Antropocen – ett grönt stridsrop?

I Nature för mitten av mars (Vol 519, pp 119 & 144, 2015, länk: http://www.nature.com/nature/journal/v519/n7542/full/nature14258.html) finns artiklar som diskuterar frågan om Antropocen kommer att/bör införas som en beteckning för jordens nuvarande geologiska epok. Detta är inget nytt ämne, men uppenbarligen har diskussionen intensifierats och fått nya förtecken sedan förslaget presenterades av en grupp geologer redan på mitten av 1800-talet. När det gäller den geologiska tidskalan, är den dubbla tidspilen, fritt efter Nature, upplysande.

Fig 1Skala är olineär och i liten font, så jag har skrivit in epokernas ålder, i millioner år. Det övre röda intervallet motsvarar knappt 2.5 millioner år bakåt. Det smala blå vertikal strecket på denna övre skala är Holocen – de 11 700 åren sedan den senaste istiden. Jämfört med de andra epokerna, så är det en geo-baby vi talar om, som har definierats av att senaste istidens slut har gått att läsa av. Den nedre, blå skalan är en förstoring av Holocen. Det formella beslutet att införa Holocen fattades så nyligen som 2008, med Michael Walker som en ledande kvartärgeolog vid University of Wales Trinity vid St David in Lampeter, UK, som drivande förespråkare. Det finns ett organ International Commission on Stratigraphy (ICS), som på geovetenskaplig grund har har att fatta beslut om införande och namn på de geologiska epokerna. Det har hittills varit vetenskapliga beslut, som de berörda geovetarna har betraktat som viktiga för att ge struktur åt deras kunskaper och forskningsresultat.

Till höger på och under den blå pilen finns tanken på att införa epoken Antropocen nämnd Ett förslag är 3 000 år före vår tid. Det är början på storskalig gruvdrift. Många geovetare har emellertid invänt mot denna gräns för mänsklig inverkan på jorden. Förvisso är gruvor människors verk, men det är endast punktvisa ingrepp i jordytan. I “stratigrafisk” finns en innebörd att det skall vara förändringar som berör stora delar av jordens yta. T ex den kenozoiska perioden för 65-66 millioner år definierad av krita/tertiär-omslaget. Det kan avläsas via ett asteoroidnedslag i Mexicanska Golfen, och genom att dinosaurerna m fl dog ut i samband därmed.

Om vi närmar oss nutiden än mer, så skulle början av industrialismen – “modern tid” – dvs början av 1800-talet, för blott 200 år sedan, kunna vara en kandidat. Det var onekligen inledningen till en period med stora förändringar för och av mänskligheten. I klimatdiskussionen används det som startpunkt för fossilanvändningen. Även detta förslag faller emellertid för det strikta geologiska kravet på att stora jordytor skall vara berörda. I Lewis artikel (sid 171) nämnes två förslag till start för Antropocen: Åren 1610 och 1964 som de båda författarna anser uppfyller “geologiska” krav på en epoks begynnelse.

I artikeln av Monastersky (p 144) citeras figurer presenterade som argument för 1950 som året för Antropocens begynnelse.

Fig 2  Det kan vara anledning att ta ett steg bakåt och begrunda hur anmärkningsvärd en sådan “rivstart” skulle vara. Det skulle för det första betyda att Holocen skulle bli storleksordningar kortare än alla tidigare perioder. Dessutom stadfästes uppfattningen att den “senaste” istiden också var den “sista”. En mycket tveksam ståndpunkt för många aktiva forskare inom klimatområdet! Till detta skall läggas att införandet av Antropocen endast några hundra år eller decennier efter dess påstådda begynnelse skulle vara en rekordtidig namngivning.

I samma artikel intervjuas paleobiologen Scott Wing. Han har en ledande roll för nyinredning av en utställninghall på Nationalmuséet för Natural History, Smithsonian i Washington DC. Ett antal dinaosaurieskelett har flyttats bort för att en ny utställning för 45 millioner dollar om människans framfart på jorden skall få utrymme. Det framgår av samtalet att den nya utställningen är tillkommen för att skildra och understryka mänsklighetens stora inverkan på jordens naturliga miljö. Det är inte orimligt att Smithsonians ägnar sig åt en sådan aktivitet. Det som likväl ger en dålig eftersmak är att den nya utställningen passar in i ett mönster av intensiv opinionsbildning för införandet av Antropocen, och därigenom överrösta de tunga geologiska invändningar som finns däremot. Artikeln redogör för att det är ett kontroversiellt förslag, och även de som är kritiska mot detta kommer till tals. T ex att de mänskliga spår som onekligen finns på jordytan f n, är tunna och lättsuddade t ex vid en meteorkollission. De senaste 70 årens avlagring på havsbottnarna är mindre än 1 mm.

En arbetsgrupp på 37 personer har publicerat två tjock rapporter om problemet. I en av dessa är 26 personer eniga om att geologiska markeringar från mitten av 1900-talet är optimalt som början för Antropocen. Geologen Zalasiewicz kallar det för den minst dåliga gränsen. En väldefinierad tidpunkt är 16:e juli 1945 – dagen för den första atombombsexplosionen, som har lämnat plutoniumspår i jordytan. Det krävs med all säkerhet flera remissomgångar och omröstningar inom ISC där 60% majoritet krävs för beslut. Opionsbildning pågår som sagt på flera nivåer. Massmedia tar gärna upp ämnet som en utvidgning av miljölarmen. Frågan är dock om inte den akademiska sektorn är mest tvivelaktig i Antropocenboomen. Tre nya vetenskapliga tidskrifter med ämnet Antropocen har startats under de senaste två åren och antalet artiklar på detta ämne var 200 enbart under 2014.

Helt nyligen skrev Steven T. Corneliussen i Physics Today (länk ). Han kopplar direkt ihop Antropocenfrågan med klimatdebatten med citat från många tidningar. De som är för en Antropocenepok sägs vara AGW-anhängare, och de som är emot är AGW-skeptiker, “climate-scoffers”. Ifråga om dessa Natureartiklar och debatten sägs att “..kritiker bekymrar sig för att viktiga argument mot förslaget har dränkts av allmän entusiasm, delvis driven av miljömedvetna forskare som vill belysa hur destruktiv människan har blivit”.

Dela detta inlägg

31 reaktion på “Antropocen – ett grönt stridsrop?

  1. 1
    Sten Kaijser

    Tack C-G,

    vilket spännande inlägg! Den tidigaste start för ”antropocen” som jag hört föreslås är att det skulle ha varit för 2 miljoner år sedan. Enligt Jan Werkelin vid Naturhistoriska Riksmuseet kan man ana att människan då började påverka djurlivet i Afrika på ett märkbart sätt, d.v.s. att människan redan då blivit ”det dominerande djuret” i sin del av världen.

  2. 2
    Johan M

    Skulle man inte kunna införa ”hybrisocen” den tidsålder där det fanns varelser som trodde att de kunde påverka jordens geologiska förändring.

  3. 3
    Ann lh

    Under natten kom TWTWs senaste veckobrev, en ruggig redogörelse för vetenskapens kamp mot hydran. Hydrans senaste vapen är det just nu allt överskuggande hotet om att GW – Climate Change förstör vår hälsa. ”Beviset” verkar vara att en av Obamas döttrar fått astma eller åtminstone ett anfall någon gång i samband med ett evenemang där hon eventuellt fick i sig jordnötter som hon är allergisk mot. Huruvida pappans rökning eventuellt påverkat sjukdomsbilden är enligt uppgift inte klarlagt.
    Den drivande kraften i hydrans USA-falang är Mr President himself och utställningen på Smithsonian, övervakad av hydran, verkar kunna bli ett massivt inlägg från de utvecklingsfientliga, de som ser oss som jordens patogena virus. Antropocene blir då lättdefinierat, perioden inleds när detta virus efter sina långa inkubationstid först gav jorden lite köldfrossa sedan kanskefeber.

  4. 4
    b-j-b

    Äh, har ni inte missat poängen nu?
    Citat från Paul Crutzens wikipediaartikel:
    ”Crutzen föreslog år 2000 införandet av en ny geologisk epok, antropocen, som börjar omkring år 1850. Crutzen ser mänsklig påverkan av jordens miljö som så signifikant att det motiverar införandet av en ny geologisk epok.”
    ”1958 flyttade han (…) till Sverige. Samma år sökte han jobb som programmerare vid meteorologiska institutionen på Stockholms Högskola och fick det. I juli 1959 påbörjade han detta jobb i Stockholm, där Bert Bolin nyligen efterträtt Carl-Gustaf Rossby som institutionens professor.”
    ”Han tilldelades 1995 (…) Nobelpriset i kemi” … för arbeten inom atmosfärkemin, speciellt rörande bildning och nedbrytning av ozon.
    ”Crutzen är sedan 1992 utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.”

    Denne Crutzen ingår ju i Rockströms nätverk!
    En grupp med Rockström som förstanamn plus 28 andra fick 2009 in en artikel i Nature ”A safe operating space for humanity”, som enligt en föreläsare jag nyligen hade på högskolan utgör något av en hörnsten för det globala arbetet för hållbar utveckling. Av de 29 är hälften knutna till Stockholms Universitet, de allra flesta av dem även Stockholm Resilience Center. Bland författarna märks förutom Rockström t.ex. Henning Rodhe, Sverker Sörlin, James Hansen, Hans Joachim Schellnhuber och… Paul Crutzen.

    Se även den engelska wikipediaartikeln Planetary boundaries!

  5. 5
    C-G. Ribbing

    b-j-b # 4 m fl
    Crutzen finns nämnd i Natureartikeln, men där står inget om hans flytt till Sverige.
    Ozonskiktuttunningen nämnes också som ett ”Antropocenkriterium”

    Det är aningen tankeväckande att de tidigaste förslagen till en en Antropocen tidsålder nog var förknippade med en viss stolthet över människan och hennes insatser. Nu handlar det entydigt om att vi skall skämmas och ”städa upp” efter oss.
    /C-G

  6. 6
    Christopher E

    Jag har kommenterat detta i tidigare trådar. Jag har utbildning som geolog, med just historisk geologi (inkluderande stratigrafi) och paleontologi som specialiteter, även om jag nu jobbar inom digital kartografi.

    Det är ett mycket dåligt förslag att införa en ny epok. Det handlar bara om att ideologi och den nya miljöreligionen försöker kidnappa ännu en vetenskap. Diskussionen om några gruvhål eller att det troligen i framtiden går att hitta plutoniumspår i lager från vårt tid miljontals år in i framtiden är grund för en ny epok är så verklighetsfrämmande att man baxnar.

    Det hela är så antropocentriskt och tidstypiskt (jag gillar verkligen Johan M:s förslag i #2).

    Geologi handlar om de stora tidsperspektiven. Den som på allvar diskuterar om år 3000 BP eller AD 1945 är lämpligt förstår inte ens att så korta perspektiv är helt försvinnande små i verkligheten. För stora delar av jordens historia har vi inte några lager bevarade i den skalan, så vi vet inte ens vad som hände då.

    Vidare finns det inga klara regler för vad som vad som definierar en gräns mellan geologiska tidsrymder. Det är tydligt urskiljbara skeenden i lagren och biologin i stor skala, men indelningen har mycket historisk bakgrund och är inte konsekvent.

    Det mest uppenbara är tidsmässiga inkonsekvensen med allt finare indelning mot nyare tider. Där sticker redan Holocen ut som påpekas i inlägget. Det finns inget försvar för Holocen som en epok egentligen, det är ju egentligen bara ett arv från när man trodde att istiden (i singular) var ett avslutat kapitel. Det vettigaste om något vore att gå åt andra hållet mot större konsekvens, och istället avskaffa Holocens epokstatus och säga att vi lever i Pleistocen. Pleistocen är en vettig epok eftersom den inleds med den serie av stora nedisningar vi nu lever med. Inget hindrar givetvis att Holocen ändå används som bekväm benämning på vår nuvarande interglacial om man vill (även om den redan har namn, dock med regionala skillnader i benämning).

    Massutrotning av organismer i vår tid duger inte heller som argument. Det finns inga belägg för en massutrotning i vår tid som skulle motsvara de som vi bedömer som gränser mellan geologiska enheter i det förgångna. Den lilla mängd arter vi utrotat sedan medeltiden skulle inte gå att upptäcka i ett geologiskt lager, som i sin tur bara utgör en liten bråkdel av de som bör ha funnits vid tiden ifråga (det är osannolikt i de flesta miljöer att fossil bevaras alls). Modelleringar av hypotetiska utrotningar framöver räknas inte.

    Vi vet inte hur länge människan överlever som art. Om vi är lite pessimister och antar att vår tid blir kort, som blir spåren av oss bara en liten blipp i de geologiska lager någon framtida efterträdare kanske gräver i om många miljontals år. Jag håller med om det troligt går att se vår närvaro, men det är i sig inget argument för en ny epok. Troligen matar väl nedisningscykeln på långt framöver i hundratusentals eller kanske miljontals år. Och i en interglacial fanns det en teknisk civilisation under en kort tid.

    Om vi överlever och utvecklas under lång tid däremot, förändrar hela jorden, kontrollerar hela klimatet, eller flyttar jorden till en annan bana osv… visst då kan vi diskutera saken. Men det är ju inget vi kan ta ut i förskott nu! Om igen, antropocen-diskussionen handlar enbart om miljöideologisk propaganda.

  7. 8
    Ingvar

    #5 Christopher E.
    Bra. Som du säger .
    Det är ett nytt grepp för att få tolkningsföreträde för uppfattningen att människan är ett virus som planeten lider av.

  8. 10
    Lena Krantz

    Jag håller med om att geologiskt sett är det helt fel med både Holocen och Antropocen. Skulle man någon gång i framtiden vilja införa en egen geologisk tidsålder för människans påverkan så är kanske startpunkten när vi började sprida oss från Afrika bättre. Läser boken ”Sapien” just nu och det var tydligen så att vi utrotade många stora däggdjur när vi klev in på en ny plats och nya ekosystem. Det gäller Amerika men detsamma skedde på andra platser som ex Australien.

  9. 11
    OR

    Bra ämne. Efter inlägg #6 Christoffer E kan man tänka sig att frågetecknet i rubriken kunde ändras till ett utropstecken.

  10. 12
    Christopher E

    Tack för de vänliga orden, även om jag mest är gnällig… ;-)

    Men detta är bara så tramsigt. Det finns givetvis ingen indelning alls i naturen. Geologiska perioder och epoker har kommit till efterhand som ett bekvämt referenssystem för att kunna jämföra lager av samma ålder från olika delar jorden. Detta efter karaktäristika i varje lagertyp, med viss godtycklighet i vad som motiverar en ny period. Detta system är också långt tidigare än då man hade aning om lagrens absoluta ålder uttryckt i år.

    Det finns inget som helst vetenskapligt värde i att starta en ny definierad epok i vår tid. Man ser ju också att förespråkarna inte ens är överens om brytpunkten skulle vara. Ett tecken så gott som något på att hela idén är fullständigt överflödig.

    Det är bara så genomskinligt att det handlar om att blåsa upp människans betydelse för andra syften.

  11. 13
    Lasse

    Det finns väl all anledning att uppmärksamma människans kontroll av jordens utveckling med en egen tidsperiod.
    Aldrig har vi klarat av att påverka jorden mer än nu-tack vare fossil kraft. Aldrig har vi varit så många och kunnat försörja så stora samhällen.
    Vi kan tom förändra klimatet.
    Men solen har sin gång: http://notrickszone.com/#sthash.0j3dANwl.PDPJx8f6.dpbs

  12. 14
    C-G Ribbing Inläggsförfattare

    Lasse 13:00
    Det du argumenterar för är att historiker skall kunna införa en antropocen period som baseras på vad
    mänskliga samhällen i den moderna tiden förmår uträtta. Geologiska perioder är något annat!
    /C-G

  13. 15
    Lasse

    #14 Geologi innehåller kvartär påverkan.
    Ok men om vi tar Egyptens floddelta som exempel. Före Nassers damm så översvämmades flodstränderna regelbundet. Nu bevattnas de i stället.
    Eller vår jordbruksmark som nu årligen plöjs till 30 cm djup.
    Skogsmarken som röjs skördas och gödslas. Erosionen som omfördelar jorden. Grundvattenuttag som sänker land och skyddsvallar mot naturliga översvämningar. Sjösänkningar och dammkonstruktioner omflyttning av flodflöden för att inte tala om asfalt och betong.
    Nog är vi inne på geologisk påverkan av stort format som kan noteras i framtiden.

  14. 16
    Christopher E

    #15 Lasse

    Vill man hylla eller förtala människan utifrån läggning finns det andra kanaler för det. Man ska lämna geologin ifred.

    Allt du nämner må tyckas stort ur vårt perspektiv, men är småsaker, och troligen mycket begränsade i tid. Notera att inte ens de globala nedisningarna med sin enorma erosion och deposition av jordarter i kombination med havsnivåförändringar på mer 100 meter inte vardera motiverat någon geologisk epok.

    Naturen i geologiskt perspektiv är en helt annan skala. Att plöja åkermark i all ära men… i geologisk skala äter perioder bergskedjor till frukost! ;-)

  15. 17
    tty

    ChristopherE #6

    ”Det finns inga belägg för en massutrotning i vår tid som skulle motsvara de som vi bedömer som gränser mellan geologiska enheter i det förgångna.”

    Nej, men däremot skulle jag nog kunna acceptera utrotandet av den pleistocena megafaunan som en signifikant biostratigrafisk gräns. Den är visserligen tidstransgressiv, börjar på allvar för ungefär 50 000 år sedan i Australien och något senare i Västpalearktis, kommer till Nya Världen för drygt 10,000 år sedan, men når inte Madagaskar och Nya Zeeland förrän under medeltiden. Holocen (11 700 år) är en hyfsad approximation.
    Observera att det inte har skett någon acceleration av utdöenden efter 1500 som ofta påstås. Snarare tvärtom. Det är bara det att västerlänningar är de enda som någonsin intresserat sig för fenomenet så det finns i praktiken inga samtida källor före 1500-talet utanför Europa. Sedan paleontologerna börjat intressera sig för områden som t ex Madagaskar, Nya Zeeland, Polynesien och Västindien har antalet kända utdöenden före 1500 ökat lavinartat.

  16. 18
    Christopher E

    #17 tty

    ”Nej, men däremot skulle jag nog kunna acceptera utrotandet av den pleistocena megafaunan som en signifikant biostratigrafisk gräns”

    Det är onekligen ett markant utdöende, om än inte så många arter totalt sett (men stora och signifikanta i sin miljö) och som du säger utsmetat till att följa människans expansion som det verkar. Men den utsmetningen ser ju inte så stor ut utifrån en avlägsen framtid.

    Men man behöver ju inte nödvändigtvis en ny epok för det, bara för att det är en gräns. Där finns ju som du säger redan Holocen. Och om man som jag skulle önska skippar Holocen som epok (det lär inte hända i praktiken) så finns ändå Holocen kvar som benämning på tiden sedan interglacialens början.

    Skillnaden är ändå stor mot ideologerna som vill börja en ny epok på ett exakt datum (16 juli)! Undrar om Kritaperioden började på en fredageftermiddag…?

  17. 19
    Håkan Bergman

    Christopher E #18
    Kritaperioden börjar väl normalt vid tredjedag jul och varar vanligtvis fram till februarilönen.

  18. 20
    Sören G

    Möjligen slöt kritperioden ganska plötsligt med ett meteorit-nedslag. I varje fall lär gränsen krita-tertiär bestå av ett lager med förhöjd iridium-halt. Iridium är vanligare i meteoriter och asteorider.

  19. 21
    Christopher E

    #19 Håkan Bergman

    :-)

    #20 Sören G

    Jo, nog verkar det allt som om Krita tog slut ovanligt plötsligt. Där finns både iridium i gränsen (finns att se så nära som på Själland) och en rejäl krater under Yucatan.

  20. 22
    Ingvar

    tty #17

    >utrotandet av den pleistocena megafaunan som en signifikant biostratigrafisk gräns. Den är visserligen tidstransgressiv, börjar på allvar för ungefär 50 000 år

    Sure lost me there!
    :-)

  21. 23
    tty

    Ingvar #22

    Beklagar, jag tog till geologisk jargong men det är inte helt lätt att uttrycka någorlunda kortfattat på annat sätt. Biostratigrafi är en gren av geologin som daterar och korrelerar berg- och jordlager baserat på de fossil av levande organismer som finns i dem. Tidstransgressiv kallar man en händelse/process som inträffar vid olika tidpunkter på olika platser, ”diakronisk” betyder ungefär samma sak.
    Den senaste inlandsisens avsmältning är ett bra exempel, den hände för ca 20 000 år sedan i Nordtyskland, ca 15 000 år sedan i Skåne, ca 11 500 år sedan i Mälardalen och ca 9 500 år sedan i Norrlands inland.

  22. 24
    tty

    ChristopherE #21

    ”Jo, nog verkar det allt som om Krita tog slut ovanligt plötsligt.”

    Det finns en klassisk bild av några dinosaurier som står och tittar på eldklotet från Chicxulub-asteroiden på himlen med undertexten: ”Two seconds before the end of the Cretaceous”.

  23. 26
    ceebee

    ChristofferE
    Tack för en synnerligen intressant lektion i grundläggande geologi.
    Ceebee

  24. 27
    Kenneth Mikaelsson

    #24 tty

    Hittar inte länken .. men det är ny forskning som säger att det inte bara var eldstormen efter nedslaget som tog knäcken på dino.. va nog mer ”atom vintern” efter.. samt tror själv att med den kraft som Chicxulub-asteroiden så borde det nog trigga en hel del vulkanism.. by the way den sibiriska trappen undrar om inte den startades av ett nedslag.. har riktigt svårt att se hur och vad som fick det utbrottet att få den magnituden..

  25. 28
    Christopher E

    #27 Kenneth Mikaelsson

    I Indien bildades Deccan Traps vid tiden när dinosaurierna dog ut. En halv miljon km3 lava, ett par kilometer tjockt. Fast det var inte asteroiden i Mexiko som triggade, för trapsen hade startat innan.

    Istället var det Indien som låg över en ”hot spot”, en magmaplym i stil med den under Hawaii. Indien låg då strax utanför Madagaskar i det som idag är södra Indiska Oceanen. Hotspoten finns kvar än idag och ger den mycket aktiva vulkanismen på ön Reunion. När Indien drev norrut till nuvarande läge lämnade hotspoten en rad öar som man idag kan se som ett pärlband av öar eller undervattensplatåer mellan Indien och Reunion. En känd ögrupp är Maldiverna. Jag är tacksam för hotspoten, för jag fann en hustru och ett andra hemland på Mauritius, en annan dotter till hotspoten.

  26. 30
    Kenneth Mikaelsson

    Hmm tror jag blandade ihopa Deccan traps med sibirian traps va ju bara ett litet fel på 190 miljoner år.
    Sibirian traps va väl det som fick död på nästan allt liv på jorden vid slutet på Perm.
    Tror jag behöver läsa på lite mer om Deccan traps..

  27. 31
    Dennis Lundqvist

    Den senaste istiden Pleistocene ÄR INTE slut. Holocene är bara en (värme)paus i den längre epoken Pleistocene. Beviset för att vi fortfarande befinner oss i en lång och mycket större istid är isen på polerna. Allt detta går att bekräfta i Youtube-klippet ”Confessions of a Greenpeace Dropout”. Ville bara påpeka detta.

    Fortsätt med ert lysande Upplysningsarbete och försvar av riktig opolitiserad vetenskap.

Kommentarer inaktiverade.