Gästinlägg: Katastrofen Energiewende

energiförbrukning Tyskland

Under vecka 4 i år kunde Tysklands alla sol- och vindkraftverk inte bidra nämnvärt till behovet av el. Det måste täckas av konventionella kraftverk. I gengäld orsakade det plötsliga solskenet den 11/1 en så snabb ökning av effekten att de konventionella kraftverken inte hann med att reglera ner tillräckligt snabbt. På elbörsen gick priset ner till MINUS 20 öre per kWh.

Många följer utvecklingen och förfasas av den. Näringsministern Sigmar Gabriel sade i november att Energiewende var föremål för ”Irre Zustände”, ungefär ”tillstånd av galenskap”.

En av dem som granskar produktionen av el mest noggrant är Rolf Schuster. Han hämtar data från elbörsen och nätbolagen. På sin fritid gör han löpande sammanställningar av data, som jag fått tillstånd att publicera, se figuren ovan.

Diagrammet visar vad som faktiskt hänt på Tysklands elmarknad för varje dag under januari 2015 med upplösningen 15 minuter. Den röda linjen visar installerad märkeffekt av sol- och vindel. De färgade fälten visar faktisk produktion av el:

blått = vindel
gult = solel
brunt = konventionell el upp till den aktuella förbrukningen.

Sammanfattningsvis:

Installerad märkeffekt av sol- och vindel överstiger landets effektbehov.
Reglerkraft behövs ändå för fulla effektbehovet.

Således: När man bygger vindkraftverk, minskar inte behovet av konventionella kraftverk.

Nu är Sverige förstås längre än Tyskland i nord-sydlig riktning, så vindstilla kanske inte drabbar hela landet lika lätt. Men fakta därifrån ger onekligen anledning till eftertanke. När man kalkylerar kapitalkostnaderna för vindkraft, måste man också räkna med investeringar i nästan lika stor effekt i konventionella kraftverk. Man kan inte i längden tro att dessa skall vara beredda att stå för regleringen gratis.

Sture Åström

Dela detta inlägg

43 reaktion på “Gästinlägg: Katastrofen Energiewende

  1. 1
    Gunnar Kjelldahl (C)

    I Sverige har vi en balanskraft som består främst av vattenkraften, som i sin natur är kraftigt överdimensionerad i förhållande till vattenflödena i de exploaterade vattendragen. Forskning som gjorts på KTH, i samarbete med nätföretagen och elproducenterna, har slagit fast att det finns en gräns vid ca 30-35 TWh intermittent kraftproduktion, som nuvarande balanskraft klarar med bibehållen stabilitet i nätet. I dag har vi drygt 10 TWh årligt tillskott i vindkraft, så det är långt kvar till det tekniska ”taket”.

    Så kan vi då köra rejäl övereffekt i vattenkraftverken när vindarna är svaga, och spara i vattenmagasinen när det blåser bra. Den balanskraften blev f.ö. också vår räddning när det för några år sedan var stopp i fyra kärnreaktorer samtidigt under flera veckor mitt i vintern. Priserna steg visserligen, men vi klarade kraftförsörjningen. Den stora tillgången på flexibel vattenkraft är unikt för Skandinavien, där vi ju också är ihopkopplade med Norges nät och produktion.

  2. 2
    Janne

    #1 Gunnar Kjelldahl (C)

    Men då är ju frågan vad ska vi med vindkraften till när vi redan har tillgänglig produktion av el i form av vattenkraft och kärnkraft. Varför ska vi kosta på massvis med pengar på något vi inte behöver och som ändå inte ersätter de befintliga kraftverken. De måste ju ändå vara kvar för att säkerställa produktion när det inte blåser.

    Se på diagrammet ovan, vindkraften kommer ju inte ens upp i 40% av installerad effekt när de ger som mest. Vindkraft är bara en onyttig och dyr symbolhandling för politiker. Det är lätt att göra av med andras pengar.

    Företag som investerar i vindkraft ses som miljöhjältar men att de slipper elskatten inkl moms på denna är det ingen som berättar. Det är enbart av denna subvention som denna investering görs.

  3. 3
    Lasse

    #1 Ser att du har lärt dig lite om effekt och energi-bra!
    Vi har vattenkraften som kan regleras relativt bra med magasin som lagring.
    Detta kan i teorin balansera en intermittent vindkraft till en del. I praktiken innebär det att vi får billig el när det blåser i söder. Speciellt eftersom vi oftast exporterar ett överskott.
    Jag vet inte om EUs sammankoppling av elnäten är realistiskt. Men kommer det till stånd så är det risk för ordentligt överskott när de flödande energislagen ger full effekt. Överskott brukar innebära lågt energipris och därmed låg lönsamhet för vinden.

  4. 4
    CC

    En fråga som intresserar mig är vattenkraftens utsläpp av vatten för att magasinet är fulla. Detta har förmodar jag ökat efter vindkraftsverkens enorma tillväxt. Och detta innebär ju att den ström som vindkraften istället producerar är inte värd någonting. Vore skoj om någon av alla kunniga här har några siffror om detta.

  5. 5
    Alienna

    Janne #2

    Varför slösa skattemedel på sådant som behövs, om man istället kan spendera dem på onödigheter som dessutom förstör miljön?!

  6. 6
    Göran Fredriksson

    Slutsatsen ”När man bygger vindkraftverk, minskar inte behovet av konventionella kraftverk” är på kort sikt rätt. På längre sikt kan variationer även mötas genom att efterfrågan påverkas. Men för att detta skall ske i tillräcklig storleksordning för att ha någon betydelse krävs att elkunderna dels kan nås av momentan elprisinformation dels har installerat teknik som gör att prisinformationen kan utnyttjas. Tekniken kan t.ex. vara att elförbrukande apparater kopplas bort automatiskt eller att elenergi ersätts med annan energi, kanske främst för uppvärmningsändamål.

    Ägare av vattenkraftverk och annan konventionell kraftproduktion kommer att optimera sin produktion och få bra betalt för att köra kraftverken när det är vindstilla och solfattigt medan sol och vind kommer att producera främst när elpriset är lågt. Vinnare bör främst bli dels ägare av reglerbar vattenkraft som kan producera mest när elpriset är högt, dels elkunder som har flexibilitet att dra ner sin elanvändning när elpriset är högt.

  7. 7
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #2 Janne
    Du kanske missförstod min förklaring. Vattenkraften har alltså sin totala energiproduktion begränsad av vattenflödet, men har en mycket högre momentankapacitet som kan nyttjas periodvis, men som förutsätter att man sparar tillbaka vatten under andra perioder. Totalt sett ger alltså vind-vattenkombinationen sin beräknade energimängd över tid, men vattenkraften kan ge mer av sin vid de tillfällen när vindarna viker.

  8. 8
    Björn

    Mycket talande bild! Tillgängligheten av den intermittenta elkraftproduktionen är knappt 19% av den installerade effekten om 80 000 MW. Ja, det kanske blåser något mer här hemma, där tillgängligheten var ca 22-23 %, åtminstone under åren 2012-2014. Tyskland liksom Sverige tvingar fram sådana här dumheter genom dekret. Politikerna saknar kunskaperna, men ändå tvingas de nationella elnätsägarna att ansluta den intermittenta elproduktionen. Ja, man kan med fasa följa utvecklingen. När skall ett större elnätshaveri komma som följd av de stora svingen i produktionen? Detta är viktiga fakta som måste tas med i våra kommande energisamtal här hemma. Dessutom, skall vi behöva dras med dubbla kostnader och kanske mer, på grund av den helt onödiga intermittenta elproduktionen?

  9. 10
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #3 Lasse
    Tack Lasse, ja dessa elementära samband inom elproduktionen lärde jag mig faktiskt innan jag blev lärare i el- och energiteknik, eftersom jag jobbat inom energirelaterade yrken under hela mitt drygt 40-åriga arbetsliv.

  10. 11
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #8 Björn
    Tillgänglighet är ett trubbigt verktyg för att bedöma energiutbytet av intermittent produktion. Den saknar betydelse så länge vi har tillräcklig balanskraft. Det som är intressant är vad totalproduktionen är. Ett vindkraftverk ger ca en tredjedel av den installerade toppeffekten, i medeleffekt över året. Den ekonomiskt dimensionerande medelproduktionen från ett 3 MW kraftverk är således 1 MW. Jämför gärna med en kärnreaktor, där ca två tredjedelar av energin blåses ut i havet, och en tredjedel blir elektricitet.

  11. 12
    Errbe

    #10, #11 Gunnar Kjelldahl

    När du jobbade i energibranschen, behövde du då aldrig bekymra dig om kostnader?

    Kan du förklara varför vi skall betala subventioner, för att producera el, som vi inte behöver, och som därför måste exporteras?

    När fick vi rösta för att vi ville skänka bort pengar på det sättet till länder som är minst lika rika som vi?

  12. 14
    Ingvar

    Göran #6 Jo. Vi kan göra allt dyrare, mer komplext och mer störningskänsligt med hjälp v avancerad teknik.
    vi kan få människor att syssla med optimering av sin elförbrukning istället för att göra något produktivt.
    Vi kan göra el dyrare,

    Va faen är poängen med det?

  13. 15
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #12
    Ja, detta är ju då ett politiskt ställningstagande, som vid alla andra större infrastrukturprojekt. Vi subventionerade kärnkraften och vattenkraften också när de byggdes ut. Man är angelägna om att vår elproduktion ska vara tillräcklig för att industrin och övriga konsumenter ska ha fortsatt låga priser, även när kärnkraften börjar fasas ut.

  14. 16
    Slabadang

    Hur kocko kan det bli Gunnar K ?

    Så istället för att överkapaciteten skall täcka varierad efterfrågan på el och produktionsbortfall, så skall de istället utnyttjas till att täcka upp för ytterligare överproducerad intermittent el från vindkraftverk ! Jamen det är ju helt lyyyyyyysande tänkt Gunnar, heeellt i linje med centerns övriga politik. Va är 430.000 invandrare arbetslösa?? Jaha … då tar vi in 400.000 till !!! Att tänka sig att både elproduktion och invandring skall styras av efterfrågan på respektive marknad tillhör grundläggande logik och är därför totalt inkompatibelt med Centerpartiet! Nej för fan både arbetskraft och elkraft som inte behövs … det DÄÄÄÄÄÄR Centern satsar svenska folkets surt beskattade medel!! Helt logiskt ologiskt!!

  15. 18
    Karl-Oskar

    Gunnar Kjelldahl (C) #15
    Vindkraften är nu utbyggd till en nivå där elpriset faller när det blåser. Min fråga är varför vi skall bygga fler vindkraftverk som måste stå stilla p.g.a. överproduktion.

  16. 19
    Lars Cornell

    Vindkraft är dumhet i kvadrat, vi betalar för något vi inte behöver.

    Jag har flera gånger iakttagit att när vi har ett stort produktionsöverskott och borde exportera till Tyskland så blåser det där också så att vi i stället importerar el därifrån.

    Vi skall bygga vår elförsörjning utifrån behov och sund marknadsekonomi. Där har vindkraft med en produktionskostnad om 50 öre/kWh och enorm miljöförstöring och materialåtgång ingen plats (jag anger 50 öre för att slippa kritik att jag tar till i överkant). Den klarar aldrig utan enorma bidrag att konkurrera med den kärnkraft vi har nu och som ca 40 år framöver producerar ren och miljövänlig el för ungefär 25 öre/kWh.

    Avfallet är dessutom återanvändbart vilket gör även kärnkraft likställd med förnybart, jag faktiskt ännu bättre eftersom materialåtgången för vindkraftverk är vida större än för kärnkraft inklusive bränsle. Även IPCC rekommenderar nu kärnkraft.

    Vi betalar miljarder för vindkraft vi inte behöver. Så skall vi investera ytterligare miljarder för ‘smarta elnät’ att rätta till de problem som vindkraft förorsakar? Endast okunniga miljönissar (när jag är arg använder jag det ordet) kan komma på något så dumt.

    Att automatiskt stänga av lampor mm efter tillgång/efterfrågan är dumhet i kubik.

  17. 20
    Lennart Bengtsson

    Sveriges behov av el har inte ökat under senare utan snarare minskat något. Detta beror främst på besparingar samt ökat utnyttjande av värmepumpar. Nettobidraget från värmepumpar ( som icke är subventionerade till skillnad från vindenergin) är i stort det dubbla mot vindkraften (ca 20 TWh/år). Sverige har sedan vindkraften kom till användning exporterat mer än bidraget från vinden. Detta betyder att svenska skattebetalare och elanvändare subventionerar elexporten. Våra grannländer är givetvis tacksamma för detta bidrag som däremot inte de svenska medborgarna inte gett sitt godkännande till och media har inte heller talat om detta.

    Tanken har emellertid varit den att vindenergin på något sätt skall ersätta kärnkraften. Detta har gjorts utan några detaljerade studier rörande konsekvenserna för landets effekt och energiförsörjning utan istället har den jättelika vindsatsningen drivits fram av centerpartiet i alliansregeringen som ett villkor för att upphäva sitt motståndet mot kärnkraften. Det var de sk tredje benet som aldrig är bra för balansen i någon form utan där är det nog bättre med två stadiga ben eller fyra. Men den fryntliga och extroverta Maud Olofsson tyckts att tre ben var alldeles särskilt bra.
    Nu ser vi från Tyskland att det inte var en bra lösning att rusa iväg och stoppa kärnkraften i förväg. Härtill kommer som påpekats att dagens vindmaster är mogna för pensionering t om före den dag kärnkraften går i pension vilket bidrar till ytterligare kostnader. Vad jag saknat i debatten är en sammanställning av kostnaden för vindenergin med hänsyn tagit både till subventioneringen, livslängden samt straffskatten på kärnkraften för landets långsiktiga ekonomi. Det vore värdefullt kanske om Herr Kjelldahl (C) kunde ge oss en sådan kostnadssammanställning. Det skulle lugna många i landet om Herr Kjelldahl (C) hamnar på plus.
    LennartB

  18. 21
    pekke

    Med mer och mer vindkraft i det Nordiska elnätet så kommer spotpriserna falla vilket låter bra för oss elkonsumenter, men ägarna av elproduktionen oavsett typ måste få sina investeringar och driftkostnader betalda vilket troligtvis kommer som nån fast avgift på elräkning.

    Västra Danmark hade i natt negativt spotpris, tror inte danskarna fick nån större nytta av det utan det var nog grannländerna som tjänade på det.
    http://www.emd.dk/el/

    Vad kommer hända om det finns för mycket el i näten både praktiskt och ekonomiskt ?

  19. 22
    Ingemar Nordin Inläggsförfattare

    Gunnar KJ,

    – Balanskraften som vi har tillgänglig i Sverige är i stort sett redan utnyttjad.
    – Ytterligare utbyggnad av ”förnyelsebart” kommer att öka CO2-utsläppen (kärnkraft ger minst utsläpp).

    Läs länken i Peter F #9 ovan!

    En kortare version här:

    https://urladdat.wordpress.com/2014/09/11/100-fornybar-el-innebar-okade-utslapp/

    Vad är det med alla dessa centerpartister och miljöpartister. Har de både skygglappar och öronproppar? Är de alla köpta av vindindustrin? Är deras förmåga att se realistiskt på energifrågan nedsatt av andra skäl?

  20. 23
    Lars Cornell

    Nej I.N. #22. Det är varken ögon eller öron det är fel på utan felet finns någonstans däremellan.

  21. 24
    Björn

    Gunnar Kjelldahl(C) [11]; Jag citerar dig: ”Tillgänglighet är ett trubbigt verktyg för att bedöma energiutbytet av intermittent produktion. Den saknar betydelse så länge vi har tillräcklig balanskraft”.

    Det förhåller sig väl som så, eller hur Gunnar, att desto mer opålitligt ett produktionsslag är, desto mer balanskraft eller reglerkraft, erfordras. I detta sammanhanget är väl begreppet tillgänglighet talande? Låga procentuella siffror är väl knappast tilltalande? Produktionsresultat handlar mer om absoluta värden, till skillnad mott tillgänglighet som kan användas i sammanhang där man värderar produktionsslagen. Men båda begreppen produktion och tillgänglighet kan användas för att ange faktiska siffror.

  22. 25
    pekke

    Gunnar Kjelldahl (C) #15

    Jag kan lova dig att industrin inte blir glada om vi får mer svajig elproduktion, moderna ställverk och styrsystem för produktion är i dag känsligare än förr för dippar eller spikar i elförsörjningen.

    Det räcker med en blink i ljuset för att ett modernt ställverk skall släppa en eller fler kontaktorer, har man tur så påverkar det inte så mycket i en produktionslinje, har man otur så är det något viktigt som stoppar och hela fabriken stoppar.

  23. 26
    Håkan Bergman

    Apropå att anpassa förbrukningen efter priset, hur tänker man där? Vi är rätt många som bor i lägenhet och som redan har en ganska låg förbrukning, ska vi hoppa över frukosten på morgonen? Sen har vi det här med elräkningen, drygt hälften på min är fasta avgifter, tänkte inte på det va? Att inte tala om att jag får betala större delen av kostnaden för elcertifikaten när jag handlar mat och andra nödvändigheter och när jag betalar min skatt. Och hur funkar det för alla som gått på leverantörernas kampanjer för att teckna avtal med fast pris? Det är ihåligt nånstans!

  24. 28
    Lars Cornell

    pekke #19 Rätt men ofullständigt.
    I Granskningsnämnden ligger nu ett sådant ärende
    http://www.tjust.com/vit/2015/Anmalan-SVT-elpriser-vindkraft.pdf

    Det är logiskt och självklart för de flesta att mellanskillnaden mellan vindkraftens kostnad >50 öre/kWh och baskraftens kostnad ca 25 öre/kWh måste betalas på något sätt av det svenska folket. Vindkraftägarna får subventioner via elcertifikat. Kostnaden för dessa elcertifikat hamnar helt och hållet hos de svenska hushållen och på samma sätt är det i Tyskland. Endast ca tre öre (jag har ej den exakta siffran) kommer direkt på el-fakturan.

    Resten kommer på skattsedeln för den el som förbrukas på skolor, sjukhus, gatulyse etc etc och på priser på våra varor för de merkostnader som butiker, fabriker, serviceinrättningar etc har. En beräkning som är lätt att följa finns på sid 5 i följande yttrande.
    http://www.tjust.com/vit/2014/yttrande-tribbh.pdf

  25. 29
    Lars Cornell

    Vinnova och Energimyndigheten har satt sprätt på 181 miljoner kronor för att utveckla ‘smarta elnät’ och ännu mer är på väg att förslösas.
    En familj i en experimentlägenhet sparade 74:- under sex månader.
    Sätter man grön etikett på en ansökan så släpps vilka galenskaper som helst igenom.
    http://www.nyteknik.se/tekniknyheter/article3883234.ece

    Särskilt arg är jag eftersom vi Sveriges fria uppfinnare inte får tillgång till annat än småsmulor. För uppfinningen GWW, the Global Wide Web, skulle det räcka med 1/5-del av vad ett enda vindkraftverk kostar. Det skulle kunna ge glädje och nytta till tio miljoner svenskar och två miljarder människor runt vår jord. Men det är inte grönt och då gäller andra villkor.
    http://www.wesee.eu/market/p555.jpg
    http://www.wesee.eu/2015/wanted.pdf
    http://www.wesee.eu/2015/GWWoffert0208.pdf – Regeringens Dno N2015/1453/IF

  26. 31
    Gunnar Kjelldahl (C)

    #17 Alienna

    Det har Riksdagen beslutat efter folkomröstningen 1980. Dessutom är ju våra befintliga reaktorer så gamla, så att de blir allt svårare att hålla liv i med full säkerhet och bibehållen ekonomi. Numera så är ändå dörren på glänt för ny kärnkraft, under förutsättning att den kan bära sina egna kostnader, vilket troligen inte sker med tanke på de kostnader som på senare år förevarit vid nybyggen.

    Själv tillhör jag dem som anser att kärnenergi kan vara nödvändigt att använda, åtminstone i ett internationellt perspektiv, om vi ska klara klimatförändringarna. Dock tror jag inte på nya reaktorer med den gamla tekniken, dvs lättvattenreaktorer. Det som jag tror kan bli aktuellt i framtiden är den nya generation 4-tekniken (breeder), där man kan använda det utbrända avfallet som bränsle. Då gör man en miljöinsats genom att minska det radioaktiva avfallsberget, samtidigt som man har bränsle för hundratals års elproduktion.

  27. 32
    István

    # 11 GK
    Du skriver: Jämför gärna med en kärnreaktor, där ca två tredjedelar av energin blåses ut i havet, och en tredjedel blir elektricitet.
    Det är mycket värre än så!
    99% av energiinnehållet i bränslet är ju kvar i det vi så träffande kallar atomsopor.
    Det blir alltså 1/3 del av 1% som bli elektricitet. Borde du ha sagt.
    Skall man förvilla så skall man

  28. 34
    Ulf T

    Angående vattenkraft som reservkraft, så bör vi nog inte bara räkna med vårt eget reservkraftbehov, utan även med grannländernas. Redan nu förlitar sig inte minst Danmark på svensk och norsk hydro som buffert för sin vindkraft.

    Jag har inte haft någon större lycka med att hitta hur mycket reservkraft vi exporterar, men av de energikällor som passar bra som reservkapacitet för vind- och solkraftverk är väl vattenkraft en av de få som anses klimatvänlig? Då kan vi också konstatera att såväl Danmark som Tyskland och Polen har dåliga förutsättningar för storskalig vattenkraft.

  29. 36
    Jonas N

    Lite skrämmande att Gunnar Kj skall ha jobbat (eller tom jobbar?) som lärare.

    Killen kan ju inte svara redigt på en enda motfråga, inte ens dom enklare. När hålen i hans tro påpekas kommer där istället hänvinsningar till ‘men politikerna har ju bestämt’ när det inte är det hjärndöda dravelet om vad han tror ‘vetensakpen säger’ ..

    Tänk tillbaks på de lärare man har haft som inte klarar av vare sig att svara på elever frågor när de faktiskt vill veta, och som inte kan erkänna att han inte kan och vet utan försöker få tyst få tyst på dem genom att hävda det är han som är ‘auktoritet’ eller att dessa minsann ger honom rätt.

  30. 37
    Ulf T

    #35 t0pe,

    Jo, men det är inte så lätt att se där hur mycket som är reservkraftutnyttjande. Om vi antar att siffrorna för Danmark handlar huvudsakligen om buffert för deras vindkraft, så talar vi där om +/- 0.7 TWh/vecka, vilket ju faktiskt är kring 50% av den genomsnittliga totala kraftproduktionen och mer (?) än hela den svenska vindkraftsproduktionen. Nu är frågan vad den momentana kapaciteten är, och vad som skulle hända om även andra grannländer börjar efterfråga påtaglig reservkraft?

  31. 38
    S. Andersson

    Gunnar Kjelldahl. Din avgrundsdjupa brist på kunskap parat med ditt arroganta sätt att argumentera skrämmer mig. Att ett vindkraftverks tillgänglighet skulle kunna jämföras med ett kärnkraftverks verkningsgrad är felaktigt och ditt sätt föra fram sådant dravel kan väl bara betyda att du är politiker.

    Dessutom skulle jag vilja veta på vilket sätt kärn- och vattenkraften subventionerades. Vattenkraften finansierades av staten men kan väl knappast räknas som subvention inte minst eftersom det blev en bra affär.

  32. 39
    ChristerL

    Gunnar K #31

    Hoppas du kan övertyga din partiledning att satsa på en testreaktor i Oskarshamn för kk gen 4 som Chalmers och Fp vill ha.
    Din partiledare har tvär nobbat det klockrena miljöprojektet.

  33. 40
    tty

    Gunnar Kjelldahl #11 m fl

    ”Ett vindkraftverk ger ca en tredjedel av den installerade toppeffekten, i medeleffekt över året. Den ekonomiskt dimensionerande medelproduktionen från ett 3 MW kraftverk är således 1 MW. Jämför gärna med en kärnreaktor, där ca två tredjedelar av energin blåses ut i havet, och en tredjedel blir elektricitet.”

    Svenska vindkraftverk kommer praktiskt taget aldrig upp till 33 % medeleffekt. 20-25 % är mera realistiskt. Och visst, värmekraftverk kan aldrig konvertera mer än en del av värmen till elkraft. Och vindkraftverk kan inte heller ens teoretiskt förvandla mer än hälften av vindenergin till el. Resten blåser förbi.

    Och ditt resonemang om vattenkraftens förmåga att reglera vindkraften håller inte i praktiken. Man kan inte torrlägga nästan alla Sveriges större vattendrag varje gång det är vindstilla. Ett visst minimiflöde måste alltid släppas igenom, antingen det kan användas för att producera producera el eller inte. Och inte heller kan vi översvämma älvdalarna nedströms bara för att det inte blåser. Även maximiflödena är begränsade.
    Och lägg märke till att det är just de stora onaturliga svängningarna i flödet och nivåvariationerna i vattenmagasinen som är vattenkraftens viktigaste miljöproblem, så här som på så många andra områden så leder den ”hållbara” tekniken till värre miljöproblem.

  34. 41
    tty

    Pekke #21

    ”Vad kommer hända om det finns för mycket el i näten både praktiskt och ekonomiskt ?”

    Svenska Kraftnät har konstaterat att den bästa lösningen då är att stänga av överflödig vindkraft, och konstaterat att enligt gällande lag är kraftproducenter skyldiga att göra detta inom 15 minuter då det är nödvändigt av säkerhetsskäl, men att tekniska möjligheter att göra detta i de flesta fall saknas för vindkraftverken.
    Risken är att vi hamnar i samma läge som Storbritannien där allt fler värmekraftverk skrotas eller läggs i malpåse, därför att det inte lönar sig att driva dem med ständigt varierande och oftast reducerad effekt. Detta innebär att i framtiden även dessa kraftverk kommer att få lov att subventioneras via en garanterad intäkt oberoende av produktionen för att säkra eltillförseln.

  35. 42
    tty

    Att Gunnar Kjelldahl tycker att tillgängligheten är ett ”trubbigt instrument” är inte så konstigt när man ser vilken tillgänglighet Svenska Kraftnät räknar med när man beräknar genereringskapacitet (det rör sig då alltså om den del av den nominella effekten som man räknar med att ha tillgång till när kraften faktiskt behövs):
    Vattenkraft: 99 %
    Kraftvärme: 90 %
    Gasturbiner: 90 %
    Kondenskraft: 90 %
    Kärnkraft: 80 %
    Vindkraft: 6 %

  36. 43
    S. Andersson

    Och tänk vad dålig solkraften blir med Gunnar Ks resonemang. Det mesta spolas ju ut i rymden, till ingen nytta.

    :-)

Kommentarer inaktiverade.