om hur man ska förstå att isen smälter i Arktis medan att den byggs på i Antarktis. JR svarar att det stämmer inte utan isen även i Antarktis smälter. JR tillägger också att vissa delar smälter (kustområdena) medan andra tillväxer, men resultatet är att isen minskar i Antarktis. Som jag ser det blandar JR bort korten d v s (han jämför äpplen med päron) och svarar inte på din fråga. Han som expert borde veta att isen som minskat i Arktis är havsis medan isen i Antarktis både kan betyda havsis men också kan betyda inlandsis. Genom att besvara din fråga med att jämföra Arktis havsis med Antarktis inlandsis undkommer han svaret han borde gett och det är att det begriper inte han själv heller.
    JR har hänvisat till att Antarktis smältande glaciärer även tidigare i SVT’s programserie ”Runda bordet” som gick i våras. Det är konstaterat att de smältande glaciärerna på västantarktis ligger över sprickzoner i jordskorpan med hög geotermisk aktivitet och anledningen till att glaciärerna smälter har troligtvis inget med klimatförändringar att göra.
    Precis som du påpekade drar sig inte klimatalarmister att dra långtgående och överdrivna slutsatser från väder och klimat fenomen som oftast är naturlig variation.
    Min fråga till dig som som journalist och människa är om du tycker att det är okey att den ni har utpekat som klimatexpert gör på det här sättet. Som jag ser vilseleder han inte bara dig och redaktionen men också alla era tittare.
    Du förstår säkert att JR är inte någon av mina favoriter och är inte trovärdig som klimatexpert, han har sin bakgrund som agronom och har sannolikt inga djupare kunskaper om atmosfärsfysik eller naturliga klimatvariationer.

  10. 11
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    GöranA #10,

    Jag skulle gissa att Hasse Aro, å sin sida, skulle ligga pyrt till inom TV4-ledningen om han hade dristat sig att ställa kritiska frågor till Rockström.

    Jag vet inte vad Hasse Aro egentligen tycker i frågan, men det är nog säkrast för honom om han följer partilinjen.

  11. 12
    Svend Ferdinandsen

    I Danmark kaldes dette fornybare for ”vedvarende” forkortet til VE. Men det passer måske bedre at kalde det ”varierende energi”, for det er i grunden hvad det er, lige bortset fra vandkraft.

  12. 13
    Ingvar

    -Intressant

    Take a bow for the new revolution
    Americans are less inclined to be fooled again, or to “smile and grin at the change all around”

    Big Media Ignores Nobel Physicist, Promotes Hollywood Climate Activists

    http://antigreen.blogspot.se/

Kommentarer inaktiverade.