Hockeyklubban och Ross McKitricks kapitel i Climate Change: The facts

En ny bok, Climate Change: The facts, som behandlar skeptisk kritik av klimatvetenskap och klimatpolitik har kommit ut, vilket jag skrev om i ett föregående blogginlägg. Jag avser att ta upp några av kapitlen i boken. Här diskuterar jag Ross McKitricks kapitel om den för alla här så välkända hockeyklubban. Jag försöker också relatera vad McKitrick skriver till det som jag tidiagare tagit upp om hockeyklubban här på Klimatupplysningen.

Jag har skrivit mycket om hockeyklubban som frilansande volontärskribent på denna blogg. Detta beror på den stora betydelse detta diagram över de senaste tusen årens medeltemperatur för norra halvklotet (se figurerna nedan där diagrammet finns med) haft för min personliga utveckling. När hockeyklubban spreds i medierna i samband med att FNs klimatpanels (Intergovernmental Panel of Climate Change = IPCC) tredje vetenskapliga rapport publicerades 2001 så framställdes den som ett järtecken som visade på en snar klimatkatastrof. Den chockade en hel värld inklusive mig själv.

Jag arbetade då i min forskning som professor i kemiteknik på KTH med utveckling av kemitekniska energiprocesser för att minska utsläpp av fossil koldioxid och hockeyklubban stärkte naturligtvis min motivation för detta. Men så småningom började jag ana oråd vilket bekräftades av Steve McIntyre när KTH genomförde sitt av Peter Stilbs arrangerade klimatvetenskapliga seminarium år 2006 där bland andra klimatprofessorerna Bert Bolin, Erland Källén, Sten Bergström, Lennart Bengtsson, Gösta Walin, Wibjörn Karlén och Hans von Storch medverkade på olika sätt.

Läs mer: Tillbakablick på klimatmötet på KTH för 4 år sedan. Peter Stilbs, Klimatupplysningen 2010-09-06.

Ross McKitricks artikel (se referens nedan) heter The hockey stick: a retrospective. Den handlar särskilt om vad Steve McIntyre och han fann i sin granskning av de artiklar av Mann och medarbetare som de granskade.

Ingressen till Ross McKitricks artikel är skriven av bokens redaktör Alan Moran och tar upp hockeyklubbans politiska betydelse:

Det faktum att gångna tider upplevt ett varmare klimat än idag är mycket obekvämt för förespråkarna för teorin om den av människan orsakade globala uppvärmningen. Så slutsatsen 1998 att temperaturtrenden var mycket större i nutid än tidigare av den amerikanska klimatologen Michael E. Mann var en viktig del av den politiska utvecklingen av en politik mot klimatförändringar.

I stället för ett klimat oscillerande mellan varma perioder (till exempel , den medeltida värmeperioden) och svalare perioder (t.ex. den lilla istiden mellan de fjortonde och nittonde århundradena), föreslog Manns slutsatser att den globala uppvärmningen var utom kontroll. Grafen av temperaturer på norra halvklotet såg mindre ut som en våg, och mer som en ”hockeyklubba”.

Ross McKitrick ger först olika tips på var man bäst börjar för att lära sig om hockeyklubban. Efter att jag läst hans artikel så anser jag att det är denna som är det absolut bästa att börja med.

En sak som han uppenbarligen är angelägen att få fram är vad McIntyre och han faktiskt kom fram till enligt sina i den peer-reviewade vetenskapliga litteraturen publicerade resultat. Det har nämligen ofta sagts att de fann att Michael Manns algoritm alltid skulle producera en temperaturkurva som skulle se ut som en hockeyklubba, även från slumpmässiga data. Detta, skriver McKitrick, är inte helt riktigt, de fann i stället att algoritmen skulle kunna producera hockeyklubbor från slumpmässiga data som är autokorrelerade, såsom temperaturdata är. De fann bland annat också att algoritmen gav företräde åt proxydata från platser som visade en hockeyklubbkaraktär och att osäkerheterna i den rekonstruerade kurvan underskattades.

Så här sammanfattar McKitrick problemen med hockeyklubban:

En mycket kort sammanfattning av problemen med hockeyklubban skulle se ut så här. Manns algoritm, använd på en stor proxydatamängd, extraherade formen för en liten och kontroversiell delmängd av registrerade trädringar, nämligen från kärnveden av den amerikanska tallarten bristlecone från de höga och torra bergen i sydvästra USA. Träden är mycket långlivade, men växer i mycket förvridna former emedan barken dör och bildar en enda vriden remsa. De forskare som publicerade uppgifterna hade uttryckligen varnat för att ringarnas tjocklek inte bör användas för att rekonstruera temperaturer, och i synnerhet liknar den del som är från 1900-talet inte regionens klimathistoria, och har troligen påverkats av andra faktorer. Manns metod har överdrivit betydelsen av bristlecones så att deras kronologi har blivit det dominerande globala klimatmönstret snarare än ett mindre (och sannolikt felaktigt) regionalt sådant; Mann underskattade sedan osäkerheten i den slutliga klimatrekonstruktionen vilket ledde till påståendet att 1998 var det varmaste året av förra årtusendet, ett påstående som i själva verket inte var försvarbart från data.

Min bedömning är att detta ger en trovärdig beskrivning av problemen med hockeyklubban. Detta baserar jag på den samlade bild som har utkristalliserats under årens lopp och som jag skall försöka förmedla nedan.

Artikeln går vidare med en mer ingående beskrivning av hur McIntyre och McKitrick arbetade med Manns och medarbetares material. Texten förmedlar att de har tillägnat sig en djup förståelse av hur Manns algoritm fungerade och varför den givit felaktiga resultat. En särskild kontrovers med Mann gällde hur man bedömer statistisk signifikans i detta sammanhang där Mann underkänner användning av så kallade r2-värden medan McIntyre och McKitrick har en motsatt åsikt om vad dessa värden betyder i det aktuella fallet.

Ross McKitrick skriver följande avslutande ord:

Berättelsen fortsatte därifrån och mycket mer kan sägas. Den intensitet med vilken så många människor har följt berättelsen och dess fortsatta betydelse via pågående rättegång Mann vs. Steyn (liksom andra), tyder för mig på att det är mer än bara en akademisk träta om proxykvalitet och r2-värden. Jag misstänker att hela episoden har bredare social betydelse som en indikator på en ganska bristfällig aspekt av det tidiga 2000-talets vetenskaplig kultur.

Trovärdigheten i det Ross McKitrick skriver stöds av fakta som jag förmedlat i tidigare blogginlägg på Klimatupplysningen.

Jag har tidigare visat på de förändringar som rekonstruktionerna genomgick i FNs klimatpanels (Intergovernmental Panel of Climate Change = IPCC) fem vetenskapliga rapporter under tiden 1990-2013 (se första figuren nedan). Från att i den första rapporten från 1990 ha visat en böljande kurva förändrades den till att kulminera som Michael Manns hockeyklubba i den tredje rapporten från 2001. Men därefter ändrade utvecklingen riktning och kurvan blev återigen mer böljande och lik kurvan från den första rapporten. Denna tendens syntes tydligt i den fjärde rapporten från 2007 och i den femte rapporten från 2013 är kurvan nog så lik den från första rapporten.

Läs mer: Hockeyklubban, igen och igen! Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2014-12-12.

Rekonstruktioner FAR till AR5

Thomas P brukar i detta sammanhang klaga på att jag i figuren inte tagit upp hur det såg ut i FNs klimatpanels andra och fjärde vetenskapliga rapport. Men vad jag vill illustrera är att kurvan först utvecklades i en riktning till den kritiserade hockeyklubban som en extrem variant, medan därefter gick utvecklingen åt andra hållet tillbaka till något som liknar den första kurvan från 1990. Jag har för övrigt tidigare även diskuterat rekonstruktionen enligt FNs klimatpanels fjärde vetenskapliga rapport (se följande figur):

Läs mer: Nytt och gammalt om hockeyklubban. Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2014-05-02.

Det finns vidare viktiga religiösa aspekter i samband med hockeyklubban. Professor emeritus John Houghton var vice ordförande och främste huvudförfattare för FNs klimatpanels vetenskapliga rapport 2001. Han har utpräglade kyrkliga särintressen och ser klimatfrågan som en möjlighet för kyrkan att få dagens enligt honom alltför materiellt inriktade människor att ta till sig det kristna budskapet. Han arbetar aktivt för detta i en kristen tankesmedja som han har grundat och är president för. Houghton har till och med i detta sammanhang utarbetat en teologi för hur klimat- och miljöfrågor skall inlemmas i den kristna läran och för mig ser det ut som som att även Svenska kyrkan följer denna klimat- och miljöteologi, se detta biskopsbrev.

Läs mer: Hockeyklubban, igen och igen! Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2014-12-12.

Läs mer. Mellandagsrepris – Allas vår Mann. Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2013-12-27.

Läs mer: Intressekonflikterna kring Willie Soon och John Houghton. Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2015-03-13.

Ross McKitrick uppfattar jag också som religiös. Hans religiösa engagemang i detta sammanhang inskränker sig till att han skrivit artiklar för och stöder uttalanden från en kristen grupp som kallas Cornwall Alliance Denna för fram åsikter om klimatet som är direkt motsatta Houghtons, dvs. att klimatsystemet är stabilt och att utsläpp av växthusgaser inte är en synd emot Gud. Kanske dessa religiöst färgade klimatuttalanden har tillkommit som en reaktion på Houghtons agerande? Houghton har genom att sitta på två stolar samtidigt, dels som vice ordförande i FNs klimatpanel och dels som kristen aktivist och klimatteolog i en tankesmedja, givetvis väckt frågor om intressekonflikter.

Det är därför särskilt anmärkningsvärt att hockeyklubban lyftes fram och användes som propaganda för klimathotet i samband med FNs klimatpanels vetenskapliga rapport från 2001. Vetenskapligt hade hockeyklubban nämligen liten betydelse för slutsatserna i denna rapport. Detta framgår av ett uttalande av professor Myles Allen vid universitetet i Oxford i en inlaga till brittiska parlamentet i december 2013. Myles Allen var så kallad Lead Author för det kapitel i FNs klimatpanels vetenskapliga rapport 2001 som behandlade orsakerna till uppvärmningen enligt följande citat:

På samma sätt kan jag också bekräfta att den särskilda rekonstruktion av norra halvklotets temperaturer under det senaste årtusendet (den sk ”hockeyklubban”), som senare fick mycket kritik, var inte på något sätt central för slutsatserna i IPCC-rapporten 2001 om orsakerna till den senaste tidens uppvärmning. Vi var medvetna om dessa proxyklimatrekonstruktioner, men gav dem inte mycket vikt i bedömningen eftersom de statistiska metoder som användes var (och förmodligen fortfarande är) ganska ogenomskinliga.

En som ändrat åsikt om klimathotet för några år sedan är professor emeritus James Lovelock, känd för sin Gaiahypotes. Lovelock är kemist och trodde först att vi snabbt var på väg mot en klimatkatastrof. Nu har han ändrat åsikt och kritiserar miljörörelsen för att Det har blivit en religion, och religioner bryr sig inte så mycket om fakta.

Läs mer: Klimatförändringar i klimatdebatten. Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2014-05-09.

Propagandan för hockeyklubban och hur Houghton främjade den, Houghtons kyrkliga särintressen och teologiska aktiviteter, att klimatpanelens slutsatser 2001 faktiskt inte byggde på hockeyklubban enligt professor Myles Allens vittnesmål, att Cornwall Alliance kom till, antagligen som en motreaktion på Houghtons klimatteologiska idéer, Lovelocks ändrade åsikter och kritik av den gröna religionen, att den extrema hockeyklubban i FNs klimatpanels vetenskapliga rapport 2001 i de två senaste vetenskapliga rapporterna från 2007 och 2013 har omvandlats tillbaka till en böljande kurva lik den i första rapporten från 1990, allt detta visar ett mönster som förklarar varför dessa saker hände och vilka motiv som låg bakom.

Tyvärr verkar det alltså som att klimatvetenskapen har blivit insyltad med den kristna religionen. Man frågar sig därför hur mycket man kan lita på klimatvetenskapen. Jag har försökt att bilda mig en egen uppfattning och jag anser att själva den atmosfärfysiska kärnan av klimatvetenskapen är i stort sett vetenskapligt sund, till exempel den grundläggande teorin om växthusgasers inverkan på värmestrålningen från jorden till rymden. Jag är faktiskt mer skeptisk till kolcykelvetenskapens tillämpning i klimatsammanhang än till atmosfärfysiken.

Men osäkerheterna om det samlade kunskapsläget är i vilket fall mycket stora och innebär en speciell situation för beslutsfattare, att fatta beslut under stor osäkerhet, vilket kan betraktas om en vetenskap i sig. Professor Judith Currys tänkande om detta anser jag vara av stor vikt och det samtal mellan professorerna John Christy och Kerry Emanuel som jag tidigare bloggat om belyser också hur denna stora osäkerhet inverkar.

Läs mer: Samtal mellan klimatprofessorerna John Christy och Kerry Emanuel. Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2014-04-11.

Läs mer: Samtal mellan klimatprofessorerna John Christy och Kerry Emanuel, del 2. Pehr Björnbom, Klimatupplysningen 2014-06-06.

Jag kan inte undgå reflektionen att de uråldriga värderingar som före detta vice ordföranden i FNs klimatpanel John Houghton flirtar med i sin klimatteologi är i grunden odemokratiska och leder till ett dåligt samhälle. Det är ju fråga om livssynen att människor begår synder emot Gud och att människors olycka beror på deras synder. Den som råkar i olycka får därför skylla sig själv, vilket i gamla tider användes som argument av ärkekonservativa krafter för att rättfärdiga de stora ojämlikheterna och klasskillnaderna i dåtidens samhälle. Jag vill inte tillbaka till att sådana värderingar skall styra vår samhällsutveckling för framtiden.

Referens

Abbot, Dr John; James Delingpole, Dr Robert M. Carter ~ Rupert Darwall ~; Donna Laframboise, Dr Christopher Essex ~ Dr Stewart W. Franks ~ Dr Kesten C. Green ~; Dr Richard S. Lindzen, Nigel Lawson ~ Bernard Lewin ~; Dr Patrick J. Michaels ~ Dr Alan Moran, Dr Jennifer Marohasy ~ Dr Ross McKitrick ~; Nova, Jo; Dr Willie Soon, Dr Garth W. Paltridge ~ Dr Ian Plimer ~; Steyn, Mark; Watts, Anthony; Andrew Bolt; Dr J. Scott Armstrong (2015-01-11). Climate Change: The Facts. Stockade Books. Kindle Edition.

Dela detta inlägg

31 reaktion på “Hockeyklubban och Ross McKitricks kapitel i Climate Change: The facts

  1. 3
    OR

    Tack Pehr, som alltid en tydlig och omsorgsfull genomgång. Länken till Judith Curry också mycket läsvärd.

    Varje gång jag påminns om John Houghton och hans roll blir jag mer övertygad om min uppfattning: klimatalarmismen är en politisk kvasireligion, som missbrukar vetenskap. Den borde också bemötas teologiskt. Om problemet är att det finns för mycket folk på jorden borde det ju först och främst leda till en uppgörelse med de abrahamitiska religionerna, som anser sig ha sin guds välsignelse att uppfylla jorden. Det finns fortfarande judar, kristna, och muhammedaner som tolkar detta som en plikt att sikta på tio-barnsfamiljer. Med tanke på hög barnadödlighet eller stor risk för att fientliga folk försöker sig på en ”slutlig lösning” kan detta kanske te sig realistiskt. Som politik är det mer som de utvändiga engelska avloppsrören: det är så bra för att det är lätt att reparera när de fryser sönder.

    Ur kristen synpunkt borde det vara självklart att föredra utvecklad mödra- och barnavård, sanitär standard, och kvinnors möjlighet att välja sina havandeskap. Så att människor inte måste föröka sig som kaniner, och samtidigt slippa dö som flugor. Kristendomen är det nya testamentet. Det gamla finns där för att ge kraft åt förändringen, inte för att vi ska försöka leva efter det. Det var misslyckat i svenskt 1600-tal och är det nu också. Att erkänna vad man kommer ifrån och ta emot det man har fått fullt ut, för att kunna förändras, är dynamiken i bibelns konstruktion.

    Förutom de fysiska begränsningarna lider vindkraftssatsningarna av denna inneboende brist på dynamik. Man kastar sig in i ”det nya” med förakt och rädsla och avståndstagande till det gamla energisystemet. Förbiseende, nonchalans, och förlust av elementära kunskaper om elnät verkar bli följden. Och det kan man framhålla just för att man inser behovet av förändringar, inte för att man tror att det är någon lösning att allt blir vid det gamla.

    En liten ljusglimt på propagandasidan fann jag i Bamse: Bamse besegrar professor Globenfinken, som har kommit på ”lösningen för alla miljöproblem”, som går ut på att förminska allt och alla med en strålkanon. En liten dos vaccin på förskolestadiet, mot att allt som kallas ”miljö” är bra, kanske kan ha lite verkan mot indoktrineringen i resten av skolsystemet.

    För övrigt borde Svenska Kyrkan studera Bamses geniala lösning av teodicéproblemet: Bamse saknar ibland sin dunderhonung; då behöver han hjälp av sina vänner. (Björnen är den äldsta symbolen för Gud. Teodicéproblemet: om Gud är allsmäktig varför finns då det onda?)

  2. 4
    Björn

    Hockeyklubban borde bannlysas! Den är ett hopkok av ovetenskaplighet. Syftet var bara att förstärka en omöjlig hypotes om mänsklighetens orsak till senare delens uppvärmning av 1900-talet. När skall vi få en sund och ärlig klimatvetenskap som tar hänsyn till alla förkommande aspekter?

  3. 5
    Ingvar

    Bra slutkläm Pehr.
    Syndiga människa, gör bot, köp avlatsbrev, betala tionde

  4. 6
    Gunbo

    Pehr B,

    ”Tyvärr verkar det alltså som att klimatvetenskapen har blivit insyltad med den kristna religionen. Man frågar sig därför hur mycket man kan lita på klimatvetenskapen.”

    Men det gäller väl inte bara Houghton utan lika mycket Roy Spencer och Ross McKitrick. Joseph D’Aleo och David Legates är två andra välkända signerare av Cornwall Alliances deklaration. De är lika troende kristna som Houghton. Den stora skillnaden är hur de tolkar Bibeln. Houghton anser att människan har ett ansvar för jorden eftersom Gud gett oss jorden att förvalta, medan de två övriga ser jorden som en gåva av Gud som människan har rätt att nyttja efter behag. Enligt den tolkningen har Gud skapat jorden så robust och ”hållbar” att människan inte kan göra någon skada, framför allt kan hon inte påverka klimatet. Vi ska lita på att Gud tar ansvar för sin skapelse. Som Jim Inhofe skrev: ”God is still up there, and He promised to maintain the seasons and that cold and heat would never cease as long as the earth remains.”
    Vad Gud och Inhofe glömde är istiderna.

    De här två ideologierna eller synsätten utmärker även de två sidorna i klimatdebatten. Miljörörelsen och de liberala i USA följer Houghtons linje medan de konservativa går på Spencers och McKittricks. I grund och botten är det alltså fråga om två olika världsbilder som kolliderar och därmed skapar den bittra striden.

  5. 7
    sibbe

    Thomas P kommer säkert ganska snart att försvara sin Jesus = Mann mot artikeln här på bloggen. I synnerhet då han nu har sin välsignelse av biträdande Guden Franciscus själv.
    Ganska intressant, att jämföra klimatalarmistiska kristna med skeptiska kristna : John Houghton gillas av Thomas P, i tradition med hans namne i bibeln: Tror på mig : saliga är de som inte har sett men ändå tror. Joh. 20, 27-29
    Och våran Thomas är salig. Han tror på Manns Hockeysläggan… Han tror på Houghton. Men han tror inte på allt. Inte på Spencer. Han är ju kreationist… Och hans satellit-termometer, som visar noll uppvärmning. Finns inga sår att lägga fingrarna i…

  6. 8
    Ingvar

    Gunbo.

    Den huvudsakliga konfrontationslinjen är definitivt int religiöst betonad. Religion används endast som tillhygge. Konfrontationen handlar om politik och makt. Inget annat- Definitivt inget annat.
    Tillåt mig upprepa för femtielfte gången vad Mencken formulerat.
    ”Den som säger sig vilja frälsa världen är i själva verket ute efter att kontrollera den”
    Och för säkerhts skull har Figuere också uttalat det klart och tydligt

  7. 9
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Gunbo #6,

    Tack för passningen!

    Jo, den fråga jag ville väcka med den mening du citerar är, som jag uppfattar att du vill antyda, hur mycket klimatvetenskapens trovärdighet har undergrävts genom att den har blivit ett slagfält för olika religiösa kristna forskare som står emot varandra i fråga om Guds roll för klimatet.

    John Houghton har i detta slag haft ett överläge genom att han i en hög ställning har kunnat kämpa bakom FNs klimatpanels skyddande murar. Samtidigt är det helt klart att människornas synder och hur Gud straffar människor som syndar är ett ämne som är ett av John Houghtons absolut största livsintressen (jämför hans referens till att Gud enligt Bibeln hotade Elias med stormar och översvämningar, eller hur det var). Det råder heller ingen tvekan om John Houghtons religiösa engagemang genom hans kristna aktivism och hans kristna tankesmedja och att han vill tillämpa dessa värderingar på klimatfrågan, precis som jag beskriver i blogginlägget.

    Huruvida Ross McKitrick är religiös eller inte vet jag faktiskt inte, det var bara en förhoppningsvis intelligent gissning från min sida att han är det. Detta stämmer med att han stöder Cornwall Allicance. Har du någon mer information om detta hans stöd till denna kristna grupp även beror på religiositet eller endast på att han ser en samstämmighet i åsikter om klimatet?

    Är det inte så att Cornwall Alliance är USA-baserad medan Ross McKitrick är kanadensare vid universitetet i Guelph? Även Steve McIntyre är ju kanadensare. I vilket fall så är min bedömning, som jag motiverar i blogginlägget, att Ross McKitrick (och givetvis även Steve McIntyre) framstår som en trovärdig vetenskaplig forskare i samband med Hockeyklubban.

    Som framgår av mitt blogginlägg lutar jag nu mot åsikten att Hockeyklubban är ett exempel på hur klimatvetenskapen har deformerats av otillbörlig religiös kristen påverkan. Blogginlägget påvisar hur detta har gått till inom ramen för FNs klimatpanel. Men samtidigt är det en positiv signal att mycket av de evidens som jag har fått fram för detta också kommer från FNs klimatpanel.

    Vi måste vara medvetna om att klimatvetenskapen påverkas av skumma religiösa krafter (och även andra särintressen naturligtvis) och att det är långtifrån självklart på vilket sätt dessa krafter deformerar den. Men som jag påpekar i blogginlägget så är min bedömning att den atmosfärfysiska kärnan av klimatvetenskapen huvudsakligen är orubbad av dessa tendenser.

  8. 10
    Lasse

    #7 Sibbe
    Allt är inte som i Bibeln. Var det inte Thomas som var tvivlaren?

  9. 11
    Gunbo

    Ingvar #8,

    ”Den huvudsakliga konfrontationslinjen är definitivt int religiöst betonad. Religion används endast som tillhygge.”

    Jag reagerade på Pehr B:s : ”Tyvärr verkar det alltså som att klimatvetenskapen har blivit insyltad med den kristna religionen. Man frågar sig därför hur mycket man kan lita på klimatvetenskapen.”

    Du skrev:
    ”Konfrontationen handlar om politik och makt.”

    Ja ytligt sett gör den det men det är definitivt två olika världsbilder (inte nödvändigtvis religion i sig) som är grunden till konfrontationen.
    Här ser man t ex hur stor skillnaden mellan republikaner och demokrater är när det gäller klimatfrågan:
    http://www.nytimes.com/2014/05/08/upshot/on-climate-republicans-and-democrats-are-from-different-continents.html?_r=0&abt=0002&abg=0

  10. 12
    Ingemar Nordin

    Gunbo #6,

    ”De är lika troende kristna som Houghton. Den stora skillnaden är hur de tolkar Bibeln.”

    Nu är du inne på din kålsuparteori igen. Nej, den stora skillnaden är snarare respekten för fakta. Hur menar du att Spencer & Christys religiositet skulle påverkat satellitmätningarna? Kan du se någon särskild ”tolkning av Bibeln” där? En arvsynd kanske? Eller att de skulle ha gått ut och hävdat att mätningarna besannar det kristna budskapet om ”jorden som en gåva av Gud som människan har rätt att nyttja efter behag”. Var hittar du i så fall detta?

    Däremot är det uppenbart att Houghton ville dra stora växlar på en vetenskapligt sett undermålig hockeyklubba. Och ville t.o.m., liksom påven, inarbeta denna undermåliga vetenskap i sin religiösa förkunnelse.

  11. 13
    Lennart Bengtsson

    Religion och vetenskap får i alla fall inte jag att gå ihop. Vad kristendomen beträffar så är det inte precis någon brist på galenskaper och hemskheter! för de som tvivlar om man betraktar det senaste årtusendet och i så måtto har det ändå inte blivit värre. Däremot är det nog värre beställt med islam där det finns mullor som inte anser att jorden roterar varken kring sig själv eller runt solen. Man kan bara hoppas att detta inte lärs ut i koranskolorna eller hamnar i framtidens grundskolor.

  12. 14
    sibbe

    # Lasse 10

    Tydligen jag jag framfört mitt inlägg på fel sätt.

    ”Allt är inte som i Bibeln. Var det inte Thomas som var tvivlaren?”
    Visst var han det . Men bibeln framställde honom som en troende på Jesus och hans uppståndelse, fastän han tvivlande. Ingenstans i bibeln finns ett bevis över att Thomas lade sina fingrar i Jesus sår – och utropade: Herregud, du blev verkligen korsfäst, du dog och du har sår som jag kan lägga mina fingrar i – Nej, bibelns författarna ( som skrev den här sagan ett par 100 år efter händelsen) drog till med:
    ”Nu skall du tro, nu skall ni tro.”
    Det är så här jag tolkar våran Thomas P = han tror nämligen på hockeyklubban – om nu Thomas tvivlaren verkligen trodde på ett andligt väsen som hade korsfäst och återuppstigit från de döda kommer inte fram, det vet vi ej. Men våran Thomas är inte en tvivlare utan han tror på den globala uppvärmningen – och på sagan att Manns hockeystick- temperaturer är baserade på fakta. Så det är så!
    (-Jag brukar identifiera mig med den här Thomas!)

  13. 15
    Gunbo

    Pehr B #9,

    Tack för svar!
    Jo, jag håller med om att Houghtons [jag korrigerade skrivfelet, Pehr] religiösa tro är mer uttalad och påverkat hans uttalanden i klimatfrågan starkare än Spencers och McKitricks. Hur religiös McKitrick är vet inte jag heller. Han verkar åtminstone inte ha torgfört sin tro så som t ex Spencer gjort.

    Men min åsikt är att grundproblematiken i klimatdebatten ligger i synen på människans roll i förhållande till jorden oberoende av om den baseras på religion eller någon annan världsbild.

    ”Som framgår av mitt blogginlägg lutar jag nu mot åsikten att Hockeyklubban är ett exempel på hur klimatvetenskapen har deformerats av otillbörlig religiös kristen påverkan.”

    Har Hockeyklubban verkligen spelat en så stor roll inom klimatvetenskapen att den deformerats? Jag har svårt att tro det. Som du själv skriver: ”Vetenskapligt hade hockeyklubban nämligen liten betydelse för slutsatserna i denna rapport.” Den blev ju också kritiserad av icke-skeptiska forskare och följdes av nya temperaturrekonstruktioner som Moberg et al. Som jag ser det blev den främst ett lämpligt slagträ för den skeptiska sidan.

    ”Vi måste vara medvetna om att klimatvetenskapen påverkas av skumma religiösa krafter (och även andra särintressen naturligtvis) och att det är långtifrån självklart på vilket sätt dessa krafter deformerar den.”

    Håller med! Därför är det viktigt att skilja åt god, seriös vetenskap från religiöst och ideologiskt påverkad sådan. Men som det är nu är det svårt att kunna skilja agnarna från vetet i den här starkt polariserade och politiserade frågan.

  14. 16
    Ingemar Nordin

    Gunbo #15,

    ”Därför är det viktigt att skilja åt god, seriös vetenskap från religiöst och ideologiskt påverkad sådan.”

    Så varför drar du fram Spencers och McKitricks privata trosåskådningar i den här tråden? Ser du inte skillnaden, eller vad är det för fel. Är det inte ganska uppenbart att McKitricks och MacIntyres kritik var riktig, medan Houghtons promotande av Hockeyklubban verkar mer driven av religiösa motiv än sakliga argument?

    Du säger att du håller med alla oss klimathotsskeptiker som vill skilja på vetenskap å ena sidan och religion och politik å den andra. Samtidigt likställer du Spencer med Houghton! Utan att du kan ge ett enda bevis, eller ens ett indicium, på att de förre låtit sig påverkas av sin religion.

    Var har Spencer, enligt din mening, låtit sin tro blandas ihop med satellitmätningarna?

  15. 17
    Gunbo

    Ingemar Nordin #12,

    ”Hur menar du att Spencer & Christys religiositet skulle påverkat satellitmätningarna?”

    Det har jag inte menat! Houghtons religion påverkade inte hans vetenskapliga arbete heller, vad jag vet. Hans tro framkom i artiklar, tal och böcker.

  16. 18
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Gunbo #15,

    Frågan om klimatvetenskapens deformering är mycket intressant eftersom det som anses vara konsensus inom klimatvetenskapen är så beroende av vad man gör inom FNs klimatpanel.

    Det som hände med Hockeyklubban i samband med FNs klimatpanels vetenskapliga rapport 2001 ledde till att denna kom att uppfattas som klimatvetenskaplig konsensus. De som kritiserade Hockeyklubban blev attackerade för att gå emot klimatvetenskaplig konsensus.

    Hockeyklubbans status som en förment konsensus förefaller att ha berott mycket på John Houghtons agerande. Diagrammet fick riklig uppmärksamhet i den vetenskapliga rapporten och John Houghton reste runt i världen och presenterade den som ett avgörande bevis på katastrofal utveckling av klimatet. Detta har Michael Mann berättat om i sin bok om Hockeyklubban som också visar att han själv agerade på ett sätt som främjade detta resultat genom sin ställning som Lead Author för ett kapitel i den vetenskapliga rapporten.

    Genom professor Myles Allens vittnesmål som jag återger i blogginlägget står det helt klart att det i realiteten inte existerade någon sådan konsensus om Hockeyklubban. Denna förmenta konsensus, som omvärlden kom att tro på, anser jag skall betraktas som en betydande deformation av klimatvetenskapen. Den påverkade många, inte minst mig själv till att tro på en katastrofal klimatuveckling, vilket jag skrev om i blogginlägget.

    Intressant är att den kritik av Hockeyklubban som vår svenska paleoklimatologiprofessor Wibjörn Karlén dristade sig att framföra till Michael Manns förtret, och som han angreps för med olika mer eller mindre osmakliga invektiv, förmodligen var närmare det som eventuellt skulle kunna kallas konsensus om saken vid denna tid. Den vetenskapliga utvecklingen har nu definitivt gett Wibjörn Karlén rätt.

  17. 19
    Sten Kaijser

    Det besvärliga är ju att amerikaner ”måste” tro på Gud. Det sägs att det är strre chans för en muslim (naturligtvis född i Förenta Staterna) att bli president där än för en ateist.

    Oavsett vilka åsikter man har i andra frågor (som t.ex. frågan om ett eventuellt klimathot) så måste man kunna styrka att ens åsikt inte strider mot den kristna läran. Houghton, Spencer, McKitrick är alla tvungna att sammanjämka sina åsikter i klimatfrågan med sin kristna tro.

    För mig handlar det om efterrationaliseringar och deras eventuella uttalanden bekymrar mig inte särskilt mycket.

  18. 20
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Sten #19,

    Det är nog så som du säger för amerikaner, såsom Roy Spencer till exempel.

    Men McKitrick är kanadensare, och hur det är där vet jag inte, så det kan vara annorlunda. Kanadensisk politik är väl också annorlunda än USA-politik.

    Sir John Houghton är engelsman och är genuint intresserad av kristendom och kyrkliga frågor. Så där tror jag inte det finns något tvång. Den som startar en kristen tankesmedja och fortfarande vid hög ålder är president för den samt dessutom lagt ned mycket arbete på att utarbeta kristen teologi för klimat- och miljöfrågor måste ha helt andra drivkrafter än att han känner sig tvingad att anpassa sig till ett samhällsklimat.

    Tillägg: Samhällsklimatet i Storbritannien är ju dessutom inte alls så negativt mot ateister och där finns ju Richard Dawkins till exempel.

  19. 21
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Saker är ibland helt annorlunda än de verkar vid första ögonkastet.

    Jag kan tänka mig att många i klimatdebatten kanske tror att Ross McKitrick är republikan.

    Detta är fullt möjligt men innebär något helt annat än man kanske tror. Det innebär att han anser att Kanada bör bli republik och avsätta drottning Elizabeth som statsöverhuvud:
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Kanadas_monarki

  20. 22
    pekke

    Lite hockeyklubbor till mans.

    Klimatalarmisten, men IPCC har ju sagt…

    http://www.klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2010/04/47_product_Fuel-Ti.jpg

    Klimatextrimisten, det går åt fanders !!

    http://voodooamerica.com/wp-content/uploads/2010/06/VDO_PRECISION_BACK_2016.jpg

    Klimatjamsaren, vi måste nog rädda rädda klimatet tror jag …

    http://www.gophersport.com/files/image/596/medium/GS17477_UltraSoftFloorHkySet.jpg

    Klimatskeptikern, sorry klubban är bruten !

    http://images.clipartlogo.com/files/ss/original/102/102372979/sport-mascot-hockey-puck.jpg

    Många klubbor blir det, men det finns ett fel med alla dessa klubbor, de har långa raka handtag vilket det aldrig har funnits i verkligheten, i verkligheten har troligtvis handtaget varit som klubbspetsen till och från sedan den stora istiden för dryga 10 000 – 20 000 år tog slut.

  21. 24
    Rickard Berghorn

    Citat från artikeln: ”Detta framgår av ett uttalande av professor Myles Allen vid universitetet i Oxford i en inlaga till brittiska parlamentet i december 2013.” Därefter ett citat från professor Allen där han påstår att hockeyklubban minsann knappt hade något aaalls med IPCC:s slutsatser 2001 att göra. Eftersom hockeyklubban bevisligen är mycket tvivelaktig.

    Här behövs normalt, grundläggande kritiskt tänkande. Ett sådant uttalande har ingen vikt överhuvudtaget, eftersom det ligger i Allens intresse att förneka kopplingen mellan hockeyklubban och IPCC:s slutsatser. Det som man bör göra istället för att lita blint på en jävspersons påståenden (bara för att han har en professorstitel) är att gå direkt till källorna; och om de är icke-offentliga finns det fortfarande ingen anledning att lägga vikt vid Allens ord.

  22. 25
    Thomas P

    Rickard #24 Du kan också ta dig en titt på kronologin. ”Hockeyklubban” publicerades så sent att den precis kom med i rapporten, den hade ingen möjlighet att påverka så mycket annat. Du kan också titta på hur IPCC:s slutsats skiljde sig från den i den föregående rapport (nästan inte alls) för att inse hur lite betydelse hockeyklubban kan ha haft.

    Det är bara från förnekarsidan som man försöker reducera allt till just denna kurva, med lite normalt, grundläggande kritiskt tänkande inser man att det inte kan stämma.

  23. 26
    Rickard Berghorn

    Thomas P: Det finns en möjlighet att det du skriver är grundat i fakta. Men med tanke på att du vanligtvis har grundligt fel, inte mint eftersom du har för vana att ”argumentera” genom att ljuga och förvränga, så tar jag dig absolut inte på orden. Denna sak undersöker jag på egen hand, när jag har tid.

  24. 27
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Richard #24,

    Min rekommendation för att verifiera vad Myles Allen säger i citatet är helt enkelt att läsa det kapitel i FNs klimatpanels tredje vetenskapliga rapport från 2001 som Allen själv var Lead Author för. Det var i detta kapitel som slutsatserna om hur klimatet påverkas av människan formulerades. Det vore nog väldigt känsligt för en professor vid Oxforduniversitetet att inte hålla sig till sanningen om en sådan sak där det finns så bra dokumentation om vad som faktiskt har hänt.

    Min gissning är att John Houghton med benäget bistånd av Michael Mann körde sitt eget race och med hjälp av sin ställning som vice ordförande lyfte fram hockeyklubban både i rapporten och genom att åka runt och hålla föredrag. Jag anar att andra klimatforskare som medverkade i FN-rapporten 2001 inte var så glada över detta och kanske till och med knöt näven i byxfickan, men det är naturligtvis bara en gissning. Men inte bara Myles Allen har vittnat om saken utan också John Christy som var medförfattare till samma kapitel som Michael Mann var Lead Author för (varför den mer erfarne John Christy inte var Lead Author för detta kapitel i stället för den nydisputerade doktorn Michael Mann kan man ju också finna märkligt).

    Den främste förnekaren av att hockeyklubban gått i graven och egentligen inte hade så stor vetenskaplig betydelse för de mer nogräknade klimatforskarnas slutsatser, som de redovisades i FNs klimatpanels vetenskapliga rapport från 2001, är väl för övrigt Michael Mann himself. Detta får man naturligtvis förstå, hockeyklubban har betytt så mycket för honom personligen och för hans karriär, han är numera distinguished professor. Michael Mann vill se hockeyklubban som en ikon, det är så han skriver i sin bok, och rubrikbilden på hans Twitterkonto visar hockeyklubban i eldskrift:
    https://twitter.com/michaelemann

  25. 28
    Rickard Berghorn

    Ledsen att behöva säga detta, men uppenbarligen har du inte själv gått till källorna. Myles Allen var lead author för kapitel 12 IPCCs delrapport ”The Scientific Basis”, som både refererar Mann och har honom som medförfattare. Här går jag igenom hela den rapporten:

    I ”Chapter 2: Observed Climate Variability and Change” (http://www.ipcc.ch/ipccreports/tar/wg1/index.php?idp=48) står Michael Mann bland huvudförfattarna. Hans hockeyklubbor från 1998 och 1999 räknas upp bland referenserna (http://www.ipcc.ch/ipccreports/tar/wg1/094.htm).

    I ”Chapter 8: Model Evaluation” (http://www.ipcc.ch/ipccreports/tar/wg1/index.php?idp=308) står Michael Mann som medförfattare, samtidigt som hans hockeyklubba från 1998 räknas upp bland referenserna (http://www.ipcc.ch/ipccreports/tar/wg1/337.htm).

    I ”Chapter 12. Detection of Climate Change and Attribution of Causes” LEAD AUTHOR MYLES ALLEN (http://www.ipcc.ch/ipccreports/tar/wg1/index.php?idp=439) står Michael Mann som medförfattare, och hans hockeyklubba från 1998 finns bland referenserna. Också hans hockeypublikation från 2000, ”Global temperature patterns in past centuries: An interactive presentation.” (http://www.ipcc.ch/ipccreports/tar/wg1/473.htm)

    Citat: ”Det vore nog väldigt känsligt för en professor vid Oxforduniversitetet att inte hålla sig till sanningen om en sådan sak där det finns så bra dokumentation om vad som faktiskt har hänt.”

    Du blandar ihop ideal med verklighet, kartan med terrängen.

  26. 30
    Rickard Berghorn

    Min senaste kommentar är ett tillägg till mitt svar (”inväntar granskning” av någon anledning) på Björnbom.

  27. 31
    Pehr Björnbom Inläggsförfattare

    Richard #28,

    Jag anser att Myles Allen och John Christy är trovärdiga i sina vittnesmål om hockeyklubban. Deras vittnesmål stämmer bra med varandra.

    Jag kände inte till alla de intressanta fakta som du pekar på i rapporten från 2001. Uppenbarligen har Michael Mann haft möjlighet att agera i samband med flera olika kapitel. Jag har uppfattat det som att John Houghton var en som främjade att Michael Mann skulle lyftas fram. Att Mann blev utsedd som Lead Author i kapitel 2 och dessutom medförfattare i flera olika andra kapitel, inte minst det kapitel där Myles Allen var Lead Author, är enligt min mening talande och stöder min gissning att John Houghton agerade i bakgrunden för att främja hockeyklubban.

    Vi ser alltså att hockeyklubban var med som diagram och referens i flera olika kapitel och att Michael Mann var medförfattare i dessa kapitel. Samtidigt vet vi att Mann hade ett starkt stöd av vice ordförande och hela rapportens huvudförfattare John Houghton. Vad är då, tror du, den troligaste förklaringen till att hockeyklubban med diagram och referens kom med i dessa kapitel? Du kanske kan gissa mitt svar.

    Med tanke på vad John Christy har berättat i sitt vittnesmål så har jag inga problem att tänka mig in i hur det var för Myles Allen. Jag tog dock miste i min förra kommentar, John Christy var faktiskt Lead Author för kapitel 2 men Michael Mann var Lead Author för den paleoklimatologiska delen i detta kapitel. Så här skriver John Christy bland annat i sitt vittnesmål om Manns agerande:
    https://science.house.gov/sites/republicans.science.house.gov/files/documents/hearings/ChristyJR_written_110331_all.pdf

    To compound this sad and deceptive situation, I had been quite impressed with some recent results by Dahl-Jensen et al., (Science 1998), in which Greenland ice-borehole temperatures had been deconvolved into a time series covering the past 20,000 years. This measurement indeed presented inter-century variations. Their result indicated a clear 500-year period of temperatures, warmer than the present, centered about 900 A.D. – commonly referred to as the Medieval Warm Period, a feature noticeably absent in the Hockey Stick. What is important about this is that whenever any mid to high-latitude location shows centuries of a particularly large temperature anomaly, the spatial scale that such a departure represents is also large. In other words, long time periods of warmth or coolness are equivalent to large spatial domains of warmth or coolness, such as Greenland can represent for the Northern Hemisphere (the domain of the Hockey Stick.)

    I discussed this with the paleo-L.A. at each meeting, asking that he include this exceptional result in the document as evidence for temperature fluctuations different from his own. To me Dahl-Jensen et al.’s reconstruction was a more robust estimate of past temperatures than one produced from a certain set of western U.S. tree-ring proxies. But as the process stood, the L.A. was not required to acknowledge my suggestions, and I was not able to convince him otherwise. It is perhaps a failure of mine that I did not press the issue even harder or sought agreement from others who might have been likewise aware of the evidence against the Hockey Stick realization.

Kommentarer inaktiverade.