KLIMATETS VARIABILITET I ÖSTERSJÖOMRÅDET

Gästinlägg

Wibjörn Karlén, som är välkänd för de flesta av KUs läsare, har noterat att här finns stort intresse för, och i någon mån ollika uppfattningar om temperaturer från äldre perioder än när det finns termometeravläsningar. Han vill därför gärna nämna en artikel av Kjell Duberg, som i sin tur som refererar till ett föredrag av Thomas André om klimatets variationer i Östersjöområdet. Andrés resultat  kommer i sinom tid att publiceras i en vetenskaplig tidskrift.

/C-G

SEDIMENTSTUDIER FÖRVÄNTAS GE NY INFORMATION OM KLIMATETS VARIABILITET

Wibjörn Karlén

De flesta är medvetna om att klimatet varierar. En del anser att data enbart styrker förekomsten av förändringar under de senaste åren medan andra inser att variationer av varierande dignitet förekommit under överskådlig tid.

Klimatets variationer, såväl korta som långa perioder, har undersökts med hjälp av ett antal metoder. Pollenstudier av sediment är en sedan länge använd metod. I och med att 14C-datering blev möjlig förbättrades kronologin och därmed kom kunskapen om variationer att vartefter bli allt mer detaljerad. Ytterligare metoder som träds årsringar, iskärnor och avsättningar i grottor har adderat till kunskapen om klimatets variabilitet.

I det nummer av ”Svenska Bergs- & Brukstidning” som distribuerades i mars 2015 presenteras en omfattande studie av klimatets variationer i nordvästra Europa under de senaste 130 000 åren, en artikel baserad på ett föredrag av Thomas André, docent i marin kvartärgeologi vid Södertäljes Högskola. Borrkärnor togs från det av International Ocean Discovery Program inhyrda forskningsfartyget Greatship Manisha (IODP-projekt nummer 347). Borrkärnor togs upp från botten utanför Ångermanälven, i Landsortsdjupet, Borgholmsbassängen, Hanöbukten, samt i Lilla Bält och i Kattegatt. Kärnorna överlappar delvis varandra och medger rekonstruktion av klimatet under de senaste 130 000 åren.

Då sedimentationshastigheten är relativt stor medger sedimenten delvis att årsvarv kan identifieras. Kärnorna förväntas ge en god bild av klimatets variabilitet. Framför allt ser man fram emot att få detaljerad information om slutet av Eem. Möjligen kan data för denna period ge en antydan om hur slutet av vår nuvarande värmetid kan komma att gestalta sig.

Dela detta inlägg

14 reaktion på “KLIMATETS VARIABILITET I ÖSTERSJÖOMRÅDET

  1. 2
    Bengt Abelsson

    Snälla LBt, din ”kommentar” har absolut ingen bäring på bloggposten och har dessutom en länk till ett reklaminlägg. Nog om detta.
    Här är en länk till den läsvärda artikeln om själva provborrningen. http://www.bergsbruks.se/

  2. 5
    Christopher E

    Ribbing/Karlén:

    Stort tack för detta! Äntligen riktig klimatvetenskap efter all politik och modelldravel. Jag ser mycket fram emot de färdiga resultaten av dessa borrningar. Ett mycket spännande projekt.

    Bengt Abelsson #4

    Tack för länken. Jag rekommenderar alla att följa den och läsa artikeln som börjar på sidan 6 och är ganska lång. Jag hade rätt roligt åt det klimatskeptiska perspektivet som lyste igenom ibland med små pikar till dem som tex försöker förneka medeltida värmeperioden.

    LBt, sluta spamma bort riktig vetenskap.

  3. 8
    pekke

    # 2 Bengt
    Intressant läsning, Östersjön verkar vara ett perfekt stället för sådana borrningar med sina avlagringar.

    #5 Christopher
    Ja, det verkar som att de bara hade lite fickpengar att röra sig med jämfört med vad ett enda klimatmöte kostar !

  4. 13
    LBt

    C-G R,
    det var inte min mening att strula till det, jag uppfattade det sensationella yttrandet av Tom Darden under måndagen som intressant för alla med engagemang i klimatfrågan. Men jag förstår att det fanns de som inte önskade sig denna nyhet och att den därmed inte hörde hemma som kommentar i inlägget.

  5. 14
    tty

    En del resultat från IODP Projekt 347 har redan presenterats, dock mest rörande Holocen:

    http://www.io-warnemuende.de/tl_files/conference/bsg2014/pdf/abstract_volume0809.pdf

    Där finns en del annat smått och gott av intresse, t ex att Östersjön var 2 grader varmare än nu under MWP och att stora delar av Östersjön hade syrefria bottnar både under MWP och under Littorinahavets tid (det holocena klimatoptimat). Detta var i och för sig redan känt men en nyhet är att under Littorinatiden var t o m Bottenhavet syrefritt.

Kommentarer inaktiverade.